Raseborgs stads bokslut 2015

Transkript

1 Raseborgs stads bokslut 2015

2

3 Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk Resultaträkning (1 000 ) Sammandrag av driftsekonomin och resultat Balansräkning Finansieringsanalys Finansieringsdelens utfall Totala inkomster och utgifter Raseborgs koncern Koncernens uppbyggnad Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernens finansieringsanalys Nyckeltal inklusive affärsverk Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetens utfall Resultaträkningens utfall Tablå över budgetens utfall Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall Sektor: Koncernförvaltning Koncernförvaltning Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Sektor: Grundtrygghet Egen produktion Myndighetsuppgifter Administration och externa avtal Specialsjukvård Sektor: Bildningen Bildning Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Sektor: Samhällsteknik Samhällsteknik Planläggning, miljö och byggnadstillsyn... 80

4 6.4. Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Resultaträkning Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Verksamhetens intäkter Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Avskrivningsplan Bestående aktiva Aktier och andelar Rörliga aktiva, fordringar Förändringar i eget kapital Avsättningar Främmande kapital Passiva resultatregleringar Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Löneutgifternas utveckling Personalkostnader Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Arvoden till revisorer Övriga noter Förteckning över använda bokföringsböcker Noter till koncernen Underskrifter och revisionsanteckningar Raseborgs Vatten 1-22

5 [Skriv text] 1. Översikt och organisation 1.1 Allmän översikt Stadsdirektörens översikt 2015 Raseborgs stad har sedan starten kämpat med en stram ekonomi. Redan innan sammanlagningen var ekonomin i de tidigare kommunerna utmanande, det här på grund av olika orsaker. Staden har de senaste åren med olika åtgärdar minskat kostnaderna och antalet anställda. Trots dessa åtgärder har ekonomin varit svag och boksluten har i huvudsak visat underskott. Den svaga offentliga ekonomin i vårt land, ökad arbetslöshet och marginella löneförhöjningar gör att stadens inkomster växer långsamt. Stadens inkomster och utgifter går inte ihop. Servicestrukturen i Raseborg bygger fortfarande delvis på en modell med tre kommuner. Många synergieffekter som en kommunsammanslagning möjliggör har utnyttjats, men ytterligare åtgärder krävs för att stadens ekonomi ska stå på en stabil grund i framtiden. Eftersom Raseborg de senaste åren aktivt arbetat med att sänka kostnaderna genom att skala bort lite på olika ställen, har man nu kommit så långt att ytterligare nedskärningar, utan att göra strukturella förändringar, avsevärt sänker kvaliteten i verksamheten. Det behövs nya servicelösningar. I framtiden kommer en del av den kommunala servicen att fungera mobilt och virtuellt. Behovet av stationära serviceställen minskar. Underskott även år 2015 Bokslutet för år 2015 uppvisar ett underskott om 2,6 mn. Detta gör att det kumulativa underskottet ökar till 14,2 mn. Då även budgeten år 2016 och ekonomiplanen för åren uppvisar ett ordentligt underskott, kan man konstatera att stadens ekonomiska läge är mycket svagt. Om staden inte vidtar kraftiga åtgärder för att balansera sin ekonomi, kommer staden sannolikt inom kort att klassificeras som kriskommun. Stadens kostnader ska ner med 7 mn på årsnivå, om vi ska täcka det kumulativa underskottet på 15 mn under det kommande fyra åren (som den nya kommunallagen kräver). År 2015 var årsbidraget drygt 3 mn, men det måste framöver vara 10 mn om vi ska kunna göra 4 mn överskott per år, eftersom stadens avskrivningar är 6 mn per år. För att vi ska lyckas balansera stadens ekonomi måste också HNS se över sin verksamhet (HNS = Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt). Raseborg 2020 ny organisation och servicestruktur Raseborg måste få ekonomin i balans för att i framtiden aktivt kunna jobba med frågor som skapar livskraft och nya arbetsplatser. Kvalitetskraven och förväntningarna på bra kvalitet i verksamheten ökar hela tiden, vilket måste beaktas då verksamheten utvecklas och nya arbetsmetoder börjar användas. Nya servicelösningar måste skapas enligt ett helhetsperspektiv där man beaktar Raseborg som en helt. En del av servicen måste erbjudas som närservice från flera serviceställen, som t.ex. dagvård och skola, medan andra former av service kan erbjudas från ett färre antal ställen. Viktiga tyngdpunkter i stadens verksamhet de närmaste åren är: - en ny enklare organisation, ny förvaltningsstadga - effektivering av servicestrukturen, nytt konkret åtgärdsprogram - nya IT-lösningar - nytt grepp om näringslivsutvecklingen - genomgång av stadens byggnader och fastigheter, effektivare användning - satsningar på personalens kunnande och motivation - satsningar på inflyttning, bostäder och närmiljön, bl.a. uppdatering av byggnadsordningen Samtidigt som driftsekonomin stramas åt, måste väl genomtänka investeringar genomföras. För att ett lokalsamhälle ska utvecklas, måste en aktiv utveckling ske. Staden måste vara en aktiv, attraktiv och pålitlig samarbetspart för sina kommuninvånare, företag och nya invånare samt potentiella aktörer på området. 1

6 [Skriv text] För att Raseborgs ekonomi ska kunna balanseras måste alla kommuninvånare vara beredda att åtminstone delvis avstå från någonting. Ändringar och nya sätt att jobba kan inte genomföras, om ingenting kan eller får göras annorlunda jämfört med tidigare. Arbetet med omstruktureringen av stadens organisation, servicestruktur och fastigheter är under arbete. Målsättningen är att minska antalet sektorer, avdelningar och enheter. Genom detta skapas större och bredare ansvarsområden. Även antalet förmän minskar. Utöver en ny organisation eftersträvas också nya effektivare arbetsmetoder. Bland annat granskas vilka funktioner som ska sammanföras till att skötas i en centralenhet och vilka som ska skötas per sektor. Näringslivets roll ska förstärkas. Utöver en ny organisation ska nya arbetsrutiner i näringslivsfrågor och andra helheter införas. Staden ska möjliggöra istället för att begränsa, dock så att lagar och regler följs. Statens reformplaner Regeringen har långtgående planer att omorganisera social- och hälsovården i vårt land. Samtidigt planeras införandet av en landskapsförvaltning. Denna process pågår och det är ännu för tidigt att ta ställning till hur dessa reformer skulle inverka på stadens ekonomi och verksamhet. De osäkra reformerna försvårar dock stadens planering inför framtiden. Jag vill rikta ett stort tack till alla i personal samt till de förtroendevalda för mina 4 första månader i Raseborgs stad. Bemötandet har varit bra. Vi har många framtida utamningar, som vi gemensamt måste hitta lösningar till. Tom Simola stadsdirektör 2

7 1.2 Allmän ekonomisk översikt Åtgärdsprogrammet som uppdaterades i maj 2014 i fullmäktige innehöll anpassningar av ekonomin till ett belopp om 4,4 mn år 2015 och ytterligare 0,6 mn för år Det största enskilda inbesparingskravet sattes på en anpassning av personalvolymen. Som ett resultat av samarbetsförhandlingar skulle antalet årsverk minskas med 60,25 under år Slutresultatet för året blev en minskning med 52,2 årsverk. Respektive sektors ekonomiplaneblanketter längre fram i bokslutet omfattar redogörelser för hur åtgärdsprogrammet i övrigt framskridit. Budgeten 2015 visade ett överskott om 0,1 mn. Stadsfullmäktige beviljade under året budgetändringar sammanlagt 2,1 mn vilket indikerade ett underskott om 2 mn. Bokslutet uppvisar ett underskott om 2,6 mn. I resultatet ingår en extraordinär nedskrivning om ,02 som gjorts som en följd av likvideringen av Hangöudds Utvecklingsbolag. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen under årsbidraget och påverkar inte det kumulativa underskottet i balansräkningen. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverket Raseborgs Vattens räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. De största budgetändringarna gjordes inom grundtryggheten, 1,8 mn varav budgetändringen för specialsjukvårdens kostnader utgjorde 1,4 mn. Årsbidraget för år 2015 uppgick till 3,3 mn, vilket är 0,9 mn mer än år Jämfört med budgeten 2015 efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 0,2 mn sämre än budget. Enbart stadens årsbidrag var 1,2 mn mot 0,4 mn Verksamhetens intäkter uppgick till 54,2 mn mot budgeterade 53,7 mn. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2015 till 2,3 mn mot 0,8 mn år Försäljningsvinsterna budgeterades till 2,4 mn. Raseborgs Vattens omsättning, 6,1 mn, var på samma nivå som föregående år. Verksamhetens kostnader var 217,8 mn mot ursprungligen budgeterade 214,1 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 216,1 mn. Verksamhetsbidraget - 163,4 mn blev 2,7 mn sämre än det ursprungligen budgeterade och 0,6 mn sämre än budgeterat då man beaktar budgetändringarna. De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 85,0 mn mot 85,3 mn år 2014, vilket innebär en minskning om 0,3 %. År 2013 var personalutgifterna 86,6 mn. Sedan år 2012 har personalkostnaderna sjunkit med 2,7 mn. De totala skatteinkomsterna uppgick till 114,4 mn mot ursprungligen budgeterade 114,5 mn. Jämfört med år 2014 ökade skatteinkomsterna med 3,5 mn, en ökning med 3,1 %. Inkomstskattesatsen var oförändrad 22,00 %. Kommunalskatteinkomsterna var 100,4 mn (97,7 mn 2014, + 2,8 %) och blev 0,3 mn under det budgeterade. Fastighetsskatt inflöt 10,2 mn eller 0,2 mn mindre än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 3,8 mn, 0,3 mn mer än budgeterat. Jämfört med år 2014 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,4 mn (3,8 %) medan samfundsskatteinkomsterna steg med 0,4 mn (10,6 %). Den allmänna fastighetsskattesatsen var oförändrad, 1,35 % medan skattesatsen för stadigvarande boende höjdes med 0,05 procentenheter till 0,37 % som en följd av att minimigränsen höjdes i lagen om fastighetsskatt. 3

8 Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. Statsandelarna uppgick till 52,3 mn, en minskning från föregående år med 0,2 mn (-0,4 %) och var 0,2 mn högre än det budgeterade beloppet. Räntekostnaderna uppgick till 2,2 mn, en minskning med 0,3 mn jämfört med föregående år och 0,4 mn lägre än budgeterat, främst tack vare en fortsatt låg räntenivå och utnyttjande av korfristiga krediter i form av kommuncertifikat. Kortfristiga krediter utnyttjades i planerad utsträckning. Övriga finansiella kostnader uppgick till 4 t och övriga finansiella intäkter till 352 t, mot budgeterade 359 t. Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter om 44 mn vilket är 4 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om 1,5 mn för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). De långfristiga främmande krediterna uppgick ,7 mn mot 78,0 mn ett år tidigare. Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 4,0 mn (4,6 mn 2014), varav inga kortfristiga kassakrediter. Totalt uppgick skuldbördan till 118,7 mn (118,0 mn 2014) eller per invånare ( ) varav affärsverkets andel var 8,9 mn eller 7,5 % ( 8,2 % 2014). Utan affärsverket medräknat är skuldbördan per invånare ( ). Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 4,4 mn jämfört med 5,8 mn föregående år. Av medlen tillhörde 2,9 mn Raseborgs stad och 1,5 mn Raseborgs Vatten. Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, , redovisas på skild rad i resultaträkningen. Enligt fullmäktiges beslut har avkastningen för Raseborgs Vatten höjts från 4 % till 6 % från och med år Affärsverkets bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 5,8 mn (5,5 mn 2014). Stadens avskrivningar uppgick till 4,3 mn (4,1 mn 2014) och Raseborgs Vattens till 1,5 mn (1,4 mn 2014). Räkenskapsperiodens underskott är enligt resultaträkningen 2,6 mn. Resultatet innehåller en nedskrivning om 0,1 mn som en följd av likvidationen av Hangöudds Utvecklingsbolag, nedskrivningen påverkar inte det kumulativa underskottet i balansräkningen eftersom den bokförts mot grundkapitalet bland passiva, eget kapital (se närmare not 7.18 "övriga noter"). Med affärsverket frånräknat har staden ett underskott om 3,3 mn jämfört med 4,7 mn år Stadens egna investeringsutgifter 2015 uppgick till 10,0 mn jämfört med 7,8 mn år 2014 (budget ,0 mn ). De största enskilda investeringsposterna var Tenala daghem, nybygge 1,5 mn (totalkostnad 2,2 mn ) och centralköket i Karis 1,2 mn (totalkostnad 2,5 mn ). Raseborgs Vattens investeringar var totalt 2,5 mn (3,9 mn 2014). Det klart största projektet var förbindelseledningen mellan Svartå och Karis vars totalkostnader uppgick till 2 mn och där man erhöll ett statligt understöd om 0,4 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var negativt 6,9 mn (negativt 8,1 mn 2014) medan kassaflödet för finansieringens del var positivt 5,4 mn (positivt 9,3 mn 2014). Förändringen av de likvida medlen var sålunda -1,5 mn och de likvida medlen uppgick till 4,4 mn. Staden upptog nya lån 11,3 mn medan Raseborgs Vatten inte upptog krediter under året. Amorteringarna uppgick år 2015 likaså till 11,3 mn, 0,8 mn mer än föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 12,5 mn. I och med det negativa resultatet om 2,6 mn 2015 är det kumulativa underskottet per ,2 mn vilket innebär 499 per invånare ( ). Balansomslutningen var 207,4 mn (209,0 mn 2014). 4

9 Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad, affärsverket Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden är delägare, 4 aktiebolag, 1 bostadsaktiebolag och 8 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 2 intressebolag (ägarandel %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Under år 2015 likviderades Forsby Värme Ab och FAB Karis Poliskammare. Intressebolaget Hangöudds Utvecklingsbolag Ab likviderades likaså. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ekenäs Energi Ab:s operativa resultat innan skatt och bokslutsdispositioner var 0,8 mn vilket överskred kalkylerna i samband bolagiseringen som indikerade att bolaget skulle uppvisa förlust de första verksamhetsåren. Bokslutet för året visar en vinst om ,67. Dividend utbetalas inte för år Koncernens resultaträkning visar ett underskott om 0,2 mn mot 3,3 mn året innan. Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66,6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Koncerndirektiven uppdaterades i stadsfullmäktige Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman i kapitel 3.1 "Koncernens uppbyggnad". Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till per invånare ( ) och lånestocken till 140,7 mn (139,9 mn 2014). Balansomslutningen för koncernen var 237,9 mn (235,4 mn 2014). 5

10 1.3 Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson / Tom Simola 1.9 -> Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Mårten Johansson / Tom Simola 1.9 -> Stadskansliet Thomas Flemmich Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Personalavdelning Johan Nylund Intern service Arne Nummenmaa Grundtrygghet Jeanette Pajunen Egen produktion Kirsi Ala-Jaakkola, Stefan Fri, Anne Pietinalho, Eivor Österlund- Holmström Myndighetsuppgifter Eivor Österlund- Holmqvist Administration och externa avtal Jeanette Pajunen Bildning Robert Nyman Barndagvård och förskola Tina Nordman Svenskspråkig grundläggande utbildning Maj-Len Engelholm Finskspråkig grundläggande utbildning Jukka Hautaviita Gymnasier Robert Nyman Medborgarinstitut Maarit Hujanen Samhällsteknik Jan Gröndahl Administration Åke Frondén Samhällstekniska avdelningen Jan Gröndahl Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm Fastighetsbildning och kartläggning Pentti Viljanmaa Raseborgs Vatten Tom Törnroos Specialsjukvård Jeanette Pajunen Musikinstitutet Raseborg Tuula Kalmi Småbåtshamnar Åke Frondén Museiverksamhet Dan Lindholm Västra-Nylands Avfallsnämnd Biblioteksverksamhet Heidi Enberg Ungdomsverksamhet Fredrika Åkerö Kulturverksamhet Lotta Lerviks Idrottsverksamhet och hälsomotion Yngve Romberg 6

11 [Skriv text] Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Raseborgs Vatten Sammanlagt Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie Heltid tidsbundna Deltid ordinarie Deltid tidsbundna Sammanlagt Antal årsarbeten/årsverken sektorvis Allmän och koncernförvaltning 254,4 259,8 260,5 247,5 Koncernförvaltning 170,5 170,4 Allmän och ekonomiförvaltning 56,9 52,6 Grundtrygghet ordnare 8,3 9,8 9,7 Grundtrygghet 358,2 403,6 508,7 521,5 545,7 539,4 Bildning 706,4 729,5 739,2 717,4 712,7 708,5 Samhällsteknik 75,6 71,8 67,3 49,5 53,1 61,7 Ekenäs Energi 24,5 28,0 27,7 28,7 Raseborgs Vatten 24,7 24,6 22,9 21,9 22,1 21,1 Totalt 1452,1 1527,1 1636,0 1586,5 1561,0 1553,7 7

12 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1 Resultaträkning (1 000 ) BS 2015 BS 2014 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens över-/underskott

13 2.2 Sammandrag av driftsekonomi och resultat SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Koncernförvaltning Intäkter ,9 % Kostnader ,1 % Netto ,1 % Allmän- och ekonomiförvaltning Intäkter ,8 % Kostnader ,0 % Netto ,0 % Grundtrygghet Intäkter ,2 % Kostnader ,1 % Netto ,3 % Bildning Intäkter ,3 % Kostnader ,9 % Netto ,7 % Samhällsteknik Intäkter ,0 % Kostnader ,9 % Netto ,8 % Raseborgs Vatten Intäkter ,1 % Kostnader ,7 % Netto ,7 % Raseborgs stad Intäkter ,2 % Kostnader ,8 % Netto ,6 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,0 % Kostnader ,5 % Netto ,4 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

14 2.3 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konststruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 1 2 Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank AKTIVA TOTALT

15 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 1 2 Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT

16 2.4 Finansieringsanalys (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Minskning/Ökning av övriga fordringar/anslutningsavgifter Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -2-4 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

17 2.5 Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2015 Budget- Budget efter Utfall Avvikelse ändringar ändringar 2015 Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/ Extraordinära poster +/- 0 0 Rättelseposter till internt tillförda medel +/ Investeringar Investeringar i bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutg Försäljningsintäkter av anläggningstillg Ordinarie verksamhet och investeringar, netto Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga - 0 Minskning av utlåningen till övriga Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån +/ Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten

18 2.6 Totala inkomster och utgifter INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 32,9 15,3 Verksamhetskostnader -196,5 88,4 Skatteinkomster 114,4 53,0 - Tillverkning för eget bruk 0,1 0,0 Statsandelar 52,2 24,2 Räntekostnader -2,2 1,0 Ränteintäkter 1,9 0,9 Övriga finansiella kostnader 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,4 0,2 Extraordinära kostnader 0,0 Extraordinära intäkter 0,0 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar 0,0 0,0 - Vinst på försäljning av -2,3 - Förluster av försäljning av tillgångar bl bestående aktiva 0,0 tillgångar bl bestående aktiva 0,2-0,1 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva -12,5 5,6 investeringsutgifter 0,5 0,2 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 4,2 1,9 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,3 Ökning av utlåningen 0,0 0,0 Ökning av långfristiga lån 7,7 3,6 Minskning av långfristiga lån -11,3 5,1 Ökning av kortfristiga lån 3,5 1,6 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt 215,7 100,0 Totala utgifter, sammanlagt -222,2 100,0 X) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not

19 3. Raseborgs koncern 3.1. Koncernens uppbyggnad RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Ab (affärsverket har bolagiserats genom försäljning av verksamheten den till dotterbolaget Karis Fjärrvärme Ab som fort-sätter verksamheten fr.o.m. den som Ekenäs Energi Ab) FAB Dönsby tid. BAB Dönsbyvägen (100 %) (Bolagen BAB Ljunghed, FAB Knattegården, FAB Lingonsvatro, FAB Lövkulla Strömkarl, BAB Karis Nejlikan och FAB Gumnäsvägen 2 fusionerats med bolaget ) Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy FAB Karis stads hyreshus (100 %) Raseborgs Hyresbostäder Ab (100 %) (tidigare Pojo Industriby Ab som bytt namn och fungerar som disponentbolag för stadens fastighetsbolag fr.o.m ) FAB Knipnäs (84,57 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) BAB Karis Panorama (100 %) FAB Karis Poliskammare (100 %) (likviderat 2015) FAB Tranan (100 %) - ovanstående 4 företag planeras fusioneras till ett bolag 2016 Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Pojovägen (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) (bolaget har sålts i augusti 2015) Forsby Värme Ab (51,67 %) (likviderat 2015) Samkommuner (ägoandel) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS (2,407%) Västra-Nylands Folkhögskola (56,255 %) Länsi-Uudenmaan Amm.koulutus kuntayhtymä LUKSIA (7,88 %) Kårkulla samkommun (7,53 %) Eteva kuntayhtymä (1,6 %) Nylands förbund (2,68 %) Intressebolag (ägoandel %) FAB Trollet 50,00 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab (likviderat 2015) 30,00 % 15

20 3.2 Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära poster 160 Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner -1 Räkenskapsperiodens skatter -118 Latenta skatter Minoritetsandelar 9 Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

21 3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 2 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesamfund Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare perioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) MINORITETSANDELAR AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt PASSIVA TOTALT

22 3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen (inkl. ansl.avg.) Minskning av utlåning Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

23 4. Nyckeltal inklusive affärsverk INVÅNARE RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 16,7 16,1 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna 56,2 37,8 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 12) Verksamhetens o investeringarnas kassaföljde under 5 år, Intern finansiering av investeringar % 27,6 20,9 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag 0,4 0,4 (årsbidrag+räntekostnader)/(räntekostnader+amorteringar på lån) Lånestock 31.12, Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar Kassautbetalningar/år, Kassamedel 31.12, Likviditet (kassadagar) 7,0 10,0 365 dagar x kassamedel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10-11) Soliditetsgrad % 28,4 29,5 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % 73,5 74,9 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Ackumulerat över-/underskott, /invånare KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 17) Soliditetsgrad % 21,1 20,9 Relativ skuldsättningsgrad, % 67,5 68,7 Finansieringsförmögenhet, /invånare Koncernens lån, /invånare Koncernens lånestock 31.12, Koncernens lånefordringar 31.12,

24 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv har getts om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. En uppdaterad förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige Budgetuppställningen 2015 följer förvaltningsstadgan som uppdaterades inför år 2013 med iakttagande av kompletteringarna Sektorerna har utsett ansvarspersoner (attesterare) och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och -personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till sektorerna/enheterna och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har erhållit månatliga uppföljningar om väsentliga nyckeltals och åtgärdsprogrammets förverkligande. Stadsfullmäktige fastslog strategin för Raseborgs stad Raseborg förnyar sig och växer. Strategin bygger på sju huvudsakliga riktlinjer. Genom att följa dessa riktlinjer går Raseborgs stad vidare i riktning mot den vision som skapats. Genomförandet av strategin övervakas av Raseborgs stadsstyrelse, som rapporterar utfallet till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige godkände vid mötet det uppdaterade åtgärdsprogrammet för balansering av ekonomin, den femte uppdateringen av det åtgärdsprogram som ursprungligen godkändes av fullmäktige Programmet innehåller 16 åtgärdshelheter som även intagits som en del av budgeten och ekonomiplanen för åren , stadsstyrelsen följer regelbundet upp åtgärdsprogrammets förverkligande i samband med rapporteringen av de månadsvisa uppföljningskriterierna. Fram till och med hade 52,2 årsverk inbesparats. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. Riktigheten i konteringen av inköpsfakturorna samt redovisningen av mervärdesskatt har undersökts och genomgåtts och restitutioner har erhållits från skatteverket. Enheterna har anvisats om vikten av att tillse att konteringen görs omsorgsfullt. En särskild granskning av att konteringen av mervärdesskatt för inköp gällande räkenskapsperioden 2015 har gjorts på ett korrekt sätt har utförts. Målsättningen är att upprepa granskningen med regelbundna mellanrum Beträffande löneutbetalningar finns numera en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna getts om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Under år 2015 utfördes inte enskilda riskkartläggningar inom sektorerna. De interna kontrollprocesserna gällande upphandlingsrutiner samt iakttagande av avtal har granskats. Upphandlingsprocessen inom grundtryggheten har kartlagts varvid speciell vikt lagts vid att utvärdera köp av socialtjänster. En rutin för denna typ av köptjänster skapas. 20

25 Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes sommaren 2012 och med den valda samarbetspartnern, Fennia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Självrisknivån har i vissa fall höjts som i sin tur medfört sänkta försäkringspremier. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Staden har vidare ingått ett avtal med en oberoende samarbetspartner om ränterisksamarbete i syfte att uppfölja räntemarknaderna i realtid, reagera på kursförändringar och göra säkringsåtgärder i enlighet med vald strategi och optimera prissättningen vid ingående av derivatavtal. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år 2016 efter att beslut om stadens nya organisation gjorts och ny förvaltningsstadga godkänts, vilket enligt gällande tidtabell sker i fullmäktige i juni En datasäkerhetsrapport har uppgjorts i anslutning till den lagstadgade revisionen. Stadsstyrelsen har på rekommendation av revisionsnämnden tillsatt en arbetsgrupp som under ledning av stadssekreteraren har i uppgift att gå igenom stadens it-riskhantering och i mån av möjlighet verkställa rekommendationerna i rapporten. 21

26 Koncernen Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Direktivet har uppdaterats av stadsfullmäktige I direktivet beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Vid årsskiftet fanns i koncernen 12 aktiebolag av olika karaktär mot att man då Raseborg grundades år 2009 hade 25 bolag. Då nu pågående konsolideringar och likvideringar verkställts är antalet bolag nere i 8, vilket förenklar och förbättrar koncernstrukturen och gör administrationen av dessa lättare. 22

27 5.2 Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att underskottet om ,39 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till ,85. Den i resultaträkningen bokförda nedskrivningen ,02 bokförs år 2016 mot grundkapitalet och minskar då det kumulativa underskottet med motsvarande belopp. Stadsfullmäktige godkände ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort under kommande 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet Den nya kommunallagen stipulerar att ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes. Kommunen ska i ekonomiplanen besluta om specificerade åtgärder genom vilka underskottet täcks under den nämnda tidsperioden. Staden har inlett en genomgripande förändringsprocess Raseborg 2020 som omfattar hela stadens verksamhet. Stadsstyrelsen har givit stadsdirektören och stadens ledningsgrupp i uppdrag att bereda en ny förvaltningsstadga, uppdatera stadens åtgärdsprogram och inleda förberedelser för uppdatering av stadens strategi inför år Stadsstyrelsens presidium fungerar som referensgrupp för arbetet. Arbetet med omstruktureringen omfattar följande helheter, stadens organisation, stadens servicestruktur och stadens fastigheter. Stadsfullmäktige föreläggs i juni 2016 förslag till ny organisation och servicestruktur samt ett uppdaterat åtgärdsprogram. 23

28 6. Budgetens utfall 6.1 Resultaträkningens utfall INKL. AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2015 ändringar ändringar 2015 Verksamhetens inkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd till övriga Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster, externa Ränteinkomster, interna Övriga finansiella inkomster Avkastning på grundkapital Ränteutgifter, externa Ränteutgifter, interna Ersättn. på grundkapital av affärsverk Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-)

29 6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Budget 2015 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2015 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall Koncernförvaltning Allmän- och ekonomiförvaltning Grundtrygghet Egen produktion Myndighetsuppgifter Administration och externa avtal Specialsjukvård Grundtrygghet, totalt Bildning Bildning Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Bildning, totalt Samhällsteknik Samhällsteknik Planläggning Samhällsteknik, totalt Driftsekonomi staden totalt Raseborgs Vatten DRIFTSEKONOMIDELEN TOTALT RESULTATRÄKNINGSDEL Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Extraordinära poster Finansieringskostnader totalt Raseborgs Vatten RESULTATRÄKNINGSDEL TOTALT

30 INVESTERINGSDEL Mark- och vattenområden Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Grundrenoveringar, Intern Service Ekåsen N-huset, dagvårdsutrymmen Ekåsen F-huset, administration Lönnbergska fastigheten Svartå / byggnad för kommunal service Ekenäs nya daghem Tenala daghem, nybygge Centralkök Raseborgs bäddavdelning (tid. Katkon) Byggnader, totalt Konstruktioner och anordningar Parkanläggningar, lekparker Gäst- o småbåtshamnar Trafikleder Trafikledsarrangemang RV Ekenäs, Järnvägsgatan lättrafikled Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden Karis, Bäljars industriområde Sprinklers till institutioner (åldringshem) Fritidsanläggningar (Skatepark) Renovering av centrumplan i Ekenäs Konstruktioner och anordningar totalt Projekt/planering mm. Norra hamnen i Ekenäs, planering Ekenäs, Ramsholmens bro Projekt/planering mm. Totalt Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Övrigt totalt Placeringar / Aktier och andelar Övriga aktier och andelar Aktier och andelar totalt Investeringsdelen staden totalt : Raseborgs Vatten INVESTERINGSDEL TOTALT FINANSIERINGSDEL Förändring av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning Minskning av utlåningen till affärsverk Förändring av lånestocken Minskning av långfristiga lån Ökning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån (stadens) Förändringar av eget kapital RASEBORGS VATTEN TOTALT :

31 6.3 Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Koncernförvaltningen Intäkter ,9 % Kostnader ,1 % Netto ,1 % KONCERNFÖRVALTNINGEN TOTALT Intäkter ,9 % Kostnader ,1 % Netto ,1 % Allmän- och ekonomiförvaltning Intäkter ,8 % Kostnader ,0 % Netto ,0 % ALLMÄN- OCH EKONOMIFÖRVALTNING TOTALT Intäkter ,8 % Kostnader ,0 % Netto ,0 % Grundtrygghet / Egen produktion Intäkter ,2 % Kostnader ,6 % Netto ,6 % Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Intäkter ,3 % Kostnader ,3 % Netto ,7 % Grundtrygghet / Administraion och externa a Intäkter ,0 % Kostnader ,0 % Netto ,6 % Grundtrygghet / Specialsjukvård Intäkter ,0 % Kostnader ,8 % Netto ,8 % GRUNDTRYGGHET TOTALT Intäkter ,2 % Kostnader ,1 % Netto ,3 % 27

32 SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Bildning Intäkter ,2 % Kostnader ,9 % Netto ,9 % Kulturverksamhet Intäkter ,9 % Kostnader ,5 % Netto ,1 % Fritidsverksamhet Intäkter ,6 % Kostnader ,5 % Netto ,9 % BILDNING TOTALT Intäkter ,3 % Kostnader ,9 % Netto ,7 % Samhällsteknik Intäkter ,0 % Kostnader ,4 % Netto ,1 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter ,5 % Kostnader ,1 % Netto ,5 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter ,0 % Kostnader ,9 % Netto ,8 % Raseborgs stad Intäkter ,2 % Kostnader ,8 % Netto ,6 % Raseborgs Vatten Intäkter ,1 % Kostnader ,7 % Netto ,7 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,0 % Kostnader ,5 % Netto ,4 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

33 Sektor: Koncernförvaltning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Sammandrag Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, Tom Simola, stadssekr. Thomas Flemmich Grundläggande information om sektorn Koncernförvaltningen ansvarar för den övergripande planeringen av servicestrukturen, ägar- och markpolitiken och utvecklingsfrågor och tillväxt samt verkställigheten av de övergripande politiska målsättningarna. Erbjuder stödtjänster för koncernen, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt koordinerar utvecklings- och näringslivsservice och marknadsföring. Strategi för sektorn Koncernförvaltningen har ett övergripande ansvar för att målsättningarna i stadens strategi "Raseborg förnyar sig och växer" åren förankras inom alla verksamheter. Målsättningarna är att stabilisera ekonomin och trygga livskraften främja gott samarbete och en positiv attityd söka kostnadseffektiva lösningar för hälsa och välfärd söka möjligheter till samarbete skapa en välfungerande samhällsstruktur erbjuda en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling satsa på hållbar utveckling. Förutsättningar för tillväxt av arbetsplatser och inflyttning skapas. Den goda servicenivån och ett brett utbud av tomter, inklusive strandtomter skapar förutsättning för inflyttning. Stadens vitala företagsområden i Horsbäck och Malmkulla erbjuder bra förutsättningar för företagsverksamhet och industri. Bruksmiljöerna, skärgården och närproducerad mat är framgångsfaktorer för regionen. Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan ger Hangö hamn och regionen extra växtkraft. Kollektivtrafiken förbättras med ett resecentrum i Karis. Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig. Strukturomvandlingen inom vården fortsätter, med syfte att nya trygga boenden för äldre färdigställs så att flyttningen från Mjölbolsta kan ske enligt överenskommen tidtabell. De åtgärder som överenskommits på basen av intentionsavtalet mellan HNS och Raseborgs stad gällande koncentration av vården i ett campus kring VNS bör omgående förverkligas. Staden arbetar för att den prehospitala akutsjukvården vid HNS fördelas per capita mellan alla medlemskommuner. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Onödig egendom som orsakar kostnader realiseras. Stadsstyrelsen värdera nyttan av projektverksamheten och omriktar vid behov resursanvändningen. Omstruktureringen av hyresbolagen fortsätter. Staden ger vid behov kapitaltillskott för att trygga egenkapitalet i utsatta hyreshusbolag och medverkar till höjning av det fria rörliga kapitalet i ishallsbolaget inom ramen för investeringsbudgeten. Åtgärdsprogrammet ur sektorns perspektiv Åtgärdsprogrammet uppdateras årligen i april tills stadens kumulativa underskott har balanserats bort. Det innebär fortsatt anpassning av serviceproduktionen, särskilt kosthållet som inte utvecklats enligt åtgärdsprogrammet. Förutsättningarna att hålla kostnaderna i balans försvåras av att staten minskat statsandelsgrunden flera år i följd. År 2015 påförs staden ett ökat ansvar för att sysselsätta arbetslösa och en högre finansieringsandel för långtidsarbetslösa, som sammantaget ökar stadens kostnader med Den prehospitala akutsjukvårdens kostnader ökar år 2015 med 1,5 mn, utan att staden kan påverka kostnaderna. Prioriteringar 2015 Under åren ligger koncernförvaltningens tyngdpunkt på beslutsamma åtgärder för att minska kostnaderna och främja tillväxt för att komma ut ur krisen. De planeringsavtal som ingåtts med företag för att utveckla näringsverksamhet och detaljhandel i Raseborg drivs systematiskt framåt med sikte på investeringar och arbetsplatser. Prioriteringarna i markpolitiken läggs fast på basen av det markpolitiska programmet som godkänns i januari. Raseborgs stad arbetar för en SOTE-produktionsmodell som motsvarar stadens intressen. Anpassning av specialsjukvårdens serviceprofil vid VNS till medlemskommunernas behov samt gemensamma och mer optimala lösningar för bäddavdelningsvård och gemensam jour vid VNS är högt prioriterade åtgärder vilka förverkligas genom ett optimalt utnyttjande av alla fastigheter och en eventuell tillbyggnad vid VNS. Kosthållsfunktionen 29

34 Sektor: Koncernförvaltning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Sammandrag Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, Tom Simola, stadssekr. Thomas Flemmich omorganiseras och saneringen av centralköken fortsätter med sikte på att kunna servera hälsosam och god mat till lägre enhetskostnader. Utvärdering av processer och verksamheten: Det markpolitiska programmet godkändes av stadsfullmäktige Processen leddes av en arbetsgrupp tillsatt av stadsstyrelsen. I programmet ingår även principer och beskrivning av processer för försäljning och köp av mark. Under året har inte inköpts strategiskt viktiga markområden medan linjedragningar i enlighet med programmet verkställdes i förhandlingar med markägare. Förhandlingar har förts beträffande industrioch arbetsplatsområden samt gällande handelshamnen för förverkligande av områdets detaljplan. Regeringen har genom sina beslut och stakat ut riktlinjerna för en reform av social- och hälsovårdens finansiering samt antal självstyrande områden som ska inrättas och områdesindelningen gällande dessa. Ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs från kommunerna och samkommunerna till 18 självstyrande områden. De självstyrande områdena bildas utifrån landskapsindelningen. Av kommunerna har begärts utlåtande om regeringens riktlinjer för indelningen av självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformen. Stadsfullmäktige har som sitt utlåtande meddelat att Raseborgs stad i samband med social- och hälsovårdsreformen ska tillhöra Nylands självstyrande område. Till övriga delar antecknade fullmäktige stadsstyrelsens svar på social- och hälsovårdsministeriets enkät angående reformen för kännedom. Anpassningen av specialsjukvårdens serviceprofil vid VNS och mer optimala lösningar för bäddavdelningsvård och gemensam jour beskrivs i grundtrygghetens sektorblankett. Saneringen av centralköket i Karis slutfördes medan övrig planering av kosthållstrukturen framskjutits tillsvidare. 30

35 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson, Tom Simola DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar tillväxtfunktioner, intern service och revision. Tillväxtfunktioner omfattar finansiering för näringsservice via Novago och för de projekt som ingår i stadens näringspolitiska portfölj, avsedda för främjande av turism, marknadsföring, landsbygdsbyråns förvaltning och stöd för kollektivtrafiken. Anslaget för tillväxtfunktioner uppgår år 2015 till 1,2 mn eller 6 % koncernförvaltningens kostnader. Av anslaget används en tredjedel för näringslivsservice som handhas av Novago och kommunfinansieringen för Pomovästprogrammet, en fjärdedel för främjande av turism, 17 % för stödjande av kollektivtrafiken, 15 % för marknadsföring och information samt 9 % till landsbygdsbyråns förvaltning (Ingå kommun). Intern Service ansvarar för stadens fastigheter, städning av utrymmen som staden använder samt kosthållet till skolor, daghem och åldringshem. Fastighetsenheten underhåller stadens byggnader, sköter reparationer, saneringar och nybyggnation enligt sektorernas beställning. Intern services inkomster uppgår till 21,5 mn och kostnaderna till 19,1 mn. Nettoanslaget för intern service är 2,4 mn. I intäktsbeloppet 21,5 miljoner euro ingår som vinst på försäljning av anläggningstillgångar. Revisionsnämndens budgetanslag finns tekniskt under koncernförvaltningens verksamhetsområde, men revisionsnämnden är en självständig verksamhet som direkt underlyder stadsfullmäktige. Revisionsnämnden disponerar över ett anslag på ur verksamhetsområdets budget. Strategi för verksamhetsområde Koncernledningen har ett övergripande ansvar för att de strategiska målsättningarna förankras inom i stadens alla verksamheter. Stadsstyrelsen leder arbetet med stöd av koncernsektionen och koncernförvaltningen. Verksamhets- och ekonomirapporteringen görs månadsvis och de som sköter rapporteringen utbildas. Turistbyrån ansvarar för informationstjänster för turister och besökare samt marknadsföring av staden som besöksmål och av utbudet av turistprodukter. Turistbyrån samarbetar med det regionala turistföretaget LUMO, turistföretagare och grannkommuner samt representerar staden i turistsamarbetet i Nyland och Södra Finland. Turistbyråns visuella linje förmedlar i marknadsföringen en känsla av livskvalitet, den unika skärgården och charmiga historiska miljöer som lockar besökare till staden. Raseborg utnyttjar regionens status som strukturomvandlingsområde (ÄRM-status) fram till utgången av år 2015 för att locka fler etableringar till och på orten. Den gemensamma marknadsföringen av Hangö och Raseborg fortsätter. Det aktiekapital som friställs genom likvideringen av Hangö Udds utvecklingsbolag används som egenfinansiering i nya utvecklingsprojekt. KasvuKraft-avtalet används för gemensamma insatser för att stärka Västnylands gemensamma tyngdpunkter inom Nylands förbund och planering av servicestrukturen. Samarbetet med företagarföreningarna i Raseborg konkretiseras på basen av den gemensamma deklarationen med stadsfullmäktige ( ). Staden deltar med projektförslag för att trygga utvecklingsfinansiering till aktörer i Raseborg under EU:s nästa programfas Turismen främjas med den gemensamma turiststrategin för Västnyland och stadens strategi som grund. Raseborg är en medlemskommun i det företagsägda regionala turismbolaget LUMO OY vars verksamhet startade Västra Nyland har en gemensam turismbrand. Turismen stöds även genom utveckling av bruken och skärgårdsnäringarna samt information om utbud och marknadsföring av turismprodukter. Stadens medverkan i gemensamma utvecklingsprojekt förutsätter att turistföretagen i Raseborg aktivt förbinder sig till målsättningarna och delfinansieringen. Intresset för stadsbiljetten, som infördes år 2013 har varit stort, medan intresset för Västnylands regionabiljett har minskat. Totalantalet subventionerade biljetter har vuxit med 20 % från 2012 och väntas uppgå till år Intern service ansvarar för stadens 211 byggnader omfattande m 2. Därtill har intern service övergripande ansvaret för uthyrningen av stadens 840 hyresbostäder varav 232 hyresbostäder är direkt ägda. 31

36 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson, Tom Simola DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Under ekonomiplaneperioden har intern service som målsättning att prioritera byggnadernas inomhusluft genom att rengöra ventilationskanaler, underhålla och justera ventilationsanläggningar samt se över byggnadernas dränering och regnvattenbrunnar. Raseborgs stads kosthållsstruktur har för närvarande 13 tillredningskök och 35 utdelningskök, vilka dagligen producerar i medeltal portioner. Därtill inköps dagligen från externa producenter ca 330 portioner. Under ekonomiplaneperioden förändras kosthållsstrukturen så att antalet tillredningskök minskas. Huvudmålsättningen är att tillverka näringsrik och god mat till ett ekonomiskt fördelaktigt pris där lönekostnadernas andel i matportionens pris minskar och i stället ökar råvarornas andel i portionspriset. Därtill är målsättningen att köken i mån av möjlighet utnyttjar närproducerad mat och närproducerade råvaror. BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Turismen antal besök på turistbyrån antal besök på turisthemsidan antal unika besökare Kolektivtrafik antal månadsbiljetter som staden subventionerar Intern service Fastighetsmassa/egen Externt upphyrda utrymmen Sålda matportioner matportionspriser daghem /morgonmål 1,28 1,26 1,33 daghem /lunch 3,07 3,08 3,25 daghem/dietlunch 3,65 3,66 3,87 daghem/mellanmål 1,27 1,27 1,34 skolor/lunch 3,17 3,17 3,35 skolor/dietlunch 3,74 3,66 3,86 åldringshem/dagspris 15,69 15,18 15,18 åldringshem/dagspris diet 16,06 15,53 15,53 vård i hemmet, Ekenäs 6,62 5,88 vård i hemmet, Pojo 7,50 8,20 vård i hemmet, övriga 5,50 6,20 städpaket 1 21,07 21,85 22,11 städpaket 2 (upphörde 2014) 25,41 32

37 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson, Tom Simola DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,5% Avgiftsintäkter ,5% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 0,4 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,6% Understöd ,2% Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 3,1 % -100,0 % 5,3 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -99,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Turistbyråns målsättningar och prestationer har nåtts med god marginal. Siffrorna berättar att turisternas beteende har ändrats så att man i allt högre grad utnyttjar servicen på hemsidorna. Antalet besök på turistbyråns förnyade hemsida visitraseborg.com har ökat med 18% och antalet unika besökare med hela 24%. Däremot har antalet besökare på byrån på årsbasis minskat med ca 10%. Under tiden maj-augusti var besöken ändå hela och i den nyöppnade infopunkten i Fiskars var besöken under samma tid Också målsättningen att förnya turistbyråns visuella profil lyckades. Den nya hemsidan, den uppfräschade turistbyrån och allt marknadsföringsmaterial återspeglar en enhetlig visuell linje. Intern Service 1801 Administration Differensen mot budgeten förklaras av att de budgeterade vinsterna från försäljning av anläggningstillgångar (främst fastigheter) förverkligades till endast Fastighetsskötsel Bland kostnaderna uppvisar värmekostnaderna en kännbar inbesparing om jämfört med budgeterat belopp Elkostnaderna underskred sin budget med

38 Koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson, Tom Simola DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Köp av tjänster budgeterades inom fastighetsskötsel till och förverkligades till Överskridningen på detta kostnadsmoment var således och förklaras huvudsakligen av följande faktorer/projekt: 1. Rivningen av Sandbo daghem drygt Mustion päiväkoti: Problem med inomhusluften genererade extra konsult-, provtagnings- och reparationskostnader om Målningen av Ekenäs tandläkarcentrals vattentak och byggnad utfördes mera omfattande än kalkylerat. Totala byggnadsunderhållskostnaden för denna byggnad blev , Kostnaderna ca för flyttningen av den s.k. Matkahuolto-baracken från Ekenäs trafikcenterområde till Marknadsplanen påfördes Intern service. 5. Utearbetena (parkeringsplats och gårdsplan) invid Karis HVC som är en följdverkan av byggandet av Serviceboendet genererade en total kostnad om ca oh påfördes Intern service driftskostnader Rivningen av Lohja-hallarna i Karis jämte markarbeten kostade totalt Städservice Verksamhetsbidraget för städservice budgeterades en aning negativt I bokslutet uppvisar avdelningen ett positivt verksamhetsbidrag om Städservice fick fr.o.m ett helt nytt arbetsfält bestående av samtliga stadens hyreshus i Karis och Pojo område. Detta nya arbetsfält har genererat intäkter om Kostnaderna inklusive städhandledning uppgick till Nettoavkastningen var således Städservice har under verksamhetsåret kontinuerligt tillsammans med arbetarskyddet och personalhälsovården satsat på personalens utbildning och välbefinnande för att minska den år 2014 registrerade höga sjukfrånvaron. Satsningen har burit frukt och sjukfrånvaron har minskat, men ännu återstår behov av kontinuerliga stödåtgärder och utbildning Kosthåll Kosthållet producerade år 2015 totalt matportioner. Verksamhetsbidraget för kosthållet budgeterades svagt positivt I bokslutet uppvisar avdelningen ett negativt verksamhetsbidrag om Huvudorsaken är att det nysanerade Karis Centralköket kunde tas ibruk först och inte som ursprungligen planerat För kosthållets del ledde detta till en framskjutning av minskningen av årsverk från 11 årsverk till 7 med fem månader, eftersom Billnäs områdets matproduktion överflyttades till centralköket först fr.o.m. augusti Minskningen av årsverk verkställdes dock redan fr.o.m En annan bidragandre orsak till överskridningen var att inköpet av matportioner från Leijonacatering Oy inte överhuvudtaget budgeterats för år 2015, men staden var tvungen att dagligen köpa ca portioner ända t.o.m. påsken Därtill belastas kosthållets budget av hyreskostnaderna för kök och matsal i Kiinteistö Oy Trikar (s.k. Karis Fix huset) för hela verksamhetsåret, eftersom även Katarinaskolans utdelningskök och matsal renoverats och behov av ersättande utrymmen funnits. Orsaken till att renoveringen av Karis centralkök försenades utgjordes av de icke kalkylerade utmaningar som grundvattnets höga nivå medförde. Marksubstansen i byggnadens källare måste bytas. Därtill installerades ny dränering och brunnar med pumpar. Slutligen injekterades samtliga i källarens marknivå varande byggnadskonstruktioner, vilket var ett stort och tidskrävande arbete. 34

39 Sektor: Allmän- och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna så som allmän förvaltning, ekonomi- och personalförvaltning. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Till stadskansliet hör även turistinformationen och till ekonomiavdelningen hör IT-enheten. Strategi för sektorn Organisationen och serviceutbudet anpassas till stadens finansieringsförmåga. Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning. Samarbetet inom regionen främjas. Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem. Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation. En konsekvent personalpolitik som stärker arbetsgivarens anseende bäddar för lyckade rekryteringar. Vi höjer arbetsglädjen och uppmuntrar till modiga initiativ. Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro. Vi skapar äkta möjligheter till deltagande kommunen är lika med invånarna. Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald. Verkställigheten av stadens eget energi- och klimatprogram fortsätter. Direktiven för intern kontroll revideras under år Utvärdering av processer och verksamheten: Verksamhetsåret präglades av riksdagsvalet och den nya regeringens politik. Regeringen utvecklade under verksamhetsåret sin landskapsmodell och staden gav utlåtande gällande självstyrandeområden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken. Under hösten 2015 nådde den europeiska flyktingvågen Finland och även i Raseborg grundandes två asylmottagningar i Röda Korsets regi. Stadsfullmäktige valde i april vicehäradshövding Tom Simola till ny stadsdirektör efter Mårten Johansson. Simola tillträdde och Johanssons sista dag i Raseborgs stads tjänst var Under hösten inleddes arbetet med Raseborg 2020, vilket innebär en reform av förvaltningen och serviceutbudet. Arbetet fortsätter våren Samarbete inom ramen för KasvuKraft programmet för de västnyländska kommunerna har fortgått speciellt gällande IT, turism och näringslivsfrågor. Staden syns fortsättningsvis bra i media genom aktiv information och kommunikation bl. a. genom pressmeddelanden. Gällande information som starkt berör stadens personal är stadens målsättning att först informera internt och därefter externt. Staden är med i Kommunförbundets projekt Öppen förvaltning vilket strävar till att öka invånarnas inblick i och möjlighet att påverka stadens verksamhet. Vidare är staden med i nätverket för Nationalspråksstrategin. 35

40 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Sektorn ansvarar för tvärsektoriella stödfunktioner för förvaltningarna. Inom sektorn finns följande avdelningar: stadskansliet, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Stadskansliet är stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ. Avdelningen fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennas arbetsuppgifter. Verksamhetsområdet är allmän förvaltning och stadskansliet handhar uppgifter relaterade till allmänna val, translatortjänster, information och intern postgång, arkivering, front-officeverksamheten i Ekenäs samt stadens telefonväxel. Staden köper skuldrådgivartjänster från Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland och säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad och Kyrkslätt kommun. Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiförvaltning och -planering, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, IT-funktioner, statistik, upphandlingar och riskhantering. Fungerar som stöd för verksamhetsområdena i ekonomi-, rapporterings- och IT-ärenden. Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, kultursedlar och lunchsedlar. Strategi för verksamhetsområde Samarbetet inom regionen främjas Äkta möjligheter till deltagande skapas - kommunen är lika med invånarna. Staden deltar i projektet Öppen förvaltning Staden förbättrar sin synlighet genom aktiv information och kommunikation Vi värnar om tvåspråkigheten, som bidrar till kulturell mångfald. Staden är med i Nationalspråknätverket Verkställigheten av stadens energi- och klimatprogram fortsätter Åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden Åtgärder för att verkställa en optimal personaldimensionering Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Staden söker balans mellan utgifter och inkomster 36

41 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Stadsfullmäktige antal sammanträden antal behandlade paragrafer Stadsstyrelsen antal sammanträden antal behandlade paragrafer Antal löneutbetalningar per år Antal utdelade kultursedlar Hälsoundersökning av personal Bankverifikat Inköpsverifikat Rondo Elektroniska transaktioner inköp %-andel Elektroniska transaktioner försäljning %-andel Servrar Arbetsstationer Mobila enheter, admin Mobila enheter, edu Användare Avslutade HelpDesk uppdrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,8% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,9% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,7 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,5% Material och varor ,4% Understöd ,0% Övriga kostnader ,6% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -2,0 % Verksamhetsbidrag ,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -4,0 % 37

42 Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Riksdagsvalet 2015 hölls och röstningsaktiviteten i Raseborg uppgick till 63,9 %. Under året har administrationen övergått till Microsoft AD. Inom skolorna har skett en successiv övergång från traditonella arbetsstationer till mobila enheter. En omfattande förnyelse av aktiva komponenter har gjorts i stadens datanät. Ekonomi: Sektorn underskrider sitt nettobudgetanslag med totalt eller 4,9 %. Stadsfullmäktige gjorde en budgetändring på totalt inom IT. Avdelningen stadskansliet överskred sitt nettobudgetanslag med eller 0,7 %. Detta kan bl. a. förklaras med övergångsarrangemangen vid stadsdirektörsbytet och obudgeterade löneutgifter samt med användningen av experttjänster som under året uppgick till totalt mot budgeterade Dessa anslag är budgeterade under stadsstyrelsen. Ekonomiavdelningen underskred sin nettobudget med eller 4,2 %. Stadsfullmäktige gjorde en budgetändring på totalt inom IT. Överskridningen av IT-budgeten beror på: leasingkostnader, anskaffningar av mobila enheter och komponenter till nätverket experttjänster och licenser Personalavdelningen underskred sin nettobudget med eller 1,2 %. Kostnaderna för företagshälsovård har överskridits med

43 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Grundläggande information om sektorn Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. Strategi för sektorn Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner. Staden sänker de höga kostnaderna inom grundtryggheten genom att effektivera verksamheten samtidigt som de lagstadgade tjänsterna tryggas. I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården. Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna. Staden uppmuntrar invånarna att ta ansvar för sin egen och sina anhörigas hälsa och välbefinnande. En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de byggprojekt som detta förutsätter verkställs. Staden satsar på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna. Åtgärdsprogrammet 2015 samt ur sektorns perspektiv 1. Akutvården integreras med HNS/Västra Nylands sjukhus under Genom klarare arbetsfördelning mellan staden och VNS och bättre och tydligare vårdkedjor minskas kostnadsökningen inom specialsjukvården. 2. Långvårdens platsantal minskas med 19 före utgången av Kortvårdsplatserna minskas med 6 under samma tid. Anpassningen kräver i stället fortsatt satsning på hem- och hemsjukvård. 3. Handikappservicen, alla vård- och serviceplaner med klienter som erhåller personlig assistans inom handikappvården genomgås med syfte att timantalet för personlig assistans anpassas till fram till och med år 2016, till på medelnivån för landet. 4. Anpassning av personalvolymen med 17 årsverk under Detta sker huvudsakligen genom anpassning av vårdstrukturerna. 5. Arbetsmarknadsläget försämras och kommunens skyldighet idag är att stå för 50 % av de långtidsarbetslösas arbetsmarknadsstöd. Sysselsättningstjänsternas syfte är att producera rehabiliterande arbetsverksamhet och genom detta minska kommunens utgifter för arbetsmarknadsstöd. Anpassningsmålet baserar sig på skillnaden mellan utbetalning av arbetsmarknadsstöd och sysselsättande åtgärder. Prioriteringar 2015 Ett nytt och mera systematiskt rapporteringssätt utarbetas för att bättre och klarare kunna förmedla information till den operativa ledningen och beslutsfattarna gällande ekonomin. Satsningar görs på utvecklandet av ledarskap inom sektorn bl.a. genom att rekryteringsmetoderna ses över och specialutbildning för förmän ordnas. Som ledstjärna i allt utvecklingsarbete finns stadens strategi och åtgärdsprogram. 39

44 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Under 2015 verkställs planen gällande integreringen av all jourmässig vård/akutvård med HNS/Västra Nylands sjukhus. Omorganiseringen påverkas även av den nya jourförordningen. Primärhälsovårdens mottagning för övrig brådskande vård effektiveras så att vårdkedjan fungerar optimalt. Innehållet i planen för ordnande av hälso- och sjukvård verkställs i samarbete med specialsjukvården och samarbetskommunerna i syfte att nå nya verksamhetsmodeller på en konkret nivå. Antalet långvårdsplatser minskas med 19 och antalet kortvårdsplatser minskas med 6. Minskningen av dygnetruntplatser förutsätter en utveckling mot en mera rehabiliterande vårdkultur och ett nytänkande inom hemvårdens arbetssätt. Under år 2015 och 2016 är målsättningen inom handikappservice/assistanstjänster att minska antalet köptjänster i en sådan utsträckning att det inte behövs en ny konkurrensutsättning. Stöd för handikappade som fungerar som egna arbetsgivare utvecklas. Anpassningen av personalvolymen sker i främsta hand genom omorganisering av verksamheten inom äldreomsorgen, missbrukarvården och kanslifunktionerna. Fr.o.m förpliktigas kommunerna att betala 50% av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit över 300 dagar arbetslösa och 70% för invånare som varit över 1000 dagar arbetslösa. För att stävja kostnadstrycket ( ) utvecklas nya metoder för sysselsättningen. Utvärdering av processer och verksamheten: Som en del av ett större utrymmesprojekt med HNS Raseborgs sjukhus och HNS fastighetsförvaltning kunde Ekenäs hälsostation flytta in i sjukhusets lokaliteter i december Som ett ytterligare steg för att koncentrera och effektivera jourarbetet startades en dygnet runt fungerande samjour i november Samjouren ordnas i specialsjukvårdens regi och utrymmen. Under vardagar och tjänstetid ställer primärhälsovården en läkare och en sjukskötare till samjourens förfogande vilket staden sedan fakturerar specialsjukvården för. Fast verksamheten endast fungerat i några månaders tid kan man konstatera att både patienter som personal förefaller mycket nöjda. Anpassningsmålet på uppnåddes inte helt eftersom verksamheten kom igång så sent på året. Kostnaderna för samjouren sjönk med euro jämfört med år 2014 medan kostnaden för jour- och uppföljningsavdelningen sjönk med euro. Nu fortsätter en kontinuerlig uppföljning av samjoursverksamheten i syfte att utarbeta så smidiga, ändamålsenliga och kostnadseffektiva vårdkedjor som möjligt. Vårdbehovsbedömningen styr patientens fortsatta väg i vården, primärhälsovård eller specialsjukvård. Tyngdpunkten för servicen inom äldreomsorgen har förskjutits från institutionsvård mot öppen vård. Antalet långvårdsplatser minskades med nitton (19), även antalet kortvårdsplatser minskades på HVC demens- och mentalvårdsavdelning. Däremot gjordes en stor satsning för att stärka öppenvården genom att en rehabiliterande periodvårdsavdelning öppnades. Periodvårdsplatserna centraliserades i syfte att uppnå en bättre vårdkvalitet och garantera tillgången på rehabiliteringstjänster. Personalvolymen inom grundtryggheten minskades med planerade 17 årsverk, motsvarande euro. Den största anpassningen skedde inom äldreomsorgen p.g.a. platsminskningen. Antalet platser minskades också inom missbrukarvården och personalstyrkan kunde minskas. Även kanslifunktionen har setts över och minskats med två årsverk. Såväl inom missbrukarvården som kanslifunktionerna kunde inbesparingskraven uppnås. Anpassningsmålet inom äldreomsorgen uppgick till euro vilket inte helt kunde nås. Personalkostnaderna inom äldreomsorgen sjönk med endast euro vilket förklaras av att kostnaderna för särskilda ersättningar och sjukfrånvaro kraftigt översteg den budgeterade nivån. Inom handikappservicen och den personliga assistansen har utvecklingen varit att allt större del av klienterna själv fungerar som arbetsgivare med arbetsgivarstöd för viss tid vid behov. Antalet klienter har aningen ökat så som också antalet beviljade timmar men pris/h underskred det budgeterade. Fr.o.m förpliktigades kommunerna att betala 50% av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit över 300 dagar arbetslösa och 70% för invånare som varit över 1000 dagar arbetslösa. Målsättningen att stävja det ökade kostnadstrycket ( ) lyckades och kommunens andel av arbetsmarknadsstödet hölls inom den budgeterade nivån. 40

45 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör social service (missbrukarvård, invandrarbyrå), omsorgstjänster, hälsovårdstjänster och sysselsättningstjänster. Omsorgstjänster Omsorgstjänsterna tillhandahåller vård och service för den äldre befolkningen i form av seniorrådgivning, dagverksamhet, intervallvård, stöd för närståendevård, färdtjänst, hemvård, serviceboende, bäddavdelningsvård och långvård. Hälsovårdstjänster Hälsovårdstjänsterna ger service till befolkningen inom öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, förebyggande vård, rehabiliterande verksamhet, tandvård, mentalvård och företagshälsovård. Social service Till social service verksamhetsområde hör de funktioner som inte är myndighetsfunktioner, missbrukarvården och invandrarbyrån. Sysselsättningstjänster Sysselsättningsavdelningen tillhandahåller tjänster för långtidsarbetslösa och ungdomar inom ramen för ungdomsgarantin. Strategi för verksamhetsområde o o o o o o o o Staden ser över sin serviceproduktion och prissättning för att den egna produktionen ska vara stark och konkurrenskraftig Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem Vi satsar på arbetshälsa som ger välmående och minskad sjukfrånvaro Vi är positivt inställda till inflyttare från andra kulturer och främjar integration Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner Staden vidtar effektiva åtgärder för att sysselsätta långtidsarbetslösa Staden ser till att ungdomsgarantin verkställs En ny serviceboende-enhet med 64 platser och 25 seniorbostäder färdigställs i Karis före Serviceboende-enheten ersätter de långvårdsavdelningar och serviceboenden som idag verkar i Mjölbolsta. Serviceboendet och seniorbostäderna förverkligas med ett fastighetsleasingavtal på 25 år. BS 2014 BU2015 BS 2015 Prestationer Omsorgstjänster: Serviceboende/antal platser Institution/antal platser Intervallvård/antal platser Bäddavdelningsvård/antal Vård i hemmet/antal besök Vård i hemmet/antal klienter Vård i hemmet/tid för direkt klientarbete (%) Seniorrådgivning/antal besök

46 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Prestationer Hälsovårdstjänster: Öppen hälso- o sjukvårdsmottagning/ antal sjukskötarbesök Öppen hälso-och sjukvårdsmottagning/ antal läkarbesök Icke brådskande vård/kötider Förordningen 338/2011/antal omfattande hälsogranskningar Valfrihet/antal inflyttade till Raseborgs hälsovårdstjänster Valfrihet/antal utflyttade från Raseborgs hälsovårdstjänster Lagen om studerande och skolhälsovård/ BS 2014 BU2015 BS antal akuta besök hos psykolog Fysioterapi/antal grupptillfällen Fysioterapi/antal hembesök Tandvård/antal tandläkarbesök Tandvård/antal munhygienistbesök Social service: Avvänjningsenheten/beläggnings% Invandrararbete/antal kunder (Raseborg) Invandrararbete/ antal kunder (Hangö) Flyktingarbete/antal kunder (Raseborg) Flyktingarbete/antal kunder (Hangö) Sysselsättningstjänster: Sysselsatta vuxna/ medeltal/månad Antal vuxna som kommit vidare från sysselsättningen/år Uppsökande ungdomsarbete/antal anmälningar/år Sysselsatta unga/medeltal/månad Antal unga (under 30 år) som kommit vidare från sysselsättningen/år Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet /antal personer/medeltal/månad

47 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag BS 2014 BU2015 BS 2015 Bindande mätetal Dygnet runt platser/ medelvårddygnspris Bäddavdelningsplatser / medelvårddygnspris Vård i hemmet/pris per besök Kommunens andel av arbetsmarknadsstödet/ / år Arbetsträning för befrämjande av psykisk hälsa/pris/besök SAMMANDRAG BS2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,7% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,9 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,8% Understöd ,6% Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,5 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Omsorgstjänster Inom omsorgstjänster har utvecklingen av verksamheten gått enligt målsättningar i stadens strategi. Tyngdpunkten i servicen har förskjutits från institutionsvård mot öppen vård. Minskning av platsantal har skett enligt följande: antalet långvårdsplatser har minskat med 19 och antalet kortvårdsplatser med 6 på HVC demens- och mentalvårdsavdelning, där drogs också en intervallplats in. Intervallvården har koncentrerats till avdelning 2A på Mjölbolsta. Enheten har 12 platser, den öppnade Enheten erbjuder rehabiliterande intervallvård och har lyckats på en kort tid skapa ett välfungerande koncept tillsammans med rehabiliteringsenheten. En höjning av avgifter inom social- och hälsovården genomfördes i början av året. Inom hemvården har man övergått till tidsbaserad fakturering, detta möjliggjordes av att mobildokumenteringssystemet togs i bruk inom alla vård i hemmet-enheter. Från och med början av 2016 inkluderas också Karis hemvård i systemet då enheten har övergått i egen regi. Inom seniorrådgivningsverksamheten har man satsat på förebyggande verksamhet speciellt inom 43

48 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag närståendevården. Hälsogranskningar för närståendevårdare har varit ett av tyngdpunktsområdena inom verksamheten och de har genomförts enligt social- och hälsovårdsministeriets direktiv. Utvecklingen av besöksantalet inom seniorrådgivningen har varit positiv även under år Bedömning av funktionsförmåga samt tidig vårdplanering har utvecklats men kan ännu inte konsekvent genomföras av seniorrådgivningspersonal då den nuvarande resursen inte räcker till för detta. Fjärrläkarservicen har varit i bruk på alla hemvårds- och boendeservice-enheter förutom Mjölbolstaenheterna sedan början av året. Servicen har fungerat bra. Av 1352 till fjärrläkaren inkomna samtal gällande hälsoproblem hos de äldre har 1243 (92%) kunnat skötas i klientens hem eller på boende-enheten. Hälsovårdstjänster På den öppna mottagningen har år 2015 i genomsnitt 94 % av läkartjänsterna varit besatta men under vintermånaderna (sammanlagt under fyra månader) har läkarbemanningen varit i genomsnitt endast 80 %. Det stora antalet sommarvikarierande medicinestuderanden rättade till den genomsnittliga besättningsgraden för läkartjänster. På grund av den kontinuerliga bristen på läkare utanför semestertider har man också använt sig av kostnadshöjande hyresläkare. Då har man kunnat trygga tillgången till vård klart inom den tid som lagen stadgar, väntetiden till icke brådskande vård var kortare än planerat, 18 dagar. Antalet besök på hälsovårdscentralens öppna mottagning var under prognosen, sammanlagt besök. Antalet besök hos sjukskötare översked dock det planerade och var st. Besökskostnaderna har minskat något då samjouren startade i sjukhusets utrymmen och Ekenäs hälsostation flyttade i mitten på december till sjukhusets utrymmen. Dessutom togs de sk. självanmälningspunkter som befriar skötarresurser till annan mottagningsverksamhet i Karis och Ekenäs i bruk först mot slutet av året. De lagstadgade hälsogranskningarna inom förebyggande hälsovård har genomförts planenligt. Omorganiseringen av rehabiliteringstjänsterna för att stöda speciellt åldringars möjligheter att klara sig hemma har kommit i gång bra. Antalet gruppsammankomster och hembesök förverkligades 2015 bättre än planerat och var 348 och st. Den lagstadgade akuta psykologtjänsten i skolor användes betydligt mindre än planerat, antal besök under året var endast 24. Som en delförklaring är det effektiva förebyggande arbete som barn- och ungdomsteamet inom mentalvårdsenheten presterat. Tandläkartjänsterna har varit besatta bortsett från tjänsten som tandreglerare. Tandregleringen har dels skötts av vikarier och dels som köptjänster. Tandhygienistbefattningarna har också varit besatta, även om man inte kunnat ersätta behovet med vikarier under lagstadgade frånvaron. Tandläkarbesöken förverkligades med något över de planerade och tandhygienistbesök med under de planerade, Företagshälsovården har varit underbemannad under hela det sista halvåret, speciellt efter beslutet om konkurrensutsättning av verksamheten. Besättningsgraden av läkartjänster under juli december var i genomsnitt 50 % och resursen har huvudsakligen fyllts med hyresläkare. Social service Processen med en övergång från avdelningsvård till endast öppenvård inom avvänjningsenheten har pågått under hela år 2015 och kunde avslutas då avdelningen stängdes. Under året har arbetet med den nya öppenvårdsmodellen framskridit enligt planerna och övergången kunde förverkligas vid årsskiftet. Missbrukarenheten flyttade i december 2015 från Ekåsens huvudbyggnad (F-huset) till X-huset invid Raseborgs sjukhus. Eftersom bäddavdelningen flyttat från Mjölbolsta till samma område finns det förutsättningar för ett bra samarbete vid behov. Raseborg har liksom många andra kommuner berörts av den stora mängd asylsökande som kommit till landet under året. Mjölbolsta sjukhus och Raseborg Resort har tagit emot stora grupper asylsökande. Röda Korset, som har huvudansvaret för förläggningarna, köper hälsovårdstjänsterna av en serviceproducent. Bildningssektorn inom Raseborg har ordnat undervisning för de barn som har rätt till det. Raseborg har varit involverad i olika möten och tidskrävande diskussioner bland annat med tanke på kommunens beredskap att, utöver det befintliga avtalet med ELY-centralen om kvotflyktingar, ta emot asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. Diskussionerna kring detta fortsätter. 44

49 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Sysselsättningstjänster Aktiveringen har under året resulterat i att totalt 309 personer aktiverats, 176 inom stadens verkstäder, 89 inom köptjänster och samarbetsavtal och 44 personer inom stadens olika enheter. Planeringen av den sektorövergripande samservicen (TYP) för arbetslösa slutfördes och ett avtal är uppgjort tillsammans med sju andra kommuner samt TE-byrån och Folkpensionsanstalten för perioden Samservicen som verksamhet skall ge bättre möjligheter att aktivera de arbetslösa. Den nya hälsovårdaren har under hösten utfört hälsokartläggning av arbetslösa. Inom ungdomsenheten har man lyckats erbjuda verkstadsplatser åt flera än den uppställda målsättningen vilket visar på ett fortsatt stort behov bland unga. Inom uppsökande ungdomsarbete inkom mindre anmälningar än beräknat vilket kan vara ett resultat av bättrat förebyggande arbete och samarbete med läroinrättningar samt försvarsmakten. I samarbete med RFV ordnades Södra Finlands uppsökande ungdomsarbetsdagar i Raseborg med 70 deltagare den Ekonomi: Omsorgstjänster Budgeten för omsorgstjänster uppgick till euro som justerades med euro varmed budgeten uppgick till euro. Den justerade budgeten underskreds med euro. Verksamheten präglas fortsättningsvis av hög sjukfrånvaro. Därtill föranledde ändringen i arbetstidsplaneringens utjämningsperiod från sex till tre veckor samt ändringen i semesterlagen (slopandet av karensdagar då sjukledighet förekommer under semestern) högre kostnader för vikarier och övertidsersättningar. Budgetjusteringen på euro gjordes i sin helhet inom anslaget för personalkostnader som höjdes från euro till euro. Anslagets användning uppgick till 99,6 %. Behovet av stöd för närståendevård växer. Antalet personer som har erhållit denna stödform under år 2015 uppgår till 247 personer. Detta utgör en ökning med 13 personer från år Nettokostnaderna steg från euro år 2014 till euro år 2015, vilket utgör en ökning om drygt 8 %. Hälsovårdstjänster Budgeten för hälsovårdstjänster uppgick till euro som justerades nedåt med euro varmed budgeten uppgick till euro. Den justerade budgeten underskreds med euro. Den öppna mottagningen inom sjuk- och hälsovård överskred budgeten med totalt euro. Netto överskridningen var 2,7 %. Den mest markanta orsaken till överskridningen var nödvändigheten att använda hyresläkare på grund av brist på läkare i direkt arbetsförhållande och läkarvikarier. Social service Budgeten för social service uppgick till euro. Anslaget överskreds med euro. Beläggningsprocenten på avvänjningsavdelningen för missbrukare trappades ner redan under hösten 2015 och i november upphörde dygnet-runt vården och veckoslutsvården på avdelningen, vilket påverkade kostnaderna för verksamheten men även intäkterna som underskred budgeterat anslag med euro, drygt 50 %. Inom missbrukarvården har man varit tvungen att använda köpläkare under hela året. Inom den öppna vården är det av stor vikt att det finns tillgång till läkartjänster. Sysselsättningstjänster Budgeten för sysselsättningstjänster uppgick till som justerades nedåt med euro varmed budgeten uppgick till euro. Den justerade budgeten underskreds med euro. Förändringen inom kommunens andel av arbetsmarknadsstödet resulterade i en kostnadsökning från år 2014 på euro och inbesparingen via aktivering gav en ökning på euro varmed den totala kostnadsökningen för staden skulle ha varit om inga åtgärder gjorts. 45

50 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Inom verksamheten Tamfix (arbetsträning för befrämjande av psykiska hälsan) har totalt 30 personer varit aktiverade under året. Priset per besök var 43 i jämförelse med 100 /besök då staden köpte verksamheten av specialsjukvården. För uppsökande ungdomsverksamheten och ungdomsverkstadsverksamheten erhöll staden understöd från Regionförvaltningsverket i Södra Finland på totalt euro. Staden erhöll även ett extra bidrag öronmärkt för tidsbunden anställning till ungdomsverkstaden KOI Antal långtidsarbetslösa 2012 Antal långtidsarbetslösa 2013 Antal långtidsarbetslösa 2014 Antal långtidsarbetslösa

51 Grundtrygghet / Egen produktion Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Unga under 25 år arbetslösa 2013 Unga under 25 år arbetslösa 2014 Unga under 25 år arbetslösa

52 Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Till verksamhetsområdet hör myndighetsuppgifter inom social service, vuxensocialarbete och handikappservice samt barn- och familjearbete. Strategi för verksamhetsområde o o Staden går in för skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Servicestrukturen och de behovsstandardiserade utgifterna för social- och hälsovården anpassas till samma nivå som i effektivt fungerande jämförelsekommuner BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Utkomststöd-antal hushåll/år Barnskydd/institutionsplaceringar/ant.dygn/år barn Barnskydd/familjevård/antal dygn/år Personlig assistans/ antal personer Personlig assistans/ antal timmar Bindande mätetal Institutionsplaceringar/ /dygn Familjevård/ /dygn Assistanstimmar/ /h Utkomststöd/ /hushåll

53 Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,5% Understöd och bidrag ,9% Övriga intäkter ,1% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 9,1 % Kostnader Personalkostnader ,9% Köp av tjänster ,9% Material och varor ,6% Understöd ,9% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,3% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 2,8 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Barn- och familjearbete Inom enheten har man fortsatt att satsa på den öppna vården, stödfamiljsverksamheten och familjevården. Enheten har under 2015 genomfört sin första egna Pride-skolning på svenska. Skolningen är en förberedande kurs för blivande familjevårdare. En ny likadan finskspråkig kurs planeras till hösten Utöver detta planeras ny skolning av stödfamiljer/stödpersoner. Intresset för de nya utbildningsformerna har varit glädjande stort. Den nya socialvårdslagen som till stora delar trädde i kraft i april 2015 ledde till förändringar gällande barnskyddet. Barnskyddsprogrammet ger inte längre möjligheter att göra utredningar som tidigare av samtliga barnskyddsanmälningar. En del av bedömningarna skall göras inom ramen för den nya socialvårdslagen. Samma regler gäller det förebyggande barnskyddsarbetet. I ett övergångsskede är statistikföringen problematisk. En av målsättningarna med den nya lagstiftningen är att, vid behov, ge barnfamiljer rätt form av service utan att behöva vara klient inom barnskyddet. Under 2015 har det inte varit möjligt att bedöma vilken effekt det här haft på barnskyddsstatistiken eftersom den ersättande servicen ännu inte påbörjats. Vuxensocialarbete Antalet hushåll som får olika former av utkomststöd har inte nämnvärt ökat under året. Den stora utmaningen har varit att hålla de stipulerade behandlingstiderna. Fortsättningsvis är gruppen hushåll under 30 år den största och samarbetet med andra aktörer är viktigt. Under året har arbetet med överflyttningen av det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten kommit igång. Handikapptjänster Inom handikappservicen har man allt mera gått in för att stärka det egna teamets kunnande. Serviceplanerna är ett viktigt instrument i att finna rätt servicenivå och göra så välgrundade beslut som möjligt. Under året togs, i enlighet med tidigare planer, ett nytt uppföljningssystem för färdtjänsten i bruk. Då det gäller den personliga assistansen har utvecklingen varit att allt större del av klienterna själv fungerar som arbetsgivare med arbetsgivarstöd för viss tid vid behov. 49

54 Grundtrygghet / Myndighetsuppgifter Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Ekonomi: Barn- och familjearbete Budgeten för barn- och familjearbete uppgick till euro som justerades nedåt med euro till euro. Den justerade budgeten underskreds med euro. Det utvecklingsarbete som gjorts under året har varit kostnadseffektivt. En del placeringar har varit av kortvarig natur eftersom enheten strävat till att utöka det effektiverade familjearbetet. Trots ansträngningar finns det barn och unga som har ett så specialiserat behov av service att omhändertagningar och placeringar på anstalter inte gått att undvika. Vuxensocialarbete Budgeten för vuxensocialarbete uppgick till euro som justerades med euro till euro. Den justerade budgeten underskreds med euro. Den nya socialvårdslagen har under året i större utsträckning än tidigare satt sin prägel på vuxensocialarbetet. Handikapptjänster Budgeten för handikapptjänster uppgick till euro som justerades med euro till euro. Den justerade budgeten överskreds med euro. Fortsättningsvis finns de största utmaningarna inom färdtjänsten och den personliga assistansen. Då de flesta klienter använder sig av möjligheten att själv fungera som arbetsgivare har kostnaden per assistanstimme sjunkit. 50

55 Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet innehåller anslag för grundtrygghetens administration samt köp av tjänster inom specialomsorgen och äldreomsorgen av utomstående producenter. I detta anslag ingår även de understöd till sammanslutningar som grundtryggheten beviljar. Strategi för verksamhetsområdet o o o Skärpt kostnadsmedvetenhet, kostnadseffektivitet och fungerande uppföljning Staden uppnår resultat genom uppmuntrande och medvetet ledarskap och med hjälp av ett fungerande ledningssystem Det regionala samarbetet utökas vid ordnandet och produktionen av hälso- och sjukvården samt samordningen av tjänsterna BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Serviceboende, antal platser Intervallvård/antal platser 1 1 Vård i hemmet/antal besök Vård i hemmet/antal klienter Kårkulla, boendeservice, antal dygn/år Eteva, boendeservice, antal dygn/år Kårkulla, dagverksamhet, antal besök/år Eteva, dagverksamhet/antal besök/år Bindande mätetal: Dygnet runt platser/medelvårddygnspris Vård i hemmet/pris/besök Kårkulla, boendeservice/ /dygn Eteva, boendeservice/ /dygn Kårkulla, dagverksamhet/ /besök Eteva, dagverksamhet/ /besök

56 Grundtrygghet / Administration och externa avtal Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändringar BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,4% Avgiftsintäkter ,9% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,2% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 0,8 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,1% Understöd ,6% Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 2,4 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 2,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: År 2015 är det sista året då hemvården i Karis fungerat som köptjänst, den har övergått i egen regi från början av Köptjänstavtalet gällande serviceboendet Villa Rosa avslutades, de klienter som bott på enheten stannar kvar med betalningsförbindelser så länge de önskar. Inom specialomsorgen har målsättningen varit att stärka det egna handikappteamet för att öka möjligheten att delta i olika klientmöten mellan producenten, klienten och klientens nätverk. Vårdtyngdsmätningarna som har gjorts inom Kårkulla har haft effekter på prissättningen. Eteva följer inte samma prissättningsmodell. Ekonomi: Budgeten för administration och externa avtal uppgick till euro som justerades nedåt med euro till euro. Den justerade budgeten överskreds med euro. Kostnaderna för specialomsorgen uppgår till drygt 7 miljoner euro, vilket är en ökning med drygt 5 % jämfört med år Kårkulla och Eteva samkommuner är de stora serviceproducenterna inom specialomsorgen. Kostnaderna för omsorgstjänster uppgår till drygt 5 miljoner euro varav 2 miljoner euro hänför sig till Karis vård i hemmet som år 2016 överförs till enheten för egen produktion i och med att verksamheten då övergår att skötas i egen regi. 52

57 Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Verksamhetsområde Omfattar specialsjukvård och tillhörande stödtjänster (laboratorium, röntgen), samjour och jour- och uppföljningsavdelningen vid VNS, hjälpmedelscentral samt prehospital akutsjukvård. Verksamhetsområdet innefattar även pensioner för tidigare anställda inom specialsjukvårdens samkommuner och kommunalförbund. Strategi för verksamhetsområdet o o o o Användningen av specialsjukvård sänks till en hållbar nivå genom effektivare bruk av primärvårdstjänsterna I samarbete med HNS och grannkommunerna går staden in för en optimal service- och resursnivå inom specialsjukvården En effektiv nivåstrukturering av vården och centralisering av verksamheterna genomförs, och de bygg- och samarbetsprojekt som detta förutsätter verkställs All dygnet-runt-jour koncentreras BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Antal vårddagar (psykiatri) Nord DRG-produkter (VNS) Nord DRG-produkter (HNS) Samjour (HVC), antal besök/år Jour-o. uppföljningsavdelningen/antal vårddygn/år SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,0% Material och varor ,0% Understöd 0,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,4 % Verksamhetsbidrag ,8% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,4 % 53

58 Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: I anslaget för specialsjukvård ingår specialsjukvård (PALSU), jour- och uppföljningsavdelningen, samjour, laboratorium, röntgen, prehospital akutsjukvård, hjälpmedelscentral samt pensioner. Antalet Nord DRG-produkter ökade såväl inom Västra Nylands sjukvårdsområde som inom HNS totalt. Medeltalspriset för produkterna däremot sjönk med 2,8 %. Några flera patienter har år 2015 behövt högt specialiserad sjukvård jämfört med år 2014 vilket påverkar kostnaderna. Inom vuxenpsykiatrin sjönk antalet vårddygn med hela 27,2 % jämfört med år 2014 medan antalet vårddygn inom barn-/ungdomspsykiatrin ökade med 5,9 %. Antalet vårddygn inom jour- och uppföljningsavdelningen sjönk från år 2014 till vilket motsvarar 12,1 % medan antalet överbeläggningsdygn uppgår till endast 15 jämfört med 85 år Samjouren i samarbete med Raseborgs sjukhus startade då Ekenäs hälsostation flyttade in i sjukhusbyggnaden. Inom samjouren är såväl triage-bedömningen, personal som utrymmen gemensamma. Ekonomi: Budgeten för specialsjukvården totalt uppgick till euro och baserar sig på den beräkning för år 2015 som erhölls av HNS. Utgående ifrån prognos per augusti 2015 gjordes en budgetförändring varmed budgeten justerades med euro och den totala budgeten uppgick därmed till euro. Kostnaderna för specialsjukvården år 2015 uppgick till euro varmed den justerade budgeten överskreds med euro. Överskridningen hänför sig till specialsjukvården (PALSU). HNS uppvisar år 2015 ett överskott på 53 mn. HNS fullmäktige beslöt dock den att fullmäktige först i juni 2016 fattar beslut om huruvida överskottet returneras till medlemskommunerna. Den beräknade återbäringen för Raseborgs del uppgår till euro. Med beaktande av beräknad återbäring uppgår kostnaden för specialsjukvården totalt till euro, vilket är en ökning om 2,17 % jämfört med år 2014 och en överskridning av budgeten (inklusive justering) med 1,6 %. Kostnaderna för specialsjukvården (PALSU) uppgår till euro, en ökning om 5,5 % jämfört med år Med beaktande av beräknad återbäring uppgår ökningen till 2,9 %. Budget 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 Specialsjukvård "Palsu" Budgetförändring Beräknad återbäring Totalt

59 Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag Kostnaderna för övrig specialsjukvård, inklusive pensioner, har sjunkit med 1,8 % jämfört med år I och med att antalet vårddygn inom jour- och uppföljningsavdelningen minskat år 2015 har också kostnaderna sjunkit. Även medeltalspriset per vårddygn har sjunkit från 582 år 2014 till 554 år Verksamheten inom samjouren har dock kostnadsmässigt som volymmässigt ökat jämfört med år Budget 2014 Bokslut 2014 Budget 2015 Bokslut 2015 inkl.förändr. Prehospital akutsjukvård Jour- och uppf.avdelning (JUPP) Samjour (VNS) Hjälpmedelscentral Övrig specialsjukvård Röntgen Lab Pensioner

60 Grundtrygghet / Specialsjukvård Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen Sammandrag 56

61 Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Grundläggande information om sektorn Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Till bildningssektorns grundläggande uppgifter hör också att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. Strategi för sektorn Fokus på att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna. Försäkra sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen. Vid planeringen av skolornas och dagvårdens fastighetsanvändning utgår man i första hand från det befintliga egna byggnadsbeståndet. Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas. Målmedvetna åtgärder för att trygga utbildningsutbudet på tredje stadiet i staden. Samarbetet med föreningar breddas för att främja kultur, idrott och motion samt för att höja trivseln i byarna. Åtgärdsprogrammet 2015 ur sektorns perspektiv Utbildningens timresurs har anpassats till rådande elevunderlag. Om timresursen minskas ytterligare medför det verkliga förändringar i verksamhetsmodellen och påverkar därmed skolornas arbete ytterst negativt. Det minskade antalet personal medför ett lägre platsantal inom den kommunala dagvården. För att upprätthålla en god servicenivå bör befintliga resurser bör användas ännu effektivare. Arbetet med att samordna olika verksamheter till färre servicepunkter fortsätter. Bildningssektorn planerar fastighetsanvändningen och utnyttjandet av befintliga utrymmen i ett nära samarbete med stadens interna service. Arbetet inom fritidsnämndes verksamhetsområde måste omorganiseras till vissa delar p.g.a. minskade resurser. Åtgärdsprogrammet ur sektorns perspektiv Fastighetsanvändningen effektiveras genom samordning som möjliggörs genom investeringar och genom nya verksamhetsmodeller. Samarbetet mellan skola och dagvård förbättras och utökas. Detta sker dels genom att de fysiska förutsättningarna för daghemsverksamheten förbättrats då verksamheten samordnats på flera enheter. 57

62 Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Prioriteringar 2015 Ett övergripande mål för sektorns ledning är att koordinera och stöda verksamhetsområdets avdelningars arbete så att de kan arbeta i enlighet med stadens fastslagna strategi. Arbetet med att höja kunskapsnivån hos eleverna prioriteras bl.a. genom att aktivt arbeta med en kommunal utvecklingsplan för utbildning. Utvecklandet av tidsenliga IKT-lösningar inom den grundläggande utbildningen och gymnasierna fortsätter. För att effektivera användningen av fastighets- och personalresurserna granskas kontinuerligt alternativa lösningar för att bedriva utbildning och dagvård. Betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser. Sektorns ledning ska ansvara för att koordinera, samordna, utveckla och leda hela bildningssektorns arbete. Som ledstjärna i arbetet finns stadens strategiska målsättningar. Samtidigt som sektorns avdelningar kontinuerligt genomför en ekonomisk granskning av samtliga processer och arbetssätt ska ett utvecklingsarbete göras för att skapa en kreativ och trygg miljö för tillväxt och utveckling. Sektorn ska för sin del arbeta för ett tätare samarbete mellan bildningssektorns avdelningar och med andra avdelningar inom stadens förvaltning. Dessutom så ska såväl dialogen och samarbetet med övriga aktörer utvecklas och intensifieras för att skapa ett mervärde för sektorns arbete. Ett konkret förslag till hur gymnasierna bättre kunde samarbeta med YH Novia bör utarbetas. Kulturnämnden och fritidsnämnden har valt att prioritera understöden till föreningslivet och trots ekonomiska utmaningar ska gällande understödsnivå bibehållas. Utvärdering av processer och verksamheten: Samtliga avdelningar inom sektorn uppvisar ett positivt bokslut. Ledningens mål har under hela året varit att koordinera och stöda verksamhetsområdets avdelningars arbete så att de kan arbeta i enlighet med stadens fastslagna strategi. Detta har under 2015 långt innbärt att utreda olika effektiveringsåtgärder. Fokus har under året legat på att stabilisera ekonomin. Inom den grundläggande utbildningen och förskolorna fortatte ett regionalt fortbildningsprojekt. Inom detta kunde strukturen för fortbildning av den egna personalen utvecklas med riktad fortbildning i syfte att utveckla en mångsidigare pedagogik. Ett systematiskt arbete har gjorts för att skapa bättre inlärningsmiljöer och för att utveckla nya modeller för att höja kunskapsnivån bland eleverna. Totalt fem skolor har deltagit i två separata nationella projekt vars arbete fortsätter under Arbetet med att utveckla den sk. 1:1 pedagogiken fortsatte inom den grundläggande utbildningen. Målsättnigen är fortfarande att projeketet är slutfört vid utgången av Under året hade personalen omfattande möjligheter till fortbildning inom området. Fortbildningsutbudet och det på skolorna erbjudan lokala stödet utvecklades genom det utvecklingsprojekt som startades under året. Verksamheteten ska också fortsätta och den undervisande personalen ska erbjudas ett kontinurligt stöd i sin personliga utveckling inom området. 58

63 Sektor: Bildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnd/Kulturnämnd/Fritidsnämnd Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Utvecklandet av tidsenliga IKT-lösningar fortsatte i gymnaiserna genom att förse samtliga gymnaiser med den teknik soom kommer att behövas för genomförandet av de elektroniska studentskrivningarna. Ett första lokalt elektroniskt testprov genomfördes i alla gymnasier under hösten. Läroplansarbetet pågick under hela året. De nya lokala läroplanerna ska tas i bruk En utredning av gymnasiestrukturen i regionen genomfördes av FCG. Utredningen gjorde på beställning av Raseborg tillsammans med Lojo, Hangö och Högfors. Rapportens slutsatser utnyttjas i Raseborg 2020 projektet. För att skapa en helhetsbild av skolnätet och relationen till ett sjunkande elevantal initierades och inleddes en skolstrukturutredning som berör alla skolor i Raseborg.. Kulturnämnden och fritidsnämnden har valt att prioritera understöden till föreningslivet. Inom kulturnämndens verksamhetsområde skapades förutsättningar för det lokala kulturarbetet enligt vedertagen modell. Utbildningens timresurs har anpassats till rådande elevunderlag. Det kan kosntateras att timresursen inte kan minskas ytterligare utan att göra strukturella förändringar. Effektiveringen av verksamheten och fastighetsanvändningen inom småbarnspedagogiken fortsatte. Det nya Solglimtens daghem öppnade i Tenala i augusti och arbetet med att färdigställa utrymmen för Mäntykoto daghem och Skogsgläntan fortsatte. Dessa blir klara under våren Problemen med flera daghems. Samordnandet av småbarnspedagogiken till färre enheter fortsätte enligt plan. Inom fritidsnämndes verksamhetsområde fördjupades samarbetet mellan ungdoms och idrottsavdelningen. 59

64 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Målet inom verksamhetsområdet är att erbjuda kvalitativ verksamhet och undervisning i en trygg och pedagogiskt relevant inlärningsmiljö som främjar kontinuitet för barn och unga i ett livslångt lärande. Verksamheten ska fostra till sund självkänsla och medmänsklighet samt ge barn och unga goda kunskaper och färdigheter för ett kvalitativt liv. Barndagvård och förskoleundervisning Verksamhetsformerna är: förskola (19), daghemsvård (19), språkbad (5 avdelningar), familjedagvård i vårdares eget hem (39), gruppfamiljedagvård (6), lekparksverksamhet (1), stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privata vårdproducenter. Svenskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på svenska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-4 (1), 1-6 (8), 7-9 (2) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Finskspråkig utbildning Den grundläggande utbildningen på finska i Raseborg genomförs i skolor med årskurserna 1-6 (5), 7-9 (1) samt i en enhetsskola med årskurserna 1-9. Karjaan lukio ger högskoleförberedande utbildning. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan, övriga läroinrättningar på andra stadiet samt med den fria bildningen. Morgon- och eftermiddagsverksamhet Verksamheten erbjuds elever i åk 1-2 och den arrangeras dagligen efter att skolan tagit slut och på fyra ställen även före skoldagen börjar. Utöver detta ordnas skild verksamhet för barn inom specialundervisningen. De sk "eftisarna" ordnas i både kommunal (10) och privat (5) regi. Administration och skoltransporter Inom administrationen produceras tjänster för hela bildningssektorn. Administrationen ansvarar för koordineringen och ledningen av det sektorövergripande samarbetet. Administrationen ansvarar vidare för skolkuratorsverksamheten och skoltransporterna samt för hela avdelningens personalfortbildning. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt elevvården. Ca 900 elever använder dagligen skoltransport som ordnas av staden. Tjänsten produceras genom linjetrafik och särskilda uppköpta tjänster. Strategi för verksamhetsområdet Utveckla konkreta arbetssätt för att förbättra inlärningsresultaten och språkkunskaperna. Staden försäkrar sig om att skolnätet och dess resurser står i rätt proportion till elevantalen. En heltäckande skolnätsutredning görs under perioden. Staden utnyttjar det befintliga byggnadsbeståndet optimalt för daghemmens och skolornas behov. Ett gott samarbete mellan aktörer inom utbildning på andra stadiet främjas. Effektivera daghemsverksamheten genom att samordna verksamhetspunkterna till större enheter. Staden bör förbereda sig inför kommande reformer av andra stadiets utbildning. Inom arbetet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildning fastställs några konkreta ämnen som prioriteras och utvecklas systematiskt. 60

65 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Barn i dagvård (totalt) av vilka i förskola Stöd för vård av barn (FPA) Elevantal totalt (grundskolor) Avgångsbetyg från grundskolan Antal studerande (gymnasier) Studentexamen Morgon- o eftermiddagsv. antal barn Bindande mätetal Nettoutgift/dagvårdsbarn Nettoutgift/elev inkl. skjutskostn varav för undervisning Timresurs/grundskolelev 2,09 2,09 2,09 Nettoutgift/stud. i gymnasiet Gymnasiebenägenhet 49,9 50 % 48 % Nettoutgift/barn i m/eft.middagsv % av antalet första- o andraklassister 55% 55 % 55 % SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,7% Avgiftsintäkter ,8% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,9% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,5 % Kostnader Personalkostnader ,6% Köp av tjänster ,7% Material och varor ,6% Understöd ,2% Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 0,8 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 0,5 % 61

66 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Administration och skoltransporter: Bildningssektorns administration inledde arbetet med projektet Raseborg Såväl organisation, förvaltning och servicestruktur granskades. Stadens elevtransporter planerades om och en upphandling av dessa transporter genomfördes. Avtalen med de nya trafikanterna träder ikraft i februari Dagvård och förskoleundervisning: Den nya lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft och relationstalet mellan fostringsansvariga och barnantal blev definitivt. Förskoleundervisningen blev obligatorisk fr.o.m Planerandet av nya daghemsutrymmen för Skogsgläntans daghem slutfördes och byggandet av Skogsgläntans daghem påbörjades hösten Mäntykodon päiväkoti:s renoveringsarbete fortgick hela året. Tenala nya daghem togs i bruk i augusti Problem med inomhusluften i Mustion päiväkoti ledde slutligen till att verksamheten beslutades flyttas till upphyrda baracker fr.o.m. februari Svenskspråkig och finskspråkig utbildning: Inom arbetet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildning har tills vidare läroämnet matematik fastställts för att prioriteras och systematiskt utvärderas och utvecklas. Under läsåret används provet MAKEKO i alla stadens grundskolor för diagnostisering och uppföljning av elevernas prestationer i syfte att utveckla undervisningen. En för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning gemensam styrgrupp är tillsatt i oktober 2013 för genomförandet av reformen av läroplanerna för respektive utbildningsstadium. Styrgruppen har under åren 2014 och 2015 dragit upp riktlinjerna för den för skolorna gemensamma lokala läroplanen och definierat innehållet. Läroplanerna fastställs under våren 2016 att tas i bruk från och med Läroplansarbetet fortskred planenligt och i arbetet har man lyckats med att garantera innehållsmässig kontinuitet för barn och unga från förskola till gymnasium. Samarbetsformer mellan förskolan och nybörjarundervisngen har granskats i samband med uppgörandet av lokala läroplaner. Strukturen för fortbildning av den egna personalen utvecklades med riktad fortbildning i syfte att utveckla en mångsidig pedagogik. En modell för utvecklingssamtal har tagits ibruk och utgör ett underlag som är gemensamt för rektorernas utvecklingssamtal med sin personal. Utvecklingssamtalen ger rektorerna uppgifter om lärarnas behov av fortbildning. Respektive rektors sammanställning med bedömning av behovet av fortbildning hos personalen behandlas i styrgruppen för projektet Kunnig. Utgående från sammanställningen planerar styrgruppen fortbildningsprogrammet inför följande läsår. En modifierad version av modellen utarbetas och kan komma att användas inom småbarnspedagogiken. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket till skolorna har slutförts med undantag av Bromarv skola och Svartå skola. De nätverk som är anslutna till fastigheterna Bromarv skola och Svartå skola har inte tillräcklig kapacitet. Utvecklingen av pedagogiken i enlighet med målet om principen 1:1, en ipad / elev har fortsatt. Staden ersätter elevdatorer med mobila enheter som eleverna utnyttjar som personlig utrustning. Även förskolornas verksamhet utvecklades och varje förskolegrupp har utrustades med en mobil enhet samt en dataprojektor. Utvecklingskostnaderna och i synnerhet den interna utbildningen kunde till stora delar bekostas med hjälp av statligt projektunderstöd. 62

67 Bildning, avdelning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Förberedandet av elektroniska studentskrivningar har genomförts planenligt med anskaffning av teknisk utrustning och planering av utrymmen. Arbetet slutförs under våren Enskilda provsituationer för att förbereda studeranden på de elektroniska studentskrivningarna har arrangerats i samtliga gymnasier och ytterligare provsituationer förbereds inför våren Ett utökat samarbete mellan dagvård, förskoleverksamhet, grundläggande utbildning och eftermiddagsverksamhet har varit föremål för diskussioner inom ramen för läroplansarbetet. Enstaka samarbetsformer mellan förskolan och nybörjarundervisnigen har granskats och till vissa delar har dessa förtydligats. Möjligheterna och förutsättningarna för att skapa nya enhetsskolor har inte utretts. Orsaken är att skolnätet i staden som helhet genomförs inom ramen för projektet Raseborg Det gemensamma positionssystemet i gymnasierna har utvecklats i syfte att främja samarbetet på andra stadiet, utnyttja timresursen effektivt samt bredda kursbrickan. En utredning av gymnasiestrukturen i regionen beställdes i samarbete med Lojo, Hangö och Högfors. Rapportens slutsatser utnyttjas i Raseborg 2020 projektet. Morgon- och eftermiddagsverksamhet: Verksamheten fortsatte enligt tidigare modell i fem privata och i tio kommunala enheter. Ekonomi: Avdelningen uppvisar ett positivt resultat i jämförelse med budget. Budgetförverkligande är 98,8 %. Administration och skoltransporter: Budgetförverkligande 96,7 % ( ). Intäkterna har överskridits med ca De extra intäkterna motsvaras till allra största delen av kostnader, som inte varit budgeterade. Trots det har kostnaderna överskridits med endast eller 1 %. Främst hemkommunersättningarna har varit avsevärt lägre än vad som uppgavs i förhandsuppgifterna från utbildningsstyrelsen. Budgeten baserade sig på dem. Dagvård och förskoleundervisning: Budgetförverkligande 97,9 % ( ). Den största orsaken har varit att kostnaderna för hemvårdsstöd underskridit budgeten med Svenskspråkig utbildning: Budgetförverkligande 98,9 % ( ). Intäkterna har överskridits med ca , vilket främst beror på högre projektbidrag, främst undervisningsministeriets bidrag men också bidrag för upprustning av skolgårdar. Kostnaderna har överskridits med endast (0,1 %). Finskspråkig utbildning: Budgetförverkligande 100,7 % ( ). Orsaken till att nettobudgeten överskridits beror främst på undervisningen för de asylsökande skolbarnen, ca , samt på att budgeten i Karjaan Lukio överskridits med ca , vilket beror på att antalet studerande steg med 27 % hösten Morgon- och eftermiddagsverksamhet: Budgetförverkligande 106,3 % ( ). Orsaken till överskridningen beror dels på att intäkterna underskridits med ca , som delvis beror på att antalet barn i eftermiddagsvård varit färre än beräknat. Kostnaderna överskreds med ca för att man blev tvungen att anställa några assistenter. 63

68 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhetsområde Kulturnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för det lokala kulturarbetet, att upprätthålla vissa traditioner samt att skapa förutsättningar för att främja den allmänna bildningen. Verksamhetsområdet omfattar såväl direkt bildningsarbete genom egen verksamhet samt upprätthållandet av myndighetsuppgifter. Som producent av tjänster ska fokus ligga på stödjandet av den kulturella arenan som i sin tur skapar möjligheter till upplevelser för invånarna. Det traditionsbärande uppdraget ska också ses som en central del av verksamhetsområdet samtidigt som detta arbete ska vara innovativt så att det, i samarbete med andra förvaltningar, kan fungera som en del av stadens ansikte utåt. Verksamhetsområdet ska i sin verksamhet beakta samtliga invånare, aktivt arbeta för att tjänsterna produceras på de båda inhemska språken samt att även invandrarnas behov beaktas. Strategi för verksamhetområdet För att möta behovet av att effektivera stadens verksamhet granskas alla enheters processer och arbetsinsatser. Samtidigt som en ytterligare effektivering av verksamheten eftersträvas, undersöks även möjligheterna till att på sikt utöka intäkterna för de olika tjänster som produceras. Upprätthålla goda förutsättningar för kulturverksamhet i Raseborg genom att stöda föreningar, kulturaktörer och fria grupper genom samarbete och understödsverksamhet. Erbjuda kulturupplevelser i samarbete med övriga avdelningar inom stadens egen tjänsteproduktion. Den permanenta Helene Schjerfbeck-utställningen i EKTA utvecklas och förnyas. Möjligheterna att utvidga museets egna samlingar utreds. BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Biblioteken öppettimmar Lån totalt Besök i bibliotekslokaler och buss Mbi, antal kurser Antal undervisningstimmar, mbi Antal deltagare, mbi Musikinst., antal veckotimmar totalt/ timmar i Raseborg 523/ / /313 EKTA, besökare tot Landskapsmuseet, utlåtanden Bindande mätetal Besök i bibliotekslokaler och buss /inv. 7,51 7,75 7,24 Lån/inv. 11,15 10,69 11,12 Nettoutgift/undervisn.timme, mbi Musikinst., euro/veckotimme (exkl hyra EKTA, nettokostn./ utställningsbesökare 12,17 14,40 11,30 Kulturverksamhet, nettokostnad/inv. *15,95 * ingår inte hemkommunersersättningar till musikinst.raseborg 64

69 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,9% Avgiftsintäkter ,1% Understöd och bidrag ,2% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,1 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,0% Material och varor ,9% Understöd ,3% Övriga kostnader ,2% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -0,2 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -1,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avdelningen kulturverksamhet kan uppvisa ett positivt bokslut. Budgetförverkligandet är 97,1 % Samtliga enheter har igen ett år uppvisat att de, trots en stram budget kunnat uppnå de kvalitativa målen i sin verksamhet. Bokslutet tyder också på att enhetscheferna uppvisat ett gott ledarkskap samtidigt som de tagit ansvar för ekonomin. Inom kulturnämndens verksamhetsområde skapades förutsättningar för det lokala kulturarbetet enligt vedertagen modell. Verksamheten under året var aktiv och samarbetet med de lokala föreningarna och kulturaktörerna fungerade bra. De av kulturbyrån ordnade programpunkterna för stadens egna enheter inom vård och skola ökade markant. Härmed kunde en ännu större målgrupp erbjudas upplevelser inom musik och scenkonst. Landsskapsmuséet fortsatte utvecklandet av kulturarvscentralen i Björknäs och helheten omfattar nu en ansenlig mängd verksamhet. Biblioteksverksamheten bedrev sin verksamhet på de orter som tidigare men kunde också ta ibruk nya utrymmen i Tenala i samband med att det nya daghemsbygget färdigställdes. Medborgarinstitutet fortsatte att bedriva en mycket uppskattad och mångsidig allmänbildande verksamhet. Medborgarinstitutet Statsandelarna för medborgarinstitutets verksamhet minskade med 815 årstimmar. För övrigt kunde verksamheten bedrivas i enlighet med vedertagen modell. 65

70 Kulturverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Musikinstitutet Det hittades inte en ändamålsenlig lösning för en mera sammanhållen musikinstitutverksamhet i Karis. Arbetet fortsätter år 2016 inom ramen för processen Raseborg Målsättningen är att kunna koncentrera så många funktioner som möjligt i Karis samtidigt som undervisningen behöver mera ändamålsenliga utrymmen. Museiverksamhet Kulturcentralens (museets utrymmen i Björknäs) verksamhet utvecklades till att även inrymma andra museers samlingar. Bibliotek Biblioteket överskred sina mål beträffande lån och öppettimmar. De fysiska besöken i biblioteken var aningen lägre än budget och besöken via internet var mycket lågt. Detta ska analyseras och förbättras då det digitala utbudet och servicen via internet hela tiden bör utvecklas. Anskaffningarna kunde även hållas på en god nivå och överskred budget. Tenala filialbibliotek flyttade in i nya utrymmen i augusti Kultur Kulturnämnden har skapat förutsättningar för kulturverksamhet i Raseborg genom att stöda föreningar, kulturaktörer och fria grupper genom samarbete och understödsverksamhet. Kulturbyrån har också inom ramen av sin budget kunnat öka på antalet programpunkter inom vård och skola. Ekonomi: Mbi: Budgetförverkligande: 93,5 % ( ). Större inkomster av kursverksamhet, effektiv användning av personalresurserna. Musikinstitutet: Budgetförverkligande: 100,9 % (6 691 ). Höjd statsandel, vilket innebär att kommunernas betalningsandel sjunkit. Minskat antal veckotimmar effekten syns i Kulturverksamhetens budgetförverkligande. Museet: Budgetförverkligande: 99,8 % ( ). De förhöjda intäkterna har kommit via olika projektbidrag. Kostnaderna har ökat i samma mån. Biblioteket: Budgetförverkligande: 99,1 % ( ). Inkomsterna blev högre än budgeterat beroende på statliga projektbidrag och fondmedel. Samtidigt överskreds samtliga kostnadsslag en aning beroende på projektbidragen. Kulturverksamhet: 90,7 % ( ). Inkomsterna överskred budgeten med , vilket främst beror på inkomster från Bokkalaset. Betalningsandelen till Musikinstitutet blev drygt lägre än budgeterat, vilket främst beror på höjda terminsavgifter samt på att undervisningstimmarna minskats. 66

71 Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: Fritidsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag Verksamhetsområde Idrott och motion är en kommunal basservice och en grundrättighet för alla. Det kommunala idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Ungdomsverksamheten i Raseborg ska stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess. Ungdomsbyrån främjar aktivt medborgarskap och stärker ungas sociala identitet. Ungdomsbyrån producerar kommunala ungdomstjänster som ungdomsgårdsverksamhet, smågruppsverksamhet, läger och utfärder. Ungdomsverksamheten är ett rusmedelsfritt fritidsalternativ. Ungdomsbyrån jobbar aktivt med ungdomsfullmäktige och ordnar ungdomsparlamentet, koordinerar inomhus skejthall samt erbjuder information- och rådgivningstjänster till ungdomar. Strategi för verksamhetsområdet Stabilisering av ekonomin och tryggandet av livskraft: Kostnadseffektivitet som ledstjärna i ledningen av det dagliga arbetet. Kontakterna till och samarbetet med föreningarna intensifieras och struktureras. Trots ekonomiskt utmanande tider bör staden garantera så goda förutsättningar som möjligt för föreningarnas verksamhet. Fungerande uppföljning av tjänsteproduktionen. Ungdomsgårdsverksamhet erbjuds i Ekenäs, Karis, Pojo, Svartå och Tenala. Aktivt samarbete med skolor, ungdomsverkstäder, övriga kommunala enheter samt tredje sektorn som föreningar och församlingar. Välfungerande ungdomsfullmäktige och aktiverande av ungdomarna i samhälleliga frågor. BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Simhallsbesök/år Ungdomsgårdsbesök/år Ledd verksamhet/antal deltagare (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) Ledd ungdomsverksamhet/antal deltagare Bindande mätetal Nettokostnad/simhallsbesök 1,64 1,81 1,68 Driftsnettokostnad/invånare (idrott) 44,38 45,28 45,63 67

72 Fritidsverksamhet Förtroendeorgan: Fritidsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,4% Avgiftsintäkter ,4% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 3,0 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,6% Understöd ,1% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 2,3 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 1,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Förändringar i verksamheten 2015 En kontinuerlig uppföljning av anläggningsskötarnas utförda arbeten har införts. Maskinparken för underhåll av idrottsanläggningar har förnyats. Idrottsförvaltningen tog inför vintersäsongen i bruk ett nytt internetbaserat system som ger användarna realtidsinformation om skidspårens skick. Utveckling av Karis idrottsområde fortsatte genom anläggandet av en skatepark i betong. Skateparken var en del av investeringsprogrammet och projektet erhöll även extern finansiering. Verksamheten har i stort fortlöpt planenligt. Deltagandet i den ledda motionsverksamheten uppnådde inte målet i budgeten. En delorsak är att personalstyrkan varit mindre under hösten. Verksamheten under året påverkades av två större projekt som belastade idrottsenhetens driftsbudget. I samarbete med Ekenäs idrottsförening kunde man upprusta centrumplan i Ekenäs så att arenan fyllde kraven för spel i fotbollens division 1 redan då säsongen inleddes i april. Planen har med sina nya läktare nu utvecklats till en arena för fotboll. I Tenala byggdes en ny skolplan inklusive ny belysning. Arbetet utfördes av idrottsenheten samtidigt som daghemsbygget blev klart invid skolan. Dessa satsningar blev möjliga genom omfördelning i totalanslaget av idrottsfastigheternas och idrottsanläggningarnas årliga underhålls- och reparationsanslag. 68

73 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Grundläggande information om sektorn Samhällstekniska sektorn är i budgethänseende indelad i två verksamhetsområden: 1) samhällsteknik och 2) planläggning, tillstånd och miljö. Samhällstekniska nämnden ansvarar för hela sektorns samhällsteknik, budget och personal. Planläggningsnämnden är en sakkunnignämnd i planläggningsfrågor, miljö- och byggnadsnämnden sköter byggnads- och miljötillstånd och avfallsnämnden är en myndighetsnämnd för hela Västnyland. Huvudsakliga uppgifter: - att främja tillväxt och trivsel i Raseborgs stad - att ansvara för markpolitik, områdesplanering och byggnadstillsyn - att ansvara för skötsel och underhåll av allmänna områden - att skapa en attraktiv byggd miljö samt trygga miljö- och naturvärden i staden - att främja en trygg infrastruktur och goda kommunikationer till och från staden Strategi för sektorn Raseborgsområdet erbjuder goda förutsättningar för företagsverksamhet genom att anvisa affärs- och industritomter längs goda trafikförbindelser på naturligt lämpliga platser. Genom aktiv markpolitik och planläggning skapas förutsättningar för inflyttning och tillväxt. Planläggning sker i första hand på egen mark. Närheten till stränder utnyttjas optimalt vid planläggning och byggande. Staden stöder pendlingen genom att utveckla området kring Karis resecentrum tillsammans med övriga markägare och aktörer. Staden utövar aktiv påverkan för att förbättra järnvägs- och landsvägsförbindelserna i Västnyland. Inflyttning till orten främjas med hjälp av ett attraktivt tomt- och bostadsutbud och en effektiv, öppen marknadsföring av tomterna. Staden förbättrar ekonomin och energieffektiviteten i skötseln av fastigheter, gator och allmänna områden genom ökat samarbete mellan enheterna. Nya verksamhetsmodeller tas i bruk i serviceproduktionen. En ny brandstation färdigställs i Karis före oktober Den ersätter de tillfälliga utrymmen där räddningsverket för tillfället är på hyra. Brandstationen förverkligas genom ett fastighetsleasingavtal. Ett föravtal ingås med Västra Nylands räddningsverk. Kritiska framgångsfaktorer bra och tydligt ledarskap, tydliga befattningsbeskrivningar och ansvarsområden en till det ekonomiska läget rätt dimensionerad, motiverad och kunnig personal alternativa produktionssätt för infrastruktur, aktivt utnyttjande av marknaden vid nyinvesteringar rätt dimensionerad kundservice på avdelningarna och på stadens hemsida tydlig planläggning, snabba bygglov samt marknadsföring och försäljning av tomter i rätt tid förmåga att snabbt reagera på kommande behov och efterfrågan effektivt genomförande av förstahandsprojekt och utvecklingsprojekt schemaläggning för genomförande av projekt, planering av arbetsmoment och förhandsmarknadsföring vid överlåtelse av ett område gott samarbete med tekniska centralen, intern service, Raseborgs Vatten, Ekenäs Energi och övriga nätverksbyggare samtidigt genomförande av investeringar gott samarbete med regionala och statliga myndigheter Åtgärdsprogrammet 2015 ur sektorns perspektiv Primära åtgärder för att anpassa verksamheten inom tekniska sektorn 2015: I det föregående åtgärdsprogrammet fanns flera åtgärder som fram till idag inte har förverkligats. Det är frågan om långvariga processer som medför ekonomiska eller funktionella fördelar på längre sikt. Huvudvikten i tekniska sektorns åtgärder under verksamhetsåret 2015 ligger på att fortsätta och slutföra tidigare (anpassnings)åtgärder som ingår i stadens olika program, t.ex. i planläggningsprogrammet och som beaktas i det markpolitiska program som är under arbete. 69

74 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Åtgärder som främjar tillväxten har i de tidigare godkända åtgärdsprogrammen nämnts bl.a.: tillväxten tryggas genom fortsatt aktiv markpolitik och genom försäljning av markområden och tomter. det markpolitiska programmet godkänns 2015, effektiv markpolitik ger ekonomiska fördelar, avyttring av icke-strategiska områden och olönsamma fastigheter är på gång (fastighetsutvecklingen mellan samhällsteknik och intern service sker med ett nära samarbete), få fart på inflyttningen genom att färdigställa detaljplaner som kan vidareutvecklas till nya tomter producera flera tomter för näringslivet inventera potentialen för bostadsbyggande på Knipnäs-Ekåsen området och påbörja detaljplaneringen av byggbara områden utarbeta en plan för stadsområdet vid Baggö gästhamn som kan hyras ut till stugbyverksamhet framställa attraktiva strandnära bostadsområden (Norra hamnen, Ekåsen, Knipnäs och Pumpviken) staden äger markområden i skärgården och vid sjöar som kan planläggas och säljas som tomter för fritidsboende/boende, exempel Skåldö och Tovö i Ekenäs skärgård samt Bråtan i Svartå vid Lojosjön. Karis västra tätort, delgeneralplan, med hjälp av denna plan kan områdets planering tryggas på längre sikt påbörjade planprojekt i Gumnäs i Pojo, Svedja område i Karis och Båssaböle i Ekenäs förverkligas. detaljplanerna för Billnäs bruk och Dragsviksstranden färdigställs. i Karis planeras ett resecentrum vid järnvägsstationen genom att ta fram en sk. koncept-plan, utreder förutsättningar för skötselservice av yttre områden 2014 som distriktsentreprenader genom att bilda lämpliga fysiska områden. en effektivare och bättre marknadsföring av Raseborgs stads och privata markägares tomter. Samarbetet inom tekniska teamet utvecklas vidare. Samarbetet mellan tekniska sektorn och intern service skall fördjupas. Skötseln och underhållet av uteområden fördjupas med en gemensam arbetsledning, dejourering samt en delvis gemensam maskinpark. Förmåner som uppnås: Mera resurser för skötseln av uteområden Effektivare användning av maskinparken Inga överlappande funktioner Mera jourpersonal De administrativa entreprenadgränserna slopas (gata/park/fastighet) Ovan nämnda detaljplaner ingår i planläggningsprogrammet (stds ). Stadsfullmäktiges anpassningsåtgärder: 2015: Samhällstekniken anpassar sin verksamhet enligt rådande ekonomi. Detta förutsätter att metoderna för att producera tjänster måste ändras och anpassas till den rådande situationen. Den egna tekniska personalen koncentrerar sig på underhåll av centrumområden och övriga centrala platser. Samtidigt bör övervakning och arbetsledning effektiveras. En effektivare och bättre marknadsföring av Raseborgs stads och privata markägares tomter. Marknadsföring av färdigställda tomter med kommunalteknik främst via stadens webb-sidor (tomtbörsen). Ökat antal hyrestomter. Möjlighet att hyra en tomt för bostadsbyggande och företagsverksamhet bör vara ett beaktansvärt alternativ. Tröskeln för att börja bygga ska sänkas. Det markpolitiska programmet förväntas medföra mervärde för anskaffning och avyttring av fastigheter och markområden. Tyngdpunkten för planläggningen läggs på stadens egen tomtproduktion, dvs. på projekt, där planläggningen sker på stadens egen mark. Produktionen av planer är mångsidig och erbjuder olika sorts tomter för boende och företagsverksamhet. I planläggning bör man vara beredd på planprojekt som kompletterar planläggningsprogrammet och som är kopplade till vidareutvecklingsprojekt för utveckling och områden. 70

75 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Samarbetet mellan tekniska centralen och intern service ska utvecklas i syfte att koordinera fastighetsförsäljning och 'vidareutveckla' försäljningsobjekt (planändring mm.) samt genom att sätta en fast tidtabell för färdigställande av fastigheter för försäljning. Sektorn följer upp tidigare linjedragningar i åtgärdsprogrammet Avyttrandet av icke-strategiska markområden och skapande av nya hållbara bostadsområden i attraktiva miljöer Planprojekten för Pojo Gumnäs, Karis Svedja område och Ekenäs Båssaböle startades Alla dessa planprojekt finns på mark som staden äger och de erbjuder mångsidig tomtreserv i närheten av strand både för egnahemshus- och radhustomter. Planprojekten i fråga blir klara Genomförandet av Norra hamnen har förhandlats med en byggfirma. Området har en fastställd detaljplan som möjliggör byggandet av bostäder på området. Om förhandsmarknadsföringen lyckas, börjar bostadsbyggandet På det aktuella området pågår en detaljplanändring som möjliggör förverkligandet av kommersiell och näringslivsrelaterad verksamhet och parkeringsmöjligheter för dessa. Ekonomiska konsekvenser: Ändring, på längre sikt, av icke aktivt använda områden till produktiva områden. Nytänkande om byggrätt och planering Det av staden ägda området "Bråtan" bakom Oxberget, vid stranden av Lojosjö kunde enligt nuvarande generalplan med detaljerad planering ge ett betydande antal byggnadsplatser för fritidsboende. Planprojektet ingår i planläggningsprogrammet. Stadens planläggningsprogram prioriterar projekt där tyngdpunkten läggs på av staden ägda områden. Generalplan och därefter detaljplan för Karis västra tätort säkrar tomtreserven i Karis område i framtiden. Genom att utvidga Båssastrandens detaljplaneområde på stadens mark kan staden få en betydande reserv av tomter med attraktivt, havsnära läge. Gumnäs och Klockarudden detaljplaner utökar tomtreserven i Pojo området. Målsättningen med Ekåsen detaljplan är att utveckla området för nya användningsändamål bl.a. för mångsidigt boende samt säkerställa den nuvarande byggnadsmassans användnings- och utvecklingsmöjligheter. Ekonomiska konsekvenser: Planläggning är en väsentlig del av områdesutveckling och vidareutveckling, staden drar nytta av markområdenas värdestigning. Färdigställande av tomter för att täcka behovet på arbetsplatsområden Planläggning av Horsbäck-Kärrby området fortsätter under Resulterar i delgeneralplan med företags- och småindustritomter. Krävs dessutom en detaljplan som baserar sig direkt på generalplanen. Utvecklandet av området vid Karis järnvägsstation och planering av markanvändning. I utvecklingsprojektet förväntas delta utöver staden även VR, Senatsfastigheter och Trafikverket. För utvecklandet av järnvägsområdet utarbetas en långtidsplan där målsättningarna för området definieras. I utvecklingsplanen för järnvägsområdet tas både ekonomiska fakta och funktionella/tekniska faktorer i beaktande. Området kring Karis järnvägsstation utvecklas som ett s.k. område för trafikcentrum där det finns olika typer av funktioner såsom boende, kommersiell verksamhet, parkeringslösningar, kollektivtrafik och arbetsplatser. Utvecklingen av järnvägsområdet bör stöda kollektivtrafik (bantrafik) och därmed göra Raseborg till ett attraktivt område med tanke på pendlande. Ekonomiska konsekvenser: Den ekonomiska inverkan av arbetsplatser, industri, kommersiella områden är stor på staden, både direkt och indirekt. 71

76 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Åtgärdsprogrammet ur sektorns perspektiv De strategiska riktlinjerna för stadens markanvändning framgår ur den strategi stadsfullmäktige godkände Strategin utstakar målen och tyngdpunkterna för åren Det markpolitiska programmet är färdigt Det markpolitiska programmet är ett verkställande instrument för markanvändnings- och utvecklingsstrategin. Tekniska centralen och Interna servicen utökar samarbetet vid skötseln av yttre områden. Snabba och tydliga beslut från stadens förvaltningsorgan gällande försäljning av markegendom Planläggningsprocessen skall göras effektivare för att öka tomtreserven gällande bostadstomter och arbetsplatstomter. Investeringarna konkurrensutsätts i rätt tid i lämpliga helheter. Gästhamnens och småbåtshamnarnas verksamhet utvecklas genom att måttligt utöka antalet båtplatser Gemensamt med stadskansliet utveckla mätetal för uppföljning av den tekniska sektorns resultat av både prestationer och ekonomi Med personalen hålls årligen utvecklingssamtal, personalresursernas målsättningar och mätare fastställs. Investeringar Investeringarna för år 2015 följer huvudsakligen investeringsplanen Nya projekt är bl.a. Karis brandstationens byggprojekt (s.k. fastighetsleasing, finansieras utanför stadens balans) och sådana projekt som är en del av avtalshelheten, t.ex. markanvändningsavtal. Investeringarna omfattar även sanering av Karis järnvägsbro och därtill hörande utredning av tunnelalternativ. Raseborgs stad deltar i ett EU-projekt (ip-life hanke) med målsättning att finansiera fiskevägar i Svartån. Projektets fortsättning klarnar under våren Utvärdering av processer och verksamheten: Bokslutet för år 2015 har för den tekniska sektorns del utfallit väl både gällande verksamhet och ekonomi. Verksamhetsåret 2015 började liksom föregående år i en utmanande ekonomisk situation och verksamhetens ekonomiska ram var sträv. Samhällstekniska nämnden behandlade verksamhetens innehåll i början på året i dispositionsplanen. Samarbetet med den interna servicen utvecklades ytterligare inom ramen för det tekniska teamet. Strategiskt viktiga markområden inköptes inte under året, linjedragningar i enlighet med det markpolitiska programmet verkställdes i förhandlingar med markägare. Förhandlingar gällande markanskaffning fördes beträffande industrioch arbetsplatsområden (bl.a. i Horsbäck och Skogby) samt inom handelshamnen för förverkligande av områdets detaljplan. Fastighetsförsäljningen utföll väl under verksamhetsåret Försäljningsvinsten från fastighetsfösäljningen överskred målet med nästan 1 miljon euro då totalförsäljningen uppgick till 2,458 milj euro. Allmänt kan konstateras att försäljningen av småhustomter gick trögt medan däremot tidigare års långsiktiga fastighetsutveckling gav resultat (jmf tidigare års åtgärdsprogram). Stadens egen småhustomtreserv är god. Raseborgs stad har ca 120 småhustomter till salu inom olika delar av staden. Under året rekryterades två nya tillståndsberedare till byggnadstillsynen då de tidigare tjänsteinnehavarna avgått. Inom byggnadstillsynen förverkligades effektiveringsåtgärder i enlighet med särskilda beslut med avsikt att förbättra kundbetjäningen och effektivera verksamheten. Planläggningen har under året 2015 fortsatt sitt aktiva samarbete med centrala myndigheter, såsom Nylands NTMcentral och Nylands förbund. Planläggningen har varit representerad i expertgrupper för bl.a. turism och vindkraft och aktivt medverkat vid uppgörandet av det fjärde etapplandskapsplaneförslaget för Nyland. Beträffande undantagslov uppnåddes målet inte till alla delar. Antalet behandlade lov år 2015 uppgick till 65 st. Antalet lov varierar från år till år. Den ändring i markanvändnings- och bygglagen som träder i kraft i början på år 2016 där beslutsrätten överförs till kommunen kan ha inverkat på antalet ansökningar som inlämnades i slutet på året. Det finns skäl att anta att antalet ansökningar igen ökar under år

77 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Driftsutgifter Tekniska sektorns verksamhet på driftsidan uppvisar ett överskott på i förhållande till nettobudgeten. Inom sektorn har inte gjorts budgetändringar under verksamhetsåret. Under verksamhetsåret har en person gått i pension från enheten trafikleder. Både vårvintern och hösten var snöfattiga vilket ledde till inbesparingar inom vinterunderhållet. Myndighetsverksamhetens (byggnadstillsyn och miljövård) ekonomiska målsättningar uppnåddes. De övriga avdelningarna kan beskrivas enligt följande: Samhällstekniska avdelningen använde för gatu- och vägunderhåll och för parkenhetens verksamhet. Köptjänsterna vid gatunderhållet blev lägre än budgeterat.elkostnaderna för gatubelysningen var , vilket är betydligt lägre än tidigare. Fordonscentralens bränslekostnader var De krav som ställs på parkavdelningen gällande skötsel och uppföljning av lekparkernas funktion ökar ständigt. Samhällstekniska avdelningens verksamhetsbidrag var Verksamhetsbidraget för resultatområdet planläggning, byggnadstillsyn och miljövård var högre än budgeterat. Kostnaderna för köptjänster inom planläggningen förverkligades inom ramen för beviljade anslag. Kostnaderna för sydspetsens miljöhälsa (miljöhälsovård och veterinärvård) överskreds med sammanlagt Nettoresultatet för byggnadstillsynen var gott. Intäkterna förverkligades till 99,2 % och nettoutgifterna var lägre än budgeten förutsatte. Miljövårdens intäkter förverkligades till 96 % eller under budgetmålet. Projektet havsmanualen förvekligades planenligt under år Miljövårdens verksamhetsbidrag som helhet var sämre än budgeterat. Inom planläggningen användes för köptjänster. Byggnadstillsynen beviljade 331 bygglov vilket är samma antal som år För miljövårdens del konstateras att de förverkligade prestationernas antal (tillstånd och inspektioner) var 4407 st år Antalet undantagslov och planeringsbehovsbedömningar var totalt 65 st. De inom fastighets- och mätningsavdelningen bokförda intäkterna för fastighetsförsäljning (försäljningsvinst) uppgick till Avdelningen sålde eller arrenderade under året sammanlagt 20 tomter. År 2014 var antalet 49 tomter och år 2013 likaså 49 tomter. Mätningsavdelningens verksamhetsbidrag var Skogsbrukets intäkter från virkesförsäljningen var (ekonomiskogar och parkskogar). Försäljningen överskred målet med Administrationen inom samhällstekniska sektorn uppvisade ett positivt verksamhetsbidrag på Höstmarknaden gav ett överskott på , vilket var 114 lägre än beräknat. Investeringar Under året gjordes en budgetändring (Fge ) där det beslöts att av investeringsanslaget för RV 25 överförs och av investeringsanslaget för grundkartor till projekt tillhörande Intern service. Allmänt kan konstateras att under år 2015 förverkligades ett flertal investeringsprojekt. Projekten förverkligades i huvudsak inom ramen för beviljade anslag. Planeringen av broprojektet vid Ramsholmen i Ekenäs förverkligades inte. Planeringen ansågs inte ändamålsenlig att utföra då förverkligandet kan göras senare som ett s.k. helhetsprojekt där även planeringsdelen ingår. Tekniska centralen förbrukade 86,3 % av investeringsanslagen. Av 3,595 milj. användes 3,103 milj.. Orsaken till den rätt låga användningsprocenten är att en del av projekten t.ex trafikarrangemangen vid RV25 ( ) inte användes utan överfördes genom en budgetändring. Av Norrahamnen-projektet användes 2,1 % ( ). Av anslaget för adress och numrerisk karta ( efter budgetändring) användes 40 %. Samhällstekniska avdelningen ansvarade för huvudddelen av investeringarna. 73

78 Sektor: Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Trivseln och funktionaliteten på områden förbättrades under året med investeringar. Parkanläggningar och lekparker; Grundförbättringar och nybyggen av trafikleder genomfördes i enlighet med den byggplan som samhällstekniska nämnden hade godkänt. Investeringsprogrammet för gatunätet var totalt 1,7 miljoner. Grundförbättringsobjekt och gatubelysning förbättrades enligt följande: till att bygga nya gator till att asfaltera stadens gator samt mindre grundförbättringar till att bygga och förnya belysningen Utbyggnad av bostadsområden; i budgeten fördelades på följande projekt: - Sångträdet Gabrielsgränd Bäljars industri område gatubyggnad Lättrafikled Karis-Skuru

79 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Verksamhetsområde Samhällsteknikens verksamhetsområde omfattar sektorns administration, skötsel av gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser samt planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten, stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar, småbåtshamnar omfattande stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn är organiserade som en nettoenhet i budgeten, Västra Nylands avfallsnämnd, räddningsväsendet som sköts via avtal med Västra Nylands räddningsväsende (Esbo stad). Raseborgs stad fungerar som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Västra Nylands avfallsnämnd, allmänt kallad Roskaraati-Roskrådet som är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Lojo, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Kommunerna i östra och västra Nyland har beslutat att fusionera avfallsbolagen till ett gemensamt bolag från och med 2015, men fusionen tar sannolikt ett år på grund av en rättsprocess. När fusionen mellan Rosk n Roll Oy Ab och Östra Nylands Avfallshantering Ab förverkligas fusioneras också avfallsnämnderna. Kommunerna har kommit överens om att Raseborgs stad fungerar som ansvarskommun för den gemensamma avfallsnämnden. Nämnden har två anställda, ett avfallsombud som är föredragande i nämnden och en avfallshanteringskoordinator. Förberedelserna för det nya verksamhetsområdet pågår. Strategi för verksamhetsområdet Bättre kundservice. Ansvara för att den kommunaltekniska grundservicen fungerar och att de anpassningsåtgärder som görs inte riskerar säkerheten. Utveckla arbetssäkerheten och personalens välmående. Prioritera ekonomiska och långsiktiga lösningsmodeller. Konkurrensutsätta lämpliga entreprenadhelheter med beaktande av den lokala marknaden. Nyinvesteringarna görs huvudsakligen som köptjänster, skötsel- och underhållsrelaterade projekt som egna arbeten. Förorenade markområden kartläggs och avfall som hör till avstjälpningsplatser saneras. Utbyggnaden av nya planeområden förverkligas som investeringshelheter i samarbete med Raseborgs Vatten. Mera fokus på arbetsledning och projektövervakning. Egnahems- och arbetsplatstomter bildas kontinuerligt så att byggnadsprojekt inte fördröjs på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra klarheten i fastighetssystemet. Mätnings- och fastighetsavdelningen ansvarar för fastighetsbildningen inom detaljplaneområden, förverkligar stadens markpolitik samt handhar arrendering, inköp samt försäljning av tomter och områden. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även s.k. icke strategiska markområden säljs i enlighet med åtgärdsprogrammet eller utnyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. Markpolitiskt program utarbetas som ett komplement till den operativa verksamheten. Standarden i befintliga båthamnarna förbättras. Nya båtplatser/vattenområden utreds, målet är att på lång sikt öka båthamnsverksamheten på ett ekonomiskt hållbart sätt. Västra Nylands avfallsnämnd gör upp avfallshanteringsbestämmelser, ger allmänna anvisningar som grundar sig på avfallslagen och avfallshanteringsbestämmelserna, fastställer avfallstaxan och avgifter samt ger utlåtanden i avfallsärenden till andra myndigheter. Räddningstjänsterna köps av Esbo stad. I nuläget har Raseborg 2 brandstationer för ordinarie räddningsverksamhet (Ekenäs och Karis). En ny brandstation byggs i Karis och den tas i bruk under Planeringen och byggandet sker under

80 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer STN antal sammanträden Antal behandlade ärenden Antal bokförda verifikat Antal fakturor Gatunätets längd (km) 254,2 255,2 255,3 Lättrafiknätets längd (km) 40,3 38,7 42,6 Antal belysningspunkter (st) Skötta grönområden (ha) 78,5 78,5 78,5 Skötta gångstigar (km) 13,0 13,0 13,0 Lekparker (st) Simstränder (st) Överlåtna tomter (arrend + sålda) Tomtreserv, småhustomter Tomtreserv, våningshustomter Tomtreserv, företagstomter Antal bildade tomter, förrättn 71 (43) Tomter i tomtindelningar Utmärkning av byggnader Försäljning av registerutdrag Försäljning av kartor Skogsareal (ha) *)ny beräkningsgr Parkskogar (ha) Stadens markegendom (ha) Antal småbåtsplatser Avfallsnämnden, antal möten Avfallsnämnden, antal beh ärenden Avfallsombud/antal tjänstem beslut Räddningsv / utryckn trafikolyckor Räddningsv / utryckn bränder Granskn av automatalarm Räddnv/ utr fara för byggn brand Bindande mätetal Adm andel av sektorns totalutg % 4,3 4,2 4,2 Enskilda vägar, bidrag /km Kostnader för gatunät /km Kostn / belysningspunkt Kostn /m² skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 Kostn för lekparker /lekpark Kostn för badstränder /strand Såld virkesmängd skog+park m Bruttoink av markegendom /ha 430 Småbåtsh, andel uthyrda pl. %

81 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,5% Avgiftsintäkter ,1% Understöd och bidrag ,2% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 54,6 % Kostnader Personalkostnader ,4% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,2% Understöd ,1% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,4% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 5,0 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -27,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Samhällsteknik Hösten var snöfattig vilket inverkade gynnsamt på trafikledernas driftkostnader. Tekniska teamets arbete fortsatte och vidareutvecklades under året. De stora investeringsobjekten konkurrensutsattes och den egna maskinparken och personalen användes vid underhåll och vid verkställandet av mindre investeringsobjekt. Tyngdpunkten för planeringsarbeten under de kommande verksamhetsåren läggs på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion och byggande av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet och godkända planer och gatuinfrans reparationsbehov som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar att genomföra byggprojekt för gator och allmänna områden i Fiskars. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Investeringsprojekt förverkligades under verksamhetsåret i enlighet med budgeten. Antalet investeringar har varit färre än tidigare år, tyngden i verksamheten har lagts på planerings- och utvecklingsprojekt. Följande investeringsprojekt färdigställdes under året: - Parkanläggningar (Skåldö lekpark, Svangränd, trädgårdslotter i Karis, parkbelysning med armaturer vid Ryttaregatans och Johannesgatans lekpark) - Odlaregatans grundförbättring - Rutsgränd - Fågelsången - Lingongatan - Ängsullsvägen 77

82 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag - Östra strandgatan och Kuressaregatan - Järnvägsgatan, lättrafikled - Sångträdet - Gabrielsgränd - Bäljars industriområde, förbindelseväg Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes och gatubelysning förnyades. Belysningsanordningarna byttes ut mot miljövänligare anordningar. Försäljning av virke från ekonomiskogarna ca m3 (skogsbruksplan förslag m3) och från parkskogarna m3 (ingen långsiktsplan). Förnyelseavverkningar ca. 45 ha och gallringar 190 ha inklusive avverkningarna i parkskogarna. Planterades plantor varav ca st som komplettering av tidigare planteringar. Plantskogsskötsel (gräsbekämpning, röjning) utfördes på ca 200 ha. Fastighetsbildning och mätning Under året överläts sammanlagt 38 objekt (tomter och områden), (21 sålda, 17 arrenderade) vilket var betydligt fler än under år 2014, då de överlåtna objektens antal var 20 st. Större enskilda försäljningsobjekt var tidigare Mäntykoto daghemstomt och bostadstomterna i Norra Hamnen. Under året gjordes inga större inköp av markområden. Inkomsterna från arrenden av mark och vatten överskred det budgeterade ( ). Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde år gånger varav 9 var förrättningssammanträden. I underhållsbidrag till enskilda vägar utbetalades i medeltal 357 /km åt sammanlagt 210 väglag. Grundförbättringsbidrag beviljades åt 6 väglag varav förblev outnyttjat. Administration Administrationen förverkligades planenligt. Småbåtshamnar Pontonbryggorna vid Jägarbacken nu försedda med el, vatten och portar. Huvuddelen av platserna uthyrda. Södra vikens funktion som småbåtshamn är däremot försvårad på grund av kraftig bottenväxtlighet. Behovet av muddring är stort. Även bryggkonstruktionerna är i behov av förnyelse. En betydande del av bryggplatserna vid Barckens udde är outhyrda. Projektet för sanering av Södra viken pågår under ledning av en arbetsgrupp. Gästhamnens verksamhet förlöpte normalt. Gästhamnen ägs av Raseborgs stad, men verksamheten sköts enligt avtal av Ekenäs Gästhamn Ab. Elinstallationerna förnyades delvis och byggdes ut under året. Västra Nylands avfallsnämnd Verksamheten fortsatte under året i tidigare form. Den planerade fusionen med Östra Nylands avfallsnämnd förverkligades inte under år Räddningsväsendet Räddningstjänsterna sköttes avtalsenligt av Esbo Räddningsverk. Ekonomi: Utgifterna för trafikleder lägre än beräknat p.g.a. snöfattig höst. Fordonscentralens omsättning klart lägre än beräknat. Verksamhetsbidraget dock bättre än beräknat genom inbesparingar på i huvudsak personalkostnader (övertid, tekniska teamets inverkan). Intäkterna för småbåtshamnarna uppgick till (88,7 %). Målsättningarna uppnåddes främst inte p.g.a. att ett stort antal båtplatser i Södra viken är svåra att hyra ut. 78

83 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag Målsättningarna för fastighetsförsäljningen förverkligades tack vare försäljningsvinst på 1,8 milj. Totalt inflöt 2,427 milj. Skogsbrukets virkesförsäljning var mera än beräknat ( ). Verksamhetsbidraget för samhällsteknik blev totalt sett bättre än vad som beräknades i budgeten. I verksamhetsområdet samhällsteknik ingår samhällstekniska avdelningen, fastighets- och mätningsavdelningen; administration; småbåtshamnar; avfallsnämnden och regionalt räddningsverk. 79

84 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag Verksamhetsområde Verksamhetsområdet omfattar planläggning, byggnadstillsyn, tillstånd och miljö. Stadsplaneringsavdelningen sköter om planeringen av markanvändningen; planläggning såsom general- och detaljplanering. Enheten bereder ärenden gällande avgöranden av planeringsbehov, undantagslov och beslut om detaljplaners aktualitet. Till enhetens uppgifter hör även beredning av utlåtanden och aktiv uppföljning av och deltagande i planeringsprocesser och projekt av strategisk betydelse. Som stadens planläggare fungerar stadsplaneringsarkitekten i enlighet med MBL:s 20. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Strategi för verksamhetsområdet Planläggningens huvudmålsättning är att förvekliga det godkända planläggningsprogrammet, med strävan till ett tillräckligt stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. En ekonomiskt hållbar bostads- och näringspolitik förutsätter en långsiktig och tillräcklig produktion av tomter på stadens egen mark. För att uppnå målen måste staden ständigt utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Detta ger bättre möjligheter för staden att själv kunna påverka den detaljerade planeringen med sikt på aktiv tomtutgivning. I områden med rättsverkande generalplan kan staden planera utan direkt styrning från landskapsplanen och på så sätt effektivare utnyttja sitt planläggningsmonopol. Dessutom kan eventuella besvärsprocesser bli kortare, då besvärsrätten till högre rättsinstans är begränsad inom områden med rättsverkande generalplan. Behovet av att i högre grad gå igenom gällande detaljplaners aktualitet beaktas i planeringen. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet, bl.a. så att i vissa fall ersätts planutkastskedet med en åskådlig, men smidigare idéplanskede. En central målsättning är att i planeringsprocessen fördjupa samarbetet inom planeringen över sektor- och avdelningsgränserna. Avsikten är att i ett möjligast tidigt skede utreda planers totalekonomiska verkningar med beaktande av utbyggnad av infrastruktur och annan kommunal service. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov, granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Byggnadsordningen revideras år Under år 2015 införs ibruktagande av projektet "Krav", som under två år utarbetats för att effektivera behandlingen av avloppsvatten på glesbygden. Som en uppföljning av projektet "Krav" har miljöbyrån initierat en omfattande fortsättning av arbetet som finansieras externt. Projektet har döpts till projekt Havsmanualen och fortsätter Kravprojektet i havsmiljön. Havsmanualen utarbetas så, att projektet blir klart Utnyttjande av dessa utvecklingsprojet i stadens operativa arbete och beslutsfattande kräver att 'regelverket' godkänns i stadens beslutsorgan. Miljöbyrån kommer under året att stärka kontakten till kommunens industrier med tonvikt på avfallshantering och grundvattenskydd. Med hjälp av besök och rådgivning strävar byrån till att förhindra behovet av kostsamma saneringar och övrig förorening i miljön till skada både för människor och den ekologiska bärkraften. Samarbetet med stadens övriga enheter; planeavdelningen och byggnadstillsynen fortsätter som hittills. En del av en miljötjänstemans arbetstid har reserverats just för att ge byggnadstillsynen en resurs gällande avloppsvattentillståndshanteringen. Raseborg är beredd att skapa en gemensam byggnadsinspektion tillsammans med Ingå och Hangö. Också i klimat- och energiprojektet deltar miljöbyrån aktivt. Stadens deltagande i den av NTM-centralen upphandlade luftkvalitetskartläggningen fortsätter. Utöver det ovansagda fortsätter det omfattande lagstadgade grundarbetet som hittills. 80

85 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag BS 2014 BU 2015 BS 2015 Prestationer Generalplaner, förslag framlagda dagar 100 Detaljplaner, förslag framlagda dagar Godkända detaljplaner 6 14 Nya planetomter st Beviljade byggnadslov Åtgärdstillstånd Undantagslov Utförda syner Miljövårdsinspektioner Tillstånd och utlåtanden Bindande mätetal Bruttokostnad/beviljade bygglov 1 194,89 718,60 739,55 Bruttokostnad/invånare 14,12 15,00 14,22 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård Nettokostnader för veterinärvård SAMMANDRAG BS 2014 BU 2015 Förändring BS 2015 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter ,5% Understöd och bidrag ,6% Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,5% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) -2,7 % Kostnader Personalkostnader ,9% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,9% Understöd ,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 4,7 % Verksamhetsbidrag ,5% Förändring (BS 2015 vs BS 2014) 7,7 % 81

86 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning Under året fastställdes 14 st detaljplaner (2 st stranddetaljplaner, 1 st detaljplan upphävdes), generalplaner fastställdes inte. 3 st generalplaner är under uppgörande (Karis VT, Horsbäck-Kärrby, Jussarö). Detaljplanearbetet fortsatte i enlighet med planläggningsprogrammet ( främsta objekt bl.a. Bossaböle, Svedja, Gumnäs detaljplaner samt Karis västra och Horsbäck generalplaner). Målsättningen för tomtproduktionsprogrammet var att få 6 st planer / 120 tomter fastställda. Nämnda planer medförde sammanlagt 32 tomter. A-tomter tot. 31 st, varav 3 st AL (för boende och näringsidkande). Arbetsplatstomter totalt 14 st. varav 5 KM (butikstomter), 5 st KL (affärsbyggnader), 1 för offentlig service (YL), 1 för service (P) och 1 T-tomt. Målsättningen gällande godkända detaljplaner för år 2015 (6 st) uppnåddes och överskreds då 14 detaljplaner godkändes under året. Ett flertal planeprojekt som av olika orsaker fördröjdes under år 2014 färdigställdes. Tomtreserven har utökats med 31 nya bostadstomter (A) och 14 totmter reserverade för arbetsplats- och servicebyggande (T, K, Y, P). De mest betydande projekten för bostadstomternas del var Västra Nylands yrkesskola i Karis och Billnäs bruk skede 1. Man bör dock notera att gällande Billnäs är besvärsprocessen inte avslutad. Planläggningens tyngdpunkt under år 2015 har varit på förbättrande av tomtreserven för arbetsplats- och servicebyggnader. Bland de största projekten kan nämnas detaljplanen för Horsbäck industriområde och delgeneralplanen för Horsbäck-Kärrby. Dessutom har man befrämjat utvecklandet av planer som betjänar utvecklandet av turismnäringen såsom Åminne skogsmark och Baggö hamn. Planeringen av centrumområdena i Karis och Pojo har fortsatt genom att detaljplanerna förts vidare. Planläggningen har grundlagt generalplaneringen av Karis centrum bl.a. genom att delta i ideplaneringen för stationsområdet. Stranddetaljplaneringen upptar fortsättningsvis en betydande del av planläggningsenhetens resurser. Under det gångna året har man satsat på grundkartornas kvalitet samt att genomföra stranddetalj-planeringen så att arbetsdryga besvärsprocesser kan undvikas. Miljövård För år 2015 hade för miljöavdelningen uppsatts som mål 180 inspektioner samt 300 tillstånd och utlåtanden. Under året utfördes 120 inspektioner, och 287 tillstånd och utlåtanden gavs. Antalet utförda inspektioner var betydligt lägre än målet. En orsak är de nedskurna personalresurserna från och med , då antalet miljöinspektörer på miljöbyrån minskades från fyra till tre. I budgeten för år 2016 har dock beviljats resurser för anställning av en miljöinspektör och rekryteringen har inletts. En annan orsak till färre inspektioner och tillstånd är en lyckad utveckling av förfarandet gällande de så kallade trädfällningstillstånden. I slutet av september 2015 flyttades miljöbyrån från utrymmena i Campus Novia i Ekenäs till den så kallade Lönnbergska fastigheten i Karis. Miljöbyråns placering i gemensamma utrymmen med en stor del av tekniska centralens övriga förvaltning har genererat ett intensivt och fruktsamt samarbete med planläggningen. Det täta och goda samarbetet miljöbyrån under många år med byggnadstillsynen har fortsatt som tidigare. Miljöbyråns samarbete med yrkeshögskolan Novia har dock kännbart lidit och krympt till följd av flytten. Stadens energi- och klimatkoordinator inledde sin anställning på miljöbyrån i mitten av maj Anställningen är tidsbunden till utgången av år

87 Planläggning, miljö och byggnadstillsyn Förtroendeorgan: Samhälltekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringsarkitekt Simon Store; ledande byggnadsinspektör Juhani Jormanainen miljöchef Gustav Munsterhjelm Sammandrag Miljöbyråns två-åriga projekt HavsManualen som startade har aktivt pågått under hela året. Projektet genomförde på sommaren sin andra fältsäsong och data insamlades framgångsrikt. Behandling och analys av tidigare samt ny insamlad data har intensivt pågått de övriga delarna av året. Det i sin helhet externt finansierade projektet erhöll i juni 2015 ytterligare tilläggsfinansiering från NTM-centralen i Nyland. Projektet avslutas planenligt den Ett annat nämnvärt projekt år ibrukläggning av utfällningsbassänger och våtmarker vid ett större åkerområde. Projektet i fråga har framskridit så långt att statlig finansiering sannolikt beviljas under våren 2016, varefter markbyggnadsarbeten kan inledas. Berörda markägare ansvarar för ansökning av finansiering samt förverkligande av utfällningsbassänger och våtmarker. Miljöbyrån har varit initiativtagare och koordinerat processen som inleddes Byggnadstillsyn Byggnadstillsynens målsättning är att behandla inlämnade ansökningar sakenligt och bemöta sökande jämlikt. I slutet på året togs den elektroniska tillståndstjänsten lupa.fi i bruk. Samtidigt planerades ett införande av besöksoch telefontider för effektiverande av servicen och ärendebehandlingen. Revideringen av byggnadsordningen har inletts. 83

88 INVESTERINGAR Mark- o vattenområden Utgifter Inkomster / Balansvärde Netto Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Utgifter InköpEkåsen, köp av fastighet 2012, Gamla Bastun i Ekenäs köp 2013, Järnmagasinet i Billnäs (tid.pojo Bruksindustri Fab) Inkomster / Balansvärde Försäljning : Tovö-Risö, Mattsgatan 27, Furutorp Bromarv (ansl.avg.), Knipan och Regnbågens daghem. Netto Grundrenoveringar Intern Service Ekåsen N-huset, dagvårdsutrymmen Den planerade renoveringen av N-huset på Ekåsen medför att 4 dagvårdsgrupper kan inrymmas i byggnadens första våning. De facto kommer renoveringen att medföra att det dessutom kan inrymmas en "miniavdelning" i västra ändan av huset. I det renoverade utrymmena i N-huset ska Mäntykoto daghem placera hela sin verksamhet. M.a.o. kan dagvårdsgruppen som fungerar i upphyrda utrymmen på Raseborgsvägen 22 flyttas till N-huset. Verksamheten samordnas och effektiveras samtidigt som detta följer stadens målsättning med att optimera användningen av sina fastigheter. Utgifter Ekåsen, F-huset, administration 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Stadens administration finns i dag i upphyrda utrymmen. Hyreskontraktet går ut Stadsstyrelsen har under hösten 2014 gjort ett beslut om att administrationen skall flytta till Ekåsens huvudbyggnad. En grov kostnadskalkyl på åtgärder har gjorts vad gäller el och ventilation. Kalkylen ligger på ca. 1,2 milj. Vidare bör utföras mindre byggnadstekniska arbeten. För år 2015 föreslås en summa på euro för fortsatt planering samt grundligare kostnadsberäkning. Omändringsarbetena kan inledas under år Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Situationsrapport Kontinuerliga förhandlingar med markägare, vissa förhandlingar väntar på general- och detaljplaner. En svag ökning av efterfgrågan på tomter kan noteras. Några större överlåtelser förverkligades i slutet av året. * Harparskog gamla skola: förs.pris ,-/ balansvärde ,06/ vinst ,95. * Kommunhuset i Pojo: förs.pris ,-/ balansvärde, fastigh ,63 tomt 927,16 /vinst fastigh ,37 tomt ,84 * Gamla Mejeriet o Mejeribrinken i Tenala: förs.pris ,-/ balansvärde, fastigh ,68 tomt ,02 / vinst ,30 * Lövkullagården, Kotirauhankuja: förs.pris ,-/ balansvärde, tomt ,09 / vinst ,91 * Fiskarin koulu: förs.pris ,-/ balansvärde, fastigh ,54 tomt 8 372,74 / förlust ,28 Kreosotsaneringen slutförd. Upphandling och val av entreprenörer för färdigställande gjord. Arbetena med lekgården påbörjad samt återställandet av inre arbetena påbörjade. Byggnadstiden för de inre arbetena enligt entreprenadprogrammet är 4 månader.utrymmena klara att tas i bruk mars Anslaget på för år 2015 kommer inte användas i sin helhet detta år. Fördelningen av anslaget uppskattas år 2015 till och år 2016 till Planeringsarbetet påbörjat. Utredning över behövliga åtgärder under arbete. Kostnadsberäkning gjord. Utgifter

89 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Mark- Katarinaskolan o vattenområden Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Situationsrapport Katarinaskolan har ett stabilt elevantal. Bygganden börjar vara sliten och har många olägenheter som bristfällig säkerhetsutrustning, belysning, sanitetsutrymmen etc. Dessutom upplevs festsalen för liten. Slöjdsalens fönster är dåliga och i behov att bytas ut. Slöjdsalens spånutsug fyller inte dagens standard. För 2017 föreslås en summa på euro för planering av Katarina skolans sanering och utbyggnad. Utgifter Lönnbergska fastigheten Huset sanerades invändigt för tekniska centralen under år Utrymmena fyller sin funktion och anses ändamålsenliga för tekniska centralens verksamhet. Fasaderna är ursprungliga och har många sprickor och rappningen flagar. Träfönstren är ursprunliga och i mycket dåligt skick. Enligt nuläge kommer tekniska centralen fortsättningsvis att stanna i Karis. Utgifter Svenska högstadiet Karis Omändring av gymnastiksalens scen till musikklass. Utgifter Mottagits Karis materialgård Utgifter Arbetena färdigställda Arbetena har förlöpt enligt tidtabell. Planeringsarbetet gjort. Bygglovshandlingarna är inlämnade för fasadrenoveringen. Förnyandet av yttertaket färdigställt våren Byggande av nya biltak färdigställda under hösten. Övriga grundrenoveringsprojekt Grundrenoveringar gäller samma projekt som redovisas i Utfall 2015 Utgifter Övriga saneringsprojekt som gjorts under året vilka hör under grundförbättringar är: Ventilationssystem till Karis HVC, byte av fönster i Karjaan suom.yläaste B-skolan samt sanering av mötesutrymme o kabinett i Ekåsen J- huset. Nyinvesteringar Kiilan koulu, utvidgning - gymnastiksal > Utgifter Svartå / byggnad för kommunal service En konditionsgranskning har gjorts på skolorna i Svartå och en ett förslag för en nybyggnad för bägge skolorna med daghem, förskola, eftis, bibliotek och rådgivning inklusive revonering av gamla byggnader uppskattas kosta 7 mn. Investeringen står inte på något rimligt sätt i proportion till befolkningsunderlaget. Skolorna har idag 104 elever och i Svartå verkar ett daghem. IS och bildningen bör inom maj 2015 göra en alternativ plan för att organisera närservicen i Svartå på ett hållbart sätt inom en budgetram på 3-4 mn. Planen bör utgå ifrån en byggnad för möjligast många former av närservice samt renovering av existerande fastigheter så att totalkostnaderna blir finansierbara. Utgifter Kiilan koulu, gymnastiksalen färdigställd, mottagen Konditionsgranskning på Mustion koulu och Svartå skolan utfört i juni Planerings- och utredningsarbeten pågår med bildningssektorn.

90 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Mark- HNS/VNS o vattenområden - Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Ett intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid Västra Nylands Sjukhus har gjorts år Avtalet ska möjliggöra en koncentration av all specialsjukvård vid VNS och inkludera utrymmen för Raseborgs akuta bäddavdelning, gemensam jour och hälsovårdscentral i enlighet med strategin. Till den del projektet förverkligas kommer det inte att finansieras med budgetmedel som belastar stadens balansräkning i form av ny låneupptagning utan andra finansieringsmetoder och finansiärer söks. Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Situationsrapport Utgifter Ekenäs nya daghem (Skogsgläntan) 2015-> Daghemmet fungerar i upphyrda utrymmen på det sk. Fortsis området. Ägaren till fastigehten har meddelat att byggnaden som daghemmet nu fungerar i kommer att tas i bruk av ägarna och att daghemmet måste flytta ut under hösten I samband med planeringen av Skogsgläntans utrymmen bör beaktas gruppfamiljedaghemmet Lilla My som är inrymt i Ekenäs ungdomsgård samt det faktum att antalet familjedagvårdare minskar i framtiden vilket också för sin del bidrar till ett större tryck på daghemsplatser. Då ersättande utrymmen planeras för verksamheten ska det dimensioneras för 4 avdelningar med en option att bygga minst en avdelning till då behov uppstår. Utgifter Karis nya daghem Planering och upphandling färdigt våren Utgifter Utredning över placeringen på gång. Tenala daghem, nybygge Planering av en ny daghemsenhet istället för Lönneberga och Trollebo gruppfam.daghem Färdigställs Utgifter Centralkök, Karis Karis centralköks ytor och apparatur har varit i dåligt skick. Utrymmet har varit föråldrat vad gäller dagens arbetsmetoder i storkök. Saneringen av Karis centralkök påbörjades hösten 2014 och skall tas i bruk i början av april Saneringen av Karis centralkök hör till första investeringen i projketet Raseborgs stads kosthållsstruktur. För att färdigställa projketet reserveras euro år Utgifter Projektet mottogs Detaljplaneändring gällande tomten vid Björknäsgatan är godkänd av fullmäktige och har vunnit laga kraft. Val av entreprenör gjord. Leverantör Teijo-talot Oy. En bråkdel av anslaget för år 2015 kommer att användas, uppskattningsvis Den resterande summan om påförs Projektet färdigställs i april Markarbetena på tomten påbörjade samt byggandet av modulerna påbörjade i Teijo-Talot Oy:s fabrik. Arbetet fortlöper enligt tidtabell. Byggnaden togs i bruk augusti

91 INVESTERINGAR Mark- Centralkök, o vattenområden Ekåsen 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Beslutet över hur stadens kosthållsstruktur skall se ut bestämmer om ett stort centrakök skall saneras i befintliga utrymmen på Ekåsen. Uträkningar och jämförelser görs under hösten 2014 och våren Erfarenheten av det nyrenoverade Karis centralkök ger vägkost för planeringen av kommande kök. För utredningsarbetet och planeringen föreslås euro år Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Utgifter Total användning Situationsrapport Planeringsarbetet inte ännu påbörjat. Skjuts fram. Raseborgs bäddavdelning (tid.katkon) Utgifter Planeringsarbetet klart. Direktionen för Intern service valde entreprenörer på sitt möte Arbetena förtlöper enligt tidtabell. Österby FBK, anslutningsavgift Utgifter Inkomster Netto Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar. Mattvättn. Anläggning 1) Svartå 2) Tenala Utgifter Gäst- o småbåtshamnar Grundförbättring av befintliga anläggningar. Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioritering. Utgifter Trafikleder, grundförbättringar och nybyggnad Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioritering av trafikleder. Utgifter Inkomster Netto Trafikledsarrangemang RV 25 Byggande av trygga anslutningar prioriteras. (t.ex vid förverkligande av anslutning i Läpp) Anslaget tas till separat behandling om staten aktiverar något av projekten. Utgifter Upphandling av de bryggor till Vikstranden och Svedja är utförd, installeras under maj-juni. Skåldö lekpark färdigställd. Svangränd färdigst. Trädgårdslotterna i Karis klara. Park belysning med armaturer vid Ryttaregatans och Johannesgatans lekpark, färdigstäld i septemberoktober. Mindre muddringsåtgärder i gästhamnen/ess-bryggan verkställts. Gästhamnens elsystem förbättrats. Planering av ramp till Jägarbacken och Norra hamnen pågår. Planering av Norra hamnens båthamn inletts. Odlargatans grundförbättring utförd. Kärrgatan asfalterad, Sidengränds lättrafikled färdig, Bangatans parkering utbyggd men kompletteras 2016, Rutsgränd utbyggd inte asfalterad. Asfalteringsprojekten till 95 % klara. Fågelsången byggd, asfalteras Lingongatan byggd och asfalterad. Ängsullvägen byggd. Östra strandgatan och Kuresaaregatan grundförbättrade o asfalterade. Manngårdsbron påbörjas under hösten i samråd med trafikverket. Arbetena pågår. Stadens andel erlagd.

92 INVESTERINGAR 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Situationsrapport Mark- Ekenäs, o vattenområden Järnvägsgatan lättrafikled Utgifter Inkomster Projektet färdigställt. Netto Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Lättrafikled vid (Österbyvägen) och Rävnäsvägen. Förverkligande av allmänna områden på planeområdet. Förutsätter inlösning av allmänna områden. Utgifter Lättrafikleden byggd, asfalteras Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal.(2013; Utbyggnad av Grundförbättring av Kullavägen utförd. Förnyande av Disponentstigen och Kullavägen. Sparvägen och von Julins väg). belysning. Arbetena utförda. Utgifter Inkomster Netto Kommunalteknisk planering och utbyggnad av bostadsområden Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av projekten. Utgifter Langansböle, Sångträdet (15 tomter) Byggd Tenala, Gabrielsgränd (11 tomter) Färdigställd Karis, Bäljars industriområde (8 företagstomter) Planering utförd. Färdigställs våren Lättrafikled Karis-Skuru Planering med NTM-centralen påbörjad. Projektet fortsätter. Karis, Bäljars industriområde Byggande av förbindelseväg för områdets behov. Utgifter Projektet färdigställt. Sprinklers till institutioner (åldringshem) Enligt Räddningdverkets förordning och rekommendation borde åldringshem alltid vara försedda med sprinklersanläggning eftersom en utrymning inte kan garanteras i utsatt tid vid brand. Årligen har reserverats för nya sprinklerinstallationer. Hagahemmet och Tenala servicehem är ännu oinstallerade. Vid saneringar och nybyggnationer av boende ingår anläggningarna i entreprenaden. Utgifter Pojo, Lyckebo färdigställt under våren Mottagits juli Planering av Hagahemmets sprinkling påbörjas som följande. Fritidsanläggningar Skatepark Skateparken planeras under 2014 och kommer att byggas i betong vilket medför att kravet på underhåll är mycket lågt. En försiktig uppskattning på de totala underhållskostnaderna är /år och dessa består främst av renhållning. Utgifter Skateparken överlämnades till staden vecka 50 och en invigning hölls. Byggnadstillsynen har beviljat Inkomster ibruktagande. Sydspetsens Miljöhälsa har inspekterat och 88 Netto godkänt anläggningen.

93 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGAR Renovering Mark- o vattenområden av centrumplan i Ekenäs Fritidsnämnden och bildningsnämnden ges i uppdrag att utreda framtida användningsbehov till stadsstyrelsen senast Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Utgifter Inkomster Netto Projekt/planering m.m. Norra hamnen i Ekenäs, planering Utvecklande och förverkligande av området. Utbyggnad enligt avtal,förverkligande av gällande detaljplan. Detaljplaneringen av delområdet (KM) fortsätter Total användning Situationsrapport Utgifter Projektet pågår, fortsätter Ekenäs, Ramsholmens bro Utgifter Planering pågår. Svar har getts till stadsstyrelsen av fritidsnämnden och bildningsnämnden (feb/2015), varefter ärendet behandlats i stadsstyrelsen som begärde ny utredning om alternativa lösningar. Stadsfullmäktige beslöt att projektet förvekligas under år Inga anslag har använts under Övrigt Ny adresskarta och numerisk baskarta Baskarta för Hangöudd. Uppdatering av koordinatsystem till Euref. Utgifter Placeringar Övriga aktier och andelar Utgifter Inkomster Netto Fab Tranan 437,-, VN Folkhögskola ,-, Raseborgs Ishall Ab ,- Fab Bruksbostäder, 2 522,82 BAB Bollstadsvägen 8, ,18 Hangöudds utvecklingsbolag, ,02 FAB Karis Poliskamarn, ,- Forsby Värme Ab, 8 133,56 Brutto investeringar staden Inkomster investeringar staden Netto investeringar staden

94 INVESTERINGAR Mark- o vattenområden AFFÄRSVERK: Raseborgs Vatten Komplettering vid vattentäkter och mätbrunnar 6.4 Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget 2015 Budget inkl. ändringar 2015 Utfall 2015 Avvikelse 2015 Total användning Utgifter Sanering pågår. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter Inkomster Netto Situationsrapport Utbyggnad pågår. Sanering av ledningar Utgifter Sanering pågår. Läckvattenundersökning i avloppsvattennätet Utgifter Svartå området färdigt, arbetet fortsätter. Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter Inkomster Projektet slutgranskat, återstår mindre korrigeringar. Netto Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter Projektet pågår Komplettering vid reningverken Utgifter Arbetet påbörjat. Nya vattentornet i Ekenäs, sanering Utgifter Projektet färdigställt. Raseborgs Vatten Utgifter Inkomster Netto Bruttoinvesteringar inkl affärsverken Inkomster inkl affärsverken Nettoinvesteringar inkl affärsverken

95 6.5 Finansiering, skatteinkomster, statsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BS 2015 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt % Samfundsskatt % Fastighetsskatt % Totalt % Statsandelar (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BS 2015 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster % Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet % Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt % Budgetlån Lånekapital (1 000 euro) BS 2014 BU 2015 BS 2015 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad % Raseborgs Vatten % % 91

96 6.6 Resultaträkning INKL.AFFÄRSVERK BS 2015 BS 2014 Verksamhetens intäkter , ,22 Försäljningsintäkter , ,13 Avgiftsintäkter , ,92 Understöd och bidrag , ,43 Övriga verksamhetsintäkter , ,74 Tillverkning för eget bruk , ,28 Verksamhetens kostnader , ,50 Personalkostnader , ,33 Löner och arvoden , ,04 Lönebikostnader , ,29 Pensionskostnader , ,47 Övriga lönebikostnader , ,82 Köp av tjänster , ,25 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,35 Understöd , ,70 Övriga verksamhetskostnader , ,87 Verksamhetsbidrag , ,00 Skatteinkomster , ,52 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,20 Ränteintäkter , ,07 Övriga finansiella intäkter , ,87 Räntekostnader , ,66 Övriga finansiella kostnader , ,48 Årsbidrag , ,32 Avskrivningar och nedskrivningar , ,68 Avskrivningar enligt plan , ,59 Nedskrivningar , ,09 Extraordinära poster 0,00 0,00 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,36 92

97 6.7 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar , ,96 Immateriella rättigheter , ,96 Materiella tillgångar , ,89 Mark- och vattenområden , ,76 Byggnader , ,69 Fasta konststruktioner och anordningar , ,82 Maskiner och inventarier , ,42 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,20 Placeringar , ,07 Aktier och andelar , ,95 Övriga lånefordringar , ,37 Övriga fordringar , ,75 FÖRVALTADE MEDEL , ,41 Statens uppdrag 1 412, ,75 Donationsfondernas särskilda täckning , ,66 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,25 Material och förnödenheter , ,25 Fordringar , ,71 Långfristiga fordringar , ,92 Lånefordringar , ,92 Övriga fordringar , ,00 Kortfristiga fordringar , ,79 Kundfordringar , ,83 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,71 Resultatregleringar , ,25 Finansiella värdepapper , ,94 Aktier och andelar , ,94 Kassa och bank , ,35 AKTIVA TOTALT , ,58 93

98 PASSIVA EGET KAPITAL , ,95 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,33 Övriga egna fonder , ,63 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,19 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,36 AVSÄTTNINGAR , ,67 Avsättningar för pensioner , ,00 Övriga avsättningar , ,67 FÖRVALTAT KAPITAL , ,83 Statens uppdrag 1 412, ,75 Donationsfondernas kapital , ,66 Övrigt förvaltat kapital , ,42 FRÄMMANDE KAPITAL , ,13 Långfristigt , ,54 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,67 Lån från offentliga samfund , ,56 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott , ,89 Övriga skulder , ,42 Kortfristigt , ,59 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,16 Lån från offentliga samfund , ,28 Lån av övriga kreditgivare , ,07 Erhållna förskott , ,13 Skulder till leverantörer , ,01 Övriga skulder , ,00 Resultatregleringar , ,94 PASSIVA TOTALT , ,58 94

99 7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Stadsfullmäktige godkände en reviderad förvaltningsstadga Förvaltningsstadgan definierar budgetens bindningsnivå gentemot stadsfullmäktige. Från och med budget 2014 tillämpas den reviderade förvaltningsstadgan gällande bindningsnivåer gentemot stadsfullmäktige. Det innebär att anslagen inom bildningssektorn minskar från dagens 12 avdelningar till 3 i budget Grundtrygghetens budget har fyra anslag från och med år Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Avskrivningsplanen justerades av stadsfullmäktige i enlighet med bokföringsnämndens anvisningar så att en ny grupp "Grundrenovering av byggnader" med avskrivningstid om 20 år intogs i planen under "materiella tillgångar", "byggnader och konstruktioner". Vidare ändrades förvaltningsstadgan kapitel 3 4 Godkännande av avskrivningsplan så att utgifter för grundrenoveringar avskrivs enligt egen grupp under byggnader och konstruktioner i avskrivningsplanen. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Dottersamfundens avskrivningsplaner har tillämpats som sådana i koncernen fr.o.m Avskrivningsplanerna är anpassade till den verksamhet som bolagen bedriver och följer därmed koncernens redovisningsprinciper. 95

100 7.2 Verksamhetens intäkter BS 2015 BS 2014 Koncernförvaltning , ,00 Allmän- och ekonomiförvaltning , ,95 Grundtrygghet , ,60 Bildningssektorn , ,60 Samhällstekniska sektorn , ,02 Raseborgs Vatten Omsättning , ,83 Övr.intäkter av ordinarie verks , ,89 Elimineringar Raseborgs stad , ,54 Raseborgs Vatten , ,13 Totalt , ,22 96

101 7.3 Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2015 BS 2014 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden , ,75 byggnader , ,51 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier , ,00 aktier och andelar , ,72 Försäljningsvinster totalt , ,98 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden , ,93 byggnader 4 794,28 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar , ,96 Försäljningsförluster totalt , ,89 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader BS 2015 BS 2014 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader 0,00 0,00 0,00 97

102 7.4 Avskrivningsplan Typ av anläggningstillgång Immateriella tillgångar Avskrivningstid (år) Avskrivningsmetod lineär Avskrivningsrekommendation (år) Utvecklingsutgifter Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill Adb-program Övriga Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader Fabriks- och produktionsbyggnader Ekonomibyggnader Fritidsbyggnader Bostadsbyggnader Grundrenoveringar av byggnader Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker Broar, kajer och badinrättningar Övriga jord- och vattenkonstruktioner Vattendistributionsnät Avloppsnät Fjärrvärmenät Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning Telefonnät,central och abonnentcentraler Naturgasnät Övriga rör- och kabelnät Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk Fasta lyft- och flyttanordningar Trafikregleringsanordningar Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr Maskiner och inventarier Fartyg av järn Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel Övriga rörliga arbetsmaskiner Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner Övriga lätta maskiner Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar Adb-utrustning Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 98

103 7.5 Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella rättigheter Övr.utg.med lång verkningstid (ADB-progr.) Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat.tilg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift ,96 0, , , , , ,42 0, , ,87 IB från Ekenäs Energi 0,00 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden 4 400,00 0, , , , ,23 0,00 0, , ,55 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 0,00 0, ,85 0,00 0,00 0, ,85 Minskningar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0, , ,90 0,00 0,00 0,00 0, ,38 Överf.->driften 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,08 Överföringar mellan poster utg 0, , ,86 0, , ,28 0,00 0, , ,86 ink 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 2 568, , ,83 0, , , ,50 0,00 0, ,04 Nedskrivningar och deras återföringar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , ,92 0, , ,21 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , , , , , ,92 0, , ,21 Elimineringar (staden-affärsverk) 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , , , , , ,92 0, , ,21 99

104 Bestående aktiva Placeringar Övriga låne- och övriga fordringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Andelar i affärsverkgrund.kap Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift , , ,38 0, , , , , ,87 IB från Ekenäs Energi 0,00 0,00 0,00 Ökningar under räkenskapsperioden 437, ,00 0,00 0, , ,00 0, , ,00 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperiod ,38 0, ,00 0, , , , , ,98 Överföringar mellan poster 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Nedskrivningar och deras återf. 0,00 0, ,02 0,00 0, ,02 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift , , ,36 0, , , , , ,89 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , ,36 0, , , , , ,89 Elimineringar (staden-affärsverk) , ,75 Bokföringsvärde , , ,36 0, , , , , ,14 100

105 7.6 Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2015 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen ,92 Bostads Ab Karis Panorama ,00 Fastighets Ab Bäljars Park ,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus ,53 Fastighets Ab Tranan ,44 Karis Industrifastigheter Ab ,58 Fastighets Ab Knipnäs ,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti ,47 Fastighets Ab Pojovägen ,50 Raseborgs hyresbostäder Ab ,85 Ekenäs Energi Ab ,00 Dottersamfund totalt ,05 Samkommuner konto 1203 HNS ,05 Kårkulla ,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä ,12 Eteva ,74 Västra Nylands Folkhögskola ,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt ,04 Intressesamfund, konto 1205 Fastighets Ab Jägarbacken ,95 Instressesamfund, totalt 5 227,95 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet ,41 Samägt samfund totalt 1 261,41 101

106 Aktier och andelar Antal BS 2015 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen ,68 Bostads Ab Såg ,85 Bostads Ab Ringvägen ,96 Bostads Ab Björknäsgatan ,37 Bostads Ab Björknäsgatan ,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo ,22 Bostads Ab Jaktvägen ,60 Bostads Ab Prästängsgatan ,67 Bostads Ab Raseborgsvägen ,20 Bostads Ab Torngatan ,36 Bostads Ab Tuna ,09 Bostads Ab Kilavägen ,96 Bostads Ab Karis Nabogatan ,65 Bostads Ab Tallmoparken ,11 Fastighets Ab Kaptensvägen ,88 Fastighets Ab Axxell ,63 Axxell Utbildning Ab ,00 Kunta-Asunnot Oy ,73 VN Avtallshantering AB ,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret ,00 Sosiaalitaito Oy ,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp ,22 Karis Telefon Ab ,35 Karis TV ,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon ,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto ,00 Pojo Servicebostadsstiftelse ,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy ,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy ,20 Raseborgs Ishall Ab Oy ,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab ,25 Övriga aktier och andelar, totalt ,92 Aktier och andelar totalt ,37 102

107 Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2015 Marknadsvärde Skillnad / st totalt Aktia (A) ,00 9, , ,16 Metsä Board Oyj (B) ,00 4, , ,00 Neo Industrial (B) ,50 0,67 67,00 0,50 Sampo Oyj ,19 38, , ,81 Nordea ,25 9, , ,03 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt , , , Rörliga aktiva, fordringar Specifikation över fordringar Raseborgs stad BS 2015 BS 2014 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,75 Lånefordringar , , , ,00 Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt , , , ,75 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar , ,11 Lånefordringar Övriga fordringar ,73 Resultatregleringar Totalt 0, ,16 0, ,84 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 1 897, ,39 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0, ,36 0, ,39 Fordringar totalt , , , ,98 103

108 7.8 Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Grundkapital , ,54 Ökning/minskning av grundkapital under räkenskapsperioden ,09 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,93 Förändring , ,06 Uppskrivningsfond , ,87 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,25 Förändring 34,56 33,56 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,81 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,50 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,02 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) , ,52 Raseborgs Vatten Grundkapital , ,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,53 Uppskrivningsfond , ,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,31 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,66 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) , ,96 104

109 Förändringar i eget kapital BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital , ,54 Ökning/minskning av grundkapital under räkenskapsperioden ,09 0,00 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,39 Förändring , ,06 Uppskrivningsfond , ,33 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,25 Förändring 34,56 33,56 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,81 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,19 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,36 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) , ,95 Uppskrivningsfond BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,99 Förändring , ,06 Jord- och vattenområden , ,93 Aktier och andelar ,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) , ,87 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249, ,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden , ,45 Förändring , ,06 Jord- och vattenområden , ,39 Aktier och andelar ,00 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk , ,33 105

110 7.9 Avsättningar Avsättningar BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Avsättning för pensioner , ,00 Förändring under året , ,00 Avsättning för pensioner , ,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning gällande förändringar år Avsättningar för pensioner totalt , ,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar , ,18 Förändring under året , ,51 Övriga obligatoriska avsättningar , ,67 Ekenäs fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt , ,67 106

111 7.10 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Nya lån Amortering Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden , , ,15 Raseborgs Vatten , , , ,41 0, , ,65 Kommunfinans Ab Staden , , , ,42 Raseborgs Vatten , , , , , , ,42 Lån från offentliga samfund Staten , , ,79 Kommunernas pensionsförsäk , , , , , , ,63 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2016 Staden ,04 Raseborgs Vatten , ,94 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden , ,57 Raseborgs Vatten , , , ,81 Lån från offentliga samfund , , , ,75 Kortfristigt främmande kapital Checkräkningslimit , Andelsbanken Raseborg Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg , ,07 Nordea (kommuncertifikat) , ,00 Danske Bank Abp (kommuncertifikat) , ,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) , , , ,07 107

112 7.11 Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Förskott på statsandelar Periodisering av räntor , ,92 Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,43 Resultatregleringar totalt , ,35 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,58 Periodisering av räntor , ,01 Resultatregleringar totalt , ,59 Totalt , ,94 108

113 7.12 Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Ansvarsförbindelser BS 2015 BS 2014 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital , ,66 Återstående kapital , ,63 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar , ,10 Borgensansvar utan täckning Täckning för eventuellt ansvar för fond , ,42 Finansieringsansvar (andel av ansamlat underskott) Eteva samkommun , ,16 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital , ,34 Återstående kapital , ,10 Leasingansvar BS 2015 BS 2014 Danske Finance Oy Ab , ,97 3 Step IT , ,35 Leasingansvar totalt , ,32 Ränteskyddsavtal Staden har per tio ränteswapavtal till ett sammanlagt nominellt belopp om 62,3 mn (28,1 mn 2014). Deras marknadsvärde per var - 3,125 mn. Avtalen har ingåtts med olika banker för att skydda den rörliga delen av stadens låneportölj mot räntefluktuationer. Kostnaderna för avtalen bokförs under räntekostnader i finansieringsdelen och periodiseras årligen per Övriga ekonomiska ansvar Staden har år 2005 ingått ett långfristigt hyresavtal med Rosaco Ab om upphyrning av det såkallade Fixhuset i Ekenäs som fungrar som Raseborgs stadshus. Avtalet sträcker sig till och hyran är för tillfället ,98 per månad (moms 0). Stadsfullmäktige beslöt att Raseborg stad deltar i forskarkollegiet Kustlandsteamets/Aronias basfinansiering åren Finansieringen kan vara högst per år. I budgeten reservera årligen medel vilka godkänns av stadsfullmäktige. 109

114 7.13 Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2015 BS 2014 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Löner för bisyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Naturaförmåner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Pensioner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Arbetsersättningar Källskattepliktiga löner Löneutgifter totalt Personalkostnader BS 2015 BS /- % Personalkostnader Löner och arvoden , ,61-0,1 Till löner hörande ersättningar , ,57 2, , ,04-0,2 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,47-1,3 Övriga lönebikostnader , ,82 3,1 Totalt enligt resultaträkningen , ,33-0,3 Aktiverade personalkostnader , ,09-3,6 Personalkostnader totalt , ,42-0,3 110

115 7.14 Personalkostnader Personalkostnader BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad Löner och arvoden , ,03 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,41 Övriga personalbikostnader , ,47 Personalersättningar , ,64 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,27 Raseborgs Vatten Löner och arvoden , ,58 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,10 Övriga personalbikostnader , ,35 Personalersättningar , ,93 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,10 Elimineringar Raseborgs Vatten , ,04 Totalt , ,04 Totalt enligt resultaträkningen , ,33 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad , ,82 Raseborgs Vatten , ,27 Totalt , ,09 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader , ,42 111

116 7.15 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2014 BS 2015 BU 2016 Ekonomiplan Ekonomiplan Investeringar som avskrivs enligt plan Finansieringsandelar Investeringarnas självfinansieringsande Avskrivningar enligt plan Avvikelse ( ) Avvikelse % -42 % -42 % -50 % -68 % -57 % Medeltalet för 5 år Avskrivningar enligt plan Investeringarnas självfinansieringsandel Avvikelse Avvikelse - % -54 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -119 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 46 % Orsaker till avvikelser: Stora planerade investeringar åren förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2015: Tenala nya daghem, Karis Centralkök, Svarå-Karis förbindelseledning 6,2 mn 2016: Utrymmen för förvaltning, administration, service och skolor, Ekenäs nya daghem 4,4 mn 2017: Utrymmen för förvaltning, administration, service och skolor, Karis nya daghem 10,2 mn 2018: Utrymmen för förvaltning, administration, service och skolor, Järnvägsbron i Karis 6,1 mn 112

117 7.16 Arvoden till revisorer Revisionssammanslutning BDO Audiator Ab BS 2015 BS 2014 revisionsarvoden , ,75 utlåtanden av revisorer 4 247, ,25 uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 3 516, ,00 övriga arvoden , ,50 Totalt , ,50 Under övriga arvoden ingår en genomgång av mervärdesbeskattningen för Raseborgs stad gällande räkenskapsperioden

118 7.17 Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före , tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. Planen har till vissa delar ändrats och kompletterats genom stadsfullmäktiges beslut Staden har haft yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, ,23, samt räntor ca (exklusive dröjsmålsräntor). Helsingfors tingsrätt har givit sin dom i målet och dömt bolaget till skadestånd. Lemminkäinen Oyj har erlagt ,72 i skadestånd, rättegångskostnader och räntor, som inte tillsvidare resultatförts. Motparten har överklagat domen och ärendet är anhängigt i Helsingfors hovrätt. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med Stadens ekonomiska intresse ca exklusive räntor. Banken har vunnit rättegången i tingsrätten och hovrätten. Staden har erlagt ,93 i rättegångskostnader och ,57 i kostnader till advokatbyrån som representerar kommunerna. Stadsstyrelsen har beslutat att staden deltar i den fortsatta processen och begärt om besvärstillstånd över Helsingfors hovrätts beslut till Högsta domstolen. Besvärstillstånd beviljades Stadsstyrelsen beslöt sälja aktierna i FAB Bruksbostäder till Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab. Föravtal om försäljningen undertecknades på basen av stadsstyrelsens beslut Stadsstyrelsen beslöt att ge en kortfristig kredit till FAB Bruksbostäder om för att bortbetala sin skuld till statskontoret. Bolaget återbetalar krediten till staden då aktieförsäljningen förverkligas. Vidare beslöt stadsfullmäktige om en budgetändring i finansieringsdelen så att förändringar i upptagande av kortfristiga lån höjs med Över besluten har anförts besvär vilka förkastats av Helsingfors förvaltningsdomstol Saldot på bolagets ovan nämnda kredit till staden var per ,92. Högsta förvaltningsdomstolen har genom beslut förkastat besvären över ärendena. Aktierna har sålts till Hjärnbruket Ab i augusti Raseborgs stad är i likhet med tiotals andra kommuner kärande i det så kallade virkeskartellmålet mot Stora Enso, Metsäliitto och UPM-Kymmene vid Helsingfors tingsrätt. Raseborgs stads preliminära yrkanden är ca 1,13 milj. euro samt räntor. Målet är fortfarande anhängigt i Helsingfors tingsrätt. 6. Hangöudds Utvecklingsbolag har likviderats. Stadsstyrelsen har beslutat att skillnaden mellan aktiernas bokföringsvärde och erhållna likvida medel, ,02 i 2015 års bokslut bokförs mot en nedskrivning i resultaträkningen och i balansräkningen bokförs den mot grundkapitalet bland passiva eget kapital. Transaktionen påverkar räkenskapsperiodens resultat negativt med motsvarande belopp. Årsbidraget påverkas inte. Det kumulativa underskottet i balansräkningen påverkas inte heller eftersom nedskrivningen bokförs mot grundkapitalet bland passiva, eget kapital. 114

119 7. Staden har följande markanvändningsavtal som innehåller ekonomiska förpliktelser: Dönsby West, byggnadsförpliktelserna fullgjorda, staden har fortsatt förpliktelse att övervaka byggandet av gata och kommunalteknik. Färdigt bebyggd gata övergår i stadens ägo i enligt med markanvändningsavtalet. Fiskars Abp, avtal om utbyggande av kommunalteknik, ingen markanvändningsavgift, däremot årliga prestationer som finansieras ur stadens investeringsbudget. Avtalet är fullgjort då planen är förverkligad. Billnäs Bruk Ab, markägaren erlägger en del av planläggningskostnaderna i enlighet med intentionsavtalet mellan parterna, dock maximalt Staden har ingått två finansieringsleasingavtal med Danske Finance Abp angående finansiering av två enheter i Karis för resurserat serviceboende, anskaffningspris maximalt , och seniorbostäder, anskaffningspris maximalt (moms 0). Den egentliga leasingtiden är 5 år med option om förlängning av avtalen upp till 25 år. Ett hyresavtal mellan Intern Service och Grundtrygghetsektorn uppgörs. Grundtrygghetssektorn ansvarar för vidareuthyrningen av lägenheterna. Staden har ingått ett finansieringsavtal med Danske Finance Ab angående byggande av ny brandstation i Karis, maximalt anskaffningspris (moms 0). Den egentliga leasingtiden är 5 år med option om förlängning av avtalet upp till 25 år. Ett hyresavtal mellan Raseborgs stad och Västra Nylands Räddningsverk uppgörs. 9. Utvecklingschef Jyrki Hakkarainen uppsades från sin tjänst Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att staden hade haft rätt att säga upp Hakkarainen. Han har anfört besvär över uppsägningen och målet är sedan anhängigt i Högsta Förvaltningsdomstolen. Hakkarainen har vidare anmält missnöje angående sitt personliga lönetillägg och huruvida han borde ha haft ett tillägg eller inte. Ärendet har behandlats i arbetsmarknadsdomstolen och domslut väntas i juni

120 7.18 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB Memorialverifikat Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion Fördelning GTR-produktion till beställarenhet Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löner Utkomststöd Inköpsreskontra, utbetalningar Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen Inköpsreskontra Rondo Inköpsreskintra, Rondo R Försäljningsreskontra, socialkansliet Försäljningsreskontra, hälsovård Försäljningsreskontra, utsocknes besök Försäljningsreskontra, musikinstitutet Försäljningsreskontra, tandvård Försäljningsreskontra, mbi Försäljningsreskontra, bildningskansliet Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt Intern fakturering Försäljningsreskontra, museiverksamhet Försäljningsreskontra, kulturverksamhet Försäljningsreskontra, åldringsvård Försäljningsreskontra, hyror Sophiehemmet Försäljningsreskontra, dagvård (barn) Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård Försäljningsreskontra, idrottsbyrån Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet Försäljningsreskontra, hyror Försäljningsreskontra, bostadslån Försäljningsreskontra, inbetalningar Raseborgs Vatten 001 Ingående saldon Memorialverifikat Anläggningstillgångar Sonet lageröverföring Sonet lager Ekenäs Kontoutdragshändelser Löner Inköpsreskontra, utbetalningar Inköpsreskontra, Rondo Inköpsreskontra, Rondo R Försäljningsreskontra, inbetalningar Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering

121 8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Bokslutsprinciper I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och samkommuner sammanställts förutom Raseborgs Elnät och Entreprenad Ab som inte har haft någon verksamhet och utlämnandet av bolaget ur sammanställningen har endast en ringa betydelse för koncernens egna kapital. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av rínga betydelse. Väsentliga interna bidrag har eliminerats. Eliminering av intern innehav Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats enligt förvärvsmetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Planmässiga avskrivningar Dottersamfundens avskrivningsplaner har tillämpats som sådana i koncernen fr o m Avskrivningsplanerna är anpassade till den verksamhet som bolagen bedriver och följer därmed koncernens redovisningsprinciper. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmodellen. Avskrivningsdifferenser och reserver Avskrivningsdifferenser och reserver i dottersamfundens balansräkningar har i koncernbalansräkningen uppdelats i eget kapital och latent skatteskuld och förändringar i dem har i koncernresultaträkningen uppdelats i latent skatteskuld och räkenskapsperiodens resultat. Föregående års uppgifter har gjorts jämförbara enligt samma principer utgående från koncernens läge

122 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad totalt (inkl tillv för eget bruk) (se 7.2.) Omsättning Samkommuner Ekenäs Energi + övriga bolag Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag Elimineringar i koncernen Raseborgs stad Fastighetsbolag Samkommuner Ekenäs Energi + övriga bolag Totalt EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER BS 2015 BS 2014 Ekenäs Energi Ab (försäljningsvinst-förlust) 225 FAB Dönsby -33 Luksia -32 Totalt FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRLUSTER BS 2015 BS 2014 Raseborgs stad se 7.3. Samkommuner mark- och vattenområden 0 2 byggnader 22 4 övriga 37 1 Försäljningsvinster totalt 59 7 Försäljningsförluster

123 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella Materiella tillgångar Totalt tillgångar Immat. rättigheter Mark och Byggnader Fasta konstr. Maskiner Övriga Förskottsbet. o. övr.utg. med vatten- och och materiella och lång v.tid områden anordningar inventarier tillgångar påg. nyanläggn. Oavskriven anskaffningsutgift ökning under räkenskapsperioden finans.andelar under räkenskapsper minskningar under räkenskapsperioden överföringar mellan poster räkenskapsperiodens avskrivning nedskrivningar och eliminering av bolagiseringsvinst Oavskriven ansk.utgift Uppskrivningar Bokföringsvärde Tilläggsavskrivning i koncernbokslut Koncernbokslut PLACERINGAR Placeringar Samkommunandelar Aktier o. andelar i int. o. ägarsamf. Övriga aktier o. andelar Övriga lånefordringar och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Oavskriven anskaffningsutgift ökning under räkenskapsperioden finans.andelar under räkenskapsper minskningar under räkenskapsperioden överföringar mellan poster räkenskapsperiodens avskrivning nedskrivningar och återföreningar av dem Oavskriven anskaffningsutgift Uppskrivningar Bokföringsvärde Bokföringsvärde Totalt 119

124 Dottersamfund, samkommunandelar samt ägar intressesamfund Namn Hemort Kommunen Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel ägarandel av eget av av räkensk. kapital främmande per. kapital vinst/förlust Dottersamfund Fastighets Ab Karis stads hyreshus Raseborg 100 % 100 % FAB Dönsby Raseborg 100 % 100 % FAB Pojovägen Raseborg 100 % 100 % Raseborgs Hyresbostäder Ab Raseborg 100 % 100 % Karis Industrifastigheter Ab Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Karis Panorama Raseborg 100 % 100 % KOY Koskenkylänraitti Raseborg 100 % 100 % Ekenäs Energi Ab Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Tranan Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Bäljarspark Raseborg 86,2 % 86,2 % FAB Knipnäs Raseborg 84,57 % 84,57 % Forsby Värme Ab Raseborg 51,67 % 51,67 % Totalt Icke sammanställda dottersamfund Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy Raseborg 100 % 100 % - ingen verksamhet 2014 Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Helsingfors 2,407 % 2,407 % Kårkulla samkommun Pargas 7,53 % 7,53 % Nylands Förbund Helsingfors 2,68 % 2,68 % Eteva Mäntsälä 1,6 % 1,6 % Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Lojo 7,88 % 7,88 % Västra Nylands Folkhögskola Raseborg 56,255 % 56,255 % Totalt Ägarintressesamfund FAB Trollet Raseborg 50 % 50 % FAB Jägarbacken Raseborg 36 % 36 % Totalt Övriga samägda samfund (icke sammanställd) Pojo servicebostadsstiftelse Raseborg Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristiga fordringar BS 2015 BS 2014 Kortfristiga fordringar totalt varav aktiva resultatregleringar varav Raseborgs stad övriga väsentliga aktiva resultatregleringar i koncernen FPA ersättningar för arbetsplatshälsovård Samkommuners projektfordringar (bl.a EU understöd) Förskottsskattefordran 3 120

125 Specifikation av eget kapital BS 2015 BS 2014 Grundkapital Ökningar 1 91 *) Minskningar Grundkapital Uppskrivningsfond Ökningar 0 0 Minskningar Uppskrivningsfond Övriga fonder Ökningar 1 54 Minskningar *) Övriga fonder Överskott från tidigare verksamhetsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott Eget kapital totalt *) korrigering till IB Avsättningar BS 2015 BS 2014 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) Övriga Raseborgs stad (se närmare 7.9.) Övriga patientskadeförsäkring övriga Avsättningar totalt Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital BS 2015 BS 2014 Kortfristigt främmande kapital totalt varav passiva resultatregleringar varav Raseborgs stad (se not 7.11.) övriga väsentliga passiva resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital periodisering av löner och lönebikostnader periodisering av räntor periodiserade patientskadeförsäkringskostnader garantihyror

126 Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2015 BS 2014 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån byggnader legorätt på byggnader Hyresförbindelser Leasinghyresavtalsansvar Ospecificerade samt diverse andra ansvarsförbindelser Raseborgs stads borgen till koncernbolag Väsentliga förändringar i samkommunandelar Samkommun Balansvärde % Ökn. under räkenskapsperioden Minskn. under räkenskapsperioden Balansvärde Kommunens andel av samkommunens grundkap. Skillnad HNS ,05 2,407 % , , ,66 Eteva ,74 1,60 % , , ,71 Kårkulla ,22 7,530 % , ,38-383,16 Länsi-Uudenmaan koulutus keskus ,12 7,88 % , , ,36 Västra Nylands Folkhögskola ,88 56,255 % , , ,13 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771, ,30-955, , , , ,29 122

127

128

129

130 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsberättelse år Verksamhetsidé, vision Vattenverksdirektörens översikt Organisation och personal Ekonomi Vattenanskaffniing Vattendistribution och avloppsavledning Dagvattenhantering Avloppsvattenrening Utbyggnad och saneringar Resultaträkning Balansräkning Verksamhetssammandrag Tablå över investeringar Finansieringsanalys Noter Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Verksamhetens intäkter Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva Bestående aktiva Rörliga aktiva, fordringar Eget kapital Främmande kapital Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan Passiva resultatregleringar Antal anställda Personalkostnader Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Underskrifter...22

131 1. Verksamhetsberättelse år Verksamhetsidé, vision Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet. Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad. - Vi utvecklar vår yrkeskunnighet. - Vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik. - Vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg. - Vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet. 1

132 1.2 Vattenverksdirektörens översikt Det är med glädje vi kan konstarera att kommunsammanslagningen 2009 börjar ge tekniskt och ekonomiskt resultat för vattenverket. Personalen har på ett berömvärt sätt vuxit samman och i de flesta fall sköts arbetsuppgifterna till belåtenhet. Små justeringar i ansvarsfördelningen gjordes under året och framtiden får utvisa om förändringen var motiverad. Effektiveringsåtgärderna fortsätter och i turen står koncentration av kanslifunktionerna till vårt gemensamma utrymme vid materialgården i Ekenäs. Under året var utbyggnaden av förbindelseledningen mellan Karis och Svartå den tekniskt och ekonomiskt största utmaningen. Med facit på hand kan vi konstarera att projektet, som i initialskedet ifrågasattes, genomfördes till allas belåtenhet. Förutom att Svartåområdets vattenförsörjning förbättrades radikalt kunde även två uttjänta avloppsreningsverk stängas. I projektet, som höll sig inom uppgjord budget, deltog NTM-centralen med 30 % av utbyggnadskostnaderna. I övrigt följde utbyggnad och sanering, i huvudsak, uppgjort arbetsprogram. För förbättrad kvalitetsmedvetenhet genomgick en stor del av personalen vattenhygienkurs och för förbättrad kvalitet installerades UV-lampor vid Korsnäs och Brödtorp vattentäkter. För undantagssituationer och bemästring av dessa sammanställdes en beredskapsplan. För att förbättra situationen på våra reningsverk och för att kartlägga det verkliga saneringsbehovet av vårt avloppsledningsnät påbörjades arbetet med en regelrätt besiktning av ledningsnätet. Arbetet som är väldigt drygt och väderleksberoende beräknas var klart Driften förlöpte i huvudsak bra, mindre störningar i vattenkvaliteten uppdagades dock vid flera tillfällen vid Brödtorp vattentäkt. Vid avloppsreningsverken förekom störningar och försämrad reningskvalitet främst vid höga flöden i samband med regn. Ekonomiskt var året lyckat, vattenförsäljning och arbetsfakturering uppnådde nästan budget. Betydande inbesparingar i driftskostnaderna gav ett överskott på euro, vilket överskrider budget med marginal. Totalt investerades under året drygt 2 miljoner euro, varav nettoinvesteringen i Karis-Svartå linjen var drygt 1,36 miljoner euro. Det lyckade ekonomiska resultatet är en följd av målmedvetna satsningar där direktionens och framförallt personalens samarbete och insatser åter är värda beröm. Personal och Direktion förtjänar ett stort Tack för välutfört arbete! Raseborg Tom Törnroos vattenverkets direktör 2

133 1.3 Organisation och personal Raseborgs Vattens ordinarie personal bestod vid årets slut av 21 stycken heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Antalet anställda med månadslön är 11 stycken, medan 10 har timlön. Personalens medelålder är 49,6 år. I tabellen nedan illustreras ålders- och lönefördelningen mellan de anställda: Åldersfördelning Månadslön Timlön Totalt Totalt De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION LAGERFÖRVALTARE VATTENVERKETS DIREKTÖR KANSLIPERSONAL 2 VATTENTÄKTSSKÖTARE DRIFTCHEF RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 RÖRMÄSTARE ARBETSLEDARE VVS MONTÖRER 6 EL OCH AUT.MONTÖR 1 Två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. 3

134 Direktionens sammansättning Ordinarie ordf. Seija Kannelsuo viceordf. Ulla Lindström-Dahl Anders Johansson Roy Vidfält Tom Rehn Janine Winter Magnus Gottberg Ersättare Marianne Isaksson-Heimberg Linnea Henriksson Thomas Bergman Tor-Erik Stolpe Bo-Erik Ekholm Lotta Ekman Dick Mannström Mikael Borgman stadsstyrelsens representant. Direktionen sammanträdde 6 gånger under året. 1.4 Ekonomi Vattenförsäljningen uppgick till m och omsättningen till Årets överskott är Vid jämförelse med mätare i uppgjord budget kan det konstateras att intäkterna på 4,39 /m är 1 cent över budget, medan utgifterna på 2,28 /m är 33 cent under budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden Räntekostnader Långfristigt främmande kapital (1000 ) 4

135 1.5 Vattenanskaffning Under året pumpades grundvatten från 13 st. vattentäkter, av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro, Mjölbolsta, Korsnäs och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till m 3 ( m 3 ), vilket ger ett medeltal på m (5 009 m 3 ) per dygn. Såld vattenmängd m 3 ( m 3 ). Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till m 3 ( m 3 ) eller 15,6 % (24 %) består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet, läckvatten samt vatten som använts vid brandtillbud. UV-lampa, Brödtorp vattentäkt Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel, medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Under året förekom i flera repriser problem med vattenkvaliteten vid Brödtorp vattentäkt. För att säkerställa vattenkvaliteten installerades UV-lampor vid Korsnäs och Brödtorp vattentäkter. Vid Manibacka vattentäkt förnyades tekniken för att råda bot på de återkommande järn och manganproblemen. Vattentäkt Pumpad mängd m /år Ekerö Landsbro Mjölbolsta Björknäs Brödtorp Nyby Korsnäs Mjölnarby Västervik Finnäs Kansjerf Manibacka Totalt Lindnäs enbart tekniskt vatten till vägförvaltningen 684 m³. Tabellerna nedan innehåller sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes i huvudsak vid Västra Nylands Vatten och Miljö. 5

136 V=krav, S=rekommendation Karisområdet År 2015 Escherichia coli Clostridium perfringens, itiöt mukaanlukien Koliforma bakterier Lukt Smak Grumlighet Färg ph Elledningsförmåga Järn Mangan Aluminium Ammonium Ammoniumkväve ( NH4-N ) Nitrit Nitritkväve (NO2 -N) Sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendation Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt, ingen förändring 2=oacceptabelt, förändring 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V Sammandrag av vattenverkets resultat , , , , ph <6,5 Antal resultat 0 ph >9,5 Antal resultat 0 ph <6,5 Summan av resultaten 0 ph >9,5 Summan av resultaten 0 Summan av analysresultaten Summan av analysresultat som ej uppfyller krav/rekommendation , , V=krav, S=rekommendation Ekenäsområdet År 2015 Escherichia coli Clostridium perfringens, itiöt mukaanlukien Koliforma bakterier Lukt Smak Grumlighet Färg ph Elledningsförmåga Järn Mangan Aluminium Ammonium Ammoniumkväve ( NH4-N ) Nitrit Nitritkväve (NO2 -N) Sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendation Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V , , =acceptabelt, ingen förändring 2=oacceptabelt, förändring Sammandrag av vattenverkets resultat , , ph <6,5 Antal resultat 0 ph >9,5 Antal resultat 0 ph <6,5 Summan av resultaten 0 ph >9,5 Summan av resultaten 0 Summan av analysresultaten Summan av analysresultat som ej uppfyller krav/rekommendation , ,

137 1.6 Vattendistribution och avloppsavledning Verksamhetsområdet omfattar med nuvarande indelning 8 st. separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten- och avloppshantering. Avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs, Bromarv och Manibacka finns separata distributionsnät. I Svartå och Bromarv renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk, medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. Reningsverket i Svartå stängdes i oktober då förbindelseledningen stod färdig. Under året anslöts 21 nya kunder till vårt ledningsnät. 26 stycken läckage på huvudvattenledningar reparerades och 34 stycken anslutningar förnyades. Utbyggd teknik per Vatten Avlopp Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 389 km 410 km 8 st. 3 st. 138 st. 3 st. 1.7 Dagvattenhantering Då avloppshanteringen av dagvatten (dagvattenhanteringen) handhades av vattenverket under år 2015 bör kostnaderna för denna verksamhet, enligt lagen om vattentjänster, särredovisas i bokslutet. Under året investerades i nya dagvattenledningar totalt ,61 och för underhåll av befintliga ledningar användes ,48. Dagvattenledningsnätets bokföringsvärde per uppgick till , Avloppsvattenrening Vid avloppsreningsverken renades under året m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar, medan huvudprincipen för reningen är densamma. Reningsverken fungerade i regel bra, men för att förbättra kvävereningen på Skeppsholmens reningsverk gjordes under året en specialgranskning med rekommendationer för kommande års drift. Avloppsvattnet renades mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Skeppsholmens reningsverk Totalt komposterades ton slam från reningsverken. 7

138 Reningsresultat som årsmedelvärden: Reningsverk Q med. m 3 BS 7 % P % N % Q tot m 3 Karis-Pojo Skeppsholmen Svartå Bromarv Reningskrav BS 7 % P % N % Karis-Pojo /70 Skeppsholmen Svartå Bromarv I nedanstående diagram illustreras reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. kg O₂/d 250 Skeppsholmen/utgående BS7-mängd och -halt år mg O₂/l BS7 kg O2/d BS7 halt mg O2/l 8

139 kg P/d Skeppsholmen/utgående fosformängd och kvävemängd kg N/d BOD belastning från Karis-Pojo reningsverk kg O₂/d Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja 200 kg N/d Kvävebelastning från Karis-Pojo reningsverk fosfor kg P/d kväve kg N/d Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja 9

140 kg P/d Fosforbelastning från Karis-Pojo reningsverk Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja 1.9 Utbyggnad och saneringar Under året sanerades och kompletterades ledningsnätet vid bl.a. Gamla Fiskarsvägen, Ljungstigen, Sjöåkersgatan och Stenbrinken. De mest betydande kompletteringarna av teknik var förbindelseledningen mellan Karis och Svartå, Gabrielsgränden, Västanbyvägen, Sångträdet, Ängsullsgatan samt Egnahemsallen. Förutom ovan nämnda saneringar förnyades strategiska ventiler främst i Pojo-området. Avloppspumpstation Karis-Svartå linjen Beredskapsplan för undantagssituationer färdigställdes under våren För att klarlägga det verkliga saneringsbehovet av avloppsledningsnätet utfördes läckvattenundersökning med början i Svartå området. Totalt investerades under året 2,024 miljoner euro, varav investeringen i förbindelseledningen mellan Svartå och Karis var 1,364 miljoner euro. 10