1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation... 6

Transkript

1 Raseborgs stad Bokslut 2013

2

3 Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk Resultaträkning (1 000 ) Sammandrag av driftsekonomin och resultat Balansräkning Finansieringsanalys Finansieringsdelens utfall Totala inkomster och utgifter Raseborgs koncern Koncernens uppbyggnad Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernens finansieringsanalys Nyckeltal inklusive affärsverk Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetens utfall Resultaträkningens utfall Tablå över budgetens utfall Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall Revision Sektor: Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Stadskansliet Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Utvecklingsavdelningen Intern Service Sektor: Grundtrygghet Grundtrygghet Sektor: Bildningen Administration Barndagvård och förskola Svenskspråkig grundläggande utbildning Finskspråkig grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Medborgarinstitut Raseborgs musikinstitut Museiverksamhet Biblioteksverksamhet... 87

4 Ungdomsverksamhet Kulturverksamhet Idrottsverksamhet och hälsomotion Sektor: Samhällstekniska sektorn Administration Samhällsteknik Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Fastighetsbildning och kartläggning Småbåtshamnar Västra Nylands Avfallsnämnd Regionalt räddningsverk Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Resultaträkning Balansräkning Noter Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Verksamhetens intäkter Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Avskrivningsplan Bestående aktiva Aktier och andelar Rörliga aktiva, fordringar Förändringar i eget kapital Avsättningar Främmande kapital Passiva resultatregleringar Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Underhållsstöd Löneutgifternas utveckling Personalkostnader Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Arvoden till revisorer Övriga noter Förteckning över använda bokföringsböcker Noter till koncernen Underskrifter och revisionsanteckningar Ekenäs Energi 1-44 Raseborgs Vatten 1-23

5 [Skriv text] 1. Översikt och organisation 1.1 Allmän översikt Beslutsamma steg i riktning mot hållbar ekonomi Stadsfullmäktige godkände i maj 2013 en ny strategi för fullmäktigeperioden Året innan gjorde Raseborg sitt sämsta resultat med ett underskott på 7,3 miljoner och staden var nära kriskommungränsen. Strategins första och viktigaste målsättning var beslutsamma åtgärder och tillväxt för att ta sig ut ur krisen. År 2013 innebar en kursändring med genomgång av alla verksamheter och serviceformer samt samarbetsförhandlingar. Verksamhetens kostnader blev 0,7 miljoner euro under 2012 års nivå, trots att efterfrågan på tjänster ökade och vårdkostnaderna blev högre än vad som ursprungligen budgeterats. Skatteintäkterna ökade med 5 mn euro jämfört med 2012 och staden erhöll 1,5 mn extra statsandelar. Även om Ekenäs Energis resultat blev sämre än budgeterat och fastighetsförsäljningen inte uppnådde målet blev årsbidraget hela 5,5 mn, mot budgeterat -0,4 mn. När avskrivningar på 7,5 mn räknas bort från årsbidraget blev resultatet av den egna verksamheten inklusive Raseborgs vatten -2,1 mn. Motsvarande siffra i budgeten var -3,5 mn. Sammantaget var resultatet för den egna verksamheten 1,4 mn bättre än det i budgeten. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet såldes till Ekenäs Energi AB till ett marknadsvärde, vilket genererade en försäljningsvinst på 18,8 mn. Försäljningsvinsten är av engångskaraktär, men innebär att bokslutet efter affären visar ett överskott på 16,6 mn. Överskottet för 2013 innebär att stadens kumulativa underskott år 2012 minskade från 25,2 mn till 8,5 mn vid utgången av Inom koncernen fusionerades 14 bostads-/fastighetsbolag till tre och Pojo Bruksindustri Ab försattes i likvidation. Stadsstyrelsen sålde ut en tredjedel av stadens innehav av torv- och vindkraftsaktier under hösten 2013 och behöll kärnkraftsaktierna i stadens ägo vid bolagiseringen. Detta i syfte att minska riskerna för det nya Ekenäs Energi AB. SOTE-frågorna skapade osäkerhet och oklarhet om framtiden Regeringens nya linedragningar 2013 om att överföra ordnaransvaret för social- och hälsovården (SOTE) till ett organ i Nyland med sex värdkommuner, som i sin tur skulle ta över social- och hälsovården på basnivå jämte hälften av kommunernas personal, förorsakade huvudbry och osäkerhet om hur vården skulle organiseras. Regeringen besked hösten 2013 om att HNSverksamheten inte skulle splittras var ett positivt besked, men hur social- och hälsovården skulle organiseras klarnade inte under året. HNS utredde i slutet av året i snabb takt psykiatrins framtida lösningar och arbetsfördelningen mellan olika sjukhus. En modell som starkt lanserades var att den psykiatriska avdelningsvården, med undantag av några akutplatser för vuxna och barn-och ungdomsavdelningen, skulle upphöra vid VNS. Långvård på institution ersätts med rehabiliterande vård i hemlika bostäder En arbetsgrupp under ledning av stadsdirektören och med representanter för Ingå, Hangö, Raseborg samt HNS/VNS fortsatte arbetet med planeringen av en tillbyggnad för jourverksamhet, Ekenäs HVC och bäddavdelningen i anslutning till VNS. Fokus fanns på att kartlägga det faktiska behovet av nya utrymmen och att sträva till en samsyn på dimensioneringen av bäddplatser inom sjukhuset och på kommunernas bäddavdelningar. Stadsstyrelsen tog initiativ till att finna alternativa och nya trygga konceptlösningar som ersätter långvård och institutionsvård för äldres boende i framtiden. Behovet av nya boendeformer i centrum av Karis och Ekenäs med snabb tidtabell påskyndades av Folkhälsans meddelande om att stadens hyresavtal för Mjölbolsta inte förlängs efter år Framtidens boendelösningar för äldre sätter stark fokus på olika former av hemlikt boende och en rehabiliterande vårdkultur. 1

6 [Skriv text] Kommunens ansvar och kostnader för sysselsättningen av arbetslösa ökar Det försämrade arbetsmarknadsläget i regionen har lett till att antalet arbetslösa i Raseborg ökat från 1020 till 1408 eller med nästa 400 personer från januari 2012 till januari Ökningen har varit ca 20 % per år och arbetslöshetsgraden var i slutet ,6 %. Stadens sysselsättningsavdelning sysselsatte i snitt 154 långtidsarbetslösa per månad 2013 (120/mån 2012) och nådde 88 % av målet (175 långtidsarbetslösa/mån). Då antalet långtidsarbetslösa samtidigt ökade från 350 till 400 ökade stadens andel av arbetsmarknadsstödet och sysselsättning märkbart under år Nästa 50 arbetslösa ungdomar aktiverades via verkstäder och ett 20-tal erbjöds jobb inom företag via GOprojektet som staden deltar i. Samarbete i regionen och tillväxt Raseborg undertecknade i maj 2013 ett tillväxtavtal (KasvuKraft) med Hangö, Lojo, Sjundeå och Ingå. Stadsfullmäktige startade i september 2013 ett gemensamt näringspolitisk programarbete med företagsföreningarna i Raseborg. Ett intensivt arbete pågick med att förverkliga fullmäktiges målsättningar om att bygga ut Norra hamnen med bostäder och affärsutrymmen, huvudsakligen utgående från gällande detaljplan men med utökad affärsyta. Staden deltog i HINKU-projektet (kolneutrala kommuner) med syftet att minska koldioxidutsläpp tillsammans med 12 företag i staden. Målet i stadens energi- och klimatprogram som syftar på att spara in 10 % av energikostnaderna för stadens egna fastigheter år 2013 uppnåddes. Uppvärmningsoch elkostnaderna (exklusive Ekåsen) blev totalt ca lägre än år Minskningen förklaras till 60 % av optimeringsåtgärder och 40 % av att hösten varit varmare än normalt. 2

7 1.2 Allmän ekonomisk översikt Budgeten för år 2013 uppgjordes med en oförändrad kommunalskattesats, 21,0 %. Regeringens nedskärningar av kommunernas statsandelar och förändringarna i beskattningen skapade år 2012 ett skattehöjningstryck som motsvarande 0,91 % av kommunalskatten i Raseborg Regeringens budgetproposition 2013 stramade ytterligare åt den kommunala ekonomin motsvarande 0,4 %. Nedskärningarna har konsekvenser för hela perioden Stadsfullmäktiges beslut innebar att ökningen av nettokostnaderna anpassades nedåt med 6 mn i förhållande till nämndernas budgetbeslut. Anpassningen av serviceutbudet per sektor beskrevs separat i budgeten för år 2013 och innebar en sänkning av nettokostnaderna med 3,9 mn år 2013 och 6,5mn 2014 jämfört med nämndernas förslag. Budgeten uppvisade trots detta ett underskott på 2,2, mn som krävde ytterligare åtgärder. Samarbetsförhandlingar fördes våren 2013 och fram till januari 2014 har antalet årsverken i staden minskat med 61,5. Stadsfullmäktige beviljade under året budgetändringar sammanlagt 4,6 mn vilket indikerade på ett underskott på upptill 6 mn. Genom de ovanrelaterade åtgärderna blev stadens resultat dock, om man bortser från försäljningsvinsten för Ekenäs Energi och Raseborgs Vattens resultat, - 2,2 mn vilket är 1,4 mn bättre än ursprungligen budgeterat. Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverkens, Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa tre enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. De största budgetändringarna ändringarna gjordes inom grundtryggheten, , Ekenäs Energi och Intern Service Årsbidraget för år 2013 uppgick till 5,5 mn, vilket är 5,9 mn bättre än år Jämfört med budgeten 2013 efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 5,2 mn bättre. Enbart stadens årsbidrag var 1,5 mn mot -4,5 mn Verksamhetens intäkter belöpte sig till 68,0 mn mot budgeterade 69,1 mn. Större enskilda inkomstöverskridningar förekom inte medan Ekenäs Energis omsättning blev 1,3 mn lägre än budgeterat på grund av varmt väder och större energieffektivitet bland kunderna. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2013 till 1,5 mn mot 2,4 mn år Verksamhetens kostnader uppgick till 223,6 mn mot ursprungligen budgeterade 223,4 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 226,8 mn. Verksamhetsbidraget -155,6 mn blev 2,2 mn bättre än budgeterat (-157,7 mn inklusive budgetändringar). De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 86,6 mn mot 87,1 mn år 2012, vilket innebär en minskning om 0,5 %. Mellan åren 2012 och 2011 steg personalkostnaderna med 10,6 %. De totala skatteinkomsterna uppgick till 108,6 mn mot ursprungligen budgeterade 107,0 mn. En förändring i redovisningsrytmen hämtade drygt 1 miljon i skatteinkomster. Skattestyrelsen försnabbade redovisning av privatpersoners tilläggskatter så att de redovisades till kommunerna redan i december mot januari följande år tidigare. Jämfört med år 2012 ökade skatteinkomsterna med 5,0 mn, en ökning med hela 4,8 %. Mellan åren 2011 och 2012 ökade skatteinkomsterna med 0,3 %. Kommunalskatteprocenten var oförändrad, 21,00 %. Kommunalskatteinkomsterna var 96,6 mn (91,9 mn 2012, + 5,2 %) och blev 1,8 mn mer än budgeterat. 3

8 Fastighetsskatt inflöt 9,1 mn eller 0,1 mn mer än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 2,9 mn, 0,2 mn mindre än budgeterat. Jämfört med år 2012 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,3 mn (3,5 %) medan samfundsskatteinkomsterna sjönk med 0,1 mn (2,1 %). Fastighetsskattesatserna var oförändrade, 1,35 % (allmän) och 0,32 % (stadigvarande boende). Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. Statsandelarna uppgick till 54,4 mn, en ökning från föregående år med 1,4 mn (2,7 %) och var 1 mn högre än det budgeterade beloppet. I beloppet ingår en extra behovsprövad höjning av statsandelen om 1,5 mn som staten beviljade. Stadsstyrelsen anhöll om 2 mn i höjning. Räntekostnaderna uppgick till 2,4 mn, samma nivå som föregående år och 0,1 mn mindre än budgeterat främst tack vare en fortsatt låg räntenivå och utnyttjande av korfristiga krediter i form av kommuncertifikat. Kortfristiga krediter utnyttjades i planerad utsträckning. Övriga finansiella kostnader uppgick till mot budgeterade och övriga finansiella intäkter till , mot budgeterade Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter till ett belopp om 36,8 mn vilket är 0,8 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). Det långfristiga främmande kapitalet uppgick ,0 mn mot 64,4 mn ett år tidigare. I beloppet ingår de krediter om 8,4 mn som staden övertog från Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab:s lånestock). Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 3,1 mn (3,7 mn 2012), varav inga kortfristiga kassakrediter. Totalt uppgick skuldbördan till 112,7 mn (101,1 mn 2012) eller per invånare ( ) varav affärsverkets andel var 8,3 mn eller 7,4 % (24,2 % 2012). Raseborgs stad har vid årsskiftet övertagit affärsverkets Ekenäs Energis och Ekenäs Energi Ab:s lån sammanlagt 22,3 mn. Utan affärsverket är skuldbördan per invånare. Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 4,6 mn jämfört med 2,9 mn föregående år. Av medlen tillhörde 1,7 mn Raseborgs stad, Ekenäs Energi 2,3 mn och 0,7 mn Raseborgs Vatten Ekenäs Energis och Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, , redovisas på skild rad i resultaträkningen. Avkastningen är oförändrad från föregående år. Enligt fullmäktiges beslut har avkastningen för Raseborgs Vatten höjts från 4 % till 6 % från och med år Affärsverkens bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 7,5 mn (6,9 mn 2012) och med affärsverkens avskrivningar frånräknade 3,8 mn (3,8 mn 2012). Ekenäs Energis avskrivningar uppgick vid årsskiftet till 2,3 mn (2,3 mn 2012) och Raseborgs Vattens till 1,4 mn (1,3 mn 2012). Räkenskapsperiodens överskott är enligt resultaträkningen 16,7 mn. Med affärsverken frånräknade har staden ett underskott om 2,3 mn. År 2012 utmynnade i ett sammantaget underskott om 7,3 mn (underskott 7,8 mn exklusive affärsverken). Det stora överskottet beror på en extraordinär intäkt om 18,6 mn som består av den försäljningsvinst som uppstod i och med överlåtelsen av Ekenäs Energis affärsverksamhet till Ekenäs Energi Ab som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Stadens egna investeringsutgifter 2013 uppgick till 8,7 mn jämfört med 12,2 mn år 2012 (budget ,5 mn ). De största enskilda investeringsposterna var biblioteket i Ekenäs 2,0 mn där staden erhåller statsbidrag 1,1 mn, utvidgningen och saneringen av Kiilan koulu 3.3 mn och trafikleder 1,1 mn. 4

9 Ekenäs Energis investeringsutgifter uppgick till 19,5 mn (2,6 mn 2012) varav 18 mn bestod av anskaffning av dotterbolagsaktier i Ekenäs Energi Ab. I övrigt gjordes inte några större investeringar år Raseborgs Vattens investeringar var totalt 0,5 mn (1,4 mn 2012). Största delen gällde investeringar i utbyggnad ledningsnät i bostads- och industriområden, 0,2 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var positivt 24,4 mn (negativt 15,5 mn 2012) medan kassaflödet för finansieringens del var negativt 22,8 mn (positivt 16,2 mn 2012). Förändringen av de likvida medlen var sålunda + 1,7 mn och de likvida medlen uppgick till 4,6 mn. Långfristiga lån upptogs av staden 12 mn medan affärsverken inte lyfte nya lån. Amorteringarna uppgick år 2013 till 8,7 mn, 1,0 mn mer än föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 25,2 mn. I och med det positiva resultatet om 16,6 mn 2013 är det kumulativa underskottet per ,5 mn vilket innebär 297 per invånare ( ). Balansomslutningen var 207,9 mn (181,4 mn 2012). Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad, affärsverken Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden ingår som delägare, 5 aktiebolag, 4 bostadsaktiebolag och 12 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 4 intressebolag (ägarandel %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Under år 2013 likviderades Lövkulla Värme Ab och bolagen Bab Ljunghed, Fab Knattegården, Fab Lingonsvatro, Fab Lövkulla Strömkarl, Bab Karis Nejlikan, Fab Gumnäsvägen 2 fusionerades med Bab Dönsbyvägen som från och med ändrats till Fab Dönsbyvägen. Affärsverket Ekenäs Energis verksamhet upphörde då staden överlät verksamheten till Ekenäs Energi Ab (tidigare Karis Fjärrvärme Ab) som till 100 % ägs av Raseborgs stad. Koncernens resultaträkning visar ett underskott om 848 tusen. Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66,6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Koncerndirektiven uppdateras i stadsfullmäktige Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman. Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till per invånare ( ) och lånestocken till 141,5 mn (136,4 mn 2012). Balansomslutningen för koncernen var 227,9 mn (220,8 mn 2012). 5

10 1.3 Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Mårten Johansson Stadskansliet Thomas Flemmich Grundtrygghet Arne Nummenmaa Jeanette Pajunen Bildning Robert Nyman Barndagvård och förskola Märta Wikström Samhällsteknik Jan Gröndahl Administration Åke Frondén Ekenäs Energi Roald von Schoultz Frank Hoverfelt Raseborgs Vatten Tom Törnroos Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Svenskspråkig grundläggande utbildning Maj-Len Engelholm Samhällstekniska avdelningen Jan Gröndahl Personalavdelning Johan Nylund Utvecklingsavdelning Finskspråkig grundläggande utbildning Jukka Hautaviita Gymnasier Robert Nyman Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Simon Store, Juhani Jormanainen, Gustav Munsterhjelm Intern service Catharina Lindström Medborgarinstitut Maarit Hujanen Fastighetsbildning och kartläggning Pentti Viljanmaa Musikinstitutet Raseborg Tuula Kalmi Småbåtshamnar Åke Frondén Museiverksamhet Dan Lindholm Västra-Nylands Avfallsnämnd Biblioteksverksamhet Heidi Enberg Ungdomsverksamhet Fredrika Åkerö Kulturverksamhet Lotta Lerviks Idrottsverksamhet och hälsomotion Yngve Romberg 6

11 Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst Allmän- och koncernförvaltning Grundtrygghet Bildning Samhällsteknik Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Sammanlagt Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie Heltid tidsbundna Deltid ordinarie Deltid tidsbundna Sammanlagt

12 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1 Resultaträkning (1 000 ) BS 2013 BS 2012 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens över-/underskott

13 2.2 Sammandrag av driftsekonomi och resultat SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Allmän- & koncernförvaltning, inkl.revision Intäkter ,8 % Kostnader ,1 % Netto ,3 % Grundtrygghetsnämnd Intäkter ,7 % Kostnader ,2 % Netto ,5 % Bildningsnämnd Intäkter ,3 % Kostnader ,0 % Netto ,6 % Samhällsteknisk nämnd Intäkter ,0 % Kostnader ,1 % Netto ,2 % Raseborgs Vatten Intäkter ,8 % Kostnader ,0 % Netto ,7 % Ekenäs Energi Intäkter ,5 % Kostnader ,0 % Netto ,3 % Raseborgs stad Intäkter ,0 % Kostnader ,1 % Netto ,5 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,4 % Kostnader ,6 % Netto ,7 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Ekenäs Energi Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

14 2.3 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 7 26 Immateriella rättigheter 7 26 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konststruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag 7 22 Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar Övriga fordringar 956 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank AKTIVA TOTALT

15 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag 7 23 Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT

16 2.4 Finansieringsanalys (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen 7 7 Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital -3 7 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

17 2.5 Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2013 Budget- Budget efter Utfall Avvikelse ändringar ändringar 2013 Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/ Extraordinära poster +/ Rättelseposter till internt tillförda medel +/ Investeringar Investeringar i bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutg Försäljningsintäkter av anläggningstillg Ordinarie verksamhet och investeringar, netto Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga Ökning av utlåningen till affärsverk - Minskning av utlåningen till övriga Minskning av utlåningen till affärsverk + Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån +/ Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten

18 2.6 Totala inkomster och utgifter X) INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 42,4 15,4 Verksamhetskostnader -198,1 83,1 Skatteinkomster 108,6 39,4 - Tillverkning för eget bruk 0,1 0,0 Statsandelar 54,4 19,7 Räntekostnader -2,4 1,0 Ränteintäkter 0,1 0,0 Övriga finansiella kostnader Övriga finansiella intäkter 0,4 0,1 Extraordinära kostnader -0,5 0,2 Extraordinära intäkter 19,1 6,9 Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar -0,1 0,0 - Vinst på försäljning av - Förluster av försäljning av tillgångar bl bestående aktiva -20,3-7,4 tillgångar bl bestående aktiva 0,5-0,2 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva -28,7 12,0 investeringsutgifter 1,7 0,6 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 47,3 17,2 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av utlåningen -0,5 0,2 Ökning av långfristiga lån 20,4 7,4 Minskning av långfristiga lån -8,7 3,6 Ökning av kortfristiga lån 1,4 0,5 Minskning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital Totala inkomster, sammanlagt 275,5 100,0 Totala utgifter, sammanlagt -238,4 100,0 x) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not

19 3. Raseborgs koncern 3.1. Koncernens uppbyggnad RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi (affärsverket har bolagiserats genom försäljning av verksamheten den till dotterbolaget Karis Fjärrvärme Ab som fortsätter verksamheten fr.o.m. den ) Karis Fjärrvärme Ab (se ovan, fortsätter affärsverkets verksamhet fr.o.m. den under namnet Ekenäs Energi Ab) Raseborgs Elnät och Entreprenad Oy (tidigare Ekenäs Energi Ab) Raseborgs Hyresbostäder Ab (100 %) (tidigare Pojo Industriby Ab som bytt namn och fungerar som disponentbolag för stadens fastighetsbolag fr.o.m ) BAB Dönsbyvägen (100 %) (bytt namn till FAB Dönsby fro.m. den när bolagen BAB Ljunghed, FAB Knattegården, FAB Lingonsvatro, FAB Lövkulla Strömkarl, BAB Karis Nejlikan och FAB Gumnäsvägen 2 fusionerats med bolaget) FAB Knattegården (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen ) FAB Lingonsvatro (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen ) BAB Ljunghed (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen ) FAB Lövkulla Strömkarl (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen ) FAB Knipnäs (84,57 %) BAB Karis Panorama (100 %) BAB Karis Nejlikan (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen ) FAB Gumnäsintie 2 (100 %) (fusionerats med BAB Dönsbyvägen ) FAB Karis Poliskammare (100 %) Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Pojovägen (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) FAB Karis stads hyreshus (100 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) FAB Tranan (96,09 %) - ovanstående 4 företag planeras fusioneras till ett bolag 2014 Forsby Värme Ab (51,67 %) (bolaget satts i likvidation ) Lövkulla Värme Ab (100 %) (likvidationsbokslut ) FAB Pojo Bruksindustri (100 %) (likvidationsbokslut ) Pojo Affärscentrum Ab (52,22 %) (bolaget har sålts i februari 2014) 15

20 Samkommuner (ägoandel) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS (2,407%) Västra-Nylands Folkhögskola (56,255 %) Länsi-Uudenmaan Amm.koulutus kuntayhtymä LUKSIA (7,88 %) Kårkulla samkommun (7,522 %) Eteva kuntayhtymä (1,55747 %) Nylands förbund (2,853 %) Intressebolag (ägoandel %) FAB Trollet 50,00 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab 30,00 % Förändringar i koncernen 2013 Omfattande förändringar i koncernen under slutet av år 2013 samt under år 2014 vilka framgår från organisationsstrukturen ovan. 16

21 3.2 Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 2-15 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden Nedskrivningar Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

22 3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesamfund Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare perioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Frivilliga reserver AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt PASSIVA TOTALT

23 3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen (inkl. ansl.avg.) Minskning av utlåning Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 49 4 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

24 4. Nyckeltal inklusive affärsverk INVÅNARE RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 6) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 21,4 21,9 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna 74,1-5,6 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10) Verksamhetens o investeringarnas kassaföljde under 5 år, Intern finansiering av investeringar % 20,5-2,4 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag 0,7 0,2 (årsbidrag+räntekostnader)/(räntekostnader+amorteringar på lån) Lånestock 31.12, Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar Kassautbetalningar/år, Kassamedel 31.12, Likviditet (kassadagar) 7,0 4,7 365 dagar x kassamedel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8-9) Soliditetsgrad % 31,6 27,0 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % 68,3 65,2 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Ackumulerat över-/underskott, /invånare KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 14-15) Soliditetsgrad % 20,0 20,4 Finansieringsförmögenhet, /invånare Koncernens lån, /invånare Koncernens lånestock 31.12, Koncernens lånefordringar 31.12,

25 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. En förnyad förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige Budgetuppställningen har dock ännu 2013 följt den tidigare förvaltningsstadgan förutom att grundtrygghetsproduktionen inte kvarstått som nettoenhet under allmän- och koncernförvaltning. Sektorerna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till sektorerna/enheterna och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har erhållit månatliga uppföljningar om väsentliga nyckeltals förverkligande. Stadsfullmäktige fastslog strategin för Raseborgs stad Raseborg förnyar sig och växer. Strategin bygger på sju huvudsakliga riktlinjer. Genom att följa dessa riktlinjer går Raseborgs stad vidare i riktning mot den vision som skapats. Genomförandet av strategin övervakas av Raseborgs stadsstyrelse, som rapporterar utfallet till stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige godkände vid mötet det uppdaterade åtgärdsprogrammet för balansering av ekonomin, den tredje uppdateringen av det åtgärdsprogram som ursprungligen godkändes av fullmäktige Programmet innehåller nu 13 konkreta åtgärdhelheter som även intagits som en del av budgeten och ekonomiplanen för åren och innehåller en minskning av personalvolymen med 50 årsverken under år 2014 och ytterligare 50 år Under år 2013 och 2014 har personalvolymen hittills minskat med 55,25 årsverken Stadsstyrelsen följer regelbundet upp åtgärdsprogrammets förverkligande i samband med rapporteringen av de månadsvisa uppföljningskriterierna.. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. En ny förvaltningsstadga godkändes av stadsfullmäktige Inom handikappservicen uppdagades år 2011 brister inom den interna kontrollen och åtgärder vidtogs för att avlägsna olägenheterna. Under år 2013 har arbetet fortgått och en revision som berört anställning av personliga assistenter eller stödpersoner, stöd för färdtjänster (enligt handikappservicelagen och socialvårdslagen), närståendevårdsstöd; processer, avtal och utbetalningar har gjorts. i detta sammanhang påtalades att en indelning av handikappservicen i två separata anslag myndighetsuppgifter och externa avtal inte är optimal ur den interna kontrollens synvinkel. Riktigheten i konteringen av inköpsfakturorna har undersökts och genomgåtts och restitutioner har erhållits från skatteverket. Enheterna har anvisats om vikten av att tillse att konteringen görs omsorgsfullt. Beträffande löneutbetalningar finns numera en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna getts om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Alarmeringssystemet i stadshuset, Ystadsgatan 3 planerades och togs i bruk. Ergonomin vid arbetspunkterna har kontinuerligt förbättrats. Staden deltar i Kommunförbundets projekt för uppgörande av ny arkivplan. 21

26 Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes sommaren 2012 och med den valda samarbetspartnern, Fennia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Självrisknivån har i vissa fall höjts som i sin tur medfört sänkta försäkringspremier. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Utbildningssektorns säkerhetsprojekt har fortgått under året. Det handlar om att utveckla tryggheten och säkerheten i den fysiska inlärningsmiljön i grundskolorna under åren och gäller konkret kartläggning av säkerhetsnivån i skolorna med hjälp av utomstående expertis, speciellt med betoning på teknisk slöjd och uppdatering av slöjdsalarna så att alla maskiner fyller gällande säkerhetsföreskrifter - dessa delar har slutförts. vidare pågår arbetet med skapandet av en elektronisk säkerhetsportal för skolorna i regionen, Hangö, Ingå och Raseborg. Inom grundtryggheten utfördes 15 riskkartläggningar under år De har gjorts genom en förfrågan till hela personalgruppen där man beaktat fysikaliska, psykiska, kemiska, biologiska, ergonomiska och sociala riskfaktorer. Även första hjälp-kunskaper, risken för olycksfall och förekomst av utvecklingssamtal har granskats. Utifrån svaren har enheten gjort en riskbedömning där riskerna placerats in i riskklasser enligt sannolikhet och konsekvens och på basen av det har gjorts upp en plan för åtgärder och uppföljning. Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år

27 Koncernen Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Arbetet och dialogen mellan berörda parter fortsätter med en konsoliderad och effektiv koncernstruktur som slutmål. Reviderade koncerndirektiv har behandlats i stadsstyrelsen och föreläggs stadsfullmäktige för godkännande i april

28 5.2 Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att överskottet om kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över-/underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till Stadsfullmäktige godkände ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort under kommande 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet och följande uppdatering av programmet föreläggs fullmäktige och görs även framöver årligen. Programmet som innehåller åtgärdshelheter utgår bl.a. ifrån en reducering av antalet årsverken med 100 under åren 2014 och De viktigaste elementen för balanseringen av det kumulativa underskottet, vid sidan om åtgärdsprogrammet, finns inskrivna i stadens ekonomiplan i respektive sektor, "Åtgärdsprogrammet 2014 samt ur sektorns perspektiv". En ny strategi för Raseborgs stad med sju huvudsakliga riktlinjer godkändes av stadsfullmäktige En av riktlinjerna benämnd Raseborg stabiliserar sin ekonomi och tryggar sin livskraft, innefattar konkret åtgärder för balanserandet av stadens ekonomi. 24

29 6. Budgetens utfall 6.1 Resultaträkningens utfall INKL. AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2013 ändringar ändringar 2013 Verksamhetens inkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd till övriga Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster, externa Ränteinkomster, interna Övriga finansiella inkomster Avkastning på grundkapital Ränteutgifter, externa Ränteutgifter, interna Ersättn. på grundkapital av affärsverk Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-)

30 6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER DRIFTSEKONOMIDELEN Budget 2013 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2013 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall Revision Allmän- och koncernförvaltning Stadskansliet Ekonomiavdelning Personalavdelning Utvecklingsavdelning Intern service Allmän- och koncernförvaltning totalt Grundtrygghet Bildning Administration Barndagvård och förskola Svenskspråkig grundläggande utbildning Finskspråkig grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Medborgarinstitut Musikinstitut Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Ungdomsverksamhet Kulturverksamhet Idrottsverksamhet och hälsomotion Bildning, totalt Samhällsteknik Administration Samhällsteknik Planläggning, byggnadstillsyn,miljöskydd Fastighetsbildning och kartläggning Småbåtshamnar Västra Nylands avfallsnämnd Regionalt Räddningsverk Samhällsteknik, totalt Driftsekonomi staden totalt Ekenäs Energi Raseborgs Vatten DRIFTSEKONOMIDELEN TOTALT RESULTATRÄKNINGSDEL Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Extraordinära poster Finansieringskostnader totalt Ekenäs Energi Extraordinära poster / Ekenäs Energi Raseborgs Vatten RESULTATRÄKNINGSDEL TOTALT

31 6.2 Tablå över budgetens utfall (1 000 ) ANSLAG BERÄKNADE INKOMSTER Budget 2013 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse Budget 2013 Budget- Budget efter Budget- Avvikelse ändringar budg.ändr. utfall ändringar budg.ändr. utfall INVESTERINGSDEL Mark- och vattenområden Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Grundrenoveringar, Intern Service Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter Kiilan koulu, utvidgning HNS/VNS Bäddavd. i Ekenäs, planering av nybygge Tenala daghem, nybygge Mäntykoto daghem, nybygge Raseborgsv.5 omändr (sjukv.sk) ->Gymnasium Byggnader, totalt Konstruktioner och anordningar Trafikleder Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Karis, Brandal o Svedja, järnvägsunderfart, gatubyggnad Sprinklers till institutioner (åldringshem) -5-5 Förlängning belysta motionsbanan i Karis Konstruktioner och anordningar totalt Projekt/planering mm. Norra hamnen, Ekenäs planering o utbyggnad Svartå, planering av fiskvägar / stadens andel Jomalvik kanal, planering av grundreparation Projekt/planering mm. Totalt Placeringar / Aktier och andelar Västra Nylands folkhögskola Övriga aktier och andelar Aktier och andelar totalt Investeringsdelen staden totalt : Ekenäs Energi Ekenäs Vatten INVESTERINGSDEL TOTALT FINANSIERINGSDEL Förändring av utlåningen Ökning av utlåning Minskning av utlåning 7 7 Minskning av utlåningen till affärsverk Förändring av lånestocken Minskning av långfristiga lån Ökning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån (stadens) Förändringar av eget kapital EKENÄS ENERGI RASEBORGS VATTEN TOTALT :

32 6.3 Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Revision Intäkter Kostnader ,1 % Netto ,1 % Stadskansliet Intäkter ,0 % Kostnader ,6 % Netto ,6 % Ekonomiavdelningen Intäkter ,6 % Kostnader ,6 % Netto ,9 % Personalavdelningen Intäkter ,7 % Kostnader ,1 % Netto ,9 % Utvecklingsavdelningen Intäkter ,6 % Kostnader ,8 % Netto ,9 % Intern Service Intäkter ,8 % Kostnader ,1 % Netto ,6 % ALLMÄN- O KONCERNFÖRVALTNING TOTALT, inkl.revision Intäkter ,8 % Kostnader ,1 % Netto ,3 % GRUNDTRYGGHET Intäkter ,7 % Kostnader ,2 % Netto ,5 % 28

33 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Bildning Intäkter ,6 % Kostnader ,8 % Netto ,7 % Barndagvård och förskola Intäkter ,5 % Kostnader ,0 % Netto ,8 % Svenskspråkig grundläggande utbildning Intäkter ,6 % Kostnader ,2 % Netto ,3 % Finskspråkig grundläggande utbildning Intäkter ,1 % Kostnader ,6 % Netto ,4 % Gymnasieutbildning Intäkter ,6 % Kostnader ,1 % Netto ,3 % Medborgarinstitut Intäkter ,2 % Kostnader ,0 % Netto ,6 % Musikinstitut Intäkter ,1 % Kostnader ,0 % Netto ,4 % Museiverksamhet Intäkter ,3 % Kostnader ,3 % Netto ,7 % Biblioteksverksamhet Intäkter ,1 % Kostnader ,1 % Netto ,6 % Ungdomsverksamhet Intäkter ,6 % Kostnader ,6 % Netto ,9 % Kulturverksamhet Intäkter ,6 % Kostnader ,5 % Netto ,4 % Idrottsverksamhet och hälsomotion Intäkter ,4 % Kostnader ,0 % Netto ,6 % BILDNING TOTALT Intäkter ,3 % Kostnader ,0 % Netto ,6 % 29

34 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Samhällsteknik Intäkter ,3 % Kostnader ,4 % Netto ,2 % Samhällsteknik Intäkter ,8 % Kostnader ,6 % Netto ,8 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter ,3 % Kostnader ,8 % Netto ,3 % Fastighetsbildning och kartläggning Intäkter ,1 % Kostnader ,7 % Netto ,4 % Småbåtshamnar Intäkter ,1 % Kostnader ,2 % Netto ,5 % VN Avfallsnämnd Intäkter ,3 % Kostnader ,7 % Netto ,0 % Regionalt räddningsverk Intäkter ,0 % Kostnader ,8 % Netto ,5 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter ,0 % Kostnader ,1 % Netto ,2 % Raseborgs stad Intäkter ,0 % Kostnader ,1 % Netto ,5 % Raseborgs Vatten Intäkter ,8 % Kostnader ,0 % Netto ,7 % Ekenäs Energi Intäkter ,5 % Kostnader ,0 % Netto ,3 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,4 % Kostnader ,6 % Netto ,7 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Ekenäs Energi Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

35 Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki Sammandrag VERKSAMHET Lagstadgad revision (revisor) och ändamålsenlighetsrevision (revisionsnämnden) MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Stadens förvaltning och ekonomi granskades i enlighet med kommunallagen, stadens förvaltningsstadga och godkänt revisions- och utvärderingsprogram. Antalet revisionsdagar uppgick till 90 dagar enligt av fullmäktige godkänd offert, inklusive arbetet i revisionsnämnden. Revisionsnämnden sammankom till 8 möten. Till mötena inkallades ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utfördes i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterade under året över utförda revisioner till nämnden 3 gånger skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterade i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterade i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. Revisionsnämnden deltog i ett landsomfattande utvecklingsprojekt för revisionsnämnder till en utgift av euro som belastade stadsstyrelsen. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal mötesdagar ( 9 medlemmar ) Antal revisionsdagar (lagstadgade och uppgifter i nämnden) Mätare Antal mötesdagar / revisionsmedlem 6,0 7,0 6,6 / revisionsdag (revisor) / revisionsdag totalt / mötesdag / medlem

36 Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt ,0% Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,0% Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 6,3 % -100,0 % -0,9 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 6,3 % -100,0 % -0,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Den externa revisionens dagar och kostnader höll sig inom ramen för offert och godkänd budget. Personalkostnaderna överskred budgeten ngt pga. ökade arvoden till de inkallade tjänstemännen då mötena hölls kvällstid. 32

37 Sektor: Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Ansvarar för den övergripande planeringen av servicestrukturen, ägarpolitiken och utvecklingsfrågor samt verkställigheten av de övergripande politiska målsättningarna. Erbjuder förvaltnings- och stödtjänster: It-tjänster, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt anvisar utvecklings- och näringslivsservice. Stadsdirektören ansvarar för koncernförvaltning och stadssekreteraren för allmän och- och ekonomiförvaltning sedan KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Ett serviceutbud på en rimlig nivå och utgående en förvaltning med enhetliga principer. Kostnadsmedvetet samt anpassning av kostnaderna för att uppnå en balanserad budget Tillväxt, företagsamhet och dynamik i näringslivet Klimatansvar och en välmående befolkning. Öppenhet och transparens i beslutsfattandet, som skapar förtroende Konkurrenskraftig produktion av stödtjänster, transparent prissättning och ett optimalt utnyttjande av fastigheter (inklusive Knipnäs och Ekåsenområdet).och andra resurser. Säkerhet, riskbedömning och -hantering samt intern kontroll. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare - Ekonomin i balans - Nöjda kunder inom verksamhetssektorerna - Hälsa och välfärd for invånare och personal Utvärdering av processer och verksamheten: Åtgärdsprogrammet uppdaterades och samarbetsförhandlingar genomfördes för att nå upp till budgetmålen 2013 och klara budgeten 2014 med en höjning av kommunalskatten till 22 %. En arbetsgrupp med representanter från VNS kommunerna, VNS och HNS arbetade fram gemensamma utgångspunkter för ett campus för sjukvården kring VNS. Optimeringen av fastighetsanvändningen ledde till beslut om att Ekenäs gymnasium flyttar till Raseborgsvägen 5 och gymnasiet byggs om till ett centrum för dagvård. 14 bostadsaktiebolag i Karis slogs samman till tre: Raseborgs hyresbostäder Ab FAb Karis stads hyreshus och ytterligare ett bestående av tidigare 8 bolag. Pojo Bruksindustri sattes i likvidation. Servicen inom grundtryggheten organiserades enligt modellen en HVC med sikte på övertagande av Karis HVC i egen regi. Förberedelserna för bolagiseringen av Ekenäs Energi pågick hela året och affärsverkets verksamhet såldes till Ekenäs Energi AB planenligt En tredjedel av Energiverkets torv- och vindkraftsaktier såldes och kärnkraftsaktierna lämnades kvar i stadens ägo i syfte att minska affärsriskerna i Ekenäs Energi AB. Stadens strategi för åren uppdaterades av stadsfullmäktige i juni Arbetet gjordes i dialog med 1182 invånare samt hörande av ungdomsfullmäktige, veterandelegation, handikappråd samt äldreråd. Den treåriga satsningen på arbetsvälmående genom FEELIT projektet slutfördes. Kommunikationsplanen uppdaterades. 33

38 Sektor: Koncernförvaltning och Allmän och ekonomiförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stads.dir. Mårten Johansson, stadssekr. Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Raseborg undertecknade i maj 2013 ett tillväxtavtal KASVUKRAFT- med Hangö, Lojo, Sjundeå och Ingå. Stadsfullmäktige startade i september 2013 ett gemensamt näringspolitisk programarbete med företagsföreningarna i Raseborg. Intensivt arbetet pågick för att förverkliga fullmäktiges målsättningar att bygga ut Norra hamnen med bostäder och affärsutrymmen, huvudsakligen utgående från gällande detaljplan. Målet enligt stadens energi- och klimatprogram att spara in 10 % i energikostnader på egna fastigheter år 2013 uppnåddes. Värme- och elkostnaderna blev totalt lägre än Staden bidrog i HINKU-projektet (en kolneutral kommun) till mindre lägre koldioxidutsläpp tillsammans med xx företag i kommunen. Arbetet på ett välfärdsprogram påbörjades och färdigställs under En gemensam jourgrupp mellan intern service och tekniska centralen för att upprätthålla den krisberedskap, som förutsätts av räddningsverket vid svåra klimatförhållanden, grundades i november

39 Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag VERKSAMHET Stadskansliet fungerar som stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ i frågor som berör stadens förvaltning. Stadskansliets verksamhetsområde är allmän förvaltning. Stadskansliet handhar frågor relaterade till allmänna val, translatortjänster, information och intern postgång, arkivering samt front-officeverksamheten i Ekenäs och Karis samt stadens telefonväxel. Stadskansliet koordinerar stadens verksamhet inom många uppgiftsområden, ger service till andra avdelningar inom Allmän och koncernförvaltning samt till andra sektorer och utvecklar stadens förvaltning som helhet. Stadskansliet fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennes arbete som föredragande i stadsstyrelsen. Staden köper skuldrådgivartjänster av Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland. Staden säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad. Stadskansliet arbetar för att förverkliga de för staden uppsatta allmänna målen. Stadsstyrelsen ansvarar för resultatområdet Stadskansliet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Fortsatt god kvalitet på såväl den interna som externa informationen samt värnande om en god beredning och ett gott språk på svenska och finska i beredningstexterna. Smidig och kundvänlig betjäning för såväl interna (stadens anställda och förtroendevalda) och externa (kommuninvånare m. fl.) kunder. Deltar tillsammans med de övriga förtroendeorganen och sektorerna i förverkligandet av åtgärdsprogrammet. Ur åtgärdsprogrammet: Minskning av fastighetsbeståndet Införande av avkastning på mark, fastigheter och bolag. Bolagisering av affärsverket Ekenäs Energi. Avkastning på insatt grundkapital, lånearrangemang Raseborgs Vatten Koncernrollen i de organisationer där staden är medlem Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Tillräckligt med tid reserveras för beredningsskedet och översättningarna/stadssekreteraren. Förverkligande av åtgärdsprogrammet/stadsdirektören. De åtgärder vilka finns medtagna i åtgärdsprogrammet förverkligas under åren /stadsstyrelsen. En parlamentarisk eller en tjänstemannagrupp tillsätts som har till uppgift att försöka hitta långsiktiga lösningar för att motverka fortsatta skatteförhöjningar, tidtabell mars-april BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Stadsfullmäktige - antal sammanträden behandlande paragrafer Stadsstyrelsen - antal sammanträden behandlande paragrafer

40 Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,4% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -34,2 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,3% Understöd ,9% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -15,8 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -14,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Utvecklandet den externa och interna informationen är en fortgående process. Användningen av stadens intranät som kanal för intern information har utvecklats och ökat. Gällande extern information använder sig staden i allt högre grad av den egna hemsidan pressmeddelanden samt sociala medier så som Facebook och Twitter. De sociala medierna ökar även interaktionen mellan kommuninvånarna och staden. Informationskompetensen hos stadens anställda har förbättrats via utbildningar. Genom att koordinera sammanträdestidtabellerna mellan stadens förtroendeorgan och med målsättningen att hålla mötesfria veckor strävar man till att minska bördan med beredningar och översättningar av texter. Strama tidtabeller är fortfarande en utmaning för stadens translatortjänster och kanslipersonal. Verksamheten i syfte att uppnå åtgärdsprogrammets målsättningar fortgick under verksamhetsåret och det här är en ständigt pågående process som fortsätter under år Uppdraget att söka långfristiga lösningar för att motverka fortsatta skattehöjningar kvarstår. Stadsstyrelsen konstaterade 173/ att det tidsmässigt inte är motiverat att tillsätta en separat grupp och beslöt att koncernsektionen i sitt arbete även beaktar detta uppdrag. Staden är, så som tiotals andra kommuner, med i de omfattande rättsprocesserna gällande asfalt- och virkeskartellerna samt i processen mot Nordeas ensidiga beslut om att höja räntemarginalen på ett stort antal lån till kommuner och kommunägda bolag. Gällande asfaltkartellen har Helsingfors tingsrätt avgett sin dom hösten 2013 och gällande Nordeaprocessen har hovrätten i början av februari 2014 vidhållit tingsrättens domslut från år När dessa processer slutligt avgörs är osäkert, men troligen är alla tre avgjorda inom några år. Staden deltar i Västra Nylands HINKU-projekt och har förbundit sig till att minska CO 2 -utsläppen med 80 % fram till 2030 från utsläppsnivån Kortsiktiga mål att minska CO 2 -utsläppen med -15 % till slutet av år Det här målet är redan uppnått för kommunerna i Västra Nyland. 36

41 Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich Sammandrag Ekonomi: Intäkterna för stadskansliet överskred de budgeterade med 349,2 %. Till detta bidrog bl. a. den statliga andelen av Makana-projektet som inte fanns budgeterad då det vid budgeteringsögonblicket ännu var oklart om projektets verksamhet Kostnaderna för stadskansliet förverkligades under budgetåret till 101,5 %. Under året gjordes en teknisk budgetändring på beträffande understöd för sammanslutningar. Denna summa hade felaktigt bokförts på ett annat moment. Personalkostnaderna överskred budgeterade anslag med 6,1 %. Den största enskilda överskridningen gäller löner budgeterade under stadsstyrelsen. Köptjänster överskrider budgeterade anslag med 15,6 % eller Detta kan dels förklaras med stadens andelar till Västra Nylands folkhögskola för åren 2012 och 2013 vilka uppgår till och dels med de kostnader som staden under år 2013 har haft för rättegångsprocesser. Dessa kostnader uppgick under året till

42 Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiplanering och förvaltning, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, ICT (Information and communication technologies), statistik, upphandlingar och riskhantering. Fungerar som stöd för sektorerna i ekonomi- och ict-ärenden. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Exakt redovisning, god rapportering och informativa budgeter och bokslut för staden och affärsverken Fakturering i rätt tid till rätt belopp till rätt kund Effektiv cirkulation, registrering i första hand elektroniskt, betalning, bokning och arkivering av inköpsfakturorna i tid Upprätthållande av register över bestående aktiva, det som staden äger Totalekonomiskt förmånlig upphandling med minimerande av rättsprocesser Optimal skötsel och uppföljning av stadens låneportfölj skapa en modern, effektiv och inspirerande arbetsmiljö, där både intern och extern kommunikation betonas skapa en infrastruktur som tillgodoser förvaltningens och skolornas nuvarande och kommande behov främja Workgroup-tänkandet på ett sådant sätt att gemensam information är lätt tillgänglig för alla som behöver den stöda avdelningarna och enheterna i utvecklingen av ICT-lösningar delta i samarbetsprojekt med grannkommunerna och i nationella projekt Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Användningsgraden för elektroniska transaktioner både gällande försäljningsfaktureringen och inköpsfakturorna höjs ytterligare genom information om produkterna. Direktdebiteringssystemet förvinner i och med förnyad lagstiftning och kunderna erbjuds istället andra alternativ för betalning av fakturor, direktbetalning eller betalning i nätet. Upphandlingsprocesserna planeras vidareutvecklas genom ibruktagande av elektroniska upphandlingssystem. Inom Kanta-projektet tas systemet för e-recept i bruk. Serversystemet förnyas i nya utrymmen på Björknäsgatan. Distributionen av Windows 7 påbörjas. Samarbetsprojektet för ett regionalt datanät fortsätter tillsammans med grannkommunerna och Kuntien Tiera. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Bankverifikat Inköpsreskontraverifikat (Rondo) Elektroniska transaktioner inköp/försäljning %-andel Servrar Arbetsstationer Användare Nätverksskrivare Nätverkspunkter Avslutade HelpDesk uppdrag

43 Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,4% Avgiftsintäkter ,6% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,8% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,1 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,6% Understöd Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 4,0 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 11,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: En person avgick med pension i juni 2013 på ekonomiavdelningen och ersattes inte genom nyrekrytering utan uppgifterna fördelades mellan befintlig personal vilket ytterligare tärde på de ansträngda resurserna. Bank- och inköpsverifikaten har minskat en aning sen 2013 och var antalsmässigt i enlighet med budgeten. Elektronifieringen av faktureringen fortskrider även om ökningstakten avmattats under senaste år. IT-enheten har arbetat med reducerad personalstyrka under senare halvan av året. Tillfällig konsulthjälp har köpts via Kuntien Tiera. Kanta-projektets E-recept har tagits i bruk. Övergång från Windows XP till Windows 7 för arbetsstationer har påbörjats. En utredning med Tiera om kommunens IT-funktioner har inletts men tidtabellen har framskjutits med ett år. Ekonomi: Ekonomiavdelningen har underskridit sin nettobudget med 2,1 % främst beroende på lägre personalkostnader än föregående år. It-enheten har tidvis varit underbemannad på grund av att två anställda slutat under året. Istället har köptjänsterna ökat med drygt 8 %. De övriga kostnaderna har stigit p.g.a. att det fortsättningsvis finns behov av accelererad förnyelse av hårdvara som anskaffas via leasingfinansiering. Intäkterna uppgick nästan exakt till budgeterad nivå. Beskattningskostnaderna, stadens andel av statens kostnader för skatteförvaltningen, uppgick till mot föregående år, en ökning om 5,7 %. 39

44 Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag VERKSAMHET Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, personalförmåner och rekreation, företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap, språk och första hjälpen, kultursedlar och lunchsedlar. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att serva personalen/organisationen med: Rätt lön i rätt tid. Pensionsansökningar och konsultation i pensionsärenden. Personalförmåner och rekreation. Ledarskapsutbildning. Projekt och åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan. Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden. Läroavtalselever och sommarjobbare. Genomförande av personalundersökning. Redovisning av personalstatistik. (Personalbokslut) Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. I samarbete med LOGICA och IT enheten slutförs projekt gällande IT-lösningar för personalärenden (HERMAN). Projektet som påbörjades under 2010 innehåller lösningar för rekrytering, elektroniska blanketter och elektroniskt arbetsbord. 2. I samarbete med Skärgårdens Arbetshälsoakademi i Kasnäs, fortsätter ett treårigt arbetshälsoprojekt. Projektets syfte är att höja arbetshälsan och öka välmåendet i arbetet. Målet är att 20 grupper med sammanlagt 300 deltagare skall kunna delta i projektet under Hela projektet omfattar tre år med totalt 60 grupper och 900 deltagare. Extern finansiering har beviljats av Arbetarskyddsfonden. 3. Förhandlingar gällande olika åtgärder för balanseringen av 2013 års budget förs med huvudförtroendemännen. Personalchefen ansvarig tjänsteman och personalsektionen ansvarigt organ. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal löneutbetalningar per år Antal utdelade kultursedlar Antal grupper i arbetshälsoprojekt Kasnäs

45 Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -4,3 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,8% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,6 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,9 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1. HERMAN-projektet gick något framåt under året, men p.g.a. bl.a. stora personalförändringar inom IT-enheten fanns inte tillräckliga resurser för att slutföra projektet. 2. FEELIT-projektet slutfördes vad gäller nya grupper. En del uppföljningar görs ännu på 2014 års sida. Under hela projektet deltog 54 grupper (60 enligt plan) och hade sammanlagt 993 deltagare (900 enligt plan) vilket betyder i medeltal 18,4 personer per grupp. Arbetarskyddsfonden deltog i projektets totala finansiering med i s.k. utvecklingsbidrag. De totala projektkostnaderna under tiden var , Förhandlingar fördes med huvudavtalsorganisationerna gällande frivilliga inbesparingar såsom tjänstledighet utan lön med bonusdag, byte av semesterpeng mot ledig tid etc. Man lyckades inte enas kring utbyte av semesterpeng mot ledig tid, men under året togs 1071 spartalkodagar vilket sparade ca eller knappt tre årsverken. Ekonomi: I stort har de ekonomiska ramarna hållits bra. 96,9% av årsbidraget har använts och budgeten har underskridits med Kostnaderna för företagshälsovård har totalt uppgått till ca vilket betyder att budgeten för företagshälsovård överskridits med ca Av den överskridningen är till stadens egen företagshälsovård, d.v.s. intern fakturering. 41

46 Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen ansvarar för näringslivstjänsterna, turistservicen och kollektivtrafiken. Landsbygdstjänsterna överflyttas vid årsskiftet till Ingå som köptjänster. Avdelningen koordinerar förväntade resultat och målsättningar inom utvecklingsprojekt för näringar. Turismverksamheten skall producera, uppdatera och distribuera turistinformation samt marknadsföra turismen. Turismverksamheten är också nära kopplad till företagen som är verksamma i staden, bl.a. produktutveckling. Avdelningen koordinerar det regionala turismsamarbetet i Nyland. MÅLSÄTTNINGAR Näringsutveckling Målsättningen för näringsutvecklingen är att öka företagverksamheten och antalet arbetsplatser i staden samt höja företagarnas status. Kollektivtrafiken: Genomförande av biljettsystem, upprätthållande och utveckling hör till utvecklingsavdelningens uppgifter (bl.a. regionbiljett för Västa Nyland, arbetsresebiljetter med buss och tåg till huvudstadsregionen och med tåg till Åbo samt HRT-biljetter med rabatt åt stadigvarande invånare i staden). Turism Turistbyrån verkar för att göra staden till en känd turiststad året om med det optimala läget mellan Helsingfors och Åbo. Besökarna på turistbyrån erbjuds en professionell service av en kunnig, vänlig och språkkunnig personal samt mångsidig information på turistbyråns hemsida visitraseborg.com. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/ -organ Näringsutveckling Målsättningen är ett eget program för tillväxt och livskraft i staden under år Staden satsar på utvecklingen av turismnäring, närproducerad mat, byggande och miljöaffärsverksamhet i staden. Målet med EU-projektet Baces är att utveckla skärgårdens livskraft. Staden deltar aktivt i regionalt samarbete i Västra Nyland i samråd med Novago Ab. Kollektivtrafiken / Ansvarig Eila Nieminen-Räntilä Kollektivtrafiken främjas genom att förbättra samarbetet i persontransporterna inom staden. Ett nytt förmånligt säsongskort för Raseborgs inre trafik ska tas fram. En servicetrafik som fungerar per rutt och på anrop ska förverkligas i Raseborg och vara tillgänglig för alla. Turism / Ansvarsperson Viveca Blomberg Turistbyrån förbättrar år 2013 kvaliteten och utbudet på hemsidan visitraseborg.com, vars besökare ökat i snabb takt. Sidan marknadsförs på ett mångsidigt sätt och utgör en port till utbudet av produkter och tjänster, som hämtar kunder direkt till stadens företag. Staden marknadsförs år 2013 i publikationer, på mässor och workshops men också via nya kanaler som t.ex. Face Book, bloggare och TV-program. Turistbyrån medverkar i kvalitetsutveckling av produkterna bl.a. genom utbildning och kvalitetsprogram. Inom turismen beaktas miljöhänsyn. 42

47 Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag Prestationer BS 2012 BU 2013 BS 2013 Turism -antal besök på stadens turistbyrå antalet besök av grupper via turistbyrån antal besök på turisthemsidan Kollektivtrafik -antal månadsbiljetter som staden subventioner SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag ,6% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 21,3 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,6% Understöd ,5% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,5 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -7,6 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Antalet kundkontakter på turistbyrån har ökat med nästan Främst är det kontakter via turistbyråns hemsida som ökat medan besöken på turistbyrån är ungefär oförändrade. Turistbroschyren trycktes i sex olika språkversioner, sv, fi, eng, ty, fr och ry Turistbyrån har medverkat i olika mässor och workshops och övriga marknadsföringsaktiviteter. Antalet grupper som förmedlats via turistbyrån är aningen högre än år Andelen stadsguidningar av totala antalet 112 är 56 st. Turistbyrån samarbetar med turistföretag, researrangörer samt över kommungränserna, främst med grannkommunerna Hangö och Lojo men under året har samarbetet med övriga kommuner i Södra Finland har varit speciellt livligt p.g.a. TouNet-projektet. BACES-projektet avslutades den

48 Utvecklingsavdelningen DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Sammandrag Ekonomi: Intäkterna för utvecklingsavdelningen överskred de budgeterade med knappt Till detta bidrog bl. a. att olika understöd översteg budgeterat. Kostnaderna för utvecklingsavdelningen förverkligades under budgetåret till 97,8 %. Avdelningens personalkostnader underskred budgeterade anslag och förverkligades till 67,3 %. Detta beror på att turisbyrån använt vikariearrangemang i stället för en tjänstledig turistsekreterare vilket dock har begränsat förverkligandet av de planerade målsättningarna, främst inom marknadsföring. Den största enskilda överskridningen inom utvecklingsavdelningen gäller köp av tjänster. 44

49 Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag VERKSAMHET Uppgiften för Raseborgs interna service är att handha totalansvaret för kommunens alla utrymmen, trygga fastigheternas skick genom ändamålsenligt underhåll, anpassa utrymmesmassan (egna och hyrda utrymmen) till kommunens behov, erbjuda ändamålsenliga utrymmen för alla verksamheter, erbjuda städservice och kosthåll. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Fastigheter: Fortsätta arbetet med det elektroniska fastighetsprogrammet Ryhti: inkörning av data samt ta det i bruk som ett hjälpmedel för fastighetsskötarna. Ge möjlighet åt kunderna att göra arbetsbeställningar via programmet. Ta i bruk pool-systemet och på det sättet effektivera fastighetsskötseln. Fortbildning och skolning för fastighetsskötarna. Bättre kundservice och kundkontakt. Uppföljning över betjäningen genom utvärderingar med kunderna. Optimera byggnadernas användningsgrad. Sälja byggnader vars verkningsgrad är låg. Kartlägga Ekåsen områdets byggnader. Göra upp ett förslag till användningsändamål. Uppskatta renoveringsbehovet enligt användningsändamålet. Städning: Städdimensioneringen slutförs och uppföljningen fortsätter och utvärderas i sin helhet under året. Målsättningen är att minska sjukfrånvaron genom omplaceringar och diskussioner med företagshälsovården. Ännu mera förbättra kundservicen och kundkontakten på fältet. Ge en bättre handledning till den nuvarande städpersonalen samt vikarierna. Genom en bättre handledning nås ett effektivare resultat både av städarbetsledarna och lokalvårdarna. Kosthåll: Gemensamma matlistor och recept som gäller hela staden. Bättre kundkontakt och diskussioner kring måltiderna över lag, kontra önskemålen från kundens sida. Uppföljning med kunderna och utvärdering. Fortsätta arbetet med kosthållsutredningen. Utbildning och fortbildning av personalen. Göra upp ett kosthållsservicepaket som beskriver livsmedelsnäringsvärden, olika dieter, allergier etc. och uppnå sund kost trots begränsningar. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Avdelningschef Utarbeta en helhetsbild över fastighetsbeståndet samt uppgöra en långsiktigare plan på hur de olika byggnaderna skall utnyttjas. Göra upp en tio års plan över det kommande reparationsbehovet på stadens fastigheter tillsammans med fastighetschefen. Utöka samarbetet med de olika sektorerna genom att ordna gemensamma utvärderingstillfällen. Fastigheter fastighetschef Försäljningsvinst fastighetsförsäljning år ,5 miljoner (netto, under övriga intäkter) Uppnå inbesparingar på energikostnaderna inom fastigheterna genom att övervaka uppföljningen av värme och ventilationsinställningar. Fortsätta det operativa arbetet som stadens energi- och klimatprogram förutsätter. Färdigställa saneringen av Trafik-center i Ekenäs samt "Kiilan Koulu" stenbyggnad. Påbörja saneringen av "Kiilan koulu" träskolan. Slutföra saneringen av Ekenäs Bibliotek. Städservice städchef Uppföljning av städdimensioneringen. Utnyttja städ- och kosthållspersonaleffekterna som delade tjänster. Samarbete med kosthållschefen. Indela städpersonalen i team. Fördela städtimmarna till morgon och eftermiddagar i synnerhet i skolorna. Städa de tider det är mest optimalt. 45

50 Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag Kosthåll kosthållschef Målsättningen är att stegvis minska antalet tillverkningskök från nuvarande 16 samt benchmarka köksfunktionen i sin helhet. Möjligheten att utnyttja den kapacitet som VNS sjukhusköket har att erbjuda. Bilda en grupp bestående av de olika sektorernas representanter samt producenten och ordna regelbundna utvärderingstillfällen gällande kosten. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer fastighetsmassa m sålda matportioner matportionspriser daghem :morgonmål 1,19 1,25 1,25 :lunch 2,75 3,00 3,00 :dietlunch 3,51 3,57 3,57 :mellanmål 1,18 1,24 1,24 skolor :lunch 2,87 3,10 3,10 :dietlunch 3,65 3,65 3,65 åldringshem :dagspris 13,71 14,85 14,85 :dagspris diet 14,71 15,20 15,20 Mätare intern hyra per m 2 5,60 5,88 5,88 städkostnad per h/paket 1 20,50 21,01 21,01 städkostnad per h/paket 2 0,00 24,92 24,92 SAMMANDRAG Förändring Avvikelse Utfall i % BS 2012 BU 2013 i budgeten BS 2013 Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Avgiftsintäkter ,8% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,1% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 5,1 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,3% Understöd Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,9 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 110,5 % 46

51 Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Det elektroniska fastighetsskötselprogrammet Ryhti har under 2013 kommit bra igång. Ritningar, skötselinstruktioner och data om byggnaderna är inkörda i programmet. Samtliga fastighetsskötare har tillgång till programmet. Intern service kunder har getts rättigheter att göra sina arbetsbeställningar direkt i programmet. Investeringsprojekt som Kiilan koulus sanering och tillbyggnad mottogs i december Projektet försköts med några månader på grund av skyfallet som härjade över Karis i juli. Vatten kom in i första våningen vilket medförde torkning av konstruktionerna. Kiilan koulu träskolans sanering mottogs i september 2013 enligt tidtabell. Ekenäs bibliotek flyttade in i de sanerade utrymmena i december Projektet slutfördes enligt tidtabell. I samband med projektet förbättrades parkeringsplatsens ytvatten avrinning samt parkeringsplatsen asfalterades. Ekenäs Trafikcenter mottogs i början av oktober Den officiella öppningen hölls för Korv-Görans och Matkahuolto. Inneluftproblemen på Karis brandstation fortsatte. Ersättande utrymmen hyrdes upp externt på Kolaregatan i Karis för räddningsverkets verksamhet. Livsmedelslaboratoriets verksamhet slutade i Fix-huset på våren Intern service administration flyttade in i laboratoriets utrymmen i september. Intern service tidigare utrymmen inreddes för Arbetskraftsbyrån. Samarbetet med tekniska centralen körde i gång och ett sk. tekniskt team grundades gällande snödejoureringen, i vilken deltar både intern service och tekniska centralens personal. Sommar- och vinterunderhållet av yttre områdena i Svartå konkurrensutsattes tillsammans med tekniska centralen. De specifika åtgärderna i fastigheterna gällande inbesparing av energi pågick under året, som inställningar av värme och ventilation. I sex större fastigheter gjordes en energibesiktning under vårvintern av Raksystems Anticimex. I rapporten framgår vilka åtgärder bör vidtas för att nå en energibesparing i fastigheten. Besiktningens kostnader finansierades delvis av NTM-centralen. Daghemmet i Harparskog stängdes under sommaren 2013 vilket betydde att kosthållsenheten därmed har ett utdelningskök mindre och också därmed mindre personal. Hagahemmets tillredningskök övergick till utdelningskök från Maten började köpas av VNS sjukhuskök som bedrivs av Ravioli. Av Hagahemmets personal med tillsvidare befattningar, kunde samtliga erbjudas arbete inom kosthållsenheten. Skogsgläntans tillredningskök övergick också till utdelningskök, från början av september De får idag sin mat från Ekenäs Högstadieskola, som för tillfället har färre elever och därmed kan tillreda dessa portioner. Därmed kunde också arbetsstyrkan på Skogsgläntan minskas. En ny arbetsgrupp tillsattes för att fortsätta arbetet med Raseborgs stads kosthållsutredning. Arbetsgruppen har så gott som färdigställt en kosthållstruktur för Raseborgs stad. Merparten av arbetsgruppen, stadsdirektören och direktionens tidigare ordförande bekantade sig i november 2013 med Salos kosthållsverksamhet. Personalen har erbjudits och deltagit i olika fortbildningar. Kosthållsenhetens personal i Pojo och Karis har deltagit i projektet Feelit, som för deras del fortsätter under Kosthållschefen har deltagit i möten alternativt sammankallat möten och diskussioner med representanter för såväl dagvården som åldringsvården. Möten med vissa skolors rektorer har också hållits. Städdimensioneringen: I Labyrintens daghem gjordes en städdimensionering, nya städordningar efter flytten från Sannäs, även i Langansböle nya daghem. Harparskog daghem stängdes i maj Ekåsens område gjordes städordningar men ej ännu städdimensionering för verksamheten ökar efterhand, invandringsbyrån, socialbyrån mm.flyttade in i sept-dec Ekenäs bibliotekets flytt tillbaka till nya renoverade områden medförde för oss flera städtimmar till. Verksamheten i gamla Stadshuset minskades pga flyttning till nya renoverade biblioteket bl.a. kulturen. Karis brandstation medförde mera städtimmar på nya upphyrda utrymmen på Kolaregatan. Nya externa kunder ss. TE-centralen, då de tog i bruk nya utrymmen i dec Förbättring av handledningen av städpersonalen har inte lyckats till fullo pga. sjukfrånvarons ökning pga. arbetsolycksfall mm. även också planeringen av städteam. Med tanke på miljö har vi genom ett projekt på Fixhuset sorterat bl.a. bioavfall, papp, glas mm. som nådde ett bra resultat. 47

52 Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för intern service DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Avdelningschef Catharina Lindström Sammandrag Ekonomi: Under 2013 gjordes två budgetändringar. Den första budgetändringen gällde kostnaderna och inkomsterna för Ekåsens område som inte var beaktade i budgeten för Utgifterna i driftbudgeten ökades med euro och inkomsterna i driftbudgeten ökades euro. Den andra budgetändringen gällde verksamhetsintäkterna för fastighetsförsäljningen. På grund av det rådande marknadsläget och besvär på försäljningsobjekten kunde inte det budgeterade målet nås. Inkomsterna för fastighetsförsäljningen sänktes från euro till euro, en minskning på euro. Fastighetsförsäljningen nådde ett resultat på ,17 euro. På Raseborgsvägen 22 såldes 7 aktielokaler samt Furutorp i Bromarf. Staden köpte tillbaka den sk. Gamla bastun i Ekenäs som ägts av Västnyländska Ungdomsringen rf. Personalkostnaderna för Intern service minskade med euro från det budgeterade. Intäkterna för fastigheterna ökade med 0,4 % från det budgeterade medan utgifterna steg med 3,2 % ( euro). Intäkterna för städservicen och kosthållet var mindre än budgeterat. Städservicens verksamhetskostnader var 7,4 % mindre och kosthållets verksamhetskostnader var 0,3 % mera än budgeterat. Intern service budgeterade verksamhetsbidrag inklusive budgetändring var euro. Förverkligade verksamhetbidraget stannade på euro. Verksamhetskostnaderna för hela Intern service överstegs med 0,1 %. 48

53 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 1. Raseborgs stads kostnader för specialsjukvården är uttryckta per invånare bland landets högsta. En väsentligt bidragande orsak till detta faktum är att Västra Nylands sjukvårdsområde producerar sina specialsjukvårdstjänster på två olika fysiska ställen Västra Nylands sjukhus (somatiken) och Ekåsens sjukhus (psykiatrin). Raseborgs stad och HNS har år 2012 ingått ett intensionsavtal med tidtabell och ansvarsfördelning om hur specialsjukvården inom VNS flyttar till ett gemensamt campus i och kring Västra Nylands sjukhus. Avtalet reglerar också anpassningen av vården till HNS-gemensamma samt regionens behov. Kapaciteten att erbjuda specialsjukvård anpassas till regionens behov utgående från Urho-gruppens förslag. Sjukhusets alla funktioner optimeras och arbetsfördelningen mellan sjukhuset och staden klarläggs och verksamheterna koordineras. 2. Tillgången på kompetent personal inom alla avdelningar. 3. Mentalvården i Raseborg är fortfarande splittrad och organiserad på olika sätt. Samarbetet med psykiatrin är inte till alla delar fullt utvecklad. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har påbörjats och fortsätter under år 2013 utgående ifrån Mosaik-projektets resultat och förslag till vårdkedjor. 4. Raseborgs stads avtal med Mehiläinen Oy gällande Karis HVC och munhälsovården i Pojo HVC utgår Grundtrygghetsnämnden har beslutat att dessa externa tjänster överförs till egen produktion. Produktionen av dessa tjänster samt beslut om hur många hälsostationer Raseborgs hälsovårdscentral har fr.o.m och vilket utbud av tjänster dessa tillhandahåller kräver grundläggande strategisk planering. 5. Enligt Raseborgs stads demografiska utveckling kommer efterfrågan på vård och omsorg att markant öka under de kommande 5-10 åren. Äldreomsorgens inriktning är på förebyggande och öppen vård i strävan att stöda den äldres möjligheter att tryggt kunna bo i eget hem samt att minska antalet institutionsplatser och öka antalet servicehemsplatser. 6. Prioritera det förebyggande arbetet inom barn- och familjearbetet för att minska behovet av institutionsvård. ANDRA VIKTIGA TYNGDPUNKTSOMRÅDEN UTGÅENDE IFRÅN ÅTGÄRDSPROGRAMMET Raseborgs stad återupptar förhandlingarna tillsammans med Hangö stad och förhoppningsvis Ingå kommun att planera ett gemensamt social- och hälsovårdsområde. Staden har beredskap att utveckla social- och hälsovårdssamarbetet med grannkommunerna. 2. Raseborgs stad söker gemensamma linjedragningar med Kårkulla och Eteva för optimering av specialomsorgen på en prisnivå som är lägre än nuvarande. Linjedragningarna görs med sikte på de program för ordnande av boende och anslutande tjänster för utvecklingsstörda som social- och hälsovårdsministeriet anmodat omsorgsdistrikten att uppgöra. Alternativ till institutionsvård (anstaltsvård) söks. Kriterier för behovsbedömningen och kvalitetsnivåer för beställningarna bör utarbetas. I linjedragningen bör ingå en arbetsfördelning och koordinering av olika aktörers service för utvecklingsstörda. 3. En helhetsbedömning och strategi om principer för hur serviceproduktionen inom vård och omsorg skall organiseras fram till år 2020 görs med början under våren Till bedömningen koppas en investeringsoch upphandlingsplan. Bedömningen bör göras i samråd med Hangö och eventuellt Ingå. 49

54 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering Raseborgs stads kostnader för specialsjukvården inom Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt ökade med endast 0,2% under år Av HNS 24 delägarkommuner använder dock invånarna i Raseborgs stad procentuellt mest specialsjukvårdens tjänster. Användningen har ökat från 38,5% år 2012 till 39,8% av invånarna år Medeltalet för HNS-kommunernas invånare är 29%. HNS-specialsjukvårdens kostnad uttryckt per invånare har minskat från 1 192,3 år 2012 till Processen gällande integreringen av psykiatrin och mentalvården är ännu på hälft. Avtalet med Mehiläinen Oy gällande Karis HVC och munhälsovården i Pojo HVC utgick Under hösten 2013 förbereddes övertagandet till egen produktion, vilket skedde smidigt och smärtfritt vid årsskiftet. I slutet av verksamhetsåret 2013 inleddes planeringen av ersättande moderna boendelösningar för stadens nuvarande utrymmen i Mjölbolsta sjukhuskomplex där stadens hyresavtal med Folkhälsan Syd Ab utgår Planering, upphandling och förverkligande fortsätter under budgetåret 2014 och ekonomiplaneåret Tillgången på kompetent personal har huvudsakligen kunnat tillgodoses, men bristen på läkare är tidvis stor. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare - Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. - Förenhetliga och effektivera serviceutbudet. - Följa upp vårdkedjorna och utbudet av vård/service genom selektiva mätningar av väntetider och leveranstider. - Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen, det egna ansvaret för sin hälsa samt möjligheten till att välja var invånare vill ha vård. - Ibruktaga servicesedlar som ett komplement till den egna produktionen. - Göra informationen om grundtrygghetens verksamhet bättre och mer lättillgänglig. Utvärdering Grundtrygghetsnämnden utför årligen enkäter gällande kundernas / patienternas respons på stadens verksamhet. Utgående ifrån enkäternas resultat kan konstateras att kunderna / patienterna i allmänhet är nöjda med tillgången och kvaliteten i servicen och dess tillgänglighet. Inga signifikanta skillnader registrerades i resultaten från utförda enkäter år 2013 jämfört med tidigare år. Utredningen gällande servicesedlar slutfördes under 2011 och grundtrygghetsnämnden godkände principen att servicesedlar kan vid behov tas i bruk. Inga budgetmedel hade dock reserverats för ändamålet år 2013 varför inga servicesedlar togs i bruk. Informationen gällande grundtrygghetens verksamhet uppdateras fortlöpande på stadens internetsidor. Därtill utskickas vid behov separata informationsbrev och pressmeddelanden. Processer - Göra en systematisk genomgång av de olika verksamhetsprocesserna och vårdkedjorna i syfte att skapa en välfungerande samjour och för att minska överlappande verksamhet mellan specialsjukvården och primärhälsovården. - Medverka till att eresept införs i Raseborgs stad under första kvartalet Förbättra kundbetjäningen genom att möjliggöra en snabbare kontakt till hälsovårdsutbildad personal för bedömning av vårdbehovet och tidsbeställning. - Vidareutveckla nuvarande system för kundrespons samt genomföra några kundförfrågningar. - Fortlöpande utveckla direktiv och kriterier för att förenhetliga och effektivera serviceutbudet. - Klarlägga verksamheternas syfte så att både personal och kunden gagnas. - Satsa på den öppna mentalvården för att kunna erbjuda mentalvårdstjänster i rätt tid och på rätt nivå. 50

55 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering SAS-processen (selvitä-arvioi-sijoita) har prioriterats i det operativa arbetet samt i utvecklingsarbetet och genomgången av de olika verksamhetsprocesserna och vårdprocesserna. e-resept infördes i stadens HVC-enheter. Telefonsystemen till Raseborgs stads hälsovårdscentraler har utvecklats under verksamhetsåret för att förbättra kundbetjäningen och möjliggöra svar på telefonsamtal inom den av social- och hälsovårdsministeriet rekommenderade tiden om fem minuter. Ekonomi - Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat. Utgående ifrån erhållna resultat planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. - Minska stadens nuvarande kostnader till landets medeltal genom ett intensifierat samarbete mellan specialsjukvården och primärhälsovården. - Kritiskt granska och diskutera serviceutbudet och vilken servicenivå kommunen skall erbjuda invånarna samt i vilken utsträckning kommunen själv skall producera verksamheten och i vilken utsträckning den kan köpas av externa producenter. - Beakta förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer och omforma serviceutbudet i takt med dessa förändringar. - Tillsammans med HNS/VNS fortsätta planeringen och verkställigheten av tilläggsbyggnation invid Västra Nylands sjukhus för att koncentrera produktionen av sjukvårds- och hälsovårdstjänster till detta område. Utvärdering Grundtrygghetens verksamhet och dess omfattning, kvalitet och ekonomi har fortlöpande analyserats med hjälp av maisema-instrumentet. Grundtryggheten har fortlöpande strävat till att minska stadens nuvarande kostnader till landets medeltal. Som en del i denna process har platsantalet inom stadens institutionstunga äldreomsorg minskats ytterligare med 14 platser. Personal - Säkra en rätt dimensionerad personalstyrka i relation till kommunens servicebehov och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering inom de olika områdena så att resurserna kanaliseras till de funktioner där behov och efterfrågan är störst. Lokalspecifika behov - såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska - skall beaktas i personaldimensioneringen. - Tillhandahålla ett tillräckligt brett och utmanande utbildningsprogram för att upprätthålla personalens sakkunskap, yrkesskicklighet och motivation. - Fortlöpande satsa på rekryteringen av personal bl.a. genom samarbete med utbildningsanstalter och genom att delta i olika projekt. - Utveckla möjligheten för personalen att kunna påverka sitt arbete och sin kompetens. Utvecklingssamtal mellan förman och arbetstagare hålls årligen. Utvärdering En rätt dimensionerad personalstyrka i relation till servicebehovet och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering utgjorde stadens fortlöpande målsättning under hela verksamhetsåret. Målsättningen uppfylldes som helhet väl. 51

56 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag MÅLSÄTTNINGAR OCH VERKSAMHET 01 FÖRVALTNING Nuläge: Grundtrygghetens förvaltning omfattar sektorns administrativa kostnader, utbildning och IT-anslag. Grundtrygghetssektorns målsättningar är uppdelad enligt Maisema-modellen i 11 serviceområden. Budgetens bindningsnivå år 2013 är ett budgetanslag som år 2014 delas upp i fyra anslag. Målsättning: Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Patienternas/klienternas vårdbehov och vårdplaner uppdateras kontinuerligt leverantörenas servicenivå utvärderas. Patientenkäter genomförs systematiskt och rapporteras till nämnden. Utvärdering: Ett kontinuerligt arbete har utförts under hela verksamhetsåret 2013 för att trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen samtidigt som kostnadseffektiviteten och resursoptimeringen betonats och analyserats med hjälp av Maisema-instrumentet. Grundtrygghetsnämnden har under verksamhetsåret godkänt direktiv och kriterier för att garantera att invånarna erhåller evidensbaserad vård och service utgående ifrån enahanda rättvisa objektiva grunder. 02 FAMILJETJÄNSTER Omfattar barnskydd och socialt arbete för barn och familj, barnatillsyningsmännens verksamhet samt sysselsättningsavdelningens ungdomsverksamhet Nuläge: Servicenivån motsvarar genomsnittet i landet. Antalet anmälningar inom barnskyddet ökar. Målsättning: Inom enheten barn- och familjearbete är fortsatt utveckling av strukturerad initialutredning över de barnskyddsanmälningar som kommer till enhetens kännedom av högsta prioritet. Eftersom enheten har lyckats med rekryteringen av familjearbetare kommer de stora satsningarna att ske med hjälp av de resurserna. De öppna stödåtgärderna i form av familjearbete som enheten själv kan producera är viktigt och möjligt eftersom familjearbetarna tillsammans har ett brett kunskapsområde. Inom enheten önskar man satsa på egen lägerverksamhet, vilket är ett kostnadseffektivare alternativ än köptjänster. Kortvariga placeringar inom öppen vård ger möjlighet till ett utredningsskede i motsats till en längre placering. Det är också möjligt att här sätta in ett intensifierat familjearbete för att stöda det egna föräldraskapet. Detta minskar kostnaderna för dyra långvariga placeringar på anstalt eller i yrkesmässig familjevård. Inför år 2013 är institutionsvården budgeterad i enlighet med redan befintliga resurskrävande placeringar. Inga nya placeringar har tagits med. I den mån det är möjligt satsar enheten på att avsluta placeringar och sätta in intensifierat familjearbete. Enheten satsar mera på stödfamiljer för avlastning, vilket i kombination med familjearbete leder till goda resultat i form av färre placeringar. En annan satsning under 2013 är skolning av och handledning för familjevårdare. Familjevården är ett kostnadseffektivare alternativ än yrkesmässiga familjehem eller institutionsvård. Utbildade familjevårdare kan ta ansvar för mera krävande barn och detta möjliggör omplaceringar från dyrare till billigare alternativ. De tjänster som tidigare producerats vid ungdomsverkstaden Loket (uppsökande verksamhet, verkstadsverksamhet för ungdomar som behöver stöd och handledning) som bedrivs av Folkhälsan Syd Ab sköts fr.o.m. år 2013 i egen regi. 52

57 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Inom sysselsättningsavdelningen görs en satsning på uppsökande ungdomsarbete med målsättning att nå alla som avbryter studier, värnplikten eller civiltjänstgöringen och hjälpa dem hitta rätt framtidsplan. Samarbete med socialarbete och barnskyddet utvecklas så att alla i åldern år har möjlighet att nås av sysselsättningsavdelningens tjänster vid behov. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer och mätare 02 Familjetjänster Förebyggande barnskydd, antal klienter Socialarbete, klienter Öppen vård, klienter Placering utanför hemmet, klienter Vårddagar Mentalvård, klienter inom barn och ungdom Egen produktion Barnatillsyningsmannen, klientfamiljer Faderskaps-, underhålls- samt vård- och umgängesavtal Ungdomsverksamhetens kontakt till åringar Utvärdering: Antalet barnskyddsanmälningar som inkom var 366, en ökning med 45 från senaste år. De omhändertagna barnen per var 33 samt sju (7) korttidsplacerade. Av de korttidsplacerade är två (2) i anstaltsvård och fem (5) i familjevård. Barn som under året varit placerade under kortare perioder utgör 13. En satsning på stödpersons- och stödfamiljeverksamheten har skett. Barnen har varit placerade i stödfamilj för att förhindra en omhändertagning. Under året gjordes fyra nya omhändertagningar - i budgeten för 2013 medtogs inga kostnader för nya omhändertagningar. Omhändertagningarna har varit kostsamma p.g.a. barnens problematik ( /dygn). En kostsam placering har kunnat avslutas. För tio barn har placeringen upphört. Av dessa har sex fyllt 18 år och övergått i eftervård eller avslutats. De fyra avslutade placeringarna har varit möjliga med hjälp av intensifierat familjearbete. Raseborg har förlorat två ärenden i förvaltningsdomstolen som gällt rättstvister mellan kommuner för placeringskostnader vid omhändertagningar. Detta ledde till en tilläggskostnad på ca under år Inom sysselsättningsavdelningen har en ungdomsverkstad i egen regi förverkligats. Verkstaden med sina 25 platser producerar mera tjänster än vad som tidigare köptes av Folkhälsan Syd Ab, Loket. Totalt deltog 49 ungdomar i verkstadsverksamheten under året. För verksamheten ansökte staden projektanslag inom ungdomsgarantin, understöden blev lägre än väntat vilket påverkade stadens andel av lönekostnaderna. Uppsökande ungdomsarbete kom igång som planerat och understöd beviljades från undervisnings- och kulturministeriet för två personer under ett år. Totalt emottogs 91 anmälningar inom uppsökande arbete under året. 03 VUXENSOCIALARBETE Omfattar vuxensocialarbete, utbetalning av utkomststöd, verksamhet vid arbetsverkstäderna, invandrarbyråns verksamhet samt betalning av kommunens andel av arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa. 53

58 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Nuläge: Utbetalat utkomststöd ( /klient) är högre än i landet i medeltal. De nya satsningarna från och med på aktivering av långtidsarbetslösa och ungdomar under 29 år syns först i bokslutet år 2012 och år 2013 i minskad betalningsandel för dagpenningar till FPA. Målsättning: Arbetet organiseras med utgångspunkt i en socialbyrå i Raseborg och service enligt behov. Tyngdpunkten i vuxensocialarbete flyttas i riktning mot arbete med klientfamiljer. Utökningen av personalstyrkan under år 2012 inom vuxen socialarbete och utkomststöd med tre nya tjänster som förmånshandläggare garanterar de lagstadgade behandlingstiderna inom utkomststödet. Det här gör det också möjligt för socialarbetarna att satsa mera på ett förändringsarbete och förebyggande socialarbete. Genom att den nya sysselsättningsavdelningen påbörjat sin verksamhet finns det förutsättningar för konstruktivt samarbete kring den rehabiliterande sysselsättningen. Detsamma gäller samverkan med vård och omsorg då en socialhandledare finns inom äldreomsorgen. Det finns förutsättningar för att göra ett bra förebyggande arbete innan svårigheterna blir för omfattande. Samarbete mellan socialarbete och sysselsättningsavdelningen med sysslolösa unga utvecklas med målsättning på att minska unga utkomststödstagare. De nya målsättningarna för aktivering av långtidsarbetslösa och unga arbetslösa under 29 år sänker kommunens betalningsandel av dagpenningar till FPA. (nya nyckeltal) BS 2012 BU 2013 BS Vuxen socialarbete Socialarbete, klientfamiljer Utkomststöd, klientfamiljer Antal kunder i rehab.arb.verksamhet Utvärdering: Behandlingstiderna inom utkomststödet har varit en utmaning under hela året. Tilläggsresurser har behövts för att hålla de lagstadgade behandlingstiderna. Vuxensocialarbete och utkomststöd underskred sina budgeterade anslag med Klienter under 30 år, som lyfter grundläggande utkomststöd, är en stor utmaning för vuxensocialarbete. Av de nya klienterna under året är de som är under 30 år i majoritet. Ålder Klienter Nya (23,4%) (27,4 % av alla) 123 (39,1 %) 46 % av alla nya (36,8 % av alla) 141 (33,5 %) 52,6 % av alla nya Satsningen på aktivering inom rehabiliterande arbetsverksamhet har gjorts och givit klart mera aktivering än målsättningen. Trots detta har antalet långtidsarbetslösa ökat i den takt att det varit 49 personer fler i medeltal per månad än vad som budgeterats (170 pers/månad). 04 HANDIKAPPTJÄNSTER Omfattar verksamhet enligt handikappservicelagen och service för utvecklingsstörda. Maisema-gruppen omfattar tjänster såväl för klienter med grava handikapp som för klienter med lindrigare handikapp. Nuläge: Raseborgs stads kostnader/invånare för handikappservice är dyrast bland samtliga maisema-kommuner. År 2011 var kostnaden 350 /invånare och /klient. Andelen handikappade utgör 2 %, vilket rätt väl motsvarar landets medeltal. Andelen utvecklingsstörda i staden (0,9%) motsvarar medeltalet i landet. Förhållandet mellan anstaltsvård och boendeservice är enligt social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer. Kommunens servicenivå 54

59 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag utgående från kostnaderna är bland de högsta i landet (Maisema-kommunerna) och uppgick år 2011 till /klient. Vårddygnskostnaden 126 för boendeservicen högt över jämförelsekommunerna ( ). Målsättning: Garantera en tillräcklig och kvalitativ omsorg med beaktande av förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer. Serviceutbudet skall omformas i takt med dessa förändringar. Genomgång av alla vård- och serviceplaner med klienterna som erhåller personlig assistans inom handikappvården, nya vård- och serviceplaner som beaktar stadens direktiv om personlig assistans och klientens faktiska behov av vård eller assistans. Förändringarna inom handikappservice ses främst inom köptjänsterna för personlig assistans eftersom de har konkurrensutsatts. Även grundtrygghetsnämndens prioritering av arbetsgivarmodellen som det första alternativet att ordna personlig assistans på inverkar på kostnaderna. Strävan är att få balans i kostnadsutvecklingen. Utöver detta har direktiv för olika former av enhetens service utarbetats. Direktiven för personlig assistans har godkänts av grundtrygghetsnämnden och gäller från Klient- och serviceplanerna är ett viktigt redskap vid bedömningen av de olika tjänsterna inom handikappservice. I budgeten för färdtjänst enligt handikappservicelagen finns beaktat nya taxor för resans självriskandel som något minskar verksamhetens kostnader. Anslagen för anpassningsträning samt redskap, maskiner och anordningar ökas enligt budgetens utfall och prognos för att bättre kunna möta klienternas behov. Verksamheten inom vården av utvecklingsstörda köps av Kårkulla samkommun och Eteva kuntayhtymä samt av några privata serviceproducenter. Målsättningen inom vården av utvecklingsstörda är att tillsammans med Kårkulla och Eteva anpassa servicenivån så att vårddygnspriset i boendeservicen sjunker närmare medeltalet för kommuner. Målet är att skapa fler alternativa boendeformer i gränsmarken mellan öppen vård och nuvarande boendeformer. Handikappservicen jämte klienternas vårdplaner inom samkommunerna Kårkulla och Eteva ses fortlöpande över utgående ifrån enahanda principer. Samtliga handikappklienter även de som bor hemma bör ha service- och vårdplaner. BS 2012 BU 2013 BS Handikappservice Handikappade klienter Gravt handikappade klienter Utvecklingsstörda klienter inom öppen vård Vårddagar för utvecklingsstördas serviceboende Vårddagar för utvecklingsstördas anstaltsvård Utvärdering: Handikappservicen överskred budgeten med De kostnadsställen som har de största överskridningarna är färdtjänst ( ) och personlig assistans ( ). Antalet assistanstimmar har minskat under 2013 och en förskjutning av timmar från köptjänster och assistenter anställda av staden till egna anställningar har skett. Detta är i enlighet med stadens målsättning. Budgeten + tilläggsbudgeten för år 2013 var ca lägre än motsvarande summa Mot den jämförelsen är resultatet för år 2013 något bättre. Inom personlig assistans är förändringarna långsamma på grund av att verksamheten är bunden vid beslut, avtal och betalningsförbindelser. Under år 2013 har 66 olika personer erhållit assistans erhöll 56 personer assistans. Antalet beviljade timmar har under året minskat med ca

60 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Grafen nedan beskriver utvecklingen av assistenttimmarna under året: Timmar Assistanstimmarnas utveckling under 2013 anställda av staden köptjänster egen anställning jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Budgetanslaget för färdtjänsten hölls på samma nivå som den ursprungliga budgeten år Färdtjänstens kostnadsutveckling under 2013 har varit stor. Delvis beror detta på att man i direktiven som gjordes för socialvårdslagens färdtjänst tog med en inkomstgräns. Flera av de personer som inte fick färdtjänst enligt socialvårdslagen anhöll om färdtjänst enligt handikappservicelagen. Under år 2013 har 383 personer använt sig av färdtjänst, vilket är en ökning med ca 80 jämfört med år MOTTAGNINGSTJÄNSTER omfattar hälsovårdscentralernas verksamhet samt laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar och sjuktransporter. Nuläge: Raseborgs stad upprätthåller HVC-verksamhet i Ekenäs, Karis och Pojo. Laboratorie- och röntgenundersökningen köps av HNS. Avtalet gällande sjuktransporten överfördes på HNS/VNS Målsättning: HVC-verksamheten organiseras som en HVC för Raseborg med flere mottagningspunkter. Tidsbeställningen av jourtider införs i hela kommunen. Satsa genomgående på förebyggande social- och hälsovårdssamarbete samt på ett brett och intensivt samarbete över sektorgränserna inom kommunen för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen och det egna ansvaret för hälsan. Staden strävar till att systematiskt utöka antalet ledda grupper i förebyggande syfte (diabetes-, astma-, bantnings- och rökavvänjningsgrupper). Förbättra kundbetjäningen genom att effektivera tidsbeställningen, bedömningen av vårdbehovet och därigenom garantera vård inom utsatt tid. Samtliga undersökningar köps av HUS-lab och HUS-röntgen. Antalet laboratorieundersökningar kalkyleras kvantitativt oförändrade och antalet röntgenundersökningar till Sjuktransporterna sköts av HNS/VNS med köpserviceavtal med Ekenäs sjuktransport Ab. Antalet sjuktransporter kalkyleras uppgå till samma nivå som i bokslutet

61 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag BS 2012 BU 2013 BS Mottagningstjänster Patienter inom vårdmottagning Varav egen produktion Klienter vid hälsogranskning/rådgivning Varav egen produktion Laboratorieundersökningar Röntgenundersökningar Sjuktransporter Utvärdering: Hälsocentralens mottagningsverksamhet sköttes fortsättningsvis i egen regi på Ekenäs och Pojo öppna mottagningar och producerades av Mehiläinen på Karis öppna mottagning och rådgivningar. Under andra halvåret förbereddes överflyttningen av Karis verksamhet till kommunens egen produktion, vilket krävde kännbara resurser. Tidsbeställningssystemet till jouren användes i kommunen under hela året. Man fortsatte med sektoröverskridande arbete med en rökfri kommun. Rökavvänjningsarbetet fortsatte på de öppna mottagningarna med försök att samla ihop grupper, handledningen skedde dock mestadels individuellt. Verksamheten med viktkontroll och diabetesgrupper fortsatte. Man utvecklade vidare kommuninvånarnas delaktighet och deras organisering i vården. De sk. ITE-punkterna används nu regelbundet. Man skapade också bl.a. en responskanal på internet för eventuell skriftlig respons samt satsade på skolning av personal. Ibruktagning av stadens nya telefonsystem med ett återuppringningssystem tog betydande resurser i anspråk. Återuppringningssystemet började betjäna kunderna från och med maj. Bedömningen av vårdbehovet utvecklades genom bl.a. skolning av personal. Antalet klienter som den öppna mottagningen skötte i egen regi ökade med 700 klienter jämfört med året innan och antalet klienter i förebyggande hälsovård minskade med 240 klienter. Det ändrade registreringssättet för klienter inom förebyggande hälsovård påverkade eventuellt det minskade antalet klienter. Den öppna mottagningen belastades av minskat antal personal som resultat av sparåtgärder. Personalen inom förebyggande hälsovård berördes inte av sparåtgärderna. Däremot led speciellt verksamheten inom förebyggande hälsovård av underbemanning beträffande läkartjänster (84 %). Läkartjänsternas besättningsgrad kunde för sin del påverkas av stadens beslut att inte utnyttja köptjänster för läkare på den öppna mottagningen. Förebyggande hälsovården underskred sin budget med och den öppna mottagningens budget överskreds med Mera än 2/3 av överskridningen förorsakades av lönekostnader för inhyrda läkare till bäddavdelningen för att åtgärda läkarbristen och resten av överskridningen berodde på lägre inkomster än beräknat.. 06 PSYKOSOCIALA TJÄNSTER FÖR VUXNA Omfattar mental- och missbrukarvård samt sysselsättningsavdelningens arbetsträning. Mentalvårdtjänster omfattar all mentalvård inom primärhälsovård, missbrukarvård samt psykiatrin inom specialsjukvården för den vuxna befolkningen Nuläge: Befolkningens mentala hälsa är bättre än medeltalet (psykosindex 15 procentenheter under landets medeltal). Raseborg var ännu 2010 i topp att vårda mentala problem på institution (= Ekåsen + övriga). Till följd av omstrukturering av servicen (Ekåsen, missbrukarvårdsenheten, demens- och medtalvårdsenheten) har stadens användning av institutionsplatser halverats. Vård på institution (0,27 platser/20 år+) överskider fortfarande landets medeltal (0,22). Också användningen av platser inom boende/ serviceboende (0,79) överskrider landets medeltal (0,55). 57

62 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Målsättning: Stabilisera servicestrukturen för målgruppen. Minska institutionsboende och övrigt boende till medeltalet. Utbyggnad av öppna vården. Tydligare arbetsfördelning mellan VNS och stadens serviceutbud samt uppföljning av vårdkedjorna. Klientanpassat utbud av boende. Missbrukarvården satsar på A-klinikverksamheten. En stor efterfrågan finns på tjänsterna och resurser behövs för att stöd även skall kunna ges till anhöriga/stödpersoner och nätverk. Avvänjningsenheten minskar platsantalet från 16 till akutplatser. Detta innebär även en minskning inom personalresurserna med tre vakanser. Vakanserna är idag obesatta, fr.o.m flyttas två av vakanserna till mentalvårdstjänster som ett led i satsningen på mera öppenvårdstjänster för äldre med mentala problem. Den tredje vakansen förblir obesatt. Vårdkedjorna uppföljs och utvärderas inom mentalvården. Inom sysselsättningsavdelningens arbetsträning klargörs samarbete med öppna mentalvården och specialsjukvården. BS 2012 BU 2013 BS Psykosociala tjänster för vuxna Mentalvårdsenheten, antal klienter Varav egen produktion Serviceboende inom mentalvård, antal klienter Serviceboendets vårddagar Mentalvård, dagverksamhet, total antal klienter Varav egen produktion A-klinikens klienter Egen akutvårdsstation, antal klienter Egen akutvårdsstation, antal vårddagar Boendeservice för missbrukare, klientantal Vårddagar inom boendeservicen Utvärdering: Vårdkedjorna inom mentalvården blev klara under Den öppna mentalvården för vuxna genomfördes till största delen som egen produktion och 9 % av klienterna betjänades av Mehiläinen i Karis. Antalet patienter som sköttes av den egna öppna mentalvården minskade med 7 % jämfört med Även antalet klienter i mentalvårdens boende och antalet vårddygn minskade litet (- 3 klienter och -29 vårddygn). Mentalvården för vuxna hade bara 50 % psykiatertjänst som köptes in. Hela personalstyrkan var dessutom underbemannad vilket resulterade i personalkostnader som underskred budgeten. Mentalvården i egen regi visade ett underskott på Missbrukarvården som helhet underskred budgeten med Den största inbesparingen finns inom anstaltsvård för missbrukare ( ). Kommunens egen avvänjningsenhet har inverkat på de här kostnaderna. Inkomsterna som avvänjningsenheten har fått för sålda tjänster till andra kommuner var under året , vilket var mera än det som var budgeterat. 58

63 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Beläggningen inom avvänjningsenheten har inte varit optimal, 67 i medeltal under året. Beläggningen har däremot varit betydligt jämnare än tidigare och säsongsskillnaderna betydligt mindre i jämförelse med år Specialsjukvårdens tjänster har kunnat undvikas i viss utsträckning genom att det funnits en avvänjningsenhet. Vårddygnspriset var 275 år År 2013 var det 255. Inom arbetsträningen har samarbetet utvecklats och handledarna har i större grad varit involverade i deltagande på vårdplanering och uppsättande av målsättningar för deltagarna i arbetsträningen. 07 REHABILITERINGSTJÄNSTER omfattar fysioterapi och talterapi samt ergoterapi. Med rehabiliteringsklienter avses klienter som får både individuell terapi och terapi i grupp. Nuläge: Raseborgs stad saknar externa avtal för denna verksamhet. Tjänsterna inköps med individuella betalningsförbindelser. Målsättning: Följa upp behovet av olika terapitjänster och utveckla verksamheten och remissförfarandet. Utnyttja den regionala hjälpmedelscentralen i samarbete med sjukvårdsområdet och Hangö. Verksamheten i Karis sköts av Mehiläinen Oy till den del det gäller talterapi huvudsakligen för barn under skolåldern och fysioterapi för hela befolkningen. All övrig talterapi- och fysioterapiverksamhet handhas av den egna produktionen. Till detta hör även all institutionsvård (äldreomsorgen) samt fysioterapi inom den egna produktionens företagshälsovård. Krävande medicinsk anstaltsrehabilitering köps i huvudsak externt. Kommunens egen rehabiliterande verksamhet utgår från att anlita egen personal i stället för köptjänster så, att även invånarna inom Karisområdet har tillgång till kommunala fysio- och talterapitjänster. Gällande fysioterapitjänsterna utökas personalstyrkan med två (2) fysioterapeuter. BS 2012 BU 2013 BS Rehabiliteringstjänster Antal tal- och ergoterapiklienter Varav egen produktion Antal fysioterapiklienter Varav egen produktion Klienter i medicinsk rehabilitering Utvärdering: Rehabiliteringsverksamheten präglades av brist på anstalts- och öppen rehabilitering och neurologitjänster, vilket ökade trycket på ordnande av intensivrehabilitering av personer som nyligen drabbats av hjärnförlamning. Dessutom saknade den rehabiliterande verksamheten både nationella och regionala kriterier. Tjänster för fysio-, tal- och aktivitetsterapi ordnades huvudsakligen (88 %) som stadens egen produktion och resten av Mehiläinen Oy i Karis eller av andra privata tjänsteproducenter. Antalet klienter som den egna produktionen tog hand om ökade och behovet av köptjänster minskade under året då man kunde öka speciellt personalen inom fysioterapi med två (2) anställda. Rehabiliterande verksamhet på bäddavdelningen sköttes också som egen produktion. Lymfaterapitjänsterna sköttes fortsättningsvis som köptjänster av avtalsproducenter. Trots den rätta inriktningen i den egna produktionens utveckling överskreds anslagen för köptjänster totalt med beroende speciellt på bristen på specialsjukvårdstjänster. Personalanslaget underskreds då man fyllde de nya fysioterapeutvakanserna först sent på våren och sommaren. Budgeten för stadens egen rehabiliterande verksamhet överskreds totalt med

64 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag 08 MUNHÄLSOVÅRD Omfattar tandvården. Nuläge: Hela 60 % av stadens befolkning får kommunal munhälsovård - 83 % av personer under 18 år och 34 % över 18 år. Täckningsgraden är mycket god i nationell jämförelse. Kostnaden uttryckt per invånare är 100, vilket motsvarar landets medeltal. Målsättning: Ge munhälsovård för kommuninvånarna enligt den gällande lagstiftningen och så att väntetiden till ickebrådskande helhetsvård för nya patienter inte överstiger 6 månader. Behålla servicen på samma höga nivå. BS 2012 BU 2013 BS Munhälsovård Tandvårdens klienter Varav egen produktion Utvärdering: År 2013 använde drygt en tredjedel av invånarna den kommunala munhälsovården, inklusive 73 % av under 18- åringar och 30 % av över 18-åringar. Munhälsovård ingick i vårdgaranti. Tandvårdsjouren utanför tjänstetid fungerade hela året som köptjänst i Helsingfors. Användningen var klart mindre än då jouren under veckoslut och helger ordnades lokalt som egen produktion. Akut första hjälp under tjänstetid har fortsättningsvis ökat lite och kräver dagligen cirka 2,2 tandläkares insats. Tandvårdskostnaderna per klient var 164, per invånare 63 och per besök cirka 100. Inkomsterna underskreds på grund av personalbrist. Personalkostnaderna överskreds också då man var tvungen att anställa mera personal för att uppfylla lagen. Dessa två skäl resulterade i överskidning av budgeten med FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Omfattar arbetsplatsgranskningar och hälsogranskningar för företagare och Raseborgs personal i Ekenäs och Pojo-området. I Karisområdet anvisas företagshälsovården för företagare och stadens personal externt av Folkhälsan Syd Ab. Såväl sjukvård som förebyggande vård och hälsogranskning ingår för stadens personal och erbjuds företagen. Nuläge: Verksamheten uppvisar år 2011 ett underskott om Målsättning: Verksamheten bör göras självbärande. Stöda arbetsgivarna att utveckla arbetsplatserna så att de är trygga och så att arbetstagarnas hälsa främjas. Jobba för att hela kommunen antar mottot Rökfri arbetsplats. Stadens Må Bra satsning görs i samarbete med företagshälsovården och företagen. Kostnaderna för företagshälsovården gällande stadens egen personal ingår i personalförvaltningens budget. 60

65 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag BS 2012 BU 2013 BS Företagshälsovård Egen produktion, kunder Prestationer Utvärdering: Raseborgs egen företagshälsovård kunde under året lite bättre stöda arbetsgivarna i främjande av arbetstagarnas hälsa, inklusive lagstadgad förebyggande verksamhet. Man satsade på rökavväjning. Allt färre av stadens anställda röker enligt en specialutredning som staden gjort. Man fortsatte med "Må Bra" verksamhet. Klientantalet ökade jämfört med året innan men antalet besök minskade något. Verksamheten belastades speciellt av läkarbrist (cirka 70 % av läkartjänsterna var besatta) men under året hade man bara läkare i direkt avtalsförhållande i stället för de tidigare inhyrda läkarna. Arbetspsykologer var knappt tillgängliga och den egna verksamheten saknade tillräckliga personalresurser för hälsovården och arbetsfysioterapeuter. Företagshälsovårdens intäkter blev 17 % högre än förväntat vilket bidrog till att verksamheten underskred sin budget med VÅRD- OCH OMSORGSTJÄNSTER Omfattar stöd för närståendevård, vård i hemmet, dagverksamhet, serviceboende, periodvård, långvarig anstaltsvård samt akutvård och korttidsvård. Inom maisema-gruppen ingår såväl den somatiska bäddavdelningen omfattande 50 platser som demens- och mentalvårdsavdelningen omfattande 30 platser. Nuläge: Täckningsgraden för långvård och serviceboende (10,6% av befolkningen över 75 år) är fortfarande klart över de nationella rekommendationerna (8-9 %). Målsättning: Målsättningen är att anpassa täckningsgraden från nuvarande 10,6 % av befolkningen över 75 år till 10 % år Antalet institutionsplatser minskar med 20 fram till slutet av år Anpassningen av serviceformen från institutionsvård till öppenvård kräver fortsatta satsningar inom hemvården och hemsjukvården. Den stora satsningen görs inom hemvården och hemsjukvården. Detta för att garantera en jämlik vård i hela Raseborgsområdet samt i syfte att utöka möjligheterna för kommunens äldre att bo tryggt hemma under längre tid. Tilläggsresurser i form av tre vårdpersonal behövs för att garantera vård nattetid i Pojo och Snappertuna området. Omfördelningen av platserna inom äldreomsorgen i enlighet med de nationella rekommendationerna och specifika lokala behov fortsätter. Primärt innebär detta att inrätta flere platser för serviceboende på bekostnad av institutionsplatser. Närståendevårdens kriterier och arvodesklasser skärps fr.o.m vilket stävjar utgifterna men möjliggör en fortsättning av denna serviceform. Färdtjänst enligt socialvårdslagen budgeteras med beaktande av att inkomstgränserna skärps och att ett maximi eurobelopp slås fast/enkelresa och att självriskandelen baserar sig på allmänna kollektivtrafikens taxor. HVC Bäddavdelningen fortsätter att satsa på kortvård och en effektivering av platsanvändningen. Ett intensivt samarbete behövs med Västra Nylands sjukhus' nya uppföljningsavdelning. En medveten satsning på rehabiliterande vård är av vikt för att patienterna skall ha en möjlighet att snabbt återvända till sitt ursprungsboende. Demens- och mentalvårdsavdelningen fortsätter sin utveckling genom en satsning på tjänster som skall stöda vård i hemmets personal och samarbetet med rehabcenter. Detta för att minska på köerna och efterfrågan av tyngre vårdformer. 61

66 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag 10 Vård - och omsorgstjänster BS 2012 BU 2013 BS 2013 Antal klienter som får stöd för närståendevård Antal klienter inom hemvård Varav egen produktion Dagverksamhet, antal vårddagar Varav egen produktion Serviceboende, antal vårddagar Varav egen produktion Vårddagar i långvarig anstaltsvård Varav egen produktion Akut och kortvarig vård, vårddagar Varav egen produktion Utvärdering: Produktionen av omsorgstjänster överskred sin budget (inkl. tilläggsanslag) med , förklaras av uteblivna intäkter. Det största problemet inom äldreomsorgen med tanke på ekonomin har varit den kraftiga användningen av vikarier. Antalet klienter som erhåller stöd för närståendevård ökade med 4,5 % i jämförelse med 2012 fastän kriterierna skärpts. Antalet klienter inom hemvård beräknades öka med 20 % under året men de facto skedde en märkbar minskning (8 %) samtidigt som antalet besök ökade med 7%. Vårdtyngden har märkbart ökat från 2, till 2,21, detta förklarar delvis föregående slutsatser. I medeltal utfördes besök/månad inom vård i hemmet. Färdtjänst enligt socialvårdslagen fick skärpta kriterier vilket syns i en minskning av antalet klienter. 80 personer erhöll serviceformen 2013, vilket är en minskning med 206 % från 2012 (245 klienter). Under 2013 minskades antalet institutionsvårdsplatser med 22 vilket i praktiken betydde att Ekhem och avdelningen Logen på Hagahemmet stängde. Serviceboende Hemmet flyttade från externt upphyrda utrymmen till Hagahemmet och utökade sitt platsantal med två (2). Den totala minskningen av dygnetruntplatser inom äldreomsorgen blev således 20. Minskningen av platser påverkade inte under 2013 kösituationen på ett negativt sätt men minskningen syns i den ökade vårdtyngden inom hemvården. Äldreomsorgens korttids- och rehabiliteringsvård ges på HVC Bäddavdelningen och demens- och mentalvårdsavdelningen. HVC Bäddavdelningen har haft en hög beläggningsgrad på 92 %. Jour- och uppföljningsavdelningen startade sin verksamhet vid VNS fr.o.m. februari 2013 vilket klart märks i antalet inskrivningar vid vår egen bäddavdelning. HVC Bäddavdelningen minskade sitt antal platser från 50 till 40 fr.o.m Anmärkningsvärt är att beläggningen hålls hög fastän antalet inskrivningar minskade, före minskningen av platsantalet. Medelvårdtiden var 24 dagar. Demens- och mentalvårdsavdelningen hade en beläggningsgrad på 79 %, vilket inte är helt optimalt. Före avdelningen grundades var antalet inskrivna över 65-åringar i psykiatrisk vård 11-12/månad. Under 2012 minskade antalet till i medeltal 2,3/månad och 2013 var motsvarande siffra 1,8/månad vilket bekräftar att avdelningen tjänar sitt syfte. 11 SPECIALSJUKVÅRD Omfattar specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet (HNS) och annan specialsjukvård. Nuläge: Befolkningen är friskare än landets medeltal. Det åldersrelaterade sjukindexet (92 %) är under landets medeltal (100 %). 62

67 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Målsättning: Den viktigaste uppgiften under den kommande fullmäktigeperioden, åren , är att utveckla en tydlig arbetsfördelning mellan staden och Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS). Utgångspunkten för arbetsfördelningen är den serviceprofil (masterplan) som Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) godkänt för VNS samt det intentionsavtal som staden ingått med HNS i oktober Den gemensamma målsättningen för staden och HNS är att anpassa VNS service till befolkningens verkliga behov i västra Nyland, koncentrera specialsjukvården till ett campus kring Västra Nylands sjukhus samt bygga en gemensam tillbyggnad för akut primärvård. Denna process kräver omfattande koordinering av vårdkedjor mellan staden och VNS samt beaktande av grannkommunernas behov. Staden måste arbeta målmedvetet tillsammans med VNS andra producenter för att utveckla optimala vårdkedjor mellan primärvården och andra vårdproducenter. HNS/VNS fungerar fr.o.m som huvudman för samjouren vid Västra Nylands sjukhus. Uppföljningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus omfattande 11 platser med en personaldimensionering om 1,0 och ett kalkylerat dygnspris om 350 /plats torde kunna tas i bruk i den nyrenoverade E och F-flygeln En av uppföljningsavdelningens primära uppgifter är att samordna specialsjukvårdens och primärhälsovårdens vårdkedjor. Uppföljningsavdelningen kalkyleras att producera totalt vårddygn (ca 300 dagar x 10 platser; beläggningsprocent 90 %) under år Triageverksamheten kommer att vara ytterst viktig för att undvika att patienter vårdas på fel ställe (jmf egen bäddavdelning 181 /vårddygn). Det totala antalet bäddplatser i Västra Nylands sjukhus skall anpassas utgående ifrån utgångspunkterna i såväl Urho-rapporten som Mäkijärvi-helhetsplanen. I praktiken borde detta synas som en sammanlagd minskning om åtminstone 10 platser inom inremedicin och kirurgi år Västra Nylands sjukhus nuvarande övervakningsenhets fysiska placering borde i framtiden vara antingen i anslutning till uppföljningsavdelningen eller sammankopplad med samjoursutrymmena i nybyggnaden. Stadens förhandlingar med sjukvårdsdistriktet ledde till ett förhandlingsresultat som båda parter kunde omfatta. Raseborgs stad har i budgeten 2013 medtagit som stadens andel åt HNS-koncernen. För uppföljningsavdelningen som förändringsblock har staden medtagit , medan HNS/VNS bud var Raseborgs stads budget utgår ifrån att mellanskillnaden skall kunna inbesparas i minskat platsantal på inremedicinska och kirurgiska avdelningen. Raseborgs stads användning av inremedicinska platser inom specialsjukvården har senaste år minskat en aning från 1,09 till 1,06 uttryckt per 75 år fylld invånare och vårdtiderna har något ökat. Stadens totala användning av inre medicin och neurologi är emellertid fortfarande över landets medeltal. Raseborgs stad har tillsammans med övriga delägarkommuner inom Västra Nylands sjukvårdsområde poängterat att VNS-strukturella underskott om 3 miljoner euro bör kraftigt minskas till år Ett eventuellt underskott år 2013 får inte belasta delägarna genom tilläggsfakturering. Övrig specialsjukvård exklusive HNS beräknas uppgå till år 2013 (2012 = ). Under specialsjukvård finns även budgeterat som stadens kostnad för gamla pensionsåtaganden. BS 2012 BU 2013 BS Specialsjukvård Specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet(hns) (1 000 ) Antal vårddagar (psykiatri) Öppenvårdsbesök (psykiatri o somatik) DRG produkter (somatik)

68 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa Sammandrag Utvärdering: Raseborgs stads kostnadsandel till HNS uppgick efter utjämningen av fonden för dyr specialsjukvård till , vilket översteg det budgeterade beloppet om med Jämfört med bokslutet 2012 (= ) har stadens HNS-andel ökat med 1,7 %. Stadens andel av jour- och uppföljningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus uppgick år 2013 till Totalt köpte/fakturerades Raseborgs stad vårddygn på jour- och uppföljningsavdelningen under tiden Att observera i denna statistik är att utskrivningsdygnet inte faktureras. Jour- och uppföljningsavdelningen producerade under år 2013 totalt vårddygn till en helhetskostnad om Raseborgs stads kostnader för hjälpmedelscentralen vid HNS/VNS var år 2013 totalt , vilket utgjorde en liten minskning från nivån år Därtill påfördes Raseborgs stad kostnader för individuella genomfakturerade hjälpmedel om ,90. Beloppet belastar specialsjukvårdens budgetanslag. Arbetet med att förverkliga det intentionsavtal som staden ingått med HNS i oktober 2012 fortsatte under verksamhetsåret Den gemensamma målsättningen för staden och HNS är att anpassa VNS service till befolkningens verkliga behov i västra Nyland, koncentrera specialsjukvården till ett campus kring Västra Nylands sjukhus samt bygga en gemensam tillbyggnad för akut primärvård. Denna process kräver omfattande koordinering av vårdkedjor mellan staden och HNS/VNS samt beaktande av grannkommunernas behov. En styrgrupp har under verksamhetsåret 2013 sammankommit ett flertal gånger och arbetat målmedvetet tillsammans med VNS, Hangö stad och Ingå kommun för att utveckla optimala vårdkedjor mellan primärvården och andra vårdproducenter. SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i budgeten i % Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter ,1% Understöd och bidrag ,2% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 481,4 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,5% Understöd ,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 12,2 % Verksamhetsbidrag ,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 1,9 % 64

69 Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Bildningssektorns grundläggande uppgifter är att ge god allmänbildning och fostran åt barn och unga, att stöda individens bildningssträvanden och utveckling till goda samhällsmedlemmar samt att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER (ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR) 1. attraktiv arbetsgivare som lockar kunnig personal 2. moderna arbets- och inlärningsmiljöer 3. samnyttja verksamhetsutrymmen 4. samverkan mellan bildningssektorns avdelningar 5. att stöda föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde ÅTGÄRDSPROGRAMMET , FÖRVERKLIGANDE, allmänt Lösningar söks där verksamheterna kan samutnyttja utrymmen eller verka i samma byggnader. Speciellt då nya utrymmen planeras ges möjlighet till effektivering. Skolornas resurser anpassas årligen till rådande elevunderlag och behov. Speciellt den finskspråkiga grundskolan i Karis-området tenderar växa, vilket kan begränsa den planerade nedskärningen av timresurserna. Arbetet med att se över den fria bildningen fortsätter. Musikinstitutet och landskapsmuseets inkomster förbättras. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare o erbjuda service och fritidsverksamhet som stöder Raseborg som ett kvalitativt boendealternativ o eftersträva jämlika förutsättningar att kunna ta del av de kommunala bildningstjänsterna o förbättra nättjänsterna inom hela bildningssektorn Processer o införa virtuella arbets- och inlärningsmiljöer o klargöra förvaltningen via informativa hemsidor och aktiv informationspolicy o arbeta för tydlighet i beslutsfattandet och klargöra ansvarsfördelningen mellan avdelningarna och Intern Service Ekonomi o betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser o anpassa serviceutbudet och resurserna inom bildningen utgående från dagens behov o planera utrymmesbehoven långsiktigt och sektorövergripande o koncentrera olika avdelningars verksamheter till färre fastigheter Personal o erbjuds fortbildning i enlighet med kollektivavtalet o stödja och främja personalens arbetshälsa och trivsel o rekryteringen planeras och inleds i god tid o ändamålsenlig arbetsutrustning Utvärdering Arbetet med att utveckla användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen pågick hela året. Fr.o.m. läsåret inledde två skolor ett sk. 1:1 projekt där samtliga elever och personal utnyttjar en personlig lärplatta i sitt dagliga arbete. Den grundläggande utbildningens IKT-plan uppdaterades och inom gymnasieutbildningen inleddes arbetet med att förbereda sig inför de elektroniska studentexamina som stegvis tas i bruk fr.o.m. hösten Året präglades av återhållsamhet i resursanvändningen. Samtliga avdelningar inom sektorn uppvisar ett årsbidrag som underskrider budget. Målsättningen med att anpassa resurserna till dagens behov förverkligades genom att uppfylla de i åtgärdsprogrammet fastställda målen. Sektorn har bl.a. minskat den totala timresursen samt antalet personal och fastigheter som används för verksamheten. 65

70 Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag Kiilan koulu i Karis och Ekenäs biblioteks saneringar färdigställdes och togs i bruk i slutet av året. Båda projekten underskred sina investeringsanslag. För att effektivera fastighetsanvändningen gjordes flera åtgärder. Bl.a. så flyttade kulturbyrån till Ekenäs bibliotek och museet från Villa Ormnäs till upphyrda utrymmen i Björknäs, Harparskog daghem stängdes och ett samarbetsavtal gjordes för att upprätthålla Bromarv filialbibliotek. För övrigt så löpte samarbetet väl med stadens interna service och en gemensam planering av nya fastighetsprojekt inleddes. Inför budgetarbetet föreslogs nya sektorövergripande lösningar för stadens fastighetsanvändning. Det gemensamma arbetet med planeringen av fastighetsanvändingen och - renoveringar kommer också att ha hög prioritet under de kommande åren. Trots återhållsamhet i resursanvändningen har man inom sektorn lyckats upprätthålla ett gott arbetsklimat. Fortbildning för personalen har ordnats och möjliggjorts utgående från de behov och intressen som finns bland personalen. Lärarpersonalens fortbildning har kunnat utvecklas och förbättras genom det tredje KUNNIG-projektet som genomfördes tillsammans med grannkommunerna Hangö, Ingå, Lojo (svenska) och Sjundeå. Bildningssektorn fick även mycket goda resultat i den egna personalutvärderingen som gjordes i slutet av året. Bildningens avdelningar kultur och fritid har med budgetmedel stött föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde. Bildningssektorn har som helhet verkställt budgeten enligt följande; verksamhetsbidraget har underskridits med (3,4 %), intäkterna har överskridits med (1,3 %) och kostnaderna har underskridits med (3,0 %). 66

71 Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen producerar administrativa tjänster för hela sektorn samt handhar bildningsnämndens, den svenskspråkiga och finskspråkiga sektionens samt musikinstitutets ärendehantering. Administrationen ansvarar för skolkuratorsverksamheten och skolskjutsarna samt fortbildningen av den pedagogiska personalen. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Uppgörandet av förfaringssätt beträffande beslut om skolskjuts Effektivering av skolskjutarrangemang Förstärkande av ledningens kunnande i arbets-/tjänsteavtalsfrågor Upprätthållande av ett gott arbetsklimat Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Rutinerna kring beslut om skolskjutsar granskas samtidigt som ett system för beslut om dessa uppgörs (bildningsdirektören). 2. Harmonisering av skolornas arbetstider för att underlätta skolskjutsar 3. Arrangerandet av utbildning i tjänstekollektivavtalsfrågor 4. Upprätthållandet av regelbundna gemensamma möten och motionstillfällen samt skapandet av rutiner som stöder det dagliga arbetet på administrationen. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Skolskjutsar Besök hos skolkurator Mätare Skolskjutskostnad/skjutselev Elever/skolkurator

72 Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag ,3% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,5 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,9% Material och varor ,2% Understöd ,3% Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 1,2 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 2,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1. Processerna för anhållan och beslut om skoltransporter har förtydligats. 2. Arbetet med att effektivera skoltransporterna inom existerande och bindande tranportavtal gjordes inför läsåret Några större förbättringar kunde inte göras men en liten minskning av det totala antalat köror kunde göras genom att skolornas sk. start- och sluttider minskades. Större ändringar i skoltransporterna kan försöka uppnås i samband med att skoltranporterna upphandlas på nytt inför år 2015 alternativt Ledningens kunnande i arbets-/tjänsteavtalsfrågor har stärkts genom intern utbildning som gjorts inom det sk. KUNNIG-nätverket samt en tillfälle som hållits i samarbete med personalavdelningen. Detta arbete kommer att fortsätta under Arbetet med att utveckla de redan existerande gemensamma rutinerna har fortsatt. Ledningen har i sitt dagliga arbete även prioriterat upprätthållandet av ett gott arbetsklimat. De goda resultaten från personalenkäterna tyder på att man lyckats i detta arbete. Ekonomi: Administrationens personalkostnader belastas av extra intäkt/kostnad om som beror på en pensionsavgift till och från kommunala arbetsmarknadsverket. Resultatet av åtgärden är i sig neutral men de verkliga, budgeterade personalkostnaderna för den egna verksamheten underskreds med ca Inbesparingar har gjorts genom att minska bildningens förvaltning med en person, lägre åtgång mötesarvoden genom nya förvaltningsmodellen samt genom att spara en del av resursen inom det sk. NOMAD-arbetet. Köp av tjänster har underskridits med 2,1 % - ca Orsaken är främst att skoltransportkostnaderna underskridits med ca och anslag för pedagogisk utveckling med ca Sistnämnda har inte använts, eftersom man varit mycket återhållsam beträffande allt utvecklingsarbete med vetskap om stadens ekonomiska läge. 68

73 Barndagvård och förskola DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Dagvårdschef Märta Wikström VERKSAMHET Allmän målsättning är att erbjuda alternativa dagvårdsplatser i enlighet med föräldrars behov och önskemål. Dagvården utgår från närhetsprincipen men ger samtidigt föräldrar möjlighet att ansöka om en dagvårdsplats inom hela staden Raseborg. Dagvård ges i enlighet med lagstiftningen så att dagvårdsplats garanteras inom två veckor ifall man behöver detta för studier eller arbete, annars inom fyra månader. Utöver den lagstadgade dagvården kan dagvård ges till skolbarn med specialbehov. Verksamhetsformerna är följande: förskola, daghemsvård, språkbad, familjedagvård i vårdares eget hem, gruppfamiljedagvård, lekparksverksamhet, stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privat vårdproducent. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa permanenta, ändamålsenliga dagvårdsutrymmen utgående från behovet, samt underhålla och reparera redan befintliga utrymmen. 2. Utveckla strukturerna för samarbetet mellan förskola och skola i enlighet med läroplansgrunderna och i syfte att trygga kontinuiteten i barnets lärande. 3. Befästa nya strukturer för elevvårdsarbetet i förskolan, samt främja välmående, säkerhet och trygghet inom dagvården. 4. Utveckla användningen av IT-utrustning inom dagvården. 5. En effektivare användning av egen dagvårdsverksamhet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Renoveringar/tillbyggnad av lokaliteter förverkligas i enlighet med gemensamt uppgjord plan. (Intern service, dagvårdschefen). 2. Ordna gemensamma tillfällen för ledare och personal inom förskola och skola för att kunna utveckla olika samarbetsformer. (Dagvårdschef, undervisningscheferna). 3. Öka det tvärsektoriella samarbetet kring dagvård och förskola inom ramen för arbete i stadens elevvårdsteam. (Dagvårdschefen) 4. Optimering av daghemsutrymmena. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Barn i verksamheten (totalt) av vilka i förskola Stöd för vård av barn (FPA) totalt Kommuntillägg för privat vård av barn Mätare Nettoutgift / dagvårdsbarn / år totalt ( ) Erhållit dagvårdsplats enligt ansökt första alternativ 79 % 80 % 84 % 69

74 Barndagvård och förskola DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Dagvårdschef Märta Wikström SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,6% Avgiftsintäkter ,6% Understöd och bidrag ,4% Övriga intäkter ,2% Intäkter totalt ,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -2,8 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,9% Understöd ,9% Övriga kostnader ,8% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,3 % Verksamhetsbidrag ,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Uppföljning av konkretiserade målsättningar: 1. På bildningsnämndens förslag har i samarbete med intern service uppgjorts en plan för att skapa permanenta, ändamålsenliga lokaliteter för dagvården enligt följande: * Planeras att Tenala nya daghem byggs invid Höjdens skola i Tenala. Ritningar och en kostnadsberäkning finns. Projektet ingår i intern service budgetförslag 2014 och daghemmet planeras stå färdigt våren/sommaren * Skogsgläntans daghem och Mäntykoto daghem står i akut behov av nya lokaliteter. I stället för att bygga nya daghem föresiås att det reserveras anslag för planerings- och ombyggnadskostnader av det nuvarande gymnasiet för att göra det till daghem för Mäntykoto och Skogsgläntan. Gymnasiet föreslås i stället få nya lokaliteter vid Raseborgsvägen 5 (Axxell). Projekten ingår i intern service ekonomiplan Flera gemensamma fortbildningstillfällen har hållits för ledare inom dagvård och skola. Detta ger en bra grund för förbättrat samarbete. En gemensam styrgrupp har tillsatts för utarbetande av ny läroplan från förskola, grundläggande utbildning till gymnasiet. Svartå finska förskola och Österbo förskola har 2013 flyttat in i respektive skolas lokaliteter, vilket leder till mera samarbete mellan de olika stadierna samtidigt som lokaliteterna utnyttjas effektivt. Där det är möjligt kommer förskolor också framöver att flytta till skollokaliteter. 3. Möten för elevvårdsteamen har hållits. 4. Specialdagvården och enstaka förskoleavdelningar har i detta skede fått tillgång till pekplattor. 5. Till följd av få ansökningar har Harparskog daghem stängts fr.o.m Med beaktande av barnens behov av dagvård under sommar-, jul- och sportlov, slås daghemmens verksamhet delvis ihop under ifrågavarande tider. Under jul- och sportlov är det främst de små enheterna som flyttar till de större enheterna. Under sommaren slås även de större daghemmens verksamhet ihop. Genom sammanslagningar sparas vikarieanslag. 70

75 Barndagvård och förskola DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Dagvårdschef Märta Wikström Ekonomi: Antalet barn i kommunal dagvård har hållits på motsvarande nivå som BS 2012 (-8) samtidigt som lönekostnaderna ökade med ca 2% för arbetsgivarna. De bokförda personalkostnaderna inom dagvården i Raseborg är trots detta ca lägre än år 2012, ca av dessa beror på direkta inbesparingar i verksamheten. Det kan konstateras att en effektivering av verksamheten och allmän återhållsamhet beträffande resursanvändningen har gett resultat. Dagvårdens nettobudget har underskridits med (4,2 %). Intäkterna som helhet har förverkligats till 89,5 %, underskridningen är ca Intäkterna består till största delen av dagvårdsavgiftsintäkter. Dagvårdsintäkterna är svåra att förutspå, eftersom de beräknas utgående från föräldrarnas inkomster och även påverkas av sysselsättningsläget, vilket försämrades i Raseborg under år Dagvårdsavgifterna täcker 13,7 % av de totala utgifterna för dagvård (undantaget stöd för hemvård och privat vård av barn samt kommunalt tillägg till privat stöd för vård av barn). Motsvarande siffra var 14,2% i bokslutet för år Verksamhetens kostnader har förverkligats till 95 %, vilket betyder att inbesparingen uppgår till Största delen av inbesparingen utgörs av personalkostnader, som har förverkligats till 94,1 %. Det är främst inom familjedagvården de största personalinbesparingarna gjorts, tot. över Inbesparingarna är en följd dels av att ordinarie familjedagvårdspersonal slutat på egen begäran, dels av moderskaps- och långa sjukledigheter samt dels en följd av pensioneringar utan nyrekrytering. Därtill har behovet av familjedagvårdsplatser i Pojo minskat så att tre ordinarie familjedagvårdare tillfälligt omplacerats i andra uppgifter. Stängningen av Harparskog daghem ( ) står sammanlagt för ca , medan inbesparingen på "hemvårdsstöd" står för

76 Svenskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Maj-Len Engelholm VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som i sin verksamhet främjar ett livslångt lärande. Målet är att ge eleverna goda kunskaper och färdigheter samt att fostra till sund självkänsla och medmänsklighet. Den grundläggande utbildningen ska ge kompetenser och färdigheter för vidare studier och arbetsliv, samt för ett aktivt medborgarskap i en ständigt föränderlig värld. I verksamheten betonas tvåspråkigheten samt jämlikhet, respekt och samverkan. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa en pedagogiskt relevant undervisningsmiljö med modern utrustning och teknik. 2. Befästa förfaringssätten kring stödet för eleverna i skolgången till att bli en naturligt fungerande del av skolans arbete. 3. Befästa de nya strukturerna för elevvårdsarbetet i grundskolorma för främjandet av välmående, trygghet och säkerhet. 4. Utveckla metoder och arbetssätt i syfte att främja elevernas kommunikativa kompetenser och läsfärdigheter. 5. Intensifiera samarbetet mellan förskolor och skolor samt mellan skolor med årskurs 1-6 respektive 7-9 i syfte att trygga kontinuiteten i barnets lärande. 6. En anpassning av timresursen till ett lägre elevunderlag. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/ organ 1. Utrusta grundskolorna med IK-teknik i enlighet med den utvecklingsplan för användningen av IKT i undervisningens som godkänts i bildningsnämnden år Ordna fortbildning i anslutning till ett mångsidigt utnyttjande av IK-teknik i undervisningen. (IT-enheten, undervisningschefen, rektorerna). 2. Grundskolorna fungerar vid läsårets slut i enlighet med de direktiv för säkerhet och trygghet i skolan som fastställts i bildningsnämnden (intern service, undervisningschefen, rektorerna). 3. Ordna fortbildning för grundskolornas personal i anslutning till stöd för elevernas studier. Definiera strukturen för specialundervisningen och smågruppsundervisningen i grundskolorna. (undervisningschefen, rektorerna) 4. Öka det sektorövergripande samarbetet kring grundskolornas elevvård inom ramen för arbetet i stadens elevvårdsteam. Ordna fortbildning och gemensamma diskussionstillfälle för grundskolornas elevvårdspersonal. (stadens elevvårdsteam, undervisningschefen, rektorerna) 5. Genom skolvisa insatser och åtgärder uppmuntra elever till läsning samt använda sådana pedagogiska metoder som uppmuntrar elever till muntlig kommunikation och muntlig framställning. (undervisningschefen, rektorer) 6. Ordna tillfällen för ledare och personal i förskola och skola att föra gemensamma diskussioner och utvecklandet av samarbetsformer. Skapa möjligheter att erbjuda förskolebarn och elever inom nybörjarundervisningen gemensam verksamhet och undervisning. (dagvårdschefen, undervisningschefen, rektorer) 7. En minskning av den totala timresursen 72

77 Svenskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Maj-Len Engelholm BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Elever totalt Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde b) individualiserad specialklass c) integrerad i allmänundervisningen Avgångsbetyg från grundskolan Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) varav för undervisning Timresurs/elev 2,06 2,05 2,06 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,9% Övriga intäkter ,8% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 44,2 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,6% Understöd Övriga kostnader ,6% Kostnader totalt ,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,8 % Verksamhetsbidrag ,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1. Undervisningen med hjälp av IKT har utvecklats med hjälp av anskaffning av IKT-utrustningen till skolorna utgående från strategi och plan för utvecklingen av undervisning med hjälp av IKT. Fortbildning har ordnats för undervisningspersonalen och personalen har även deltagit i fortbildning som ordnats av utomstående fortbildningsanordnare. I Pojo kyrkoby skola och Kirkonkylän koulu inleddes vid höstterminens start ett projekt som innebär att varje lärare och elev har en egen ipad. Skolornas personal arbetar med att skapa och sprida goda modeller för hur lärplattan kan utnyttjas i undervisningen och att ge eleverna förutsättningar att utnyttja ett modernt intuitivt hjälpmedel i alla sina studier både i och utanför skolan. 73

78 Svenskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Maj-Len Engelholm 2. Grundskolorna fungerar i enlighet med de direktiv för säkerhet och trygghet i skolan som fastställts i bildningsnämnden. Under året har en arbetsgrupp arbetat med att granska säkerheten och tryggheten i anslutning till utrustningsnivån i de mindre skolornas slöjdsalar. Skolornas slöjdsalar har utgående från granskningen under hösten 2013 utrustats att motsvara kraven på säkerhetsnivån i slöjdsalar. Alla slöjdsalar i stadens grundskolor är därmed granskade och utrustade i enlighet med kraven på säkerhetsnivå i slöjdsalar. 3. Skolornas arbete till stöd för elevernas skolgång och lärande har stötts med fortbildning anordnad av både bildningens administration samt av utomstående arrangörer. Strukturen för specialundervisningen och smågruppsundervisningen i grundskolorna är definierad i "Handbok för trestegsstödet och elevvården i Raseborg". Strukturen diskuteras regelbundet på återkommande möten för rektorer samt i gemensamma samlingar för grundskolornas speciallärare och specialklasslärare. 4. Medlemmarna i stadens elevvårdsteam representerar stadens olika sektorer med uppdrag i anslutning till undervisning, vård och fostran av barn och unga. Stadens elevvårdsteam samlas regelbundet och diskuterar och utvecklar det sektorövergripande samarbetet. Skolornas elevvårdande arbete har stötts med möjlighet för personalen att delta i fortbildning. 5. Den gemensamma målsättningen i de svenska grundskolorna med att främja och stärka elevernas läsfärdigheter och kommunikativa färdigheter har genomförts med olika insatser i skolorna. Skolorna har enhetsvis definierat insatserna i läsårsplaner för läsåren samt Tillfällen för ledare och personal i förskola och skola att föra gemensamma diskussioner och utvecklandet av samarbetsformer har ordnats inom ramen för ledarskapsutbildning i projektet Kunnig. I syfte att skapa möjligheter att erbjuda förskolebarn och elever inom nybörjarundervisningen gemensam verksamhet flyttade förskolan i Österby in i Österby skola inför höstterminen Samarbetet mellan förskolan och nybörjarundervisningen utvecklas kontinuerligt. Också i Svartå skola samarbetar förskolan och nybörjarundervisningen i samma fastighet. 7. Timresursen under läsåret minskades till största del genom anpassning av resursen till ett minskat elevunderlag. Ekonomi: Inkomsterna överskrids med 52,6 % eller ca Detta beror främst på extra statsbidrag som inte budgeterats. Personalkostnaderna har förverkligats till 99,5 %. Vid uppgörandet av budgeten beaktades redan anpassningen av timresursen till ett sjunkande elvantal. Köp av tjänster har underskridits med En bidragande orsak är att kostnaderna för "intern måltidservice" har underskridits med samt en målmedveten återhållsamhet med budgetmedel. 74

79 Finskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Jukka Hautaviita VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som strävar till att främja ökad tillväxt i mänsklighet samt till ett livslångt lärande. Målet är att utveckla sådana färdigheter som ställs av studerandet, arbetslivet och den snabbt föränderliga världen. I verksamheten betonas tvåspråkighet, samverkan, jämlikhet och tolerans. Verksamheten är uppdelad på två avdelningar enligt språk. Strävan är att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika språkgrupperna och kommundelarna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Anpassa undervisningsmetoder och -redskap till tidsenlig nivå 2. Linjedragning för undervisning och stöd för elever med främmande språk 3. Etablera förfaringssätten enligt den lokala läroplansuppdateringen till en smidig del av skolornas verksamhet 4. Koordinering av undervisningspersonalens fortbildningsutbud 5. Etablera elevvårdens nya förfaringssätt med tyngdpunkt på välmående och säkerhet 6. Främja kunnandet i svenska språket 7. Utveckla intensifierat och särskilt stöd 8. Öka samarbetet gällande övergång från förskola till grundskola 9. En anpassning av timresursen till elevunderlaget. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. ordna lokala och regionala utbildningstillfällen för skolornas personal samt satsa på mångsidig användning av virtuella verktyg (IT-avdelningen, rektorer, lärare); förbättra ytterligare användningen av Pedanet-, Primus- och Wilma verktyg och förbättra kunnandet genom att satsa på utbildning (rektorer, undervisningschef, itstödperson, Kunning-koordinator) 2. fortsätta kartlägga situationen för elever med främmande språk i stadens grundläggande utbildning och precisera metoder för effektivering av stöd riktat till dessa elever (undervisningschef, rektorer) 3. ordna lokala och regionala fortbildningstillfällen där betydelsen av samarbete, kommunikation och attitydmiljö betonas (undervisningschef, rektorer) 4. utarbeta en elektronisk utbildningskalender i Pedanet och hålla den uppdaterad (undervisningschefer, Kunnigkoordinator) 5. grundskolorna fungera vid läsårets slut i enlighet med de direktiv för säkerhet i skolan som fastställts i bildningsnämnden (undervisningschef, rektorer, intern service) 6. utarbeta en plan för att främja kunnandet av det andra inhemska språket (undervisningschefer, rektorer) 7. definiera resursanvändningen (inkl. skolgångsbiträden) för intensifierat och särskilt stöd regionalt och enhetsvis (undervisningschef, rektorer) 8. ordna gemensamma tillfällen vilka erbjuder möjligheter till gemensam verksamhet mellan förskola och nybörjarundervisning (undervisningschefer, dagvårdschef) 9. En minskning av den totala timresursen. 75

80 Finskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Jukka Hautaviita BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Elever totalt av vilka elever i påbyggnadsundervisning Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde b) individualiserad specialklass c) integrerad i allmänundervisningen Avgångsbetyg från grundskolan Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) 8 754* 9250* 9226* varav för undervisning 6 167* 6356* 6258* Timresurs/elev 2,25 2,15 2,15 (* exklusive Ekparkens sjukhusskola ) SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,8% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 4,6 % Kostnader Personalkostnader ,6% Köp av tjänster ,0% Material och varor ,4% Understöd Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,1 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2012 vs BS 2011) 5,1 % 76

81 Finskspråkig grundläggande utbildning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningschef Jukka Hautaviita ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1., 3. & 4. En satsning i informations- och kommunikationsteknik har gjorts genom att anskaffa utrustning och ordna fortbildning. Alla elever och lärare i skolorna i Pojo kyrkoby har en ipad. Detta utvidgar betydligt möjligheterna för inlärning och arbetssätt. Skolornas rektorer har fått utbildning i en smidig användning av Pedanet-, Primus- och Wilma verktyg. En elektronisk utbildningskalender inom projektet Kunnig har distribuerats till skolpersonalen via Pedanet-plattformen. Fortbildningstillfällen som har ordnats under året har behandlat, förutom IKT, även säkerhet samt förfaringssätt för elevvård och trestegsstöd. Fortbildningstillfällen som riktats till representanter från alla skolor har under året ordnats totalt 23 stycken. 2. Permanenta resurser för att förbättra situationen för elever med främmande språk har inte hittats. Undervisningen av dessa elever har koncentrerats till Kiilan koulu. Med statligt specialunderstöd har undervisningen i finska som andraspråk kunnat hållas på en skälig nivå. 5. Säkerheten i skolornas slöjdsalar har förbättrats enligt direktiven speciellt genom att modernisera maskiner och anordningar. Detta arbete slutfördes i slutet av året. Nivån på maskiner och anordningar följer de uppdaterade förordningarna. 6. Kunnandet i det andra inhemska språket förbättras i skolorna med hjälp av klubbar i svenska. Övrig strukturell organisering och planering görs i samband med läroplansreformen som påbörjades i slutet av året. 7. Resursfördelningen för att utveckla intensifierat och särskilt stöd (smågruppsstruktur) är på samma nivå som tidigare. Strukturella förändringar har inte gjorts. 8. Satsningar i samarbetet mellan förskola och nybörjarundervisning har gjorts inom ramen för Kunnig-projektet. Ledningen inom förskolan och grundskolan har deltagit i tre gemensamma fortbildningstillfällen under året. 9. Timresursen för den finskspråkiga undervisningen har skurits ner med 93 timmar inför höstterminen Elevantalet sjönk inte vid denna tidpunkt. Ekonomi: Intäkterna har överskridits med ca Detta beror på högre statsbidrag än budgeterat samt på högre hemkommunersättningar än budgeterat. Kostnaderna har överskridits med 0,6 % , vilket i sin tur beror på undervisning som ordnats inom ramen för extra statsbidrag. 77

82 Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningscheferna Sammandrag VERKSAMHET I staden finns tre gymnasier vilka ger högskoleförberedande utbildning: Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium och Karjaan lukio. Gymnasierna samarbetar med yrkeshögskolan samt övriga läroinrättningar på andra stadiet. Gemensamma kurser ordnas också med den fria bildningen. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Fr.o.m. hösten 2013 följer gymnasierna ett gemensamt positionssystem 2. Användningen av modern teknologi som ett stöd för lärandet utvecklas 3. Gymnasieverksamheten stöder för sin del utbildningsgarantin Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Ett för stadens gymnasier gemensamt positionsschema uppgörs (gymnasierektorerna, bildningsdirektören) 2. Ibrukatagandet av undervisningsplattformen Moodle i alla läroämnen (rektorerna) Förverkligande av distanskurser i realtid - Rektorerna Utökad användning av pekplattor i undervisningen (rektorerna) 3. En processbeskrivning skapas för stadieövergången mellan grundläggande utbildning och gymnasium (bildningsdirektören) BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal studerande Antal kombistuderande Studentexamen Studerande som avbrutit/bytt skola Mätare Nettoutgifter/studerande Andel av åk 9 som valt gymnasiet 45 % 45 % 45 % 78

83 Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Undervisningscheferna Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,1% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 13,4 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,7% Understöd ,0% Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -2,5 % Verksamhetsbidrag ,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -2,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Stadens gymnasier utvecklade och tog i bruk ett gemensamt positionssystem i syfte att koordinera kursutbudet för studerande och möjliggöra studier i kurser som inte erbjuds i det egna gymnasiet. Utvecklingen av IKT i undervisningen har fortsatt med sikte på elektroniska studentskrivningar år Den gemensamma undervisningsplattformen Moodle utnyttjas i viss utsträckning och distansundervisning för studerande i realtid genomfördes första gången under vårterminen 2013 och vidareutvecklas framöver. Gymnasierna uppfyller ungdomsgarantin inom ramen för en definierad process tillsammans med stadens uppsökande ungdomsarbete. Arbetet med en processbeskrivning för stadieövergången mellan grundläggande utbildning och gymnasium inleddes under våren 2013 och slutfördes under hösten. Ekonomi: Verksamhetsbidraget har underskridits med 4,7 % eller ca Intäkterna var ca högre än budgeterat, vilket berodde på diverse bidrag samt på uthyrning av utrymmen. Att kostnaderna underskridits med 3, 9 % eller förklaras till stor del av att kostnaderna anpassats till ett lägre antal studerande än budgeterat genom att minska på kursutbudet. Jämfört med budgeten har antalet studerande sjunkit med 13, vilket också borde leda till en kostnadsminskning om ca Kostnaderna för städtjänsterna har underskridits med ca vilket beror på en intern omfördelning. För övrigt har man i all verksamhet iakttagit särskild sparsamhet med vetskap om det ekonomiska läget i staden. 79

84 Medborgarinstitutet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Rektor Maarit Hujanen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Medborgarinstitutet Raseborg Raaseporin kansalaisopisto är en tvåspråkig inom den fria bildningen verkande läroanstalt. Medborgarinstitutets uppgift är att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället. Medborgarinstitutet strävar till att erbjuda kvalitativ, förmånlig allmänbildande undervisning utgående från invånarnas behov. Institutet är i första hand en läroinrättning för vuxenutbildning men erbjuder också mångsidiga verksamhetsmöjligheter för barn och ungdomar under 16 år. Medborgarinstitutet strävar till samarbete med övriga aktörer inom bildning och kultur. Medborgarinstitutet kan skräddarsy utbildning riktad till stadens anställda, företag och andra organisationer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utveckla strukturerna för undervisningen i musik, dans och konst. Utveckla utvärderingen av den egna verksamheten Utveckla kursutbudet för specialgrupper, seniorer och invandrare Utöka verksamheten dagtid Utveckla samarbete med övriga medborgarinstitut Effektivering av personalresursen och utrymmesanvändningen Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret Skapandet av läroplaner musik, dans och konst Anställande av en planerande musiklärare för läsåret Skapandet av ett enhetligt utvärderingsinstrument som används på ca 1/3 av kursdeltagarna Timlärarmöten hålls minst en gång per termin Planeringsansvariga skapar skräddarsydda kurser för olika målgrupper Språkundervisning för invandrare sker i samarbete med andra aktörer Omorganisering av de administrativa arbetsuppgifterna Minskning av köptjänsterna Minskning av externt upphyrda utrymmen BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal kurser Antal föreläsningar Antal undervisningstimmar Antal deltagare Mätare Nettoutgift/timme Nettoutgift/deltagare

85 Medborgarinstitutet Förtroendeorgan: Kulturnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Rektor Maarit Hujanen DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,8% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,5% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -1,5 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,6% Understöd ,0% Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,6 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Läroplan för grundundervisning i musik och dans har tagits i bruk. Musiklärare har inte anställts p.g.a. stadens sparåtgärder. Utvärdering har skett i form av ett Webropolformulär som tagits i bruk. Höstens gemensamma timlärarmöte samlade totalt 38 lärare. Karis gamla stadshus och Höijersgården i Ekenäs används flitigt under dagtid för kursverksamhet såsom datakurser och seniorernas språk-, konst- och motionskurser. Språkundervisning för invandrare har ordnats i samarbete med VNF och Lärkkulla. Administrativa personalens arbetsbeskrivningar och kansliets öppethållningstider har uppdaterats inom Feelit-programmet. Visst kvällsarbete ingår p.g.a. inbesparing av tidigare kvällsvaktmästare. Flyttning av flertal motions- och danskurser från externt upphyrda utrymmen till stadens egna gymnastiksalar. Interna utrymmen har utnyttjats i högre grad än tidigare. MBI Raseborg har tillsammans med MBI Kyrkslätt påbörjat ett projekt inom den fria bildningen vars syfte är utveckling av kvalitet och effektivitet. Till projektet har Undervisningsministeriet beviljat MBI Kyrkslätt administrerar pengarna. Ekonomi: Budgeten har hållits väl inom ramarna. Understöd och bidrag har erhållits mer än beräknat. Interna hyrorna har höjts p.g.a. ökad användning av interna utrymmen, därmed har utgifterna för externa hyror minskats. Material och varor har anskaffats i och med flyttningen till Karis gamla stadshus. Inom invandrarprojektet Lake har en ipad-klass skaffats. 81

86 Musikinstitutet Raseborg Förtroendeorgan: Kulturnämnden / Direktionen för Musikinstitutet Raseborg DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Rektor Tuula Kalmi Sammandrag VERKSAMHET Musikinstitutet Raseborg Raaseporin Musiikkiopisto är en konstinstitution vars uppgift är att meddela barn och ungdomar en god grundutbildning i musik. Musikutbildningen är målinriktad enligt lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998). Undervisningen ordnas i enlighet med av Utbildningsstyrelsen år 2002 utfärdade grunder för läroplanen för fördjupad lärokurs. Musikinstitutet betjänar både den svensk- och finskspråkiga befolkningen och utvecklar undervisningen i stadsdelarna Ekenäs och Karis. Dessutom ordnar musikinstitutet enligt avtal undervisning i grannkommunerna Hangö och Ingå. Eleverna får en god grund att bygga vidare på inom olika musikstilar: klassisk musik, folkmusik och popmusik. Musikinstitutet ordnar årligen inträdesprov. På basen av dem tas in nya elever från olika kommuner inom den timkvot som varje kommun har fastställt. På alla orter verkar dessutom musiklekskolegrupper för 3-6 åringar dit barn tas i anmälningsordning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar De kvalitativa resultaten av musikinstitutets verksamhet bedöms genom nivåprov enligt riksomfattande kriterier och avgångsbetyg som utdelas årligen. Elevernas musikaliska färdigheter och framsteg framgår på offentliga uppträdanden som musikinstitutet ordnar samt på olika evenemang där musikinstitutets elever medverkar. För år 2013 planeras ett samarbetsprojekt med MBI och Hurjapiruetti. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Musikinstitutet ordnar offentliga elevuppträdanden på alla verksamhetsorter under terminerna (enhetsföreståndare och lärare) 2. Musikinstitutet bidrar i mån av resurserna till program vid evenemang som ordnas av kommunala eller privata aktörer (enhetsföreståndare och lärare) 3. I samarbete med MBI och Hurjapiruetti framställs en gemensam produktion på vårterminen (de berörda lärarna) BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer totala antalet veckotimmar antalet veckotimmar i Raseborg antalet veckotimmar i Hangö antalet veckotimmar i Ingå antalet elever som studerar enligt fördjupad lärokurs antalet elever i enbart gruppundervisning Mätare / veckotimme (exkl. hyror) Raseborgs andel av veckotimmar 62 % 62 % 62 % % av invånare i Raseborg med fördjupad lärokurs 0,8 % 0,8 % 0,8 % 82

87 Musikinstitutet Raseborg Förtroendeorgan: Kulturnämnden / Direktionen för Musikinstitutet Raseborg DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Rektor Tuula Kalmi Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,2% Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 5,2 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,6% Understöd Övriga kostnader ,5% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 2,2 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: 1. Musikinstitutet har ordnat 90 offentliga elevuppträdanden på olika verksamhetsorter under året. Musikinstitutets 20-årsjubileum har präglat hela året. Speciellt kan nämnas POPPIS-konserterna i Hagaparkskolans auditorium och i Kulturhuset Karelia samt jubileumskonserterna i Hangö stadshus och i Ekenäs kyrka och Seminarieskolans aula. Dessutom ansvarade musikinstitutet för all musik på självständighetsdagens fester i Ingå och Hangö. 2. Musikinstitutets elever har besökt flera servicehem i verksamhetskommunerna. Musikinstitutets elever har bidragit med musik på städernas fester samt på Raseborgsdagen 18.5 och Stage Night 26.9 på Kulturhuset Karelia. En grupp korister från musikinstitutet besökte Leros Musikinstitutet har samarbetat med församlingar inom regionen med musik på gudstjänster. 3. Samarbetsproduktionen "Solkungens tid" hade två föreställningar 9.2 på Tryckeriteatern i Karis samt en föreställning 10.2 i Sigurd Snåresalen i Ekenäs. Därefter gavs föreställningar 16.3 i Hangö samt 17.3 på Barnmusikfestivalen i Åbo. I musikinstitutet gjordes 113 nivåprov i solistiska ämnen under året. 18 elever fick avgångsbetyg på grundnivå och 2 på institutnivå Ekonomi: Musikinstitutets statsandel för de tre samarbetskommunernas del betalas åt värdkommunen Raseborg. Statsandelen år 2013 var och är lika med verksamhetsbidraget i bokslutet. Eftersom det är större än budgeterat, ger det kommunerna inbesparingar, vilket i sin tur syns som lägre försäljningsintäkter i musikinstitutets bokslut. Antalet förverkligade undervisningstimmar i Hangö har varit 2 vh lägre än planerat. Första årets elever har i huvudsak placerats inledningsvis på 30 min. solistisk undervisning per vecka i stället för normen 45 min. och på detta sätt har flera nybörjare kunnat tas in. Antalet elever som studerar enligt fördjupad lärokurs är således större än planerat, vilket i sin tur har minskat på behovet av förberedande gruppundervisning. 83

88 Museiverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Museichef Dan Lindholm Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands landskapsmuseum är en sakkunnigorganisation vars vision är att utgöra en kunskapsbank och ett kulturhistoriskt kunskapscentrum för västra Nyland i Raseborgs stad. Museet vill utgående från sina samlingar och sin verksamhet öka förståelsen och kunskapen om stadens och regionens historia och sålunda bidra till utvecklingen av samhället. Museet verkar som kunskapsförmedlare av det historiska kulturarvet sådant som det utformas i föremål, fotografier, arkivalier och muntlig tradition. Målsättningarna uppnås genom en aktiv forsknings-, utställnings-, publikations-, informations- och undervisningsverksamhet. Museet utgör Raseborg stads museum samt landskapsmuseum för västra Nyland. Museet är enligt avtal med Museiverket den myndighet som tar ställning till frågor som berör kulturmiljön i västra Nyland. Denna verksamhet omfattar dels sakkunniguppgifter i anslutning till stadsplanering och markanvändning samt inspektioner, rådplägningar, skrivande av myndighetsutlåtanden samt rådgivande instans i fråga om sanering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader dels koordinera museiverksamheten i regionen samt ge råd i museifrågor till lokalmuseer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Målsättningen att etablera Ekenäs i Raseborg som Helene Schjerfbeck staden fortsätter genom den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen Helene Schjerfbecks liv och konst i EKTA. 2. Fortsätta att utveckla av den museipedagogiska verksamheten i EKTA och Blombergs till ett "barnens museum" där historien blir levande genom tidsresor. Bod byggnaden färdigställs i samarbete med elever från yrkeshögskolan Novia. En museilektor/pedagog bör anställas för att ansvara för den museipedagogiska verksamheten samt med helhetsansvar för kundservicen och guidningsverksamheten i EKTA. 3. Tilläggsutrymmen för förvaring av museiföremålen. Centrallagret i Tenala överfullt och museet har varit i skriande behov av tilläggsutrymmen redan i flera år. En regional lösning utreds som en eventuell lösning på lång sikt. 4. Digitaliseringen och arbetet med att reda upp Karis museisamlingar fortsätter. Samarbetet med Galleri Zebra fortsätter med målsättningen att ha en utställning i Karis centrum. Möjligheten att ordna museiverksamhet i Sällvik torp undersöks. 5. Forngården. Tidsresor och övrig museipedagogisk verksamhet för barn utvecklas. Marknadsföringen och kontakten till Raseborgs slott effektiveras. 6. Administrationen över Raseborgs slott ses över i samarbete med Museiverket. 7. Uppgörandet av ett regionalt kulturmiljöpolitiskt- och utställningspolitiskt program fortsätter. 8. Uppdatera avtalet för Västra Nylands landskapsmuseum våren Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret I det av fullmäktige godkända åtgärdsprogrammet för åren beslutades undersöka möjligheterna att sänka museets andel av nettokostnaderna med 25 % under ekonomiplanperioden Detta skulle innebära en nedskärning på / år i museets budget(åtgärd 15). En sänkning på 15 % ( ) i museets nettobudget av stadens andel av museets nettoutgifter har härefter gjorts. Den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen har dock medfört högre driftskostnader. I budgeten för år 2013 har beräknats en ökning av museet inkomster med vilka beräknas täcka de ökade utgifter den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen medfört. 84

89 Museiverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Museichef Dan Lindholm Sammandrag Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen Helene Schjerfbecks liv och konst i EKTA uppdateras och förnyas med nya konstverk inför sommaren 2. Utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor. En liten bodbyggnad byggs invid Blombergs och området omgärdas av ett staket. I Blombergs erbjuds även möjligheten att ordna kalas för barn. 3. Uppordnandet samt digitaliseringen av Karis museisamlingar fortsätter 4. Målinriktad marknadsföring av Forngården. Samarbete med andra enheter inom bildningssektorn och lokala föreningar. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Utställningar - basutställning tillfälliga utställningar utställningsbesökare totalt Utlåtanden Mätare Nettokostnad/utställningsbesökare 11,43 5,80 14,24 Nettokostnad/utlåtande 82,63 91,25 97,77 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,4% Avgiftsintäkter ,1% Understöd och bidrag ,2% Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2013 vs BS 20152) -28,0 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,7% Material och varor ,1% Understöd Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,3% Förändring (BS 2013 vs BS 20152) -15,4 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2013 vs BS 20152) -12,5 % 85

90 Museiverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Museichef Dan Lindholm Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Museet har ordnat 5 tillfälliga utställningar under året varav 4 i EKTA och 1 i Forngården vilket är enligt målsättningarna. Utställningen "Jakt till nytta och nöje" om jaktens historia öppnade redan men fortgick tom. den samt julutställningen "Hej tomtegubbar" i Borgargården öppnade vid advent 2012 men fortgick tom. den Den 23.5 öppnade utställningen "Med blicken mot stjärnorna - forna indiankulturer" om pre kolumbianska kulturerna i central- och syd Amerika. Årets julutställning "Nu är det jul igen 20:e julen i Borgargården" öppnades vid advent Utställningen "Jakt till nytta och nöje" om jaktens historia flyttades till Forngården där den till vissa delar uppmonterades i loftets bod. Förutom dessa byttes en del konstverk ut i den permanenta Helene Schjerfbeck- utställningen "Helene Schjerfbecks liv och konst". Utställningarna har haft sammanlagt registrerade besökare vilket är färre än Av dessa har besökt EKTA medan 920 Forngården. En del negativ respons har kommit av att Borgargården och Fotoateljén varit stängda under sommaren. Målsättningar 1. Målsättningen att etablera Ekenäs i Raseborg som Helene Schjerfbeck staden fortsatte och den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen Helene Schjerfbecks liv och konst i EKTA förnyades genom nya konstverk. Besökarmängden var på försvarlig nivå. 2. Målsättningen att utveckla den museipedagogiska verksamheten i EKTA och Blombergs till ett "barnens museum" där historien blir levande genom tidsresor fortsatte. Arbetet med den nya bodbyggnaden slutfördes samt ett nytt staket byggdes av studeranden vid yrkeshögskolan Novia. Ett antal tidsresor samt temaverkstäder för barn och ungdomar samt för skolklasser ordandes vid flera tillfällen. Avsaknaden av en museilektor/pedagog har dock påverkat verksamheten. 3. Målsättningen att erhålla tilläggsutrymme för förvaring av museiföremålen i museets centrallager i Tenala slopades i och med beslutet om att museets administration, bildarkiv samt alla föremålslager flyttas till den fd. Leiras fastighet i Björknäs. Beslutet möjliggör en regionallösning på lång sikt. 4. Digitaliseringen och arbetet med att reda upp Karis museisamlingar har inte gjorts pga brist på personresurser. 5. Forngården. Resurser att ordna tidsresor och övrig museipedagogisk verksamhet för barn har inte funnits. Marknadsföringen har varit på motsvarande nivå som tidigare. 6. Administrationen över Raseborgs slott har förändrats genom det riksomfattande beslutet om att de av Museiverket administrerade fastigheterna övergår till Senatsfastigheter och Fortstyrelsen. Raseborgs slott övergår med detta beslut fr.o.m. den till Forststyrelsen. 7. Uppgörandet av ett regionalt kulturmiljöpolitiskt- och utställningspolitiskt program med de övriga regionala museerna har fortsatt. 8. Avtalet mellan Västra Nylands landskapsmuseum och Museiverket behandlades av Kulturnämnden vintern Ekonomi: Museets bokslut uppgår till 92,7% av nettobudgeten vilket är ca under budgetramen. Inbesparingarna har gjorts främst inom personalkostnaderna (83,5%, ). Däremot har köptjänster och köp av material och varor överskridits något. Jämfört med bokslutet år 2012 har en inbesparning på gjorts och sålunda har målsättningarna i åtgärdsprogrammet uppnåtts. Intäkterna uppgår till sammanlagt vilket är något under målsättningarna ( ). Intäkterna via försäljningen i cafét samt museishopen uppgår till 140 % vilket är över förväntningarna medan biljettintäkterna uppgår till endast 32,1 %. De övriga intäkter har kommit via olika understöd. 86

91 Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag VERKSAMHET Biblioteket är öppet för alla. Kunden är i centrum och erbjuds service av god kvalitet. I ett gott serviceutbud ingår tillgängligheten till kvalitativ information och mångsidiga kulturupplevelser. En tillräckligt stor personalstyrka med tillräckligt hög kompetensnivå är en förutsättning för bra service. Biblioteket är närservice. Bokbussen kompletterar de fasta enheterna, genom att betjäna privatpersoner, skolor och daghem i hela Raseborg. Webbiblioteket och e-resurser ökar tillgången till material och serviceutbudet i perifera områden. Marknadsföringen av verksamheten sker, utöver de traditionella kanalerna, även via hemsida och sociala media. Biblioteket fungerar som en aktiv samarbetspartner vilket bidrar till att förbättra bibliotekstjänsterna. Samarbetet mellan Lukasbiblioteken (biblioteken i Hangö, Ingå och Sjundeå samt Raseborg med Novias och Axells integrerade biblioteksfunktioner) pågår bland annat genom gemensamma projekt. Raseborgs bibliotek samarbetar även med andra aktörer på ett lokalt plan. Bibliotekets samlingar rymmer vårt kulturella arv. Samlingarna bör vara omfattande, varierande och de bör ständigt uppdateras. Tryckta och digitala media ska finnas sida vid sida. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Bibliotekslokaler: Ekenäs biblioteks sanering fortsätter Samarbete: biblioteket samarbetar med de övriga Lukas-biblioteken och andra aktörer för att kunna erbjuda mångsidigare service och ett större materialutbud. 3. Biblioteksservice: Materialbeståndet utökas genom anskaffning av e-böcker. 4. Kostnadseffektivering av verksamheten. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Bibliotekslokaler: Ekenäs biblioteks sanering fortsätter 2013, vilket begränsar tillgången till service och påverkar både prestationer och kostnader. / Raseborgs interna service, bibliotekschef 2. Biblioteksservice: E-böcker anskaffas / Anskaffningsansvariga 3. Samarbete: biblioteket deltar fortsättningsvis i arrangemang av evenemang tillsammans med andra aktörer såsom Bokkalaset och har gemensamma projekt med Lukas-gruppen. / Bibliotekschef, ansvariga bibliotekarien i Pojo som är Lukas-gruppens ordförande 4. En granskning av öppethållningstiderna samt placeringen av filialbiblioteken. 5. En flytt av Bromarv filialbibliotek till skolan eller hälsogården i Bromarv. 6. Skapande av sektorövergripande servicepunkter i samband med biblioteken. 87

92 Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Öppettimmar Besök i bibliotekslokaler och buss Webbesök Anskaffning av biblioteksmaterial Lån totalt Mätare Besök i bibliotekslokaler och buss / inv. 7,77 7,93 8,81 Lån / inv. 10,72 10,00 10,90 Totalutlåning / årsverken avlönade av biblioteket Lönsamhet = (personalkostnader + 2,01 1,98 1,75 kostnader för medieanskaffning) / (Fysiska besök + lån) SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,9% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -40,1 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,8% Understöd Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -8,0 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -6,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Vinteröppethållningen vid Karis bibliotek minskade med 2 veckotimmar och sommaröppethållningen med 8 veckotimmar. Ekenäs bibliotek hade två veckor stängt på hösten då verksamheten flyttade tillbaka till det nyrenoverade bibliotekshuset vid Raseborgsvägen 8. Svartå filialbibliotek hade stängt i juli för semester. Övriga enheter har oförändrad öppethållning. Bokbussens hållplatser minskade från 99 till 93. Ökning/minskning av lånen per verksamhetsställe: Biblioteksbussen: + 39,3%, Bromarv -1,16%, Ekenäs +5,32%, Karis +3,08%, Pojo -11,97%, Svartå +6,14%, Tenala +9,28%. Programverksamheten för både barn och vuxna pågick hela året. Totalt 4256 personer deltog i 249 olika programpunkter som t.ex. sagostunder, författarbesök, användarutbildning, litteraturcirklar. 88

93 Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Kulturnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Bibliotekschef Heidi Enberg Sammandrag Konkretiserade målsättningar 1.Bibliotekslokaler: Ekenäs biblioteks sanering slutfördes i oktober. Verksamheten i de renoverade utrymmena inleddes den Biblioteket deltog i arrangemangen av Bokkalaset. Förberedelser för digitaliseringsservicen gjordes under hösten och verksamheten började i Karis och Ekenäs i december. 3. E-boksutlåningen inleddes i april. 4. Öppethållningen vid Karis bibliotek minskade p.g.a. personalminskning. Åtgärder 5. Bromarv filialbibliotek fortsätter verksamheten i Furutorp. Fastigheten såldes vid årets slut till Bromarv Biblioteksvänner r.f. och staden gjorde ett avtal på tre år med föreningen om att biblioteksverksamheten ska fortsätta oförändrad. 6. Kulturbyrån flyttade in i bibliotekshuset i Ekenäs i december. Personalstyrkan Personalen minskade med ca. ett årsverke i Karis då en biblioteksfunktionär slutade och ingen ny fick anställas. Biblioteksservice Besöken på hemsidan ökade med 10 % och e-boksutlåningen kom igång bra. Digitaliseringsservicen som startade i slutet av året vid Ekenäs och Karis bibliotek var populär. Biblioteksmaterial Bibliotekets nya material genom inköp eller donation bestod av antal böcker och antal annat material. Ekonomi: Inkomster: i statliga projektbidrag och fondmedel ingår i bokslutet både på inkomst- och utgiftssidan. Personalkostnader: Personalkostnaderna förverkligades till 96 %. Köp av tjänster: Städningen vid Ekenäs biblioteks tillfälliga utrymmen var betydligt billigare än vid ordinarie verksamhetsstället. Flytten tillbaka blev fördröjd och därför förverkligades inte kostnaderna för dessa tjänster i sin helhet. Övriga verksamhetskostnader: Den interna hyran var även mycket mindre vid det tillfälliga biblioteket i Ekenäs och dessa kostnader förverkligades till 63 %. 89

94 Ungdomsverksamhet DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Ungdomssekreterare Fredrika Åkerö VERKSAMHET Ungdomsverksamheten producerar och utvecklar de kommunala ungdomstjänster såsom ungdomsgårdsverksamhet, läger, klubbar, kurser, resor etc. Målet är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess samt att främja aktiv medborgarskap och stärka deras sociala identitet Målsättningen är att ordna eftisplats för första och andraklassister samt barn med specialbehov som behöver eftisplats under eftermiddagar. Staden och dess samarbetspartner arrangerar morgon- och eftermiddagsverksamhet vid behov och i mån av möjlighet för elever i skolor i Raseborg endera i skolans utrymmen eller nära skolan. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ungdomsfullmäktige och ungdomsparlamentet skall vara en nära samarbetspartner med ungdomsverksamheten Ungdomsverksamheten som tillsammans med idrottsverksamheten bildar en naturlig fritidsverksamhet skall fungera i samverkan med socialväsendet, skolorna, sysselsättningsavdelningen, övriga kommunala enheter samt föreningar och organisationer. Utöver öppen och ledd verksamhet vid ungdomsgårdarna i Ekenäs och Karis erbjuds verksamhet i Pojo, Fiskars, Svartå och Tenala Sommar- och lägerverksamhet ordnas i egen regi och i samarbete med övriga instanser Morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas för åk I och II samt för barn med specialbehov. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ungdomsfullmäktigeval förrättas och samarbetsformerna med ungdomsfullmäktige/parlamentet utreds (ungdomsarbetarna) Samarbetet med parterna i den uppsökande ungdomsverksamheten och sysselsättningsavdelningen förkovras. (ungdomsarbetarna) Morgon- och eftermiddagsverksamhetens omfattning plus den kommunala kontra privata verksamheten utreds.(koordinatorn för morgon- och eftermiddagsverksamheten) BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Öppen verksamhet, besökare/ öppenhållningsdag Ledd verksamhet, antal tillställningar Lägerverksamhet, lägerdygn Barn i morgon- och eftermiddagsverksamhet Mätare Nettokostnad/ungdoms (u.29) Föreningsunderstöd/medlem Bidrag till icke-kommunal eftermiddagsverksamhet Nettokostnad/barn i m/eft.middagsv

95 Ungdomsverksamhet DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Ungdomssekreterare Fredrika Åkerö SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,5% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 11,0 % Kostnader Personalkostnader ,9% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,3% Understöd ,0% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 8,0 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 7,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ungdomsbyrån har mött de konkretiserade målsättningarna bra under Samarbetet med ungdomsfullmäktige har fungerat, och ungdomsparlamentet genomfördes på Karjaan yhteiskoulu i december där ett nytt ungdomsfullmäktige valdes med 15 medlemmar. Samarbetet med andra enheterna har främst handlat om direkt samarbete med de kommunala skolorna och Mikaelskolan, både när det gäller flick- och pojkgrupper som att besöka skolorna och berätta om ungdomsbyråns verksamhet. Utöver skolorna har ungdomsbyrån samarbetat med föreningar och organisationer, som UngInfo/Luckan Raseborg. Ungdomsbyrån har haft ledd och öppen verksamhet i Ekenäs, Karis och Pojo i egna utrymmen samt i föreningshus i Tenala och Svartå. Verksamheten kom inte igång som planerat i Fiskars, och därför har inte heller personal från ungdomsbyrån varit där. Utöver detta ordnades det sommar- och lägerverksamhet i egen regi. Morgon- och eftermiddagsverksamheten har ordnats på 15 olika enheter, 10 egna och 5 privata. Sammanlagt berörde det 336 elever. Verksamheten har förlöpt bra. Ekonomi: Ungdomsverksamheten förverkligade budgeten, och uppvisar endast ett litet plus (ca ). 91

96 Kulturverksamhet DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Kulturnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Kultursekreterare Lotta Lerviks VERKSAMHET Kulturverksamheten främjar, stöder, utvecklar och anordnar kulturella evenemang, erbjuder stadens invånare likvärdiga förutsättningar att ta emot kulturtjänster samt ger dem sålunda en mera omväxlande tillvaro och en mångsidigare fritid. Särskild uppmärksamhet fästs vid bildande kulturverksamhet med kvalitativt, dynamiskt och mångkulturellt innehåll. Kulturverksamheten tar i beaktande de båda språkgruppernas behov. Samtidigt är det viktigt att i ett tidigt skede tillgodose invandrarbefolkningens kulturella behov. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Vidareutveckla kontakten samt stöda föreningar, kulturaktörer och fria grupper. - Samarbeta med bildningssektorns avdelningar. - Utveckla ett kulturnätverk inom bildningen och vården. - Effektivera informationen om aktuella evenemang åt invånarna. - Utveckla evenemangen samt utställningsverksamheten. - Kulturverksamheten samordnas med mbi, Raseborgs bibliotek, museer och musikinstitutet under kulturnämnden. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Ett kulturseminarium för föreningar ordnas under våren Kulturnämnden besluter om utdelning av understöd i maj Kulturbyrån sammanställer ett evenemangsblad månadsvis. Bladet ges ut på webben samt fås från bl.a. kulturbyrån, turistbyrån, front-office och biblioteken. 4. Kartläggning av stadens konstverk fortsätter. 5. Kulturbyrån samarbetar kring följande evenemang: Vinterspektakel, 1 maj konsert, Raseborgsdagen , Barnens skattjakt, Ekenäs sommarkonserter, Bokkalaset, kulturkaffe-sammankomster, självständighetsdagens fest samt övriga projekt. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Evenemang Utställningar Mätare Nettokostnad/invånare 15,47 16,60 15,66 92

97 Kulturverksamhet DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Kulturnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Kultursekreterare Lotta Lerviks SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,7% Intäkter totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 10,4 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,7% Understöd ,1% Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 0,6 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten har följt och till största delen uppfyllt målsättningarna för Kontakten med aktörer inom kultursektorn har upprätthållits bl.a. genom sju kulturkaffeträffar samt deltagande i Produforums aktörsmöten. Därtill ordnades i samarbete med Produforumaktörerna ett kulturtalko. Evenemangsbladet Events utkom månatligen fram till september. På grund av att personalen minskade med en fjärdedel i september beslöts bl.a. att evenemangsbladet inte ges ut fr.o.m. oktober. Informationen om evenemangen kan därmed inte anses ha effektiverats. Samarbetet med daghem och skolor genomfördes bl.a. genom att ordna olika konserter, evenemang och besök för enheterna. Utvecklandet av samarbetet med bilningens olika enheter fortsatte och kommer att fortsätta under kommande år. Ett nätverk för skolor och daghem skapas genom ett aktivt samarbete med olika kulturaktörer i staden. Kulturbyrån har fortsatt sitt samarbete med bl.a. föreningar, ungdomsbyrån, biblioteken och museibyrån. Kulturbyrån flyttade sina kontor till det nyrenoverade biblioteket för att genom samordning bidra till att effektivera kulturadministrationen. Utställningar Utställningssalen i Ekenäs bibliotek var stängd för renovering fram till december. Därför hann endast en utställning visas där under året. Galleri Fokus har under året haft 21 utställningar. Ekonomi: Verksamhetsbidraget förverkligades till 93,4 % utbetalades i understöd. Intäkterna överskred budgeten med , vilket främst beror på inkomster från Bokkalaset. Kostnaderna var ca lägre än budgeterat, vilket främst beror på att en befattning som kulturplanerare varit obesatt sedan september. 93

98 Idrottsverksamhet och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Idrottssekreterare Yngve Romberg VERKSAMHET Idrott och motion är en kommunal basservice och en grundrättighet för alla. Det kommunala idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Idrottsväsendet ansvarar för allmän ledning, utveckling och koordinering av samarbetet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Främja åtgärder för att utveckla möjligheterna att lättare delta i motionsaktiviteter utgående från individens egna förutsättningar, varvid speciell uppmärksamhet fortsättningsvis fästs vid hälsomotion för den mest passiva tredjedelen av befolkningen. Eftersträva effektivare energianvändning på stadens idrottsanläggningar. Utveckla samarbete inom den nya fritidsnämnden. Personalens arbetsuppgifter anpassas utgående från den nya organisationen. Skapa enhetliga understödsprinciper för idrottsverksamhet. Prioriterar skäliga hyresnivåer och bidrag till föreningar. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret fortsätta det förvaltningsöverskridande samarbetet för att öka hälsomotion enligt social- och hälsovårdsministeriets publikation 2010:3 inom ramen för Må Bra satsningen samt göra en utvärdering på aktiviteter gjorda hittills. samarbete med intern service och energiverket kring frågor om energibesparande åtgärder dataprogram för bokning av idrottsanläggningar, samarbete kring kanslifunktioner (idrott-ungdom), översyn av administrativa personalens och idrottsanläggningsskötarnas uppgifter. granska och förenhetliga stadens principer beträffande verksamhets-, förenings- och hyresunderstöd till idrottsverksamheten. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ omstrukturering i samarbete med IS/idrottssekreteraren, stadens energi och klimatprogram/idrottssekreteraren, hallmästaren förvaltningsöverskridande samarbete/idrottssekreteraren, idrottsinstruktören för specialgrupper personalens arbetsuppgifter/idrottssekreteraren 94

99 Idrottsverksamhet och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Idrottssekreterare Yngve Romberg BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Simhallsbesök/år Gymbesök/år Ledd verksamhet (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) Organiserade föreningsaktiviteter i stadens lokaliteter - inomhus (15 pers./grupp) utomhus (15 pers./grupp) Mätare Nettokostnad/simhallsbesök 1,55 2,01 1,30 Driftsnettokostnad/invånare 46,43 47,80 41,26 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter ,3% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 5,7 % Kostnader Personalkostnader ,4% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,9% Understöd ,8% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -4,8 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -11,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Idrottsenhetens arbete för att utveckla möjligheterna att delta i motionsaktiviteter utgående från egna förutsättningar har fortsatt i linje med Må Bra projektets målsättningar. Det sektoröverskridande samarbetet i denna fråga har däremot avstannat. Jobbet med effektivare energianvändning har gett resultat. Bl.a har konstgräsplanens fjärrvärme varit frånkopplad och planen har hållits spelduglig med hjälp av kemikalier. 95

100 Idrottsverksamhet och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Fritidsnämnden Sammandrag Ansvarsperson: Bildningsdirektör Robert Nyman / Idrottssekreterare Yngve Romberg Omorganisering av personalens uppgifter påbörjades i slutet av året. Nämnden har beslutat vidhålla gällande system för verksamhets- och hyresbidrag. Hyresnivåer och bidrag till föreningar har hållits på oförändrad nivå. Utbildningen för att ta i bruk ett nytt bokningsprogram slutfördes under senhösten. Nya besökarrekord noterades både i simhallen och bollhallens gym. Ekonomi: Konstgräsets energibesparing blev ca Övrig uppvärmningsbesparing ca Kostnaderna för el underskreds med ca Således har flerårigt samarbetet med Intern Service och Ekenäs Energi burit frukt. Förnyelse av maskinpark är framflyttad till 2014 och därmed blev anslaget för leasinghyror ca lägre än budgeterat. Den interna kostnaden för vidareuthyrning av lokaliteter stannade under budgeterat anslag p.g.a. effektivare användning av enhetens egna hallar. 96

101 Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag ALLMÄNNA MÅL OCH SEKTORNS GRUNDUPPGIFT Tekniska centralen har som mål att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i Raseborgs stad. Invånarantalet var och minskade under året med 0,36 %. Invånarantalet per var Verksamhetsåret 2013 startade i en mycket svår ekonomisk situation och budgetramarna för verksamheten var ekonomiskt strama. Samhällstekniska nämnden behandlade i början av verksamhetsåret de spar- och anpassningsåtgärder för 2013 som sektorns budget förutsatte. Funktioner inom den tekniska sektorn måste anpassas och ändras för att budgetramarna kunde hållas. Nämnden godkände en separat lista på spar- och anpassningsåtgärder som skulle ge inbesparingar. Man kan inte retroaktivt beräkna den exakta summan, men bokslutet visar att sparåtgärderna har varit effektiva. Gällande underhåll inom den samhällstekniska avdelningen sammanslogs personal och arbetsledning som inom tekniska väsendet och intern services sköter underhåll av uteområden till ett sk. Tekniskt team. Verksamheten och verksamhetsmodellen för Tekniska teamet startades upp under hösten Under verksamhetsåret skaffades inte obebyggd råmark. Markområden löstes in på Handelshamnens område i enlighet med gällande detaljplan. I planen var de inlösta markområdena allmänna områden och delar av tomt. I budgeten finns ett anslag för anskaffning av råmark för planläggning. Detalj- och generalplan fastställdes inte under verksamhetsåret, endast 1 detaljplan (Kårkulla). Till dessa delar nåddes inte målsättningen som var att fastställa 6 planer/150 tomter. Stadens egen tomtreserv av egnahemshustomter är fortfarande relativt bra i Ekenäs. Personalstyrkan inom samhällstekniska sektorn fortsatte att minska under verksamhetsåret främst på grund av pensioneringar. Ingen ny personal anställdes under verksamhetsåret, rekryteringen av en planläggningsarkitekt förbereddes. Driftsutgifter Tekniska sektorns normala verksamhet visade ett överskott på i förhållande till budgeten. Verksamhetsbidraget var Sektorns resultat påverkas delvis av de budgetändringar som gjordes under verksamhetsåret. Det gjordes tre budgetändringar gällande driftskostnader: ett tilläggsanslag på euro beviljades till underhållsarbete inom samhällstekniska avdelningen och stadsplaneringsavdelningen beviljades ett tilläggsanslag på euro för planläggningens köptjänster. Försäljningsmålet för fastigheter sänktes genom en budgetändring på euro för driftskostnader. Generellt kan konstateras att tomtförsäljningen var trög och de ekonomiska målen uppnåddes inte till dessa delar. Sektorn har under verksamhetsåret haft 3 st pensioneringar, lediga platser har inte fyllts och en del av uppgifterna har skötts med hjälp av vikarier. Skötsel- och underhållskostnaderna förväntades överstiga ramarna närmast gällande vinterunderhåll och belysning, varför tilläggsanslag äskades. Höstvintern 2013 var helt snölös, vinterunderhållet inleddes inte ens under höstvintern. Myndighetsverksamheten (byggnadstillsyn och miljövård) och relaterad tillståndshantering har för miljövårdens del stannat under målen. Övriga avdelningar kan generellt beskrivas enligt följande: - Samhällstekniska avdelningen använde till väghållning och för parkavdelningens verksamhet. Kostnaderna för gatuunderhållets köptjänster överskreds med Å andra sidan minskade lönekostnaderna. Dessutom kan nämnas, att avdelningen betalade sammanlagt för vägbelysningens el och för bränslen. Kraven på parkavdelningen för uppföljning och skötsel bl.a. i lekparker har ökat stadigt. Samhällstekniska sektorns verksamhetsbidrag var negativt. - Stadsplaneringsavdelningen som år 2013 svarade för planläggning, byggnadstillsyn och miljövård hade ett verksamhetsbidrag, som var på plus. Anslagen till planläggning användes till köptjänster inom ramen för budgeten. Verksamheten hos Sydspetsens miljöhälsa var ekonomiskt lönsam, verksamhetens överskott var cirka Livsmedelslaboratoriet stängdes under verksamhetsåret. Trots avslutad verksamhet blev verksamhetens verksamhetsbidrag cirka Resultatet för byggnadstillsynen var bra, inkomsterna överskred budgeten med cirka och kostnaderna kunde hållas inom ramen. Även resultatet för miljöskydd var tillfredsställande, inkomsterna var på plus och utgifterna nästan i enlighet med budgeten, en liten överskridning där på cirka

102 Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl Sammandrag - Sammanlagt ca användes på köptjänster inom planläggning. Av avdelningens prestationer kan nämnas att år 2013 godkändes en detaljplan. Byggnadstillsynen beviljade 405 byggnadslov, jämfört med 406 lov år För miljövårdens del konstateras att antalet genomförda prestationer, dvs. lov och inspektioner, var 503 år Verksamhetsbidraget för mätnings- och fastighetsbildningsavdelningen, där försäljningsvinsterna bokförs, var Avdelningen sålde eller hyrde år 2013 ut 49 tomter, året innan (2012) var antalet 92 tomter. Av tomterna var 10 nya, obebyggda egnahems- eller företagstomter. Försäljningen av fastigheter och tomter nådde inte målsättningen varför man anhöll om en budgetändring. Verksamhetsbidraget för mätnings- och fastighetsbildningsavdelningen var cirka Inkomsterna från virkesförsäljning var totalt Administrationen för samhällstekniska nämnden visade ett positivt verksamhetsbidrag på cirka , inklusive höstmarknaden. Som prestation kan nämnas att antalet bokförda verifikat var (år 2012: och antalet fakturor (år 2012; 5 151). Investeringar Allmänt kan konstateras, att få investeringsprojekt verkställdes under år Tekniska centralen använde 91,8 % av investeringsmedlen 2013, dvs. av 2,305 miljoner användes cirka 2,116 miljoner. Samhällstekniska avdelningen tar hand om de flesta investeringarna. Medlen användes enligt följande: Ändringar i anslag för investeringar som beviljades under verksamhetsåret 2012 var: - Budgetändringen i fastighetsförsäljning för investeringsdelen var en sänkning på Trivseln och funktionaliteten på områden förbättrades under året med investeringar. År 2013 var blygsamt gällande investeringar, budgeten innehöll få investeringsobjekt jämfört med tidigare år. Objekten var bl.a. lättrafikleden i Rävnäs, byggande av gatuinfra på Fiskars området på basis av markanvändningsavtal samt byggande av järnvägsviadukten på Svedjaområdet som samprojekt med Trafikverket. Grundförbättringar och nybyggen av trafikleder genomfördes i enlighet med den byggplan som samhällstekniska nämnden hade godkänt. Under verksamhetsåret genomfördes som utvecklingsprojekt utredningar som hörde till planläggningen och tomtreserveringsavtalet för Handelshamnen, utredning av fiskevägar i Svartå samt byggplan för reparering av Jomalvik. Investeringsprogrammet för gatunätet var totalt 1,0 miljoner och summan användes enligt följande: Nya gator på bostadsområden förverkligades för , 3 st. Grundförbättringsobjekt och gatubelysning förbättrades enligt investeringsprogrammet till att bygga nya gator till att asfaltera stadens gator euro till att bygga och förnya belysningen 98

103 Administration DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Chef för adm tjänster Åke Frondén VERKSAMHET Samhällstekniska sektorns kanslifunktioner och administration Inom avdelningens budget finns också understödsverksamhet i enlighet med lagen om enskilda vägar samt Ekenäs höstmarknad. Avdelningschefen är dessutom ansvarsperson för hamnverksamheten och stadens småbåtshamnar. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Avdelningen är gällande kanslifunktionerna långt en intern serviceenhet inom tekniska centralen. Kanslitjänster såldes samtidigt åt Intern service gällande hantering av fakturor (½ årsverke) Avdelningschefen fungerar samtidigt som controller för hela sektorn. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal sammanträden STN Antal behandlade ärenden Antal bokförda verifikat Antal fakturor Mätare Administrationens andel av samhällstekn sektorns utg. i % 4,2 4,3 4,2 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,7% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,2% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 6,2 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,5% Material och varor ,7% Understöd ,1% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -13,3 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -14,9 % 99

104 Administration DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Chef för adm tjänster Åke Frondén ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten förverkligades i huvudsak planenligt. Antalet nämnder utökades med en (planläggningsnämnden) vilket krävde vissa omdisponeringar inom avdelningens arbetsfördelning. Administrationens möjligheter till att fungera enligt ursprungliga målsättningar förbättrats i och med att tekniska centralen fungerar koncentrerat i en fastighet. Ett halvt årsverke på kanslisidan utgörs av Rondohantering åt Intern service. Ekonomi: Målsättningen gällande intäkter uppnåddes inte då försäljningen av kanslitjänster till Sydspetsens Miljöhälsa inte förverkligades. ( ). De ekonomiska målsättningarna för höstmarknaden uppnåddes. Genom inbesparingar på utgiftssidan ( ) blev nettoutgifterna dock lägre än beräknat. 100

105 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska avdelningen ansvarar för gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser. Avdelningen ombesörjer lovsbehandling som hör till området, planering, byggherreverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ansvara för att den kommunaltekniska grundservicen fungerar o rätt dimensionerad yrkeskunnig personal och tillräckligt stor maskinpark Planera, bygga, låta bygga och upprätthålla gatunät och trafikleder, parker, lekparker, simstränder och andra allmänna områden och konstruktioner samt till dem hörande byggherreuppgifter Iaktta de lagar och direktiv som stiftas för diverse anläggningar och områden. Säkerhetsplanering, Besiktningar och uppgörande av räddningsplaner Upprätthålla och utveckla arbetssäkerheten på arbetsplatserna. Satsning på personalens välmående. Prioritera lösningsmodeller som är bestående och samtidigt ekonomiska o utnyttja det rådande lokala markandsläget genom att konkurrensutsätta lämpliga entreprenadhelheter, alternativa modeller granskas då förverkligande planeras o en genomskinlig kostnadsstuktur för verksamheten Förverkliga till området hörande investeringsobjekt, vilka intagits i investeringsbudgeten som egna projekt eller genom avtalspartners o nyinvesteringarnas tyngdpunkt är som köptjänster, skötsel och underhållsrelaterade projekt som egna arbeten o utbyggnaden av nya planeområden förverkligas som skilda investeringshelheter i samarbete med Raseborgs Vatten o tyngdpunkt på arbetenas ledning och övervakning Utveckla samarbetet med Interna service, Raseborgs vatten, Ekenäs energi, sysselsättningsenheten och idrottssenheten. Tyngdpunkt på personal och fordonscentral (arbetsmaskiner) Aktiv medverkan vid planering och utbyggnad av nya områden, med målsättning till ett snabbt förverkligande efter det planen fått laga kraft. o samstämning av planläggnings- och tomtproduktionsprogrammen o tidtabellen för förverkligande görs förutsägbar och sammankopplas till tomtutgivningen o byggnadsplaneringens förutsägbarhet och entreprenadhandlingar uppgörs i god tid Planera och förverkliga trafiksäkerhetsåtgärder med sikte på en säker och hållbar trafikmiljö (Raseborgs stads trafiksäkerhetsplan 2010) Uppdatera kartor och register för stadens skötselområden. De återställda avstjälpningsplatsernas eftervård fortsätter( Österby och Svartå) Markanvändningsavtalens förverkligande medtas i de årliga verksamhetsplanerna; o Fiskars o Dönsby West, när planen har laga kraft o Billnäs, när planen har laga kraft Utveckla en fadderverksamhet för områden som kan skötas av föreningar eller privata personer. Lagstadgade arbetsuppgifter måste i detta sammanhang övervakas av staden, ex skötsel av badstränder och lekparker. 101

106 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Gatunätets längd (km) 246,4 252,5 252,6 Lättrafiknätets längd (km) 37,8 37,8 38,2 Antal belysningspunkter (st) Skötta grönområden (ha) 78,0 78,5 78,5 Skötta gångstigar (km) 13,0 13,0 13,0 Lekparker (st) Simstränder (st) Mätare Kostnader för gatunät /km Kostnad / gatunät, belysningspunkt Kostnad / m2 skötta grönområden 0,50 0,50 0,50 Kostnad / st, lekparker (medeltal) Kostnad /st, simstränder (medeltal) SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,2% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 10,8 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,2% Understöd ,0% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,9 % Verksamhetsbidrag ,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -9,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Skötsel och underhåll sköttes under verksamhetsåret både i egen regi och som underleverans. Vinterunderhållet sköttes till stor del som underleverans, cirka 18 entreprenadområden, centrumområdena sköttes huvudsakligen som eget arbete. Vårvintern 2013 var snörik, men under hösten behövdes vinterunderhåll knappt alls. Den snöfattiga (det snöade inte alls) höstvintern medförde ekonomiska inbesparningar. 102

107 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl Sammandrag Avsikten är att utnyttja effektivt den egna tekniska personalen och maskinparken i skötsel och underhåll samt vid investeringar. Verksamheten fokuseras på egna projekt, skötsel- och underhållsobjekt (för driftskostnadernas del) samt på investeringsobjekt. De stora investeringsprojekten konkurrensutsattes och den egna maskinparken och personalen användes vid verkställandet av mindre investeringsprojekt. Under verksamhetsåret vidtogs åtgärder som åtgärdsprogrammet förutsätter, den tekniska personalen hos tekniska väsendet och stadens interna service förenades till ett sk. tekniskt team. Tekniska teamet består av teknisk personal på samhällstekniska avdelningen och intern service samt av arbetsledning. Målet är att effektivera verksamheten och samtidigt utnyttja person- och maskinresurser på bästa möjliga sätt för effektivitet, ekonomi och flexibilitet. Ett lokalt avtal gjordes upp med personalen om en sk. timbank och övertidshantering. I samband med det tekniska teamets verksamhet slogs även några depåer ihop, t.ex. i Karis arbetar hela tekniska skötsel- och underhållspersonalen i en depå. Trots anpassningsåtgärder kunde verksamheten skötas väl. Samhällstekniska nämnden behandlade i början på verksamhetsåret de spar- och anpassningsåtgärder för 2013 som sektorns budget förutsatte. Anpassningsåtgärderna riktades närmast på arbetsprestationer inom samhällstekniska avdelningen. Nämnas bör att t.ex. julbelysningen både i Karis och i Ekenäs förverkligades mycket lyckat av lokala företagare och föreningar, detta ska göras även i fortsättningen. Tyngdpunkten för planeringsarbeten under de kommande verksamhetsåren läggs på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion och byggande av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet och godkända planer och gatuinfrans reparationsbehov som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar att genomföra byggprojekt för gator och allmänna områden i Fiskars. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Investeringsprojekt förverkligades under verksamhetsåret i enlighet med budgeten. Antalet investeringar har varit färre än tidigare år, tyngden i verksamheten har lagts på planerings- och utvecklingsprojekt. Projekten beskrivs i sektorns investeringsöversikt samt i en separat lista på investeringar. Samarbetet med Raseborgs Vatten drevs genom gemensamma förhandlingar med målsättningen att färdigställa områden samtidigt och enligt tidtabellen. Projektplanering utfördes tillsammans med Raseborgs Vatten i fråga om gemensamma byggprojekt. Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes och gatubelysning förnyades, belysningsanordningarna byttes ut mot miljövänligare anordningar. Arbetet för att uppdatera vattenförsörjningen fortsatte under verksamhetsåret och arbetet väntas bli klart under Ekonomi Vårvintern 2013 var mycket snörik. På basis av andra kvartalets mellanbokslut beslöt man att äska tilläggsanslag för underhåll. Beräkningar visade att man skulle överskrida kostnaderna ifall höstvinterns väder blev lika med tidigare årens väderlek. Men det kom ingen snö under höstvintern och behovet av underhåll var mindre än beräknat varför kostnaderna blev lägre än väntat. Anslaget för underhållets köptjänster underskreds med cirka euro. Kostnaderna för gatubelysningsel var totalt (år ), anslaget underskreds för dessa delar med cirka Att ha gatubelysningen släckt under sommaren (maj augusti) betydde därmed en märkbar inbesparing i energikostnader. Bränslekostnaderna för gatuunderhållet var sammanlagt euro, vilket innebär att anslaget överskreds med 400 euro. Av enskilda betydelsefulla kostnadsposter kan nämnas bränsle och el vilkas pris stiger från år till år. Överskridningen av ovannämnda anslag kompenserades av att löneutgifterna minskade, varvid driftsbidraget för hela samhällstekniska sektorn var euro positivt jämfört med budgeten. Avdelningens inkomster består huvudsakligen av fordonscentralens interna inkomster. Inkomsterna uppstår både i drifts- och investeringsbudgeten. 103

108 DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef VERKSAMHET Planläggningsavdelningen sköter om planeringen av markanvändningen; planläggning såsom general- och detaljplanering. Enheten bereder ärenden gällande ansökningar av planeringsbehovslösningar och undantagslov för bygglov. Till enhetens uppgifter hör även beredning av utlåtanden och aktiv uppföljning av och deltagande i planeringsprocesser och projekt av strategisk betydelse i överkommunala sammanhang. Som stadens planläggare fungerar stadsplaneringsarkitekten i enlighet med MBL:s 20. Avdelningen sköter om stadens fasadsyn i enlighet med byggnadsordningen. Beredningen av undantagslov och planeringsbehovslösningar är förankrat i AGBU arbetsgruppen, som tillsätts av tekniska direktören Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Vatten- och livsmedellaboratoriet sköter analyser av livsmedel, dricksvatten och inomhusluft samt radonmätningar och provtagningspaket som säljs till företag. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Planläggning Planläggningens huvudmålsättning är att möjliggöra ett tillräckligt stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. En ekonomiskt hållbar bostads- och näringspolitik förutsätter en långsiktig och tillräcklig produktion av tomter på stadens egen mark. För att uppnå målen måste staden ständigt utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Detta ger bättre möjligheter för staden att själv kunna påverka planläggningen med sikt på aktiv tomtutgivning. I områden med rättsverkande generalplan kan staden planera utan direkt styrning från landskapsplanen och på så sätt effektivare utnyttja sitt planläggningsmonopol. Dessutom kan eventuella besvärsprocesser bli kortare, då besvärsrätten till högre rättsinstans är begränsad inom områden med rättsverkande generalplan. Under det kommande budgetåret 2013 inleds två strategiskt viktiga planeringsprojekt, vars målsättning är att säkerställa en framtida utvecklingskorridor i området mellan Karis och Ekenäs tätorter. Inom några års sikt kan denna satsning ge en betydande tomtreserv med attraktiva småhustomter i västra Karis området och ett betydande tillskott på företagstomter med logistiskt fördelaktigt läge i Horsbäck - Kärrby -området. Detaljplaneringen i ifrågavarande område kommer att inledas parallellt med generalplaneringen. Planeringen av skärgården i Raseborg fortsätter etappvis; strandgeneralplaneringen av Västra skärgården inleds under det kommande året. Insatser för att säkerställa tomtutbudet på kortare sikt sker genom att prioritera lämpliga planeringsobjekt, vilka redan är igångsatta; Gumnäs områdets detaljplan kommer preliminärt att godkännas under 2013 med uppskattningsvis inemot 100 nya egnahemstomter, Tallåker invid Prästgården -området inleds, Gammelbodaområdet utvidgas genom en ny detaljplan för havsnära boende och i Tenala planeras ett nytt småhusområde med planetomter invid Bromarvvägen. Vikt läggs vid planering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer; planeringen av bl.a. Billnäs bruks, Dragsviksstrandens och Karis yrkis områden fortsätter. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet. En central målsättning är att i planeringsprocessen fördjupa samarbetet inom planeringen över sektor- och avdelningsgränserna. Avsikten är att i ett möjligast tidigt skede utreda planers totalekonomiska verkningar med beaktande av utbyggnad av infrastruktur och annan kommunal service. 104

109 DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef Planeringsprocessen bör gå hand i hand med den kommunaltekniska planeringen (gatubyggande, vatten- och energiförsörjning), vilket ger utdelning i slutändan genom inbesparingar i stadens investeringar och i en kvalitativt bättre boendemiljö. Byggnadstillsyn Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om bygglov, åtgärdstillstånd, rivningslov och anmälningar samt avge utlåtande över byggnadslov. Granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Omorganiseringen från enhet till avdelning medför förbättring av ett flertal arbetsskeden samt att jävskapssituationer kan undvikas. Även arbetsmiljön inom byggnadstillsynen förbättras. Miljövård Utöver miljöbyråns lagstadgade och fortlöpande uppgifter kommer byrån under år 2013 att fästa stor vikt vid vården av vattenmiljöer i kommunen. Samarbetet med yrkeshögskolan Novia har redan producerat betydande projekt, så som avloppsvattenprojektet Krav. En efterföljande inventerings- och skötselplan för havsmiljöerna i kommun är under planering. Förverkligandet av dessa projekt skulle inom den maritima miljövården lyfta Raseborg till en av landets ledande kommuner inom detta område. Också projekt som syftar till ibruktagning av utfällningsbassänger och våtmarker vid större åkerområden ingår i planerna. Arbetsuppgifterna inom miljöbyrån har omorganiserats. Miljöchefen har övertagit rollen som huvudansvarig för livsmedelslaboratoriet. En av miljöinspektörerna fungerar som byggnadstillsynens sakkunniga i avloppsvattenfrågor. Miljöbyråns kanslist utför också uppgifter inom livsmedelslaboratoriet. En följd av detta är att miljöbyråns resurser för det egentliga miljöarbetet kännbart minskat då en av inspektörerna samtidigt arbetar på deltid. 105

110 DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Enligt skilt planläggningsprogram Generalplaner, förslag framlagda (dgr) Detaljplaner, förslag framlagda (dgr) Godkända detaljplaner st Nya planetomter Beviljade byggnadslov Åtgärdstillstånd Undantagslov Utförda syner Miljövårdsinspektioner Tillstånd och utlåtande Laboratorieanalyser Mätare Bruttokostnad/beviljade bygglov 775,91-582, ,12 Bruttokostnad/invånare 16,03 15,00 14,82 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård Nettokostnader för veterinärvård Nettokostnader för laboratorium Laboratoriekostnad / analys netto 17,16 12,53 41,29 SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter ,3% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter ,7% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -20,5 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,9% Material och varor ,5% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader ,2% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -11,7 % Verksamhetsbidrag ,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -8,4 % 106

111 DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning Under året har stadens planläggning fortsättningsvis fört ett aktivt samarbete med centrala myndigheter som Nylands förbund och Nylands NTM -central i form av sk. månadsmöten och myndighetssamråd. Planläggningen är representerad i planeringsgrupper för planläggning och handelns expertgrupp inom Nylands förbund. Planläggningen följer med och påverkar beredningen av landskapsplaneringen (etapp 2 och 4) aktivt. Arbetet med att utveckla planeringsprocessen fortsätter; under år 2013 introducerades idéplanen som ett flexibelt och användbart instrument i beredningsskedet av planen. Under året har stadens planläggning inlett ett samarbetsprojekt med yrkeshögskolan Novia inom ramen för projektet GeoDesign, som bl.a. strävar till att ta i bruk nya konkreta metoder för idéplaneringen. Ett treårigt planläggningsprogram har godkänts i stadsstyrelsen i november Det nu gällande planläggningsprogrammet för fem år ( ) har godkänts i stadsstyrelsen i januari För budgetåret 2013 var elva (11) planprojekt enligt dåvarande planläggningsprogrammet preliminärt avsedda att godkännas i fullmäktige under Enligt budgetmätetalen är dessa sex (6) till antalet. Under budgetåret 2013 har en (1) plan godkänts i fullmäktige. Året innan var antalet nio (7), vilket låg tre (1) planer över budget. Under året har sex (6) planer framlagts till offentligt påseende, vilket är i linje med budgetmålet. Nedan en redogörelse för projekten och kortfattad analys på varför man inte nått upp till målsättningarna (tidtabellsmässigt) för antalet godkända planer och nya tomter: projekt Billnäs Bruk Gumnäs och Klockarudden Pojo kommunhus Läpp affärsområde Centrum- Folkets hus Svarfvars, delgeneralplan Gammelbodastranden motivering till fördröjning av tidtabellen Privata markägares målsättningar i förhållande till myndighetsutlåtanden om planens konsekvenser måste klargöras före planen kan beredas för vidare beslut. Utvidgning av möjlighet till växelverkan; utarbetande och framläggning av idéplan. Konsultplanering av planförslag igång under senare hälften av 2013 (brist på medel för köptjänster). Utvidgning av planprojektet till att beröra större del av Pojo centrum (stds separat beslut). Olika tolkningar bland myndigheter om projektets regionala/lokala betydelse; möjlighet att anvisa området som KM. Reserveringsavtal gjord under Nya målsättningar har krävt ny framläggning under Förhandlingar om avtal om inledande av planläggning med markägaren har inte fortskridit pga markägaren. Myndighetsutlåtandens beaktande oklar med tanke på fortsatt planering. Planens omfattning oklar. Användande av MBL 44 inte möjlig. Privat markägare. Lågt prioriterat projekt pga resursbrist (orsak: markägares subjektiva rätt till behandling av ärenden väckta på markägarens initiativ; undantagslov, planeringsbehov och övervakning av stranddetaljplanering) 107

112 DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef Dragsviksstranden Österby föreningshus Björknäsgatan Box, delgeneralplan Utdragen process pga markägaren (staten). Kräver dessutom markanvändningsavtal före behandling i fullmäktige. Förhandlingar har inte påbörjats under Har under 2013 väntat på förvaltningsdomstolens utslag om besvär över försäljning (oklara markägoförhållanden). Oklara målsättningar för att kunna göra upp program för deltagande och bedömning (fd. Mäntykoto -tomten). Kräver dessutom avtal om inledande av planläggning med privat part. Fördröjt projekt pga resursbrist (orsak: markägares subjektiva rätt till behandling av ärenden väckta på markägarens initiativ; undantagslov, planeringsbehov och övervakning av stranddetaljplanering) I budgetmålen för år 2013 nämns följande ämnesområden (nedan med motiveringar och analys): Målsättning: Huvudmålsättning: stort och attraktivt tomtutbud i staden, såväl för bostäder som för företagsetablering. Planering av stadens egen mark. Utöka arealen med rättsverkande generalplan i strategiskt viktiga områden. Inledande av två strategiskt viktiga projekt; Karis västra tätort och Horsbäck-Kärrby Analys: Utanför centrumområde planeras nya områden i huvudsak genom delgeneralplanering. Delgeneralplanen för Karis västra tätort har inletts (läge: program för deltagande och bedömning (PDB) i början av 2013). Arkeologiska och naturinventeringar gjorda. Prioriterat av stds. Delgeneralplanen för Horsbäck-Kärrby har inte ännu anhängigjorts. Arkeologisk- och naturinventering påbörjade Ny planläggningsarkitekt fr.o.m. 02/2014, som fortsätter med projektet. Prioriterat av stds. Inledande av planering av Västra skärgårdens strandgeneralplan. Tomtutbudet ökas genom nya planeområden; Gumnäs-Klockarudden, Tallåker, Båssastranden (Gammelboda), Tenalavägen. Projektet är inte i ett aktivt skede. Enligt gällande planläggningsprogram (beslut i stds) fortsätter planläggningen preliminärt år Gumnäs- Klockarudden, se ovan. Tallåker, natur- och arkeologisk inventering gjord, privat mark och kräver avtal om inledande av planläggning. Båssastranden, PDB anhängig, idéplan utarbetas (utvidgning av möjlighet till växelverkan). Betydande tomtutbud med attraktiva tomter. Tenalavägen, församlingen, kräver avtal om inledande av planläggning. 108

113 DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef Planering av områden med kulturhistoriskt värde; Billnäs Bruk, Dragsviksstranden och Karis Yrkis område. Planeringsprocesserna effektiveras i sin helhet. Billnäs bruk och Dragsviksstranden, se ovan. Karis yrkis område (Västra Nylands yrkesskola, detaljplan), planeringen fortsätter enligt ursprunglig tidtabell. En detaljerad processbeskrivning (initiativ, beredning, beslut, verkställighet) har under år 2013 utarbetats av ledande planläggningsingenjören. Med processbeskrivningen säkerställs en hög kvalitetsnivå på verksamheten. Utvecklande av idéplanen som planeringsinstrument. Andra faktorer som påverkat verksamheten: -ibruktagning av nya arbetsrutiner genom förändrad förvaltningsstadga - ny planläggningsnämnd och ändrad föredragning; -undantagslov, planeringsbehov och stranddetaljplaneringen belastar ordinarie planläggningsverksamhet (under 2013 behandlades 81 st undantagslov); -tilläggsbudget för planläggningen från för anskaffning av köptjänster beviljat av fmge , dvs. långt in i budgetåret, vilket orsakat en fördröjning av främst de projekt, som ligger på stadens egen mark. Byggnadsinspektion Antalet beviljade bygglov och åtgärdstillstånd var i stort sett på samma nivå som år Beredningen av undantagslov har belastat byggnadstillsynen med ½ personresurs. Byggnadstillsynen har gett utlåtanden till planeförslag samt deltagit i flera myndighetssammanträden med NTMcentralen. Flyttandet av arkiv från Pojo och Karis gamla stadshus till nuvarande verksamhetsutrymmen har betydligt underlättat behandlingen av inlämnade ansökningar. Byggnadstillsynen har anskaffat en bil för att införa ett nytt arbetssätt gällande bokning av syner. I och med att syneförrättningarna blivit mera koncentrerade och endast en inspektör per dag utför detta har man kunnat ha mera personal tillgänglig och därigenom ökat servicenivå. Miljövård På våren 2013 beslöt stadsstyrelsen stänga stadens ackrediterade vatten och livsmedelslaboratorium. Miljöbyrån hade långtgående planer på att förkovra laboratorieverksamheten i samarbete bl.a. med yrkeshögskolan Novia och Ekenäs gymnasium. Många betydande ärenden aktualiserades under året så som anslutningstvång inom Skåldö vattenandelslag och färdigställande av Krav avloppsvattenhanteringsplan. Planeringen för byggandet av fiskvägar i Svartån återupptogs i samarbete med Västra Nylands vatten och miljö och forskningsinstitutet Aronia. Med yrkeshögskolan och med byggnadsinspektionen fortsatte det intima samarbetet som hittills. 109

114 DRIFTSHUSHÅLLNING Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Sammandrag Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Expertorgan: Planläggningsnämnden, miljö- och byggnadsnämnden Ansvarspersoner: Tekn.dir. Jan Gröndahl / Stadsplaneringschef; Ledande byggnadsinspekt.;miljöchef Ekonomi: Planläggning Stadsfullmäktige beslöt att för planläggning bevilja ett tilläggsanslag på Totalanslaget för konsulttjänster för planläggning uppgick därefter till Av detta användes under året Avdelningens intäkter uppgick till eller 70,4 % av det budgeterade. Utgifterna uppgick till 91,2 % av de budgeterade anslagen eller totalt Nettoutgifterna blev därmed lägre än budgeterat. Byggnadsinspektion Målsättningarna på intäktssidan uppnåddes. Intäkterna förverkligades till 112,5 %. Samtidigt skedde på utgiftssidan, trots att reseersättningarna överskreds en inbesparing på Nettokostnaderna blev därmed lägre än budgeterat. Miljöhälsoskydd inkl veterinärtjänster Vatten- och livsmedelslaboratoriet stängdes under våren P.g.a att vissa av verksamhetens initialkostnader måste erläggas för hela kalenderåret och verksamheten efter stängningen ännu medförde kostnader överskreds de budgeterade utgifterna med drygt 40 %. Nettokostnaderna blev totalt drygt mera än beräknat. Kostnaderna för Sydspetsens Miljöhälsa uppgick till totalt (i budgeten ). Miljöbyråns kostnader överskreds med eller 2,8 %. Miljösektorn höll sig dock totalt sett inom budgetramen. 110

115 Fastighetsbildning och kartläggning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Stadsgeodet Pentti Viljanmaa VERKSAMHET Stadens markpolitik, förvaltning av stadens markegendom, mätningsverksamhet, fastighetsbildning, kartservice, skogsbruk, enskilda vägar MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ansvara för fastighetsbildning inom detaljplaneområden och föra fastighetsregister. För fastighetsbildningen innebär målsättningen att byggnadstomter bildas i den takt att byggnadsprojekt inte blir fördröjda på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra klarheten i fastighetssystemet. Utarbeta kartprodukter, upprätthålla stadens kartverk. Under planåren reserveras medel för att utvidga baskartan på Hangöudd. Ett nytt koordinatsystem, EUREF FIN, tas i bruk. Utmärka i terrängen planer, byggnader, gator och anläggningar samt utföra terrängmätningar. Upprätthålla register för förvaltning av stadens markegendom. Förutom uppgifter om fastigheternas mark- och vattenarealer skall anskaffningsvärdet upptas. Registret skall automatiskt uppdateras i stöd av skedda köp och försäljningar. Ansvara för att planera och förverkliga stadens markpolitik, för arrendeärenden samt inköp och försäljning av tomter och områden. Målsättningen är att kunna skaffa råmark för planläggning av nya områden för bostäder och arbetsplatser. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även icke strategiska markområden kan säljas. I vissa fall bör detaljplan ändras för att möjliggöra försäljning av markområden. Vissa områden som är icke strategiska kan nyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. Under planperioden inleds ett markpolitiskt programarbete. Ansvara för kommunens åligganden i enlighet med lagen om enskilda vägar. Bidragen till enskilda vägar beviljas från avdelningen administration. Ansvara för skötsel av stadens ekonomi- och parkskogar. Stadens skogar sköts på ett hållbart sätt i enlighet med den upprättade skogsbruksplanen för Raseborgs stads ekonomiskogar. Ansvara för friluftsleder. Upprätthålla adressystemet. 111

116 Fastighetsbildning och kartläggning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Stadsgeodet Pentti Viljanmaa BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Överlåtna tomter Tomtreserv, småhustomter Tomtreserv, våningshustomter Tomtreserv, arbetsplatstomter Utförda fastighetsförrättningar (antal fastigheter) 31(58) (27) Tomtindelningar (däri tomter) Utmärkning av byggnader Försäljning av registerutdrag Försäljning av kartor Skogsareal, ha Parkskogar, ha Stadens markegendom, ha Mätare Inkomst ovanstående prestationer netto / prestation Såld virkesmängd, park o ekonomiskog, m Enskilda vägar, bidrag / km Nettoinkomst / invånare (28 800) Bruttoinkomst av markegendom /ha SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,6% Avgiftsintäkter ,8% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -14,1 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,5% Material och varor ,9% Understöd Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -0,7 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -23,1 % 112

117 Fastighetsbildning och kartläggning DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Stadsgeodet Pentti Viljanmaa ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Under året överläts sammanlagt 49 tomter, vilket var betydligt färre än under år 2012, då de överlåtna tomterna var 92 till antalet. Av tomterna överläts 39 genom försäljning, medan 10 överläts genom arrende. Av antalet överlåtna tomter utgjorde det stora flertalet gamla legotomter, som inlöstes i början av året. Dessa var till antalet 31. Sammanlagt såldes endast tio (10) "nya" tomter (sammanlagt 20 nya tomter överläts under året). Värt att notera är att överlåtelserna skedde från de tidigare detaljplaneområdena. Intäkterna från fastighetsförsäljningen var sammanlagt 1,27 mn.. Budgetändring gjordes under året, varvid de nya budgetmålen överskreds med 0,27 mn.. Inkomsterna härrörde sig detta budgetår från regelmässiga överlåtelser av tomter och byggplatser. De av NTM-centralen erlagda landsvägsersättningarna utgjorde en betydande del av inkomsterna detta år. Däremot såldes inga icke strategiska områden, såsom t.ex. skogs- eller fritidsfastigheter. Under budgetåret gjordes inte några egentliga förvärv av råmark. Gatumark, två tomtdelar och ett allmänt parkeringsområde förvärvades genom officiellt inlösningsförfarande. Därtill återköptes tre tomter. Utgifterna för inköp av jord- och vattenområden utgjorde sammanlagt 0,26 mn.. Inkomsterna från arrendena för mark och vatten, , underskred knappt det budgeterade ( ). Intäkterna var ca lägre än föregående år. Inkomstbortfallet beror på att betydligt fler legotomter såldes än tillkom under året (nettominskning av antalet med 21). Det faktum att avdelningen en stor del av året hade brist på personresurser återspeglades framför allt i fastighetsbildningen såtillvida, att verksamheten inte alls var lika livlig som under de föregående åren. Under budgetåret bildades sammanlagt 27 fastigheter, vilket var klart under målsättningarna (100). Även antalet utmärkningar av byggnaders platser, 72, var under målsättningarna (100). Även det faktum att få planer vunnit laga kraft under året har bidragit till det låga antalet bildade fastigheter. Färre antal byggnadstillsynsmätningar sammanhänger åter med de allmänna konjunkturerna. Försäljningen av kartor och registerutdrag hölls volymmässigt på en klart lägre nivå än Under året gjordes inga flygfotograferingar i syfte att förstora området för stadens baskarta p.g.a. avsaknad av budgetmedel. Förberedelserna för att ta i bruk en ny version av Spatial Web (SW7) och att införa det allmäneuropeiska koordinatsystemet EUREF-FIN (ETRS-GK24) fortsatte under året. Båda systemen tas i bruk i början år Försäljningen av virke, ca m3, var något större än budgeterat. Drygt st. plantor planterades, vilket motsvarar en förnyelseyta om ca 45 ha. Gallringar gjordes på en yta om ca 170 ha inkl. landskapsvårdande parkskogsgallringar. Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde under år 2013 fyra gånger och behandlade elva ärenden. Antalet förrättningar var tio (10), i samband med vilket tre besvär över väglags vägstämma behandlades samt tre nya väglag grundades och fyra vägdelar indrogs/överfördes till annan enskild väg. I bidrag till enskilda vägar (sammanlagt 211 väglag) utbetalades i snitt 357 /km, vilket är något lägre än det budgeterade. Under en stor del av året var avdelningens personalstyrka decimerad med två personer jämfört med föregående år, vilket klart återspeglades i verksamheten. Den ena fastighetssekreterarbefattningen kunde besättas först i oktober. Ekonomi: Då budgetändringen beaktas, var avdelningens totala inkomster 17 % högre än budgeterat. Då kostnaderna underskred det budgeterade med ca 3 %, resulterade detta i att verksamhetsbidraget blev ca bättre än budgeterat. Det dåliga allmänna ekonomiska läget och lågkonjunkturen inom byggbranschen har återspeglats på tomtmarknaden under budgetåret Sålunda minskade efterfrågan på tomter under året och den väntas inte bli livligare under år 2014, vilket ställer synnerligen stora utmaningar på tomtöverlåtelseverksamheten under det kommande året. 113

118 Småbåtshamnar Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Åke Frondén Sammandrag VERKSAMHET Småbåtshamnarna är organiserade som en nettoenhet. Omfattar stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Under planeperioden förbättras standarden i de befintliga båthamnarna. Den yttersta bryggan på Barckens udde tas ur bruk och bryggan rivs. Nya bryggplatser anläggs för att betjäna nya bostadsområden. Langansböle båtbrygga flyttas till Svartå (10 platser). Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Förbättringar i båthamnarna Barckens udde, yttersta bryggan rivs 2014 (- 85 platser) Ny brygga anläggs för Sjöviks behov ( + 30 platser) BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal båtplatser Mätare Andel uthyrda båtplatser, % SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 3,6 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,7% Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,2% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -5,8 % Verksamhetsbidrag ,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 20,2 % 114

119 Småbåtshamnar Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Tekniska direktören Jan Gröndahl / Åke Frondén Sammandrag ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Småbåtshamnarna Småbåtshamnarnas verksamhet förverkligades planenligt. Det årliga underhållsprogrammet verkställdes i huvudsak under vårens lopp. Gästhamnen Gästhamnens verksamhet förlöpte normalt. Ekonomi: Ökade kostnader för underhåll och framförallt renhållning samt kostnader för el och vatten av hamnar och gästhamn medförde att kostnaderna överskreds med (6,2 %). Verksamhetens nettointäkter blev vilket är lägre än beräknat. 115

120 Västra Nylands Avfallsnämnd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands avfallsnämnd, Roskaraati-Roskrådet, är en gemensam nämnd för sju kommuner (Raseborg, Hangö, Högfors, Ingå, Nummi-Pusula, Sjundeå och Vichtis). Den ansvarar för myndighetsuppgifter som berör avfallshantering i medlemskommunerna. Raseborgs stad fungerar idag som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Västra Nylands avfallsnämnd fastställer kommunvis taxor och avgifter för de kommunala avfallstransporterna och gör upp avfallshanteringsbestämmelser. Avfallsnämnden har hand om avfallshanteringens lokala kundregister som ligger som grund till de kommunala avfallstransporterna. I praktiken sköts insamlings- och transportverksamheten av kommunernas gemensamma avfallshanteringsbolag Rosk n Roll Oy Ab. Västra Nylands avfallsnämnd började sin verksamhet som den andra avfallsnämnden i landet. Om avfallsnämnd stadgas i den ikraft trädande avfallslagen 23: Om kommunen har överfört en serviceuppgift med anknytning till ordnandet av den kommunala avfallshanteringen till ett kommunägt bolag, är den kommunala avfallshanteringsmyndigheten i enlighet med kommunallagen ett gemensamt organ för kommunerna i samarbetsområdet eller en av dessa kommuner bildad samkommun. På grund av ändring av avfallslagen har Lojo och Karislojo anslutit sig till nämnden. Dessa två kommuner har idag avfallstransporter som baserar sig avtal. Ändring till centralt konkurrensutsatt kommunal avfallstransport kräver ett beslut. Beslutet kan tas av kommunen själv innan anslutning till nämnden eller tas av nämnden efter anslutningen. Om besluten om övergång till centralt anordnade avfallstransporter tas efter att den nya avfallslagen har trätt ikraft, kommer dessa två kommuner att ha åtminstone tre års övergångsperiod under vilken det skulle finnas två olika transportsystem inom nämndens verksamhetsområde. Detta skulle utmana nämndens verksamhet i form av upprätthållande av kundregister och finansiering. Att Lojo kommer med skulle även betyda att värdkommunen för nämnden väljs på nytt. Enligt avtalet om avfallsnämnden ska den största tvåspråkiga kommunen på området fungera som värdkommun. som bäst pågår en fusionsutredning mellan Rosk n roll Ab och Östra Nylands Avfallshantering Ab varför det kan bli ändringar i framtiden gällande avfallsnämndens verksamhet. Avfallsnämnden har också ansvaret utöver hushållsavfall för insamling och transport av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar. Brunnstömning på Västra Nyland är ordnad per avtal och det finns inga exakta uppgifter för tillfället om brunnstömningar eller transporter av slam till vidare behandling. För administrering av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar håller Rosk n Roll och Västra Nylands vatten och miljö rf med på ett projekt. Syfte med projektet är att samla in information till avfallsregistret om hanterings av avfallsvatten och vem som tömmer slamavskiljarna. Med dessa uppgifter kunde man följa upp huruvida slamavskiljare och samlingsbrunnar töms i enlighet med avfallsbestämmelser till rätt mottagningsställe och att transportören uppfyller kraven i lagen och förordningar samt att är registrerad i NTM-centralens register över avfallstransporter. Avfallsnämndens tjänsteinnehavare är avfallsombudsmannen som nämnden har delegerat sk. löpande ärenden, så som debitering av avfallsavgifter, hantering av påminnelser och godkännande av samavfall. Avfallsombudsmannen verksamhetspunkt befinner sig i avfallsnämndens värdkommuns utrymmen. Avfallsombudsmannen arbetar i Lojo, verksamhetspunkten är hos Rosk n Roll Oy Ab. BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Avfallsnämnden antal möten Antal behandlade ärenden Antal tjänstemannabeslut

121 Västra Nylands Avfallsnämnd Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 61,6 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,5% Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) 72,6 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2013 vs BS 2012) -37,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten fortsatte i nuvarande form under hela året Den planerade fusionen mellan Rosk`Roll och Östra Nylands Avfallshanterings Ab skedde inte ännu under år Ekonomi Utgiftssidan påverkades av att köptjänsterna blev större än planerat. Det nettomässiga resultatet uppnåddes inte helt då de på tekniska centralen i Karis reserverade utrymmena inte ännu togs i bruk år 2013 och medlemskommunerna därför inte fakturerades för detta (övriga kostnader). 117

122 Regionalt räddningsverk Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Räddningstjänsterna köps av Esbo stad Verksamheten fortsätter i samma utsträckning under hela planeperioden. Prestationer Utryckningar trafikolyckor Utryckningar bränder Granskning av automatalarm Utryckning fara för byggnadsbrand Mätare : Antal utryckningar / personer Raseborg Hangö Ingå Lojo Esbo SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2013 vs BS 2013) 668,3 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster ,8% Material och varor Understöd Övriga kostnader Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2013 vs BS 2013) -1,0 % Verksamhetsbidrag ,5% Förändring (BS 2013 vs BS 2013) -1,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Ekonomi: Utgifterna blev ca lägre än budgeterat. 118

123 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Mark- och vattenområden Utgifter Inkomster / Balansvärde Netto Situationsrapport Inga egentliga råmarksköp gjorda under året. Tre tomter återköpta. Inlösen av tomtdelar och allmänt område i Norra hamnen slutförd i september. Inlösen av allmänt område i Karis anhängigt, förskottsersättningarna erlagda. Låg efterfrågan på tomter under året. Sålunda avstannade tomtförsäljningen praktiskt taget helt efter att tiden för att lösa in legotomt till gammalt pris utgick. Antalet sålda tomter uppgår till 39, av vilka endast tio (10) utgörs av "nya" tomter (6 bostads- och 4 företagstomter). Budgetändring gjorts. Att notera i detta sammanhang är att uppemot en fjärdedel av inkomsterna härrör sig från ersättningar från landsvägsförrättningar. Byggnader Inköp och försäljning av fastigheter Utgifter Ekåsen, köp av fastighet 2012 Gamla Bastun i Ekenäs, köp av byggnad Inkomster / Balansvärde Furutorp Bromarv balansvärde Försäljning : Rasebo, Sommarö bost.byggnad, Box skola 2 st byggnader, Hantverkargården, Koivula, Kungsgatan 3, Prästkulla skolbyggnad, Skåldö skola 2 byggnader, Tovö - Risö, Mattsgatan 27. Försäljningspris inklusive anslutningsavgift 6 450, tomt / Vinst Netto Grundrenoveringar Intern Service Separat uppföljning av grundrenoveringsprojekt Biblioteket i Ekenäs Utgifter Renoveringen påbörjades och entreprenaderna mottogs Inkomster Arkivgolv - arbetet utfört. Netto Gårdsplan asfalt, dränering - arbetet utfört. Daghemmet Labyrinten, grundsanering Utgifter Daghemmet Labyrinten inre utrymmen togs i bruk Yttre områdenas mottagningsgranskning hölls Katarina skolan, grundrenovering / tidigare Karis svenska lågstadium Utgifter Arbetet slutfört. 119

124 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport Övriga grundrenoveringsprojekt Utgifter Övriga saneringsprojekt som gjorts under året vilka hör under Inkomster grundförbättringar är: EHS renovering av fysik-o kemisal, Servicehus i Karis Netto fjärrvärmeinstallation, Karis stadshus sanering av nedre våningen, Pojo Större grundrenoveringsobjekt : Pojo kommunhus ,-, Ekenäs HVC bäddavdelning, fysioavd., KATKO ,-, Stadshuset i Ekenäs ,-, Pojo brandstation netto ,-, Solbacka daghem/daghemslokaliteter i Karisomr ,-, Daghemsutrymmen, staket o Fiskars daghem ,-, bibliotek takreparation, Mariahemmet dränering, Ystadsgårdens fasadmålning, Bromarv gamla kansli takreparation, Uncan i Ekenäs förnyande av golv, Ekgränd vattentaket förnyat, Seminarieskolan förnyade bruksvattenrör, Karis brandstation vattenisolering av tvätthallen, arbetet fortsätter 2014, Billnäs daghem fjärrvärmeanlutning. Lönnbergska fastigheten, sanering ,-. Anslutningsavgifterna för fastigheter som sålts under tidigare år har nedskrivits. Grundrenoveringar Intern Service Direktionen för intern service disponerar hela anslaget och besluter separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt, gäller 20 separata projekt. Utgifter Inkomster Netto Nyinvesteringar Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter / Byggnad Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter färdigställs invändigt 2013, anslag Av anslaget i 2012 års budget om blev ca oanvänt och används istället Staden har förbundit sig att hyra ut byggnaden. Det sammanlagda anslaget för de invändiga arbetena är Utgifter Järnvägsstationsbyggnaden i Ekenäs, köp 2010 ( ,-) Inkomster Netto Kiilan koulu, utvidgning Kiilan koulu kommer efter saneringen 2014 att rymma elever från ett större upptagningsområde. Beslut om nya upptagningsområden fattas inom juni Utgifter Renoveringen påbörjades Entreprenörerna valdes av direktionen för Intern service Entreprenaderna mottogs , arbetet är slutfört. Stenskolans renovering och tillbyggnad klar (skede 1). Träskolans entreprenörer valdes av direktionen för Intern service Träskolans renovering påbörjades (skede 2). Stenskolans tillbyggnad och renovering fördröjdes på grund av sommarens störtregn som gjorde att vatten trängde in i första våningen. Mottagning av träskolans entreprenader skedde Stenskolan mottogs Den förverkligade utfallet innehåller även skolans inventarier på ca Anbuden på gymnastikhallen har kommit in. 120

125 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport HNS/VNS - Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Intentionsavtal med HNS för gemensam nybyggnation vid Västra Nylands Sjukhus som möjliggör en koncentration av all specialsjukvård vid VNS samt utrymmen för Raseborgs akuta bäddavdelning, gemensam jour och hälsovårdscentral i enlighet med strategi. Intentionsavtalet är godkänt i vederbörande organ i samkommunens styrelse och i stadsfullmäktige, det är undertecknat och planeringen går vidare. Optimala finansieringslösningar utreds. Projektet kommer inte att finansieras med budgetmedel som belastar stadens balansräkning i form av ny låneupptagning utan man söker andra finansieringsmetoder och finansiärer så att en form av livscykelmodell används. För projektet föreslås intas år 2013 för aktiekapital eller motsvarande. Utgifter Byggherrekonsult vald. Projektets omfattning oklar. Tenala daghem, nybygge Planering av ny daghemsenhet istället för Lönneberga och Trollebo gruppfam.daghem. Utgifter Huvudplanerare vald. Arkitektplaneringen nästan klar. Arbetet fortsätter. Mäntykoto daghem, nybygge Utreds möjligheten att ändra Ekenäs gymnasium till daghem. Planeringen Utgifter påbörjad. Raseborgsv.5 omändr (sjukv.sk) -> Gymnasium Projektet är förknippat med omändring av Ekenäs gymnasium till daghem. Utgifter Nuvarande verksamhet i byggnaden upphör Nyinvesteringar Utgifter Inkomster Netto Byggnader Utgifter Inkomster Netto Konstruktioner o anordningar Trafikleder Enligt i samhällstekniska nämnden godkänt utbyggnadsprogram. Gatubyggnad , asfaltering , Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och besluter gatubelysning separat om prioritering av trafikleder. Dessutom har i bokslutet intagits en post om överföring av Ferraria-vägar i Utgifter stadens bokföring Inv/utg ,70. Samma summa som inkomst/drift, trafikleder. 121

126 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Förverkligande Rävnäs Kursand, fortsättning Lättrafikled vid Österbyvägen och Rävnäsvägen. Förverkligande av allmänna områden på planeområdet. Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport Utgifter Gatuplanerna godkända. Österbyvägens lättrafikled byggd. Fiskars detaljplaneomr., gatubyggnad, broar Utbyggnad enligt markanvändningsavtal. 2013; Broreparation vid Malcolms väg, utbyggnad av Disponentstigen och Kullavägen. Utgifter Linjestigen färdigställd. Malcolmsvägens bro reparerad. Gatuplan för Inkomster Disponentstigen uppgjord. Utbyggnad av området har skett i takt med hur Netto tomtförsäljningen framskridit. Karis, Brandal och Svedja, järnvägsunderfart, gatubyggnad. Projektet färdigt i juni Projektet utfördes som samprojekt med Utgifter Trafikverket. Områdets vägbelysning har kompletterats. Ett framgångsrikt pilotprojekt. Sprinklers till institutioner (åldringshem) Intern Service utreder var systemen installeras. Utgifter Förlängning av den belysta motionsbanan i Karis Utgifter Projektet slutfört Arbetet slutfört. Installationen av sprinklers i Tunahemmet och Bromarfhemmet. Konstruktioner o anordningar Utgifter Inkomster Netto Projekt/planering m.m. Norra hamnen i Ekenäs, planering och utbyggnad Förslaget till fortsatta åtgärder blev klar i juni. Val av Utgifter samarbetspartner/förverkligare gjord. Undersökning av jordmånen gjord Svartå, planering av fiskvägar stadens andel Utgifter Jomalvik kanal, planering av grundreparation. Stadens andel. Utgifter Reparationsplan uppgjorts. Ett samprojekt med NTM-centralen. Projekt/planering m.m. Utgifter Inkomster Netto Förplaneringen av fiskevägar gjord. Planeringsprocessen fortsätter 2014.

127 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport Placeringar Västra Nylands folkhögskola Utgifter Höjning av grundkapital Övriga aktier och andelar Utgifter Pohjan liikekeskus Oy kapitalförhöjning Inkomster BAB Raseborgsv.22 förs.pris /Vinst Netto Placeringar Utgifter Inkomster Netto Brutto investeringar staden Inkomster investeringar staden Netto investeringar staden

128 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport AFFÄRSVERK: Ekenäs Energi IT Utgifter Projektet har ännu inte påbörjats. Gäller kundhanteringssystem. Elnätsverksamhet Totala utfallet för investeringsprojekten på elnätsverksamheten blev ca 40 % under budgeterat. Avvikelser förekom dock på olika kostnadsställen. Utgifter Elstationernas förstärkning och grundförbättringar underskred budget för att Inkomster saneringen av Björknäs elstation i huvudsak utförs År 2013 satsades Netto istället på att förstärka 10 kv och 0,4kV distributionsnätet samt att förnya parktransformatorstationer. Dessa poster överskred därför budget. ADButrustning och fjärrstyrningsteknik flyttades också till 2014 i sin helhet. En begagnad truck skaffades hösten 2013 och dess kostnader är under fordon, maskiner och verktyg. 110 kv ellinjen kostnadsfördes eftersom framtiden för den är oviss. Saneringen av Västerby elstation skjuts på framtiden, Björknäs elstation saneras hösten Förstärkningen av matningen till Horsbäck fortsätter Nytt garage till Pehr Sommars gata flyttas till framtiden. Liikennevirta, vilken är investering i laddningsstolpe för elbil kom in som en ny post under året. Bolagiseringen medförde att man sålde alla elnätsverksamhetens anläggningstillgångar (bokföringsvärde ca 3,15 miljoner). I bolagiseringen överfördes en del av elnätsverksamhetens anläggningstillgångar som apport för betalning av nya aktier i Ekenäs Energi Ab för ca 10, 3 miljoner euro. Fjärrvärmeverksamhet Utgifter Projekten framskridit enligt plan förutom kraftverkets ventilation, tillbyggnad/ombyggnad som skjutits på framtiden, kraftverkets högspänningsanslutning, omändring har utförts förberedande planering. Inkomster Kraftverk, LT dump + pannbotten förverkligas inte. Sermet biopanna Netto RGK/Economaiser fördröjd från år 2012 så garantimätningen utförd Teleskoptruck, fem års leasingavtal gick ut, restvärdet betalades. Fastbränslepanna Pojo försenades något under 2012 och de återstående fakturorna betalades Övriga projekt klart under budget. Bolagiseringen medförde att man sålde alla fjärrvärmeverksamhetens anläggningstillgångar (bokföringsvärde ca 18,2 miljoner). I bolagiseringen överfördes en del av elnätsverksamhetens anläggningstillgångar som apport för betalning av nya aktier i Ekenäs Energi Ab för ca 6,4 miljoner euro. Sidoordnad verksamhet Inkomster

129 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Situationsrapport Elförsäljningsverksamhet Utgifter Aktiekapitalförhöjning i Katternö Kärnkraft Ab Bolagiseringen medförde att man sålde elförsäljningens aktier, förutom Inkomster aktierna i Katternö Kärnkraft, till Ekenäs Energi Ab (bokföringsvärde på de Netto sålda aktierna ca 1,3 miljoner). I bolagiseringen överfördes aktierna som apport för betalning av nya aktier i Ekenäs Energi Ab för ca 1,3 miljoner euro. Elproduktion Bolagiseringen medförde att man sålde alla elproduktionsverksamhetens anläggningstillgångar, bokföringsvärde ca 4,3 miljoner till Ekenäs Energi Ab. Utgifter För elproduktionens del överfördes inget som apport för betalning av nya Inkomster aktier i Ekenäs Energi Ab. Netto Ekenäs Energi Utgifter Inkomster Netto Raseborgs Vatten Grundvattenområden + skyddsplaner Utgifter Inkomster Netto Komplettering vid vattentäkter och mätbrunnar Utgifter Projektet pågår. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter Inkomster Projektet pågår. Netto Sanering av ledningsnätet Utgifter Inkomster Netto Skyddsplanen färdig. Projektet pågår. Bromarv utbyggnad av avloppshantering Utgifter Inkomster Projektet i huvudsak slutfört. Netto

130 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Ursprunglig budget Budget inkl ändringar 2013 Utfall 2013 Avvikelse 2013 Total användning Utbyggnad av ledningsnätet i Fiskars /år Utgifter Situationsrapport Projektet pågår. 10 tomter färdigställs per år enligt markanvändningsavtalet. Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter Planering pågår. Nya vattentornet i Ekenäs, sanering Utgifter Konstruktionsplanering pågår. Förverkligas år Komplettering av avloppspumpstationer Utgifter Projektet pågår. Komplettering vid reningverken Utgifter Projektet pågår. Raseborgs Vatten Utgifter Inkomster Netto Bruttoinvesteringar inkl affärsverken Inkomster inkl affärsverken Nettoinvesteringar inkl affärsverken

131 6.5 Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 BS 2013 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt % Samfundsskatt % Fastighetsskatt % Totalt % Statsandelar (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 BS 2013 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster % Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet % Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt % Budgetlån Lånekapital (1 000 euro) BS 2012 BU 2013 BS 2013 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad % Ekenäs Energi % Raseborgs Vatten % Ekenäs Enrgis lån innefattar f.d. Karis Fjärrvärme Ab:s lån om vilka övertogs i samband med bolagiseringen % 127

132 6.6 Resultaträkning INKL.AFFÄRSVERK BS 2013 BS 2012 Verksamhetens intäkter , ,59 Försäljningsintäkter , ,38 Avgiftsintäkter , ,92 Understöd och bidrag , ,98 Övriga verksamhetsintäkter , ,31 Tillverkning för eget bruk , ,00 Verksamhetens kostnader , ,92 Personalkostnader , ,81 Löner och arvoden , ,07 Lönebikostnader , ,74 Pensionskostnader , ,79 Övriga lönebikostnader , ,95 Köp av tjänster , ,22 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,19 Understöd , ,65 Övriga verksamhetskostnader , ,05 Verksamhetsbidrag , ,33 Skatteinkomster , ,44 Statsandelar , ,00 Finansiella intäkter och kostnader , ,66 Ränteintäkter , ,15 Övriga finansiella intäkter , ,54 Räntekostnader , ,59 Övriga finansiella kostnader , ,76 Årsbidrag , ,55 Avskrivningar och nedskrivningar , ,61 Avskrivningar enligt plan , ,61 Nedskrivningar ,76 Extraordinära poster ,90 0,00 Extraordinära intäkter ,38 Extraordinära kostnader ,48 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,16 128

133 6.7 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 7 638, ,88 Immateriella rättigheter 7 638, ,88 Materiella tillgångar , ,35 Mark- och vattenområden , ,63 Byggnader , ,42 Fasta konststruktioner och anordningar , ,07 Maskiner och inventarier , ,19 Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,04 Placeringar , ,67 Aktier och andelar , ,40 Övriga lånefordringar , ,18 Övriga fordringar , ,09 FÖRVALTADE MEDEL , ,63 Statens uppdrag 7 248, ,64 Donationsfondernas särskilda täckning , ,99 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,95 Material och förnödenheter , ,95 Fordringar , ,24 Långfristiga fordringar , ,00 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar ,00 0,00 Kortfristiga fordringar , ,24 Kundfordringar , ,60 Lånefordringar , ,92 Övriga fordringar , ,67 Resultatregleringar , ,05 Finansiella värdepapper , ,44 Aktier och andelar , ,44 Kassa och bank , ,49 AKTIVA TOTALT , ,65 129

134 PASSIVA EGET KAPITAL , ,05 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,38 Övriga egna fonder , ,49 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,20 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,16 AVSÄTTNINGAR , ,04 Avsättningar för pensioner , ,00 Övriga avsättningar , ,04 FÖRVALTAT KAPITAL , ,60 Statens uppdrag 7 248, ,64 Donationsfondernas kapital , ,99 Övrigt förvaltat kapital , ,97 FRÄMMANDE KAPITAL , ,96 Långfristigt , ,60 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,33 Lån från offentliga samfund , ,08 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott , ,44 Övriga skulder , ,75 Kortfristigt , ,36 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,23 Lån från offentliga samfund , ,79 Lån av övriga kreditgivare , ,67 Erhållna förskott , ,16 Skulder till leverantörer , ,10 Övriga skulder , ,80 Resultatregleringar , ,61 PASSIVA TOTALT , ,65 130

135 7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Stadsfullmäktige godkände en reviderad förvaltningsstadga Förvaltningsstadgan definierar budgetens bindningsnivå gentemot stadsfullmäktige. Budgeten för 2013 uppgjordes dock utgående från den tidigare förvaltningsstadgan och följer således bindningsnivåerna från Grundtrygghetsproduktionen som tidigare ingått i Allmän och koncernförvaltning ingick dock redan i budgeten 2013 i Grundtryggheten. Från och med budget 2014 tillämpas den reviderade förvaltningsstadgan gällande bindningsnivåer gentemot stadsfullmäktige. Det innebär att anslagen inom bildningssektorn minskar från dagens 12 avdelningar till 3 i budget Grundtrygghetens budget har fyra anslag från och med år Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Avskrivningsplanen justerades av stadsfullmäktige i enlighet med bokföringsnämndens anvisningar så att en ny grupp "Grundrenovering av byggnader" med avskrivningstid om 20 år intogs i planen under "materiella tillgångar", "byggnader och konstruktioner". Vidare ändrades förvaltningsstadgan kapitel 3 4 Godkännande av avskrivningsplan så att utgifter för grundrenoveringar avskrivs enligt egen grupp under byggnader och konstruktioner i avskrivningsplanen. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. 131

136 7.2 Verksamhetens intäkter BS 2013 BS 2012 Allmän- och koncernförvaltning , ,45 Grundtrygghet , ,06 Bildningssektorn , ,53 Samhällstekniska sektorn , ,46 Ekenäs Energi Omsättning , ,61 Övr.intäkter av ordinarie verks , ,35 Raseborgs Vatten Omsättning , ,97 Övr.intäkter av ordinarie verks , ,83 Elimineringar Raseborgs stad , ,78 Ekenäs Energi , ,21 Raseborgs Vatten , ,68 Totalt , ,59 132

137 7.3 Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2013 BS 2012 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden , ,98 byggnader , ,68 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier 1 600,00 aktier och andelar , ,57 Försäljningsvinster totalt , ,23 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden 4 778, ,10 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar ,89 Försäljningsförluster totalt 4 778, ,99 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader BS 2013 BS 2012 Extraordinära intäkter Försäljningsvinst vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse ,38 Extraordinära kostnader Förlust vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse (elproduktionsverksamhet) ,48 Nettovinst vid försäljning av affärsverket Ekenäs Energis rörelse ,90 133

138 7.4 Avskrivningsplan Typ av anläggningstillgång Immateriella tillgångar Avskrivningstid (år) Avskrivningsmetod lineär Avskrivningsrekommendation (år) Utvecklingsutgifter Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill Adb-program Övriga Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader Fabriks- och produktionsbyggnader Ekonomibyggnader Fritidsbyggnader Bostadsbyggnader Grundrenoveringar av byggnader Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker Broar, kajer och badinrättningar Övriga jord- och vattenkonstruktioner Vattendistributionsnät Avloppsnät Fjärrvärmenät Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning Telefonnät,central och abonnentcentraler Naturgasnät Övriga rör- och kabelnät Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk Fasta lyft- och flyttanordningar Trafikregleringsanordningar Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr Maskiner och inventarier Fartyg av järn Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel Övriga rörliga arbetsmaskiner Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner Övriga lätta maskiner Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar Adb-utrustning Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 134

139 7.5 Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Immateriella rättigheter Övr.utg.med lång verkningstid (ADB-progr.) Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat.tilg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , ,35 Ökningar under räkenskapsperioden 5 450, , , , , , , ,58 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod , ,00 0, , , ,00 Minskningar under räkenskapsperiod , , , , , , , ,15 Överf.->driften , ,09 Överföringar mellan poster utg , , , , , ,00 ink , ,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 3 261, , , , , , ,95 Nedskrivningar och deras återföringar Oavskriven anskaffningsutgift ,24 0, , , , , ,65 0, , ,74 Uppskrivningar Bokföringsvärde ,24 0, , , , , , , ,74 135

140 Bestående aktiva Placeringar Övriga låne- och övriga fordringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Andelar i affärsverkgrund.kap Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , ,03 Ökningar under räkenskapsperioden , , , , , , ,06 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod Minskningar under räkenskapsperiod 2 500, , , , , , ,40 Överföringar mellan poster Räkenskapsperiodens avskrivningar Nedskrivningar och deras återf , ,76 Oavskriven anskaffningsutgift , , ,86 0, , , , , ,93 Uppskrivningar Bokföringsvärde , , ,86 0, , , , , ,93 Elimineringar (staden-affärsverk) , ,00 Bokföringsvärde , , ,86 0, , , , , ,93 136

141 7.6 Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2013 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen ,76 Bostads Ab Karis Nejlikan ,40 Bostads Ab Karis Panorama ,00 Bostads Ab Ljunghed ,76 Fastighets Ab Bäljars Park ,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus ,53 Fastighets Ab Knattegården ,00 Fastighets Ab Lingonsvatro ,00 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl ,00 Fastighets Ab Tranan ,44 Fastighets Ab Karis Poliskamarn ,00 Karis Industrifastigheter Ab ,58 Fastighets Ab Knipnäs ,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti ,47 Fastighets Ab Pojovägen ,50 Fastighets Ab Gumnäsvägen ,00 Fastighets Ab Bruksbostäder ,82 Fastighets Ab Pojo Bruksindustri ,45 Pojo Industriby Ab ,94 Lövkulla Värme Ab ,03 Forsby Värme Ab ,56 Fastighets Ab Pojo Affärscentrum ,77 Ekenäs Energi Ab / tidigare Karis Fjärrvärme Ab ,00 Dottersamfund totalt ,77 Samkommuner konto 1203 HNS ,05 Kårkulla ,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä ,12 Eteva ,74 Västra Nylands Folkhögskola ,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt ,04 Intressesamfund, konto 1205 Bostads Ab Raseborgsvägen ,48 Fastighets Ab Jägarbacken ,95 Hangöudds utvecklingsbolag ,02 Instressesamfund, totalt ,45 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet ,41 Samägt samfund totalt 1 261,41 137

142 Aktier och andelar Antal BS 2013 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen ,68 Bostads Ab Bollstavägen ,18 Bostads Ab Såg ,85 Bostads Ab Ringvägen ,96 Bostads Ab Björknäsgatan ,37 Bostads Ab Björknäsgatan ,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo ,22 Bostads Ab Jaktvägen ,60 Bostads Ab Prästängsgatan ,67 Bostads Ab Raseborgsvägen ,20 Bostads Ab Torngatan ,36 Bostads Ab Tuna ,09 Bostads Ab Kilavägen ,96 Bostads Ab Karis Nabogatan ,65 Bostads Ab Tallmoparken ,11 Fastighets Ab Kaptensvägen ,88 Fastighets Ab Axxell ,63 Axxell Utbildning Ab ,00 Kunta-Asunnot Oy ,73 VN Avtallshantering AB ,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret ,00 Sosiaalitaito Oy ,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp ,22 Karis Telefon Ab ,35 Karis TV ,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon ,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto ,00 Pojo Servicebostadsstiftelse ,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy ,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy ,20 Raseborgs Ishall Ab Oy ,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab ,25 Övriga aktier och andelar, totalt ,10 Aktier och andelar totalt ,77 138

143 Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2013 Marknadsvärde Skillnad / st totalt Aktia (A) ,00 8, , ,80 M-Real, (B) ,00 3, , ,00 Neo Industrial (B) ,00 0,80 80,00 0,00 Sampo Oyj ,19 35, , ,81 Nordea ,25 9, , ,67 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt , , , Rörliga aktiva, fordringar Specifikation över fordringar Raseborgs stad BS 2013 BS 2012 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,76 Lånefordringar , , , ,92 Övriga fordringar , ,87 Resultatregleringar Totalt , , , ,55 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar , ,98 Lånefordringar Övriga fordringar , ,35 Resultatregleringar Totalt 0, ,92 0, ,33 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar 673,36 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0,00 0,00 0,00 673,36 Fordringar totalt , , , ,24 139

144 7.8 Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Grundkapital , ,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,54 Förändring , ,62 Uppskrivningsfond , ,92 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,04 Förändring 32,58 31,63 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,67 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,72 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,93 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) , ,30 Raseborgs Vatten Grundkapital , ,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,53 Uppskrivningsfond , ,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,23 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,23 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) , ,45 Ekenäs Energi Grundkapital , ,19 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,19 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,29 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,54 Eget kapital totalt (Ekenäs Energi) , ,02 140

145 Förändringar i eget kapital BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital , ,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,00 Förändring , ,62 Uppskrivningsfond , ,38 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,04 Förändring 32,58 31,63 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,67 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,20 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,16 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) , ,05 Uppskrivningsfond BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,60 Förändring , ,62 Jord- och vattenområden , ,98 Aktier och andelar ,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) , ,92 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249, ,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden , ,06 Förändring , ,62 Jord- och vattenområden , ,44 Aktier och andelar ,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk , ,38 141

146 7.9 Avsättningar Avsättningar BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Avsättning för pensioner , ,00 Förändring under året ,00 Avsättning för pensioner , ,00 Ekenäs Energi Avsättning för pensioner , ,00 Förändring under året ,00 Avsättning för pensioner , ,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning gällande förändringar år Avsättningar för pensioner totalt , ,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar , ,94 Förändring under året , ,90 Övriga obligatoriska avsättningar , ,04 Ekenäs fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt , ,04 142

147 7.10 Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Nya lån Amortering Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden , , ,85 Ekenäs Energi , , , ,76 Raseborgs Vatten , , , , , , ,91 Kommunfinans Ab Staden , , , ,42 Ekenäs Energi , ,66 0,00 Raseborgs Vatten , , , , , , ,42 Lån från offentliga samfund Staten , , ,56 Kommunernas pensionsförsäk , , , , , , ,42 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2014 Staden ,79 Ekenäs Energi ,96 Raseborgs Vatten , ,65 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden , ,77 Ekenäs Energi Raseborgs Vatten , , , ,37 Lån från offentliga samfund , , , ,54 Kortfristigt främmande kapital Checkräkningslimit , Andelsbanken Raseborg , ,41 Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg , ,67 Nordea (kommuncertifikat) , ,00 Danske Bank Abp (kommuncertifikat) , ,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) , , ,08 143

148 7.11 Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Förskott på statsandelar Periodisering av räntor , ,82 Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,23 Resultatregleringar totalt , ,05 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,17 Periodisering av räntor , ,89 Resultatregleringar totalt , ,06 Ekenäs Energi Periodiseringar av löner och lönebikostnader ,50 Periodisering av räntor , ,00 Övriga resultatregleringar 3 647,61 Resultatregleringar totalt , ,50 Totalt , ,61 144

149 7.12 Ansvarsförbindelser, leasingansvar och övriga ekonomiska ansvar Ansvarsförbindelser BS 2013 BS 2012 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital , ,66 Återstående kapital , ,23 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar , ,36 Borgensansvar utan täckning Täckning för eventuellt ansvar för fond , ,27 Finansieringsansvar (andel av ansamlat underskott) Eteva samkommun , ,42 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt , ,28 Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital , ,40 Återstående kapital , ,52 Leasingansvar BS 2013 BS 2012 Danske Finance Oy , ,39 3 Step IT , ,08 Leasingansvar totalt , ,47 Övriga ekonomiska ansvar Staden har år 2005 ingått ett långfristigt hyresavtal med Rosaco Ab om upphyrning av det såkallade Fixhuset i Ekenäs som fungrar som Raseborgs stadshus. Avtalet sträcker sig till och hyran är för tillfället per månad (moms 0). Stadsfullmäktige beslöt att Raseborg stad deltar i forskarkollegiet Kustlandsteamets/Aronias basfinansiering åren Finansieringen kan vara högst per år. I budgeten reservera årligen medel vilka godkänns av stadsfullmäktige Underhållsstöd Underhållsstödsfordringar Underhållsstödsfordringar Bokfört bland fordringar i balansräkningen BS 2013 BS

150 7.14 Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2013 BS 2012 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Löner för bisyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi 433 Naturaförmåner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Pensioner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Arbetsersättningar Källskattepliktiga löner Löneutgifter totalt Personalkostnader BS 2013 BS /- % Personalkostnader Löner och arvoden , ,71-0,3 Till löner hörande ersättningar , ,64 20, , ,07-0,5 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,79 1,3 Övriga lönebikostnader , ,95-4,7 Totalt enligt resultaträkningen , ,81-0,3 Aktiverade personalkostnader , ,88-31,6 Personalkostnader totalt , ,69-0,5 146

151 7.15 Personalkostnader Personalkostnader BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad Löner och arvoden , ,99 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,29 Övriga personalbikostnader , ,81 Personalersättningar , ,36 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,73 Raseborgs Vatten Löner och arvoden , ,77 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,27 Övriga personalbikostnader , ,35 Personalersättningar , ,64 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,75 Ekenäs Energi Löner och arvoden , ,95 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,27 Övriga personalbikostnader , ,79 Personalersättningar , ,64 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,37 Elimineringar Raseborgs Vatten , ,16 Ekenäs Energi 0, ,88 Totalt , ,04 Totalt enligt resultaträkningen , ,81 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad , ,73 Raseborgs Vatten , ,40 Ekenäs Energi , ,75 Totalt , ,88 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader , ,69 147

152 7.16 Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2012 BS 2013 BU 2014 Ekonomiplan 15 Ekonomiplan 16 Investeringar som avskrivs enligt plan Finansieringsandelar Investeringarnas självfinansieringsandel Avskrivningar enligt plan Avvikelse ( ) Avvikelse % -54 % -15 % -65 % -68 % -57 % Medeltalet för 5 år Avskrivningar enligt plan Investeringarnas självfinansieringsandel Avvikelse Avvikelse - % -55 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -124 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 45 % Orsaker till avvikelser: Stora planerade investeringar åren förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2014 : Tenala daghem, Centralkökssaneringar, Kiilan koulu, gymnastiksal 5,2 mn 2015: Tenala daghem, Ekenäs gymnasium - daghem, Stationsområdet i Karis, Svartå-Karis förbindelseledning 6,7 mn 2016: Svartå, byggnad för kommunal service, centralkök, Fokus Karis 4,6 mn 148

153 7.17 Arvoden till revisorer Revisionssammanslutning BDO Audiator Ab BS 2013 BS 2012 revisionsarvoden , ,25 utlåtanden av revisorer 3 535, ,75 uppgifter som sekreterare för revisionsnämnden 4 041, ,00 övriga arvoden 7 818, ,00 Totalt , ,00 De övriga arvodenas tillväxt 2013 hänför sig till bolagiseringen av Ekenäs Energi. Konsulteringen gällande bolagiseringen uppgick till 4 042,50 euro år

154 7.18 Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före , tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. Planen har till vissa delar ändrats och kompletterats genom stadsfullmäktiges beslut Staden har haft yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, ,23, samt räntor ca (exklusive dröjsmålsräntor). Helsingfors tingsrätt har givit sin dom i målet och dömt bolaget till skadestånd. Lemminkäinen Oyj har erlagt ,72 i skadestånd, rättegångskostnader och räntor, som i väntan på eventuell överklagan inte ännu resultatförts. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med Stadens ekonomiska intresse ca exklusive räntor. Banken har vunnit rättegången i tingsrätten och hovrätten. Staden har erlagt ,93 i rättegångskostnader och ,57 i kostnader till advokatbyrån som representerar kommunerna. Stadsstyrelsen har beslutat att staden deltar i den fortsatta processen och begär om besvärstillstånd över Helsingfors hovrätts beslut till Högsta domstolen. 4. Stadsstyrelsen beslöt sälja aktierna i FAB Bruksbostäder till Hjärnbruket Oy/Billnäs Bruk Ab. Föravtal om försäljningen undertecknades på basen av stadsstyrelsens beslut Stadsstyrelsen beslöt att ge en kortfristig kredit till FAB Bruksbostäder om för att bortbetala sin skuld till statskontoret. Bolaget återbetalar krediten till staden då aktieförsäljningen förverkligas. Vidare beslöt stadsfullmäktige om en budgetändring i finansieringsdelen så att förändringar i upptagande av kortfristiga lån höjs med Över besluten har anförts besvär vilka förkastats av Helsingfors förvaltningsdomstol Saldot på bolagets ovan nämnda kredit till staden var per , Raseborgs stad är i likhet med tiotals andra kommuner kärande i det så kallade virkeskartellmålet mot Stora Enso, Metsäliitto och UPM-Kymmene vid Helsingfors tingsrätt. Raseborgs stads preliminära yrkanden är ca 1,13 milj. euro samt räntor. Målet är fortfarande anhängigt. 6. Skattemyndigheterna försnabbade redovisningen av kvarskatter för skatteåret 2012 Skatterna debiterades i december 2013 och kommunerna erhöll sin andel redan i december mot att de tidigare år redovisats i januari påföljande år. Detta innebar att staden erhöll 1 mn mer i skatteinkomster vilket i sin tur påverkar skatteinflödet 2014 negativt med motsvarande summa. 7. Dotterbolagens avskrivningar har korrigerats i koncernsbokslutet så att de motsvarar stadens avskrivningsplan. 8. I samband med konsolideringsprocessen av stadens hyreshusbolag i Karis och Pojo har ny bolagsordning för Pojo Industriby trätt i kraft Bolagets namn ändrades till Raseborgs Hyresbostäder Ab. Bolaget fungerar från och med som disponentbolag för stadens övriga hyreshusbolag. Bolagets aktiekapital har sänkts med ,93 till ,85. Vidare har en reservfond om ,15 upplösts. Raseborgs stad har i sin balansräkning ett aktiekapital om ,93. Skillnaden, ,08, måste regleras som en förlust år 2014 antingen som en balanstransaktion mot ansamlat underskott eller kostnadsföras via driftshushållningen. 150

155 7.19 Förteckning över använda bokföringsböcker och verifikat Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB Memorialverifikat Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion Fördelning GTR-produktion till beställarenhet Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löner Utkomststöd Inköpsreskontra, utbetalningar Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen Inköpsreskontra Rondo Försäljningsreskontra, socialkansliet Försäljningsreskontra, hälsovård Försäljningsreskontra, utsocknes besök Försäljningsreskontra, musikinstitutet Försäljningsreskontra, tandvård Försäljningsreskontra, mbi Försäljningsreskontra, bildningskansliet Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt Intern fakturering Försäljningsreskontra, museiverksamhet Försäljningsreskontra, kulturverksamhet Försäljningsreskontra, åldringsvård Försäljningsreskontra, hyror Sophiehemmet Försäljningsreskontra, dagvård (barn) Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård Försäljningsreskontra, idrottsbyrån Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet Försäljningsreskontra, hyror Försäljningsreskontra, bostadslån Försäljningsreskontra, inbetalningar

156 Använda verifikattyper Raseborgs Vatten 001 Ingående saldon Memorialverifikat Anläggningstillgångar Sonet lageröverföring Sonet lager Ekenäs Kontoutdragshändelser Löner Inköpsreskontra, utbetalningar Inköpsreskontra, Rondo Försäljningsreskontra, inbetalningar Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering Använda verifikattyper Ekenäs Energi verifikatnummer 001 Ingående saldon Memorialverifikat Fördelningar av administrativa kostnader Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löner Inköpsreskontra, utbetalningar Inköpsreskontra, Rondo Försäljningsreskontra, inbetalningar Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering

157 8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Bokslutsprinciper I koncernbokslutet har samtliga dottersamfund och kommunalförbund sammanställts förutom Ekenäs Energi Ab som inte har haft någon verksamhet och utlämnandet av bolaget ur sammanställningen har endast en ringa betydelse för koncernens egna kapital. Interna transaktioner och internbidrag Koncernsamfundens interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats. Intäkter och kostnader samt fordringar och skulder mellan koncernsamfunden och de samkommuner där kommunen är delägare har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av rínga betydelse. Väsentliga interna bidrag har eliminerats. Eliminering av intern innehav Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats enligt parivärdemetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansen. Korrigering av planmässiga avskrivningar Fastighetsdottersamfundens avskrivningar på immateriella och materiella tillgångar har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresterna differens har bokförts som rättelse av dottersamfundets avskrivningar i koncernresultaträkningen och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansen. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmodellen. Reserver Reserverna har i koncernbalansen inte indelats i fritt eget kapital och latent skatteskuld. NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN VERKSAMHETENS INTÄKTER BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad totalt (se 7.2.) Omsättning Samkommuner Övriga bolag Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag Elimineringar i koncernen Raseborgs stad Fastighetsbolag Samkommuner Övriga bolag Totalt EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER BS 2013 BS 2012 Fastighets Ab Bruksbostäder (försäljningsvinst) Övriga fastighetsbolag (erhållna understöd) Samkommuner -3 0 Totalt FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRLUSTER BS 2013 BS 2012 Raseborgs stad se 7.3. Samkommuner mark- och vattenområden 0 1 byggnader övriga Försäljningsvinster totalt Försäljningsförluster

158 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN ANSLUTNINGSAVGIFTER BOKADE BLAND BESTÅENDE AKTIVA BS 2013 BS 2012 Fastighetsbolag Övriga bolag Totalt MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Immateriella Materiella tillgångar Totalt tillgångar Immat. rättigheter o. Mark och Byggnader Fasta konstr. Maskiner och Övriga materiella Förskottsbet. och övr.utg. med lång v.tid vattenområden och anordningar inventarier tillgångar påg. nyanläggn. Oavskriven anskaffningsutgift ökning under räkenskapsperioden finans.andelar under räkenskapsper minskningar under räkenskapsperioden överföringar mellan poster räkenskapsperiodens avskrivning nedskrivningar och eliminering av bolagiseringsvinst Oavskriven ansk.utgift Uppskrivningar Bokföringsvärde Tilläggsavskrivning i koncernbokslut Koncernbokslut PLACERINGAR Placeringar Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Övriga aktier o. andelar Övriga lånefordringar och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift ökning under räkenskapsperioden finans.andelar under räkenskapsper minskningar under räkenskapsperioden överföringar mellan poster räkenskapsperiodens avskrivning nedskrivningar och återföreningar av dem Oavskriven anskaffningsutgift Uppskrivningar Bokföringsvärde Bokföringsvärde Elimineringar (staden-affärsverk) Bokföringsvärde

159 Dottersamfund, samkommunandelar samt ägar intressesamfund Namn Hemort Kommunens Koncernens Kommunkoncernens andel ägarandel ägarandel av eget av främmande av räkensk.per. kapital kapital vinst/förlust Dottersamfund Fastighets Ab Karis stads hyreshus Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Pojo Bruksindustri Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Dönsbyvägen Raseborg 100 % 100 % FAB Pojovägen Raseborg 100 % 100 % FAB Karis Poliskammare Raseborg 100 % 100 % Pojo Industriby Ab Raseborg 100 % 100 % Karis Industrifastigheter Ab Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Karis Nejlikan Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Karis Panorama Raseborg 100 % 100 % Bostads Ab Ljunghed Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Knattegården Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Lingonsvatro Raseborg 100 % 100 % Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl Raseborg 100 % 100 % KOY Koskekylänraitti Raseborg 100 % 100 % FAB Gumnäsvägen 2 Raseborg 100 % 100 % FAB Bruksbostäder Raseborg 100 % 100 % Karis Fjärrvärme Ab Raseborg 100 % 100 % Lövkulla Värme Ab Raseborg 58,83 % 100 % Fastighets Ab Tranan Raseborg 96,02 % 96,02 % Fastighets Ab Bäljarspark Raseborg 86,2 % 86,2 % FAB Knipnäs Raseborg 84,57 % 84,57 % Pojo Affärscentrum Ab Raseborg 52,22 % 52,22 % Forsby Värme Ab Raseborg 51,67 % 51,67 % Totalt Icke sammanställda dottersamfund Ekenäs Energi Ab Raseborg 100 % 100 % - ingen verksamhet 2013 Samkommuner Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Helsingfors 2,407 % 2,407 % Kårkulla samkommun Pargas 7,53 % 7,53 % Nylands Förbund Helsingfors 2,68 % 2,68 % Eteva Mäntsälä 1,6 % 1,6 % Luksia, Länsi-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä Lojo 7,88 % 7,88 % Västra Nylands Folkhögskola Raseborg 56,255 % 56,255 % Totalt Ägarintressesamfund FAB Trollet Raseborg 50 % 50 % FAB Jägarbacken Raseborg 36 % 36 % Hangöudds Utvecklingsbolag Ab Hangö 30 % 30 % Totalt Övriga samägda samfund (icke sammanställd) Pojo servicebostadsstiftelse Raseborg Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristiga fordringar BS 2013 BS 2012 Kortfristiga fordringar totalt varav aktiva resultatregleringar varav Raseborgs stad övriga väsentliga aktiva resultatregleringar i koncernen FPA ersättningar för arbetsplatshälsovård Samkommuners projektfordringar (bl.a EU understöd) Momsfordringar Förskottsskattefordran 12 På förhand erlagda hyror

160 Specifikation av eget kapital BS 2013 BS 2012 Grundkapital Ökningar 2 70 Minskningar Grundkapital Uppskrivningsfond Ökningar 0 0 Minskningar 6 10 Uppskrivningsfond Övriga fonder Ökningar Minskningar Övriga fonder Överskott från tidigare verksamhetsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott Eget kapital totalt Avsättningar BS 2013 BS 2012 Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) Övriga Raseborgs stad (se närmare 7.9.) Övriga patientskadeförsäkring övriga Avsättningar totalt Specifikation av väsentliga resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital BS 2013 BS 2012 Kortfristigt främmande kapital totalt varav passiva resultatregleringar varav Raseborgs stad (se not 7.11.) övriga väsentliga passiva resultatregleringar inom kortfristigt främmande kapital periodisering av löner och lönebikostnader periodisering av räntor periodiserade patientskadeförsäkringskostnader garantihyror Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2013 BS 2012 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån byggnader legorätt på byggnader Hyresförbindelser Företagsinteckningar (* Arrenderätt (* Leasinghyresavtalsansvar Ospecificerade samt diverse andra ansvarsförbindelser Raseborgs stads borgen till koncernbolag *) Företagsinteckningarna samt arrenderätterna har returnerats till dotterbolag (Ekenäs Energi Ab) i januari

161 Väsentliga förändringar i samkommunandelar Samkommun Balansvärde Ökningar Minskningar Balansvärde Kommunens andel % under under räken av samkommunens räkenskapsperioden skaps- grundkapital perioden skillnad HNS ,05 2,41 % , , ,95 Eteva ,74 1,60 % , , ,26 Kårkulla ,22 7,53 % , ,00-382,78 Länsi-Uudenmaan koulutus keskus ,12 7,88 % , , ,88 Västra Nylands Folkhögskola ,88 56,26 % , , ,00-2,12 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771, ,92 0, , , , ,88 157

162

163

164

165

166

167 INNEHÅLL Sida 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Årsöversikt Verksamheten i enheterna Elnätsverksamhet Servicetjänster Elförsäljning Fjärrvärme Elproduktion Miljö Intern kontroll och riskhantering Ekonomi Direktionens förslag till behandling av årets vinst Ekenäs Energis förvaltning och personal Direktionen Organisation och personal år Resultaträkning Särredovisning av resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Särredovisning av balansräkning Verksamhetssammandrag per resultatenhet - inkl. budgetutfall och särredovisad balansräkning 4.1 Ekenäs Energi totalt Elnätsverksamhet Elförsäljningsverksamhet Fjärrvärme Sidoordnad verksamhet Elproduktionsverksamhet 32 5 Tablå över investeringar Noter till bokslutet Noter angående tillämpade bokslutsprinciper Verksamhetsintäkter per resultatenhet Försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva 36

168 6.4 Förändringar i bestående aktiva Aktier och andelar Rörliga aktiva, fordringar Eget kapital Avsättningar Främmande Kapital Lån som förfaller till betalning senare än 5 år enligt amorteringsplan Passiva resultatregleringar Antal anställda Löner och arvoden Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de 41 investeringar som avskrivs enligt plan 6.15 Handel med utsläppsrätter Förteckning över använda bokföringsböcker 42 7 Fördelningsgrunder för resultat- och balansräkning 43 8 Underskrifter 44

169 1 Verksamhetsberättelse Årsöversikt Bolagisering Verksamhetsåret 2013 går till historien som det sista året då Ekenäs Energi fungerade som ett affärsverk. Ekenäs Energis bolagsform ändrades till aktiebolag den genom en försäljning av affärsverkets verksamhet till Karis Fjärrvärme Ab, som ändrade sitt namn till Ekenäs Energi Ab under hösten. Affärsverksamheten såldes till Ekenäs Energi Ab till gängse marknadsvärde, vilket resulterade i en försäljningsvinst för staden Raseborg på ca 18,5 miljoner euro. Ekenäs Energi Ab finansierade å sin sida köpet genom en riktad aktieemission till staden samt genom att lyfta lån av staden. Uppskrivningen av anläggningstillgångarna kommer att synas som förhöjda avskrivningar och lånen kommer att synas som förhöjda räntekostnader under kommande år i aktiebolagets resultaträkning. I samband med bolagiseringen beslöt man också att från och med 2014 köpa bokförings- och ekonomitjänster samt löneräkningstjänsterna från Visma Services Ab. Bolagiseringen har medfört mycket jobb speciellt för personalen inom Admin och IT. Den operativa verksamheten Året 2013 var varmt, trots att våren var kall. Medeltemperaturen vid anläggningen i Björknäs var ca 7,5 C och året var således det varmaste sedan år Elförsäljnings- och elöverföringsvolymerna samt speciellt fjärrvärmeförsäljningsvolymerna blev lägre än budgeterat. Förutom det varma vädret syns även kundernas ökade energieffektivitet i försäljningssiffrorna. Värmeförsäljningen blev 6,7 % lägre än 2012, elöverföringen ca 4,2 % lägre än 2012 och elförsäljningen ca 4,7 % lägre än året innan. Även den egna elproduktionsvolymen vid kraftverket i Björknäs minskade jämfört med 2012 pga. det varma vädret samt pga. ett extra servicestopp i februari, som gjordes för att rengöra kraftverkspannans ugn från slagg som bildats pga. provförbränningen av returträ. Det operativa resultatet slutade på euro. Elpriserna var låga så gott som hela året. Intäkterna från den egna elproduktionen hade budgeterats med ett medelelpris på 45 /MWh, men utfallet blev 41,85 /MWh. Samtidigt var priserna på utsläppsrätter låga, mellan 4 och 5 euro per ton nästan hela året när man hade budgeterat med 10 euro/ton enligt prisnivån i december Under året gjordes flera budgetändringar eftersom priserna på utsläppsrätter var låga, elpriset var lågt, elproduktionsstödet sjönk i början av året och Fortum började fakturera en extra överföringsavgift för den egna elproduktionen. Som en följd av de låga elpriserna och lågt pris på utsläppsrätter var den egna elproduktionen förlustbringande. Det låga marknadspriset på el gjorde att även elproduktionen vid Kanteleen Voimas torvkraftverk gjorde en märkbar förlust, vilket syns i elförsäljningens resultaträkning. Torvupptagningen i Österbotten under våren och sommaren gick dock bättre än året innan, vilket medför att torvtillgången i Haapavesi är bättre inför vintersäsongen Kanteleen Voimas dotterbolag Puhuri Oy färdigställde och tog i bruk vindkraftprojektet Kopsa 1, vilket började generera inkomster under hösten tack vare vindkraftens inmatningstariffer. Själva elförsäljningen inom Ekenäs Energi gjorde ett positivt årsresultat, men resultatinverkan från delägarskapen inom Katternö Kraft gjorde att det totala resultatet för elförsäljningsverksamheten var negativ. De övriga verksamhetsenheterna, dvs. elnät, sido-ordnad och fjärrvärme gjorde positiva resultat, trots det varma vädret. I december 2013 beslöt man att avsluta 110 kv reservmatningsprojektet, åtminstone tillfälligt, för att mera grundligt utreda elnätets olika reservmatningsalternativ. Kostnaderna som uppstått vid 110 kv projektet resultatfördes därför, vilket försämrade det operativa resultatet för elnät med drygt euro. Resultaträkningen i bokslutet innehåller även försäljningsvinsten på 18,5 miljoner euro, vilket självklart gör att det totala resultatet är det överlägset bästa som Ekenäs Energi någonsin har presterat. Tekniskt fungerade såväl produktionsanläggningarna som distributionsnäten driftsäkert under året och kunderna hade förmånen att åter igen njuta av en driftsäker energidistribution. Stormen Seija orsakade avbrott i eldistributionen under luciadagen, men personalen lyckades fort reparera de skador som stormen orsakat. Fjärrvärmeproduktionen hade under vintern och våren tidvis problem med fuktigt bränsle och mycket snö, men däremot var sommaren och hösten torra vilket bidrog till att bränslekvaliteten inför vintern blev bra. Den intensiva investeringsperioden inom fjärrvärmeverksamheten började avta under året. De stora investeringarna i produktionsanläggningarna Bio3 och Bio4 slutfördes i Karis av Ekenäs Energis personal, emedan fjärrvärmeinvesteringarna i Ekenäs och Pojo redan hade färdigställts tidigare. Under hösten påbörjades saneringsplaneringen av Björknäs huvudelstation, och en stor del gamla elkablar och transformatorer byttes ut till nya. En ny energimarknadslag trädde ikraft under året, vilket har medfört jobb både inom elnäts- och elförsäljningsverksamheten. 3

170 Personalsituationen på Ekenäs Energi var fortsatt turbulent under året. Under våren anlitades en arbetshandledare, vars arbete med att råda bot på personalproblemen fortsatte året till slut. Energidirektör Roald von Schoultz blev tjänstledig i september för att koncentrera sig på bolagiseringen av Ekenäs Energi samt för att sköta vissa fastighetsfrågor inom staden. Verksamhetsåret har som helhet varit positivt och verksamheten har utvecklats i rätt riktning. Personalen förtjänar ett stort tack för det engagemang som den har visat under året. Personalens förtjänstfulla arbetsinsats har varit i nyckelposition när Ekenäs Energi under året har utvecklats till ett ännu bättre energibolag. Frank Hoverfelt 1.2 VERKSAMHETEN I ENHETERNA Elnätsverksamhet Det operativa resultatet år 2013 blev cirka EUR sämre än budgeterat. Kostnadsföringen av den aktiverade 110 kv investeringsprojektet försämrade resultatet ytterligare med cirka EUR. Orsaken till det dåliga operativa resultatet är lägre överföringsvolymer än budgeterat. De låga överföringsvolymerna beror på en hög medeltemperatur, lågkonjunktur för industrin samt att privatpersoner lärt sig spara energi med ny energisnål elektronik och energisnåla lampor. Driften har fungerat bra under år Totalt förekom det sex oplanerade avbrott på 10 kv:s nätet och tre oplanerade avbrott på inkommande 110kV linjen. Stormen Seija orsakade distributionsavbrott på landsortslinjen mot Ekerö samt på linjerna på västra sidan om Pojoviken. Som mest var 49 transformatordistrikt spänningslösa. 4,5h efter första larmet var spänningen tillbaka på alla transformatorer, vilket måste anses som ett utomordentligt bra resultat. Röjningen av 10kV linjerna har fortsatt under 2013 med hjälp av utomstående arbetskraft. Vi har dessutom märkt och granskat ca st. 10 kv stolpar. Granskningen visade att ca 20 % av stolparna är rötskadade och måste bytas. Projektet att byta stolpar påbörjades i december Investeringsprojekten för att kunna byta spänningsnivå från 30 kv/10 kv till 20 kv kom igång ordentligt Totalt bytttes fem distributionstransformatorer från gamla 10 kv/0,4 kv till nya 20 kv/10 kv/0,4 kv, och två nya 20 kv/0,4 kv parkstationer byggdes i Leksvall. Planeringen av saneringen av Björknäs elstations10kv ställverk gjordes också vintern 2013, tillsammans med Rejlers. Målet är att sanera ställverket hösten En hel del förstärkningar på elnätet har även gjorts. Nya 20kV kablar har grävts mellan Dragsvik och Gamla Langansböle. Därmed matas Horsbäck nu via starka jordkablar istället för luftlinje som tidigare. Detta har förbättrat kvaliteten på spänningen i Horsbäck industriområde. I Leksvall var elöverföringens kvalitet försämrad med blinkande lampor som resultat. Förstärkning av matningen till Leksvall påbörjades hösten 2013 och slutförs sommaren Andra förstärkningar som gjorts är en ny länk mellan Kaptensvägen och Signelund i Trollböle. På det viset byggdes en ringmatningsmöjlighet till Kaptensvägen. Ringmatning på 10kV nätet byggdes också till Skeppsholmen, med hjälp av utomstående entreprenörer. På lågspänningssidan har vi Räfnäs området kabellagts och där får nu 31 st. egnahemshus sin eldistribution via jordkabel istället för luftlinjer. Arbetet med TEKLA NIS har fortsatt och under sommaren 2013 matades alla förbrukningsplatser in i programmet. Målet är att köra ihop det med kundhanteringsprogrammet Forum och mätaravläsningsprogrammet AIM för att få ut maximal nytta av programmet. 4

171 En uppdaterad elmarknadslag ( /588) trädde i kraft under hösten. Den har också inneburit en del arbete för vår personal. Största enskilda arbetet är att göra en utvecklingsplan för distributionsnätet. Denna plan beställdes av ELMiL men det kommer också belasta vår egen personal Sammanlagd fakturerad el-överföring, GWh 93,0 95,1 89,6 90,9 86,6 Sammanlagd el-överföring, GWh 94,9 90,4 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar Högsta aktiva effekttopp/år, MW 20,4 21,2 21,8 21,8 19 0,4 kv lågspännings nät, km 582,6 583,6 585, ,7 30kV och 10 kv mellanspännings nät, km ,5 Antal el-stationer Antal transformatorstationer Servicetjänster Som tidigare år har servicesidan på Ekenäs Energi utfört arbeten främst åt Raseborgs Stad, men också till privata kunder, internt på Ekenäs Energi samt underhåll på Saba Vinds vindkraftverk i Sandö och Barö. Resultatet 2013 landade på cirka EUR bättre än budgeterat. I maj minskade teamet då en resurs flyttade över till Raseborgs vatten. Trots det har omsättningen vuxit med cirka 13,8 % jämfört med år Detta beror på att faktureringsgraden var högre än tidigare år. Raseborgs stad har också beställt stora gatubelysningsprojekt, vilket har en positiv inverkan på omsättningen. De fem största projekten på servicesidan år 2013 var: Nya Stadshuset, omändring av installation för el - o. data uttag för arbetskraftsbyrån Ny gatubelysning till Boulevarden och Bangatan i Karis Montering av gatubelysnings stolpar och armaturer i befintliga fundament i Tenala centrum Omändring av fjärravläsningssystem från Kamstrup till Landis&Gyr för fjärrvärmeenheten på Ekenäs Energi Montering av gatubelysning i Gammelboda, Bodasvängen, Tranbärsvägen, Hallongården och Vildhallon Antal arbetsobjekt i Raseborgs stad Antal övriga tjänster Antal arbetstimmar Fakturering (1000 ) 451,

172 1.2.3 Elförsäljning Elpriserna har såväl på den fysiska som den finansiella marknaden varit relativt låga också under Elförsäljningen har legat ungefär på samma nivå under de tre senaste åren, en liten minskning i försäljningsmängd kan dock skönjas. Resultatmässigt visar elförsäljningen ett resultat på c euro, då transaktionerna som berör ägande i produktionsbolag, vilka inte ingår i Vattenfalls elbalansansvar, räknats bort. Normaltariffpriserna var oförändrade under hela Konkurrensen på elmarknaden är hård, vilket märks genom konkurrenters offensiva marknadsföring. Ägarandelar i produktionsbolag: Elpriserna har varit låga och torvtillgången dålig. På grund av detta har torvkraftverket varit ur produktion och bolagets fasta kostnader har betalts av ägarna, däribland Ekenäs Energi. Som helhet har andelarna i Katternö Kraft Ab och Katternö Kärnkraft förorsakat Ekenäs Energi en nettoförlust på c euro under Ekenäs Energi har under 2013 genom beslut i stadsfullmäktige beslutat att inte längre fortsätta sin medverkan i Fennovoimas kärnkraftsprojekt. Som en följd av detta beslut stannade aktierna i Katternö Kärnkraft kvar hos staden då den övriga verksamheten bolagiserades. Ekenäs Energi har under året via Katternö Kraft även deltagit i Puhuri Oys vindkraftsprojekt Kopsa I i Brahestad, vilket färdigställdes under hösten Ekenäs Energis indirekta ägarandel i Puhuri Oy är c 6,6 % vilket motsvarar en eleffekt om ca 1,4 MW. Ett investeringsbeslut om att även delta i Puhuri Oys följande vindkraftsprojekt, Kopsa 2, fattades under året Inköp el totalt i GWh 78,0 94,9 93,6 92,5 86,27 Vattenfall GWh 38,3 14,5 64,9 65,3 64,3 Vindel GWh 9,7 9,9 12,4 11,1 9,7 Björknäs kraftvärmeverk GWh 4,1 16,1 16, ,2 Egen försäljning, fakturerat GWh 72,3 89,1 88,3 87,8 83,56 Totala antalet avtal vid årets slut Antalet avtal utanför nätområdet Andra elbolags försäljning i EEV:s nät 38,5 38,2 36,8 37,05 35,78 GWh Antalet kunder med endast överföring Försäljning utanför det egna nätet GWh 17,6 29,9 32,8 31,75 30,97 6

173 Ekenäs: Fjärrvärme Produktionen och distributionen av värme från Björknäs kraftvärmeverk har fungerat bra under året inga större störningar har förekommit. Värmeförsäljningen på 90,7 MWh är mindre än budgeterat, vilket beror på att hösten var varmare än normalt. Personalen har på ett bra sätt bidragit till att anläggningarna har körts optimalt och endast 0,1 % av värmen har producerats med tjockolja. Under vintermånaderna jan-mars samt december provkörde man returträ (förnybart biobränsle) som bränsle. Provkörningarna lyckades enligt förväntningarna och andelen returträ var 4,8 % av den totala bränslemängden. Andelen skogsflis vid produktionen i Ekenäs var således 95,1 %. Kraftverkspannan är baslastpanna och har fungerat bra under året, underhållsstopp utfördes i maj, då en uppföljning av korrosionen i skorstenen utfördes. Man konstaterade då att innerröret i skorstenen är i så dåligt skick att det måste bytas. Skorstenens innerrör förnyades (till syrefast material) under höststoppet vecka 37 som garantijobb, jobbet utfördes av Kangasalan Hitsaustyö. Anskaffningen av biobränsle har förlöpt bra under året. Under kallare perioder (jan mars) användes en del av vårt egna säkerhetslager till produktionen i Ekenäs. Bränslets prisnivå har igen stigit en del trots att utbudet på bränsle är bra. Fjärrvärme utbyggnaden i Ekenäs är på avtagande då merparten av alla större fastigheter är anslutna till fjärrvärmen. Arbetsskyddsmöten har hållits kontinuerligt under året med målsättningen att minimera risker och undvika olyckor. Miljömätningar och -uppföljningar har utförts enligt kraven i miljölovet. EKENÄS Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt MW Såld anslutning enligt avtal, MW 49,5 50,3 50,9 50,0 50,1 Antal anslutningar, st Levererad energimängd, GWh 99,8 113,0 103,7 104,2 97,5 Fjärrvärmenät, km 41,5 42,6 43,0 43,3 43,6 Högsta effekttopp, MW 31,00 34,05 39,19 36,6 35,04 Uppvärmd volym, 1000 m³ Installerade fjärrvärmemätare Pojo: Biopannan har fungerat bra under året, underhållsstopp utfördes vecka 36 då små garantijobb utfördes och pannan sotades. Värmen producerades under stopptiden med hjälp av oljepannorna i Kyrkbyn. Distributionen har fungerat utan störningar. I Pojo har man använt enbart eget bränsle införskaffat från skogarna i Fiskars. Biobränslets andel i fjärrävärmeproduktionen i Pojo är nu 99 %, resten är tung brännolja. Sanering av Kyrkbyns olje central fortsatte med byte av skorsten på grund av att den gamla var i mycket dåligt skick och bedömdes vara en säkerhetsrisk. Sanering av Tallbacka fjärrvärmenät fortsatte under året för att få bort plast rör och gamla fiskars rörelement som är i väldigt dåligt skick. Här är det främst fråga om husanslutningar som inte är speciellt långa men besvärliga och kostsamma att sanera. 7

174 Instalationerna för att få energimätarna fjärravlästa fortsatte under året och nu är alla mätare i Pojo fjärravlästa. POJO Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt MW Såld anslutning enligt avtal, MW 17,2 19,1 Antal anslutningar, st Levererad energimängd, GWh 6,7 6,5 Fjärrvärmenät, km 7,3 7,3 Högsta effekttopp, MW 2,0 2,1 Uppvärmd volym, 1000 m³ Installerade fjärrvärmemätare (utbytta mätare, sanering) 3 36 Karis: Driften av Karis Fjärrvärme Ab:s anläggningar och fjärrvärmens nät har handhafts av Ekenäs Energis personal. Ekenäs har fakturerat för tjänsterna Elproduktion Elproduktionen vid biokraftvärmeverket i Ekenäs har under 2013 varit förlustbringande pga de låga marknadspriserna på el samt låga priser på utsläppsrätter. Elproduktionens fasta kostnader i form av räntor och avskrivningar samt personalkostnader dominerar i produktionens kostnadsstruktur, varför det är svårt att påverka elproduktionens resultat. Tekniskt har produktionen fungerat bra utan problem med själva elproduktionsutrustningen. Ett extra servicestopp på kraftverkspannans ugn i februari orsakade att elproduktionen kördes ner för ungefär en vecka. Samtidigt var sommaren varm så att den luftkylda produktionsutrustningen inte kunde användas. Stoppet i februari samt den varma sommaren gjorde att antalet produktionstimmar blev ovanligt låg. Även tillgängligheten var klart lägre än målsättningen och den årliga produktionsmängden var ca 1000 MWh lägre än budgeterat, av samma orsaker Budget Installerad effekt, elproduktion [MW] 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Produktionsmängd [MWh] Medelpris på producerad el [ /MWh] 41,89 64,36 52,37 41,02 45,00 41,85 Max elpris [ /MWh] 1400, ,11 150,05 300,01 210,01 Elproduktionens tillgänglighet [%] - 93,1 % 97,5 % 98,6 % 97 % 82 % Elproduktionens drifttimmar [h] Elproduktionens medeleffekt under drift [MW] 2,26 2,25 2,16 2,17 2,38 8

175 1.3 MILJÖ Elens ursprung Av den el Ekenäs Energi sålde till sina kunder under år 2012 (87,8 GWh) producerades 22 % med fossila bränslen (kol, naturgas och olja) samt torv; 52,4 % med förnybara energikällor (vattenkraft, biobränslen eller vindkraft) och 25,6 % med kärnkraft. Utsläpp vid produktion CO 2 -utsläppsmängden från den egna produktionen i Ekenäs år 2013 var, beräknat på basen av förbrukad olja, 41 ton CO 2. Den specifika utsläppsmängden koldioxid var därmed 0,35 g/kwh. Märkbart är att t.ex. gränsen för eko-energi för fjärrvärme har varit 100 g/kwh. Den specifika utsläppsmängden koldioxid vid produktionen i Pojo var 3,6 g/kwh och i Karis 8,8 g/kwh. Produktionsanläggningarna i Ekenäs beviljades totalt ton utsläppsrätter år Från tidigare år hade man oanvända utsläppsrätter totalt ton. Under 2013 såldes totalt ton utsläppsrätter. Andelen olja som användes för produktionen i Ekenäs var 0,1 %. I Pojo var andelen olja 1 %. I Karis var andelen olja 0,1 % och andelen flytgas 4 %. Produktionsutrustningen har fungerat väl under hela året och samtliga utsläppskrav har uppfyllts med god marginal. 1.4 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Ekenäs Energi följer de bestämmelser, föreskrifter och beslut som är definierade i Raseborgs stads förvaltningsstadgan och instruktioner. Budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med dessa. Stadsstyrelsen har givit separata direktiv om förverkligande av budgeten om anskaffningar och upphandlingar, budgetens bindande nivåer och kontoplan och rapportering. Ekenäs Energi har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. Verksamheten inom Ekenäs Energi är av den karaktären att oförutsedda händelser inom affärsverket eller i omvärlden kan påverka verksamheten i mycket stor grad. Därför är det ytterst angeläget att verket garderar sig mot oförutsedda händelser på bästa möjliga sätt. Inom alla enheter följer man sina egna säkerhetsföreskrifter och uppgjorda riskpolicy. I elförsäljningsenheten följer man en riskpolicy som är uppgjord år 2006 tillsammans med Vattenfall. Fjärrvärme och elproduktionsenheten följer Kaukolämpöliiketoiminnan riskikäsikirja, Raportti T26/2001, utgiven av Suomen Kaukolämpö Oy (nuvarande Energi-industri r.f.) och Kattilalaitoksen vaaran arviointi ja riskien hallinta, senast uppdaterad (uppgjord specifikt för Ekenäs Energis anläggning på Industrigatan 7 i Ekenäs). Elnätsenheten följer elsäkerhetsföreskrifterna uppgjorda av Arbets- och näringsministeriet samt de egna säkerhetsföreskrifterna. De största riskerna i verksamheten är följande: - Volymrisker orsakade av väderlek både inom fjärrvärme-, elnäts- och elförsäljningsverksamheterna - Tekniska risker i fjärrvärme- och elproduktion samt elnätsverksamheten - Prisrisker hänförda till marknadspriserna på el samt terminssäkringar av elinköp och elförsäljning - Risker anknutna till andelar i produktionsbolag såsom teknikrisk, elprisrisk, risk för bränslebrist. 9

176 1.5 EKONOMI Försäljning (Inkl. interna kostnader och intäkter) Totalt milj. EUR 12,58 12,77 15,91 15,13 15,96 15,84 Elnätsverksamhet milj. EUR 2,69 2,71 3,11 3,14 3,49 3,41 Elförsäljning milj. EUR 5,51 4,03 4,32 4,32 4,82 4,65 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 3,91 5,58 6,97 6,21 6,32 6,43 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,47 0,45 0,46 0,60 0,68 0,72 Elproduktions verksamhet milj. EUR 1,04 0,85 0,66 0,63 Resultat efter finansiella poster (Inkl. interna kostnader och intäkter) Totalt milj. EUR 0,08 0,80 1,96 0,70 0,49 18,8 Elnätsverksamhet milj. EUR 0,27 0,10 0,73 0,48 0,74 10 Elförsäljning milj. EUR -0,53-0,16 0,43-0,26-0,19-0,18 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 0,30 0,85 0,53 0,32 0,02 8,9 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,04 0,01 0,06 0,00 0,08 0,93 Elproduktions verksamhet milj. EUR 0,21 0,15-0,15-0, Förslag till behandling av årets vinst Föreslås att räkenskapsperiodens resultat på ,70 euro behandlas på följande sätt: Räkenskapsperiodens resultat på ,70 euro förs till överskott från tidigare år. 1.6 EKENÄS ENERGIS FÖRVALTNING OCH PERSONAL Direktionen 2013 Energidirektionens sammansättning för mandatperioden 2013: ordförande Ann Storsjö suppleant Gunilla Starck viceordf. Bo-Erik Ekholm suppleant Erica Helin ledamot Thomas Bergman suppleant Roger Engblom ledamot Ira Donner suppleant Heikki Sisula ledamot Jan Holmberg suppleant Stefan Högnabba ledamot Diana Nyberg-Lindholm suppleant Katja Stolt ledamot Mikko Sievänen suppleant Kari Mäkikara Stadsstyrelsen representeras av Henrik Lindholm. Niklas Wiberg har fungerat som personalrepresentanter år Energidirektionen har sammankommit till 13 protokollförda möten under Föredragande har varit energidirektör Roald von Schoultz och tf. energidirektör Frank Hoverfelt. 10

177 1.6.2 Organisation och personal år 2013 Personalstyrkan bestod av 35 anställda, av vilka två var tjänstlediga, tre visstidsanställda och en på deltidspension. Frank Hoverfelt blev utsedd till tf. energidirektör från den framåt samtidigt som Roald von Schoultz blev tjänstledig. Personalen har informerats om aktuella ärenden på personalmöten som hållits cirka en gång per månad, med undantag för sommarmånaderna. Under året anlitades arbetshandledare för att bedriva arbetshandledning bland personalen. 11

178 2.1 R E S U L T A T R Ä K N I N G Exkl. interna kostn. och intäkter Omsättning , ,61 Övriga rörelseintäkter , ,35 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,23 Köp av tjänster , , , ,38 Personalkostnader Löner och arvoden , ,31 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,23 Övriga lönebikostnader , , , ,37 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,31 Övriga rörelsekostnader , ,94 Rörelseöverskott , ,96 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 9 711, ,10 Övriga finansiella intäkter , ,94 Till kommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader , ,14 Ersättning för grundkapitalet , ,12 Övriga finansiella kostnader -147, ,85-77, ,42 Överskott (underskott) före extraordinära poster , ,54 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter ,38 0,00 Extraordinära kostnader ,48 Räkenskapsperiodens överskott , ,54 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (* Avkastning på placerat kapital, % 3,11 % 5,07 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % 2,32 % 6,70 % Vinst, % 125,80 % 3,25 % ROCE 42,84 % 5,09 % (ROCE =Avkastning på sysselsatt kapital=( Nettoresultat+Räntekostnader)/ (Räntebelagt främmande kapital+ek) *) vinst som uppstått vid försäljning av verksamhet har inte beaktats 12

179 2.2 SÄRREDOVISNING AV RESULTATRÄKNING Inkl. interna kostnader och intäkter ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET Omsättning , , , , ,34 Övriga rörelseintäkter ,17 712, , , ,61 Intäkter av affärsverksamh. totalt: , , , , ,95 MATERIAL OCH TJÄNSTER Energiinköp , , , ,10 Elöverföringskostnader ,85 Material, förnödenheter och varor , , , , ,70 Köp av tjänster , , , , ,94 Material och tjänster totalt: , , , , ,74 PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden , , , , ,09 Pensionskostnader , , , , ,33 Övriga lönebikostnader , , , , ,23 Personalkostnader totalt: , , , , ,65 Avskrivningar enligt plan , , , , ,72 Övriga rörelsekostnader , , , , ,53 Rörelseöverskott , , , , ,69 Ränteintäkter 5 654,87 910, , ,20 249,58 Övriga finansiella intäkter 9 564,48 534, ,12 Till kommunen betalda räntekostn. Till övriga betalda räntekostnader -80, , ,00 Ersättning för grundkapitalet , , , ,20 Övriga finansiella kostnader -12,96-35,72-15,22-3,56 Över-/undersk. före extraord. poster , , , , ,67 Extraordinära intäkter , , ,72 Extraordinära kostnader ,48 RÄKENSKAPSPER. ÖVERSKOTT , , , , ,15 13

180 2.3 F I N A N S I E R I N G S A N A L Y S Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag , ,85 Extraordinära poster , ,00 Rättelseposter till internt tillförda medel , , ,85 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,66 Finansieringsandelar för investeringsutgifter bland bestående aktiva , , ,66 Kassaflödet för verksamhetens o invest. del , ,19 Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Ökning av utlåning ,40 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga , ,00 Minskning av långfristiga lån från övriga , , , ,38 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar , ,82 Förändring av fordringar , ,22 Förändringar av räntefria skulder , , , ,64 Kassaflödet för finansieringens del , ,26 Förändring av likvida medel , ,07 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,10 Likvida medel , , , ,07 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 13,18 % 106,10 % Intern finansiering av kapitalutgifter, % 21,55 % 69,26 % Låneskötselbidrag 1,46 1,68 14

181 3.1 B A L A N S R Ä K N I N G A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 0,00 0, , ,88 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden , ,86 Byggnader 0, ,16 Fasta konstruktioner och anläggningar 0, ,35 Maskiner och inventarier 0, ,88 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0, , , ,13 Placeringar Aktier och andelar , ,23 Anslutningsavgifter 0, , , ,63 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 0, ,72 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar , , , ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,16 Fordringar övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,69 Övriga fordringar 1 402, ,45 Resultatregleringar , , , ,56 Kassa och bank , ,10 P A S S I V A EGET KAPITAL , ,02 Grundkapital , ,19 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,29 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,02 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,76 Erhållna förskott 0, ,02 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. 0, ,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder 0, , , ,76 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,62 Leverantörsskulder , ,31 Räntefria skulder från kommunen 5 511,00 Övriga skulder , ,81 Resultatregleringar , , , ,24 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL , ,02 Soliditetsgrad, % 57,44 % 40,78 % Relativ skuldsättningsgrad, % 102,3 % 140,41 % Ackumulerat överskott (underskott) , ,53 Lånestock Lånefordringar , ,00 15

182 3.2 SÄRREDOVISNING AV BALANSRÄKNING TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- A K T I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program Immateriella tillgångar totalt Materiella tillgångar Jord- och vattentillgångar , ,00 Byggnader Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. och pågående nyanläggn. Materiella tillgångar totalt: ,00 0,00 0, ,00 0,00 0,00 Placeringar Aktier och andelar , , , ,00 0,00 0,00 Anslutningsavgifter 0,00 Placeringar totalt: , , , ,00 0,00 0,00 Bestående aktiva totalt: , , , ,00 0,00 0,00 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar , , , , , ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , , , , , ,00 Lånefordringar av övriga , , , , , ,00 Fordringar på kommunen , , , , , ,57 Övriga fordringar 1 402, ,98 Resultatregleringar , , ,00 Fordringar totalt: , , , , , ,57 Kassa och bank , , , , , ,39 Rörliga aktiva totalt: , , , , , ,96 Interna fordringar , , , ,40 AKTIVA TOTALT , , , , , ,35 16

183 TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- P A S S I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET EGET KAPITAL Grundkapital , , , , ,81 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , , , , , ,46 Räkenskapsperiodens överskott , , , , , ,15 Eget kapital totalt: , , , , , ,69 AVSÄTTNINGAR , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst , , , , , ,58 Erhållna förskott 0,00 Räntefria skulder från kommunen/ansl.avg. 0,00 Anslutningsavgifter och övriga skulder 0,00 Långfristigt totalt: , , , , , ,58 Kortfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst , ,50 687, , , ,86 Leverantörsskulder , , , , ,44 572,23 Räntefria skulder från kommunen 5 511, ,84 224, ,14 901,61 61,61 Övriga skulder , , , , , ,69 Resultatregleringar , , ,08 Kortfristigt totalt: , , , , , ,47 Främmande kapital totalt: , , , , , ,04 Interna skulder ,68 PASSIVA TOTALT , , , , , ,35 17

184 Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Frank Hoverfelt VERKSAMHETSSAMMANDRAG VERKSAMHET Ekenäs Energis totala verksamhet inom fem enheter; elnät, elförsäljning, fjärrvärme, sidoordnad verksamhet samt elproduktion fr.o.m MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ge avkastning på grundkapital till Raseborgs stad i enlighet med beslut. Bedriva lönsam verksamhet. I övrigt, se resultatenheternas verksamhet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Antal anställda Månadsavlönade (inkl. deltidsanställda) Timavlönade Prestationer Se resultatenheternas verksamhet Mätare Se resultatenheternas verksamhet Ekenäs Energi SIFFERDEL (Exkl. interna kostn. o. int.) Budget BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 ändring BS 2013 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

185 Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Frank Hoverfelt VERKSAMHETSSAMMANDRAG Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Budget BS 2013 Avvikelse Utfall i % Inkl. interna kostnader och intäkter ändring Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2012) -2 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2012) 0 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2012) 0-14 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter % Extraordinära kostnader % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2012) 3748 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ekenäs Energi har betalat ersättning för grundkapital enligt beslut, och således har målsättningen gällande avkastning på grundkapital uppnåtts. Verksamheten har i sin helhet varit lönsam. Ekonomi: Det operativa resultatet på ca euro är sämre än budget. Speciellt försäljningsinkomsterna har varit lägre än budgeterat, vilket beror på det varma vädret samt på kundernas förbättrade energieffektivitet. De övriga intäkterna är låga eftersom priserna på utsläppsrätter har varit lågt. Årets kostnader för tjänsteinköp är förhållandevis höga, vilket beror på att kostnadsföringen av 110kV-investeringen, totalt euro, konterades som tjänsteinköp. Samtidigt har bolagiseringsprocessen medfört betydande extra tjänstekostnader. Även IT-kostnaderna har stigit 19

186 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Elnätsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Upprätthållande, underhållande och utbyggnad av distributionsnätet Bedriva driftverksamhet Handha elöverföringstjänster Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS2012 BU 2013 BS2013 Prestationer Sammanlagd elöverföring i det egna nätet, GWh 99,7 ** 94 ** 94, ,4 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar Högsta aktiva effekttopp/år, MW 21 21,8 21, Lågspänningsnät, km * ,7 Mellanspänningsnät, km * ,5 Antal nätstationer * 3 3 Antal transformatorstationer * *) Verktyget för beräknandet ändrat 2012 **) Fjärrvärmeproduktionen medtagen Mätare Medelpris för elöverföring c/kwh 3,260 3,660 3,680-4,008 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 Bud ändr BS 2013 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

187 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Kaj Westberg Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändr. BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2012) -2 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2012) 12 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2012) -37 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnader Till övriga betalda räntekostnader Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord % Extraordinära intäkter % Extraordinära kostnader 0 Räkenskapsperiodens överskot % Förändring (BS BS 2012) 1251 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för upprätthållande av distributionsnätet med möjligast störningsfri eldistribution under verksamhetsåret 2013 kan anses ha uppfyllts. Ekonomi: Gällande det operativa resultatet kan konstateras att försäljningsintäkterna minskade med 9% gentemot budgeterade på grund av minskad förbrukning. Kostnaderna har stigit med 6%. Det budgeterade resultatet har uppnåtts till 43%. Om man beaktar poster av engångskaraktär, vilket kostnadsföringen av det planerade 110 kv projektet var, så har resultat före extraordinära poster uppnåtts till 67%. 21

188 4.2 ELNÄTSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program 0,00 0, , ,88 Materiella tillgångar Byggnader 0, ,68 Fasta konstruktioner och anläggningar 0, ,27 Maskiner och inventarier 0, ,88 Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0,00 0, , ,20 Placeringar Aktier och andelar , ,61 Anslutningsavgifter , ,61 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar , , ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,59 Lånefordringar av övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,67 Övriga fordringar 1 402, ,19 Resultatregleringar , ,45 Kassa och bank , ,36 Interna fordringar , ,03 P A S S I V A EGET KAPITAL , ,53 Grundkapital , ,23 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,04 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,92 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst ,75 Erhållna förskott 278,72 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg ,25 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , ,27 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst ,50 Leverantörsskulder , ,04 Räntefria skulder från kommunen 2 593,84 Övriga skulder , ,02 Resultatregleringar , , ,34 Interna skulder , ,53

189 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Patricia Wessman VERKSAMHET Elförsäljningsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt lönsam elförsäljning till konsumenter och företagskunder, samt att äga och bedriva lönsam verksamhet via andelar i produktionsbolag. Balansera elinköp och elförsäljning volym- och prismässigt. Beakta de lokala förbrukarnas intressen men också sälja på den fria marknaden. Miljöaspekterna beaktas via såld förnybar energi som produceras i Björknäs kraftvärmeverk och vindkraftverken i Hangö och Ingå. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Inköpt energimängd, GWh 94,9 93,6 89, ,3 Såld energimängd 89,1 88,3 87,8 89,3 83,6 Mätare Årlig förändring i elförsäljning, GWh +/- 16,9-1,3-0,5-4,2 Antal kunder utanför distributionsområdet Antal kunder som enbart köper elöverföring Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) Budget BS 2010 BU 2011 BS 2012 BU 2013 ändring BS 2013 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

190 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Patricia Wessman Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Budget BS 2013 Avvikelse Utfall i % ändring Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2012) -3 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2012) -4 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2012) -7 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnad % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. po % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2012) -7 % Ekonomi: Försäljningsintäkterna har i jämförelse med föregående år minskat med c euro. Enhetens resultat för 2013 är negativt med eur (2012 negativt med euro). Enhetens resultat kan delas in i två delar dvs i elförsäljningsverksamhet vilken sköts via Vattenfall, däri ingår egen produktion vid kraftverket i Björknäs och inköp av vindkraft från SabaWind, samt verksamhet som härrör från andelar i produktionsbolag. Elförsäljningsverksamheten har under 2013 gett ett bidrag på c 4,08% eller c euro. Verksamheten som härrör från andelar i produktionsbolag, främst Haapavesi torvkraftverk, har 2013 medfört en förlust på c euro. Produktionen vid torvkraftverket i Haapavesi stod stilla stora delar av året. Allmänt: Verksamheten som helhet har varit förlustbringande under året på grund av andelarna i produktionsbolaget Katternö Kraft. 24

191 4.3 ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0,00 0,00 Placeringar Aktier och andelar , ,89 Anslutningsavgifter , ,89 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,00 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar , ,75 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,80 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,20 Övriga fordringar ,66 Resultatregleringar , , ,66 Kassa och bank , ,68 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL , ,23 Grundkapital , ,01 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,73 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,63 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst ,75 Erhållna förskott 225,84 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 7 713, , ,75 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. 687,50 Leverantörsskulder , ,09 Räntefria skulder från kommunen 224,80 Övriga skulder , ,32 Resultatregleringar , , ,98 Interna skulder , , , ,23 25

192 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Ulf Bäckman VERKSAMHET Fjärrvärmeverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utveckla fjärrvärmeverksamheten. Bygga ut fjärrvärmenätet i staden. Utökande av anslutningseffekten och ökad energiförsäljning. Utvecklande och upprätthållande av biobränsle- och oljeanläggningarna samt distributionsanläggningarna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt, MW Såld anslutningseffekt (kumulativ), MW 51 50, ,5 50,1 Antal anslutningar (kumulativ) Levererad energimängd, GWh ,7 104, ,5 Fjärrvärmenätets totala längd, km ,6 Högsta effekt,topp MW 34 39,19 36, ,04 Mätare Energipris utan fast avgift, /MWh 51,06 51,09 52,11 54,17 59,70 Energipris med fast avgift, /MWh 57,54 56,14 60,15 59,58 63,76 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BU 2013 BS 2011 BS 2012 BU 2013 budget ändr. BS 2013 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

193 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Ulf Bäckman Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändring BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2012) 1 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2012) -3 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2012) 30 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord % Extraordinära intäkter % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskot % Förändring (BS BS 2012) % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Produktionen och distributionen av fjärrvärme har fungerat utan större störningar under året och därmed har målsättningarna uppfylts. Ekonomi: Ursprungliga budgeten för 2013 inte uppnådd då det visade sig att den var orealistiska, prognosen som gjordes senare under året har uppnåtts. 27

194 4.4 FJÄRRVÄRME SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Jord- och vattenområden , ,86 Byggnader ,40 Fasta konstruktioner och anläggningar ,54 Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn , , ,31 Placeringar Aktier och andelar , ,67 Anslutningsavgifter , , ,11 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,65 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar , ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,28 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,38 Övriga fordringar Resultatregleringar , ,66 Kassa och bank , ,41 Interna fordringar ,91 P A S S I V A EGET KAPITAL , ,14 Grundkapital , ,14 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,54 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,41 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,33 Erhållna förskott 7 568,46 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg ,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , ,31 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,76 Leverantörsskulder , ,03 Räntefria skulder från kommunen 1 729,14 Övriga skulder , ,34 Resultatregleringar , , , ,30 Interna skulder , , ,14 28

195 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Sidoordnad verksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utföra elinstallationer o. underhåll i Raseborgs stads fastigheter och i bolag där staden är ägare. Utföra elinstallationer o. underhåll åt Raseborgs Vatten. Försäljning av material. Utföra gatubelysningsunderhåll, nybyggnad och saneringar. Utförande av drifts- och underhållsservice av vindkraftverk. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Antal arbetsobjekt, Ekenäs -/Raseborgs stad -10-> Antal övriga tjänster Mätare Antalet arbetstimmar Fakturering, å) å) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 68 t. Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

196 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Kaj Westberg Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändr. BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2012) 5 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2012) 3 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2012) 18 % Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter 0 Till kommunen betalda räntekostnader 0 Till övriga betalda räntekostnader 0 Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter % Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2012) 1077 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för sidoordnad verksamhet har uppfyllts. Ekonomi: Det slutliga operativa resultatet har överskridit det budgeterade resultatet med 80%. Detta beror på att Raseborgs stad har beställt stora gatubelysningsprojekt av Ekenäs Energi, vilket haft positiv inverkan på omsättningen. 30

197 BOKSLUT SIDOORDNAD VERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader ,94 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0, ,94 Placeringar Aktier och andelar 1 178,07 Anslutningsavgifter 0, ,07 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,63 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar , ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,27 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,70 Övriga fordringar 730,60 Resultatregleringar , ,57 Kassa och bank , ,22 Interna fordringar ,42 P A S S I V A EGET KAPITAL , ,43 Grundkapital , ,81 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,17 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,60 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst ,25 Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder ,25 0,00 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst ,50 Leverantörsskulder 2 894, ,98 Räntefria skulder från kommunen 901,61 Övriga skulder , ,91 Resultatregleringar , , ,47 Interna skulder , , ,43 31

198 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt VERKSAMHET Elproduktionsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt kostnadseffektiv och driftsäker elproduktion Ekenäs Energi BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BS 2013 Prestationer Producerad energimängd, GWh Drift-timmar Medelpris på producerad el 64,36 52,37 41,02 41,85 Mätare Tillgänglighet i % 93 % 98 % 99 % 98,0 % 82,0 % Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2011 BS 2012 BU 2013 Bud ändr. BS 2013 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

199 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Frank Hoverfelt Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt Ekenäs Energi SAMMANDRAG BS 2012 BU 2013 Förändr. BS 2013 Avvikelse Utfall i % i budget Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2012) -14 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2012) -3 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2012) -175 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostnader 0 0 % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital 0 0 % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2012) 449 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ett extra servicestopp i februari samt den varma sommaren orsakade att anläggningen inte kunde köras. Kraftverkets målsättning gällande produktionsmängd, tillgänglighet och drifttimmar har därför inte uppnåtts. Ekonomi: Verksamheten var förlustbringande pga låg produktionsmängd, låga elpriser samt lågt marknadspris på utsläppsrätter. Elpriserna förväntas var låga även framöver, varför elproduktionens gängse värde vid bolagiseringen beräknades vara lägre än bokföringsvärdet. Därmed bidrog elproduktionen med en försäljningsförlust i samband med bolagiseringen. 33

200 BOKSLUT ELPRODUKTION SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 6 229,14 Fasta konstruktioner och anläggningar ,54 Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn. 0, ,68 Placeringar Aktier och andelar 274,99 Anslutningsavgifter 0, , ,95 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter ,44 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar , ,00 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,22 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen 149,75 Övriga fordringar Resultatregleringar , , , ,23 Kassa och bank , ,43 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL Grundkapital , ,73 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,81 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,46 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,43 Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,43 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,86 Leverantörsskulder 572, ,17 Räntefria skulder från kommunen 61,61 Övriga skulder , ,04 Resultatregleringar , , , ,15 Interna skulder , , , ,73 34

201 5. TABLÅ ÖVER INVESTERINGAR 2013 Verksamhetsenhet Utfall 2013 Budget+budg ändr Utfall i % Skillnad Elförsäljningsverksamhet Andelar i produktionsbolag ,98 Katternö Kärnkraft Oy Ab ,73 Katternö Kraft Oy Ab ,29 Liikennevirta , ,00 Dotterbolagsaktier Ekenäs Energi Ab , ,00 Försäljning av bestående aktiva , , , , ,98 Elnätsverksamhet Elstationer, förstärkningar och grundförbättringar , , ,33 Distributionstransformatorer, parkstationer , , ,88 Distributionsnät 10 kv, utbyggn. o sanering , , ,84 Distributionsnät 0.4 kv, utbyggn. o sanering , , ,10 Adb-utrustning och fjärrstyrningsteknik 0, , ,00 Fordon, maskiner och verktyg , , , kv ellinje Skarpkulla - Österby 0, , ,00 Vesterby elstation ny ,00 Björknäs elstation renovering ,00 Förstärkning av matning till Horsbäck , , ,00 Fjärravlästa elmätare , , ,98 Garage, Pehr Sommarsgata 2 0, ,00 Fordon Baulift , ,98 Dotterbolagsaktier Ekenäs Energi Ab , ,0 0,00 Försäljning av bestående aktiva , , , , , ,05 Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Fjärrvärmenät, utbyggnad, Ekenäs , , ,36 Fjärravlästa fjärrvärmemätare , , ,19 Lagerutr./elektroniverkstad Björknäs , , ,12 Kraftverkets ventilation tillbyggnand/ombyggnad ,00 Kraftverkets högspänningsansl. omändring , , ,35 Kraftverk LT dump+pannbotten 0, , ,00 Övrigt bla sido oljefilter , , ,62 Gaffeltruck , ,00 Serment Biopanna Economiser , , , , ,64 Fjärrvärmeverksamhet Pojo Nätutbyggnad , , ,29 Fast bränslepanna , ,72 Oljevärmecentral sanering, Pojo , , ,56 Fjärravlästa fjärrmätare, Pojo , , , , , ,37 Fjärrvärmeverksamhet Dotterbolagsaktier Ekenäs Energi Ab , ,0 0,00 Försäljning av bestående aktiva , , ,74 Finansieringsandel/ Pojo , ,00 Elproduktion Försäljning av bestående aktiva , , ,84 Sido-ordnad Försäljning av bestående aktiva , ,7 170,09 IT Kundhanterings-/faktureringsssystem 0, , ,00 Kameraövervakning 0, , ,00 0, , ,00 Utgifter , ,00 Inkomster , ,00 Netto , ,00 35

202 6.1 NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Omsättningstillgångar Fr o m 2009 bokförs samtliga inköp och uttag till/från lager på balanskontot lager under året. Uppskrivning kan inte göras beträffande omsättningstillgångar. Finansieringstillgångar Hantering av derivatavtal Med derivatavtal avses avtal om ränteväxling. Avtalen ingås i säkringssyfte har för Ekenäs Energi ingåtts ett avtal om ränteskydd till ett belopp om I avtalet har den rörliga räntan bundits till fast ränta med räntetröskel. Avtalet gäller fram till och med Grundkapital / Ränta på grundkapital Särredovisning för energiaffärsverk har tillämpats sedan år 1996 då grundkapitalet fördelades enligt anläggningstillgångarnas värde per varje år. Detta förfarande tillämpades t.o.m Fr o m 2009 kommer fördelningen av grundkapitalet att vara oförändrat enligt 1996 års fördelningsgrund. Räntan på grundkapitalet belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkaptal. 6.2 VERKSAMHETSINTÄKTER PER RESULTATENHET Elnätsverksamhet Omsättning , ,27 Övriga rörelseintäkter , ,06 Elförsäljningsverksamhet Omsättning , ,48 Övriga rörelseintäkter 712,76 696,04 Fjärrvärme Omsättning , ,36 Övriga rörelseintäkter , ,47 Sidoordnad verksamhet Omsättning , ,62 Övriga rörelseintäkter 1 394, ,52 Elproduktionsverksamhet Omsättning , ,99 Övriga rörelseintäkter , ,26 Intäkter inkl. interna , ,07 Interna intäkter , ,11 Intäkter av affärsverksamheten totalt , , SPECIFIKATION PÅ EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Vinst vid försäljn. av affärsverkets rörelse ,38 Förlust vid försäljn. av affärsverkets rörelse ,48 Nettovinst vid försäljning av affärsverkets rörelse ,90 0,00 36

203 6.4 FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar bland bestående aktiva har fastställts på basis av en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt plan har beräknats utgående från tillgången bland bestående aktivas anskaffningsutgift enligt beräknad ekonomisk användningstid. De beräknade avskrivningstiderna och de mot dessa svarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Lineära Immateriella ADB-program Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och avskrivningar: rättigheter tioner &anläggn. inventarier Fr.o.m. 5 år 25 år 5-25 år 3-5 år % 4 % 4-20 % 20-33,33 % Fr.o.m. 4 år 25 år 5-20 år 4-7 år *) 25 % 4 % 5-20 % 14,29-25 % Fr.o.m. 10 år 4 år 25 år år 7 år x) 10 % 25 % 4 % 4-6,67 % 14,29 % *) Fr.o.m följdes Ekenäs stads avskrivningsplan. x) Fr.o.m följs Raseborgs stads avskrivningsplan. Små anskaffningar av tillgångar, vilkas anskaffningsutgift är under , har upptagits som årskostnad. Immateriella Materiella Placeringar tillgångar tillgångar ADB-program Mark- och Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och Förskottsbet. Totalt Övriga aktier Övr.fordr. Sammanlagt vattenområden tioner & anläggn. inventarier och pågående och andelar Ansl. Avg. nyanläggningar Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , , ,64 Ökningar under räkenskapsperioden 0,00 0, , , , , ,02 0, ,24 Fin.andelar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0, ,00 0,00 0, ,00 0,00 0, ,00 Minskningar under räkenskapsperioden , , , , , , , , , ,21 Överf. ->drift 0,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,88 0,00 0, ,88 Överföringar mellan poster Utgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Fin. andel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar ,48 0, , , ,53 0, ,06 0,00 0, ,54 Nedskrivningar och deras återf. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift , ,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,25 0, ,25 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , ,00 0,00 0,00 0,00 0, , ,25 0, ,25 37

204 6.5 AKTIER OCH ANDELAR Aktier och andelar Antal Intressesamfund Ekenäs Energi Ab tidigare Karis Fjärrvärme Ab , ,00 Raseborg Elnät och Entreprenad Ab tidigare Ekenäs Energi Ab 0, ,00 Övriga aktier och andelar Eke Golf Oy 0, ,00 Katternö Kraft Oy Ab 0, ,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab , ,00 Övriga aktier och andelar totalt , ,00 Aktier och andelar totalt , , RÖRLIGA AKTIVA, FORDRINGAR Specifikation över fordringar Långfristiga fodringar Övriga lånefodringar , ,00 Kortfristiga fordringar Lånefodringar, dotterbolag ,00 0,00 Kundfordringar , ,58 Fordringar hos kommunen , ,69 Övriga fordringar 631, ,45 Resultatregleringar , ,26 Fordringar totalt , , EGET KAPITAL Förändringar i eget kapital Grundkapital , ,19 Grundkapital , ,19 Överskott från tidigare räkenskapsår , ,69 Föregående års överskott , ,60 Överskott från tidigare räkenskapsår , ,29 Räkenskapsperiodens överskott , ,54 Eget kapital totalt , ,02 38

205 6.8 AVSÄTTNINGAR Avsättningar Avsättning för pensionsansvar , ,00 Förändring under året 0, ,00 Avsättning för pensionsansvar , , FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker , ,76 Erhållna förskott 0, ,02 Räntefria skulder från kommunen / ansl.avg. 0, ,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder Övriga skulder , ,13 Övriga skulder under året , ,00 Övriga skulder , ,13 Elanslutningsavgifter , ,08 Elanslutningsavgifter under året , ,00 Elanslutningsavgifter , ,08 Fjärrvärmeanslutningsavgifter , ,01 Fjärrvärmeanslutningsavgifter under året , ,00 Fjärrvärmeanslutningsavgifter , ,01 Anslutningsavgifter och övriga skulder totalt: 0, ,22 Långfristigt främmande kapital totalt , ,76 Kortfristigt främmande kapital Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker , ,62 Leverantörsskulder , ,12 Räntefria skulder från kommunen 5 511, ,19 Övriga skulder , ,81 Resultatregleringar , ,50 Kortfristigt främmande kapital totalt , ,24 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT: , ,00 39

206 6.10 LÅN SOM FÖRFALLER TILL BETALN. SENARE ÄN 5 ÅR ENLIGT AMORTERINGSPLAN Saldo Saldo Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , , PASSIVA RESULTATREGLERINGAR Specifikation av passiva resultatregleringar Periodiserade räntor , ,00 Periodisering av löner och lönebikostnader 0, ,84 Övriga resultatregleringar 3 647, ,66 Passiva resultatregleringar totalt , , ANTAL ANSTÄLLDA Heltids anställda Deltids anställda 2 1 Antal anställda totalt LÖNER OCH ARVODEN Personalkostnader Löner och arvoden , ,67 Till löner hörande ersättningar 8 169, , , ,31 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,27 Övriga lönebikostnader , , , ,06 Totalt enligt resultaträkningen , ,37 Aktiverade personalkostnader , ,75 Personalkostnader inkl aktiverade personalkostn. totalt: , ,12 40

207 6.14 SPECIFIKATION AV PLANAVSKRIVNINGAR OCH MOTSVARIGHETEN HOS DE INVESTERINGAR SOM AVSKRIVS ENLIGT PLAN BS 13 BU 14 Ekon.plan 15 Ekon.plan 16 Investeringar som avskrivs enligt plan Finansieringsandelar Investeringarnas självfinansieringsandel Avskrivningar enligt plan Avvikelse ( ) Avvikelse % 118 % 6.15 HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 2013 Beviljade utsläppsrätter (ton CO2) Gamla anläggningen Kraftverket Sammanlagt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Ton totalt: Ingående balans Köpta och sålda utsläppsrätter 2013 a-pris Sålt , Beviljade rätter Förbrukat 2013, preliminärt -42 Utgående balans ton Pris sista marknadsdagen NPEUACALFR1 5,03 euro/ton Värde utgående balans ,33 41

208 6.16 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER DAGBOK HUVUDBOK RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING BOKSLUTSSPECIFIKATIONER ANVÄNDA VERIFIKAT Ekenäs Energi Verifikationsslag Verifikat nr 001 Ingående balans 002 Memorialverifikat Fördelning av adm.kostnader Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löneverifikat Inköpsreskontra, prestationer Inköpsreskontra, Rondo Förs.reskontra, prestationer Förs.reskontra, arbetsfakturering

209 7. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SÄRREDOVISNING I elmarknadslagens 7 kap. stadgas om åtskiljande av verksamheterna, enligt vilken elaffärsverksamheterna skall sär-redovisas så att för varje verksamhet uppgörs en resultaträkning och för kapitalintensiva verksamheter dessutom en balansräkning. Nedan beskrivs hur särredovisningen för de olika verksamheterna skett. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTATRÄKNING ADMINISTRATION Kostnaderna har fördelats i den proportion de hänförts till de övriga kostnadsställena. Fr o m 2011 tillämpas en ny fördelning där elproduktionen ingår. Fördelning: Nätverksamhet 58,23 % Elförsäljning 9,38 % Fjärrvärme 18,81 % Sidoordnad verksamhet 11,01 % Elproduktion 2,57 %. AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar på ospecificerade anläggningstillgångar har fördelats enligt fördelningen för Administration. I övrigt direkt fördelning på kostnadsställena. Avskrivningar av bestående aktiva anskaffade fr.o.m följer Raseborgs stads avskrivningsplan fastställd av fullmäktige ÖVRIGA KOSTNADER OCH INTÄKTER Övriga kostnader och intäkter i resultaträkningen har bokförts enligt verklig användning. AVKASTNING PÅ GRUNDKAPITAL Avkastningen på insatt grundkapital är 10 % i enlighet med stadsfullmäktiges beslut Fördelningen av avkastningen på insatt grundkapital till ägaren har fördelats med beaktande av kostnadsställenas resultat i enlighet med samma fördelning som fastslogs år 1996 t o m Avkastningen belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkapital. Fördelning: fr o m 2010 t o m 2009 Nätverksamhet Elförsäljning Fjärrvärme Sidoordnad verksamhet Elproduktionsverksamhet - - ÖVRIGT De administrativa kostnaderna och intäkterna har i resultaträkningen fördelats per konto på de olika kostnadsställena. Elproduktion i egen regi inleddes i september 2009 och har redovisats under elförsäljning. Fr.o.m 2010 särredovisas elproduktionen. Balansräkningen har särredovisats i enlighet med en specificerad förteckning vilken ingår i balansspecifikationerna. 43

210

211 44

212

213 Karis-Pojo reningsverk

214

215 I N N E H Å L L Sid 1 Verksamhetsberättelse år Verksamhetsidé, vision 2 - Översikt 3 - Organisation och personal 4 - Ekonomi 5 - Vattenanskaffning 6 - Vattendistribution och avloppsavledning 8 - Avloppsvattenrening 8 - Utbyggnad och saneringar 11 2 Resultaträkning 12 3 Balansräkning 13 4 Verksamhetssammandrag 14 5 Tablå över investeringar 16 6 Finansieringskalkyl Not angående tillämpade bokslutsprinciper Verksamhetsintäkter Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva Förändringar i bestående aktiva Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) Eget kapital Främmande kapital Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan Passiva resultatregleringar Antal anställda Löner och arvoden Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Förteckning över använda bokföringsböcker 22 8 Underskrifter 23 1

216

217 VERKSAMHETSIDE, VISION Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad - vi utvecklar vår yrkeskunnighet - vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik - vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg - vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet 2

218 VATTENVERKSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Under året byggdes vattenförsörjningsteknik i bl.a. Kursand, Horsbäck, Sköldargård, Fiskars samt Pentby, medan den mest betydande saneringen utfördes vid Maskrosvägen i Österby. Skyddsplanen för grundvattenområden i Raseborg färdigställdes och planering för sanering av vattentornet i Ekenäs påbörjades. Vid Björknäs vattentäkt gjordes betydande förbättringar för tryggare vattenanskaffning. Investeringarna var på en rätt blygsam nivå under år Detta främst i väntan på de stora förestående projekten så som förbindelseledningen Karis-Svartå samt vattentornets sanering i Ekenäs. Saneringen av vattentornet inleds inkommande sommar. Förbindelseledningen, som är beräknad till en kostnad på drygt 2 milj. är helt beroende av NTM-centralens understöd. Ett beslut i ärendet är att vänta under våren 2014 varefter slutlig tidtabell för projektet fastslås. Tekniskt förlöpte året rätt bra. En större prövning, speciellt för vår avloppsteknik, var skyfallet som drabbade Karis-Pojo i slutet av juli då en del gator och källare översvämmades. Då inga avlopps- och ytvattenledningar är dimensionerade för dylika exceptionella situationer, blev alla ersättningskrav förkastade av försäkringsbolaget. Skyfallet visar dock på framtidens utmaningar. Vi bör i känsliga områden fästa ännu större uppmärksamhet vid avledande av ytvatten och hitta alternativa lösningar. Detta bör beaktas redan i planläggningsskedet. Ett alternativ är att reservera områden som på ett behärskat sätt kan bli översvämmade utan att förorsaka skada. Ekonomiskt var även detta år en utmaning, främst beroende på mindre vattenförsäljning. Vattenförsäljningen som uppgick till m 3 stannade drygt m 3 under budget vilket motsvarar en summa på ca Trots detta blev det ekonomiska resultatet endast från målsättningen. Detta visar att allt som gjorts under de fem första åren i Raseborg börjar ge resultat. Vår verksamhet är stabil, men vi bör även i fortsättningen vara redo för nya krav och förbättringar för att hålla fortsatt hög kvalitet på vattenförsörjningen i Raseborg. Tekniskt och ekonomiskt kan vi vara nöjda med år 2013 Personal och Direktion förtjänar ett stort Tack för välutfört arbete! Raseborg Tom Törnroos vattenverkets direktör 3

219 ORGANISATION OCH PERSONAL Raseborgs Vattens ordinarie personal var vid årets slut 22 heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Personal med månadslön 8 och med timlön 14. Åldersfördelning mån tim. totalt Personalens medelålder 50,5 år De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. Under året gick Kauko Lehto, Nils-Anders Carlström och Niko Lehto i pension. Elisabeth Bäckström och Ulf Sommardal uppvaktades efter 30 tjänstgöringsår. Andreas Weckström anställdes från ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION LAGERFÖRVALTARE VATTENVERKETS DIREKTÖR KANSLIPERSONAL 2 VATTENTÄKTER 2 DRIFTCHEF RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 RÖRMÄSTARE ARBETSLEDARE MONTÖRER 7 Två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. 4

220 Direktionens sammansättning Ordinarie ordf. Seija Kannelsuo-Mäntynen viceordf. Ulla Lindström-Dahl Peter Lindblom Roy Vidfält Tom Rehn Janine Winter Magnus Gottberg Ersättare Marianne Isaksson-Heimberg Linnea Henriksson Thomas Bergman Tor-Erik Stolpe Bo-Erik Ekholm Lotta Ekman Dick Mannström Mikael Borgman stadsstyrelsens representant Direktionen sammanträdde 8 gånger under året. EKONOMI Vattenförsäljningen uppgick till m och omsättningen till ,03. Årets överskott ,85. I jämförelse med mätare i uppgjord budget kan konstateras att intäkterna på 3,86 /m är 8 cent under budget och utgifterna på 2,38 /m är 3 cent under budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden Räntekostnader Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital

221 VATTENANSKAFFNING Västervik vattentäkt, UV-teknik Under året pumpades grundvatten från 13 vattentäkter av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro Mjölbolsta, Korsnäs och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till m 3 ( m ) vilket ger ett medeltal på m per dygn. Såld vattenmängd m 3 ( m 3.) Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till m 3 (357167m 3 ) 19,5 %( 20 %), består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet, läckvatten samt vatten som använts vid brandtillbud. Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Vattentäkt pumpad mängd m /år Ekerö Landsbro Mjölbolsta Björknäs Brödtorp Nyby Korsnäs Mjölnarby Västervik Finnäs Kansjerf Manibacka Lindnäs ej hushållsvatten) Totalt m 6

222 I tabellerna nedan sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes i huvudsak vid Västra Nylands vatten och miljö År 2013 Bromarv, Kansjärv Ohjearvo (STM Min / Maks 461/2000) Min / Max Karjaa vedenottamot, Karis Min / Min Maks / Max Karjaa verkosto, Karis nät Min / Min Maks / Max Min / Min Maks Min / Maks / Max Min / Max Min / Min Maks / Max Min / Min Maks / Max Min / Min Maks / Max Tammisaari vedenottamot, Ekenäs Min / Min Maks / Max Tammisaari verkosto, Ekenäs nät + Min / Maks Min / Max *Heterotrofiset bakteerit / Heterotrofa bakterier pmy/m (22oC, 68h) l *Fluoridi / Fluorid mg/l 1,5 (V) 0,44 0,44 <0,2 0,21 <0,2 0 *Nitraatti- ja nitriittitypen / Nitrat- och nitritkväve (summa) mgn/l 0,082 0,082 0,95 1,5 0,15 1,6 *Nitraattityppi / Nitratkväve mgn/l 11 (V) 0,082 0,082 0,95 1,5 0 2 *Nitriittityppi / Nitritkväve mgn/l 0,15 (V) <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 <0,002 *Ammoniumtyppi / Ammonium kväve (spektrofotom.) mgn/l 0,4 (S) <0,005 <0,005 <0,004 <0,005 <0,005 0,19 <0,004 <0,005 <0,004 <0,005 <0,004 <0,005 Kokonaiskovuus / Tot. hårdhet mmol/l 0,55 0,76 0,56 1 0,55 0,57 0,45 1,3 0,29 0,37 0,12 0,84 *Mangaani / Mangan µg/l 50 (S) <5 57 <5 89 <5 6, <5 <5 <5 7,5 < <5 11 <5 7,6 *Rauta / Järn µg/l 200 (S) < < < <25 <25 <25 <25 < <25 <25 <25 <25 *ph (mittaus huoneenlämmössä) / (mätning i rumstemperatur) 6,5-9,5 (T) 7,1 7,9 7 8,2 7,4 8 7,2 7,6 7,3 7,6 6,6 7,3 6,8 7,9 6,3 8,2 6 7,9 7,3 8 *Sameus / Grumlighet FNU 0,37 0,37 <0, ,21 0,33 <0,2 0,47 <0,2 <0,2 *Sähkönjohtavuus / Ledningsförmåga (25 oc) µs/cm 2500 (T) Väriluku / Färgtal <5 <5 <5 < <5 <5 <5 <5 <5 <5 Haju / Lukt ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej Maku / Smak ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej ei, nej *Alkaliniteetti / Alkalinitet mmol/l 0,72 1,1 0,81 1,2 0,88 0,91 0,71 1,6 0,47 1,6 0 2 Hiilidioksidi / Koldioksid mg/l 1,9 11 1,5 35 7, , *Kloridi / Klorid mg/l 250 (S) 5,3 5,3 2, *Sulfaatti / Sulfat mg/l 250 (S) *E.coli (37oC, 18h) pmy/ 100 ml < 1 (V) *Enterokokit / Enterokocker pmy/ 100 ml < 1 (V) *Koliformiset bakteerit / Koliforma bakterier (37oC) pmy/ 100 ml < 1 (S) )*Alumiini / Aluminium µg/l 200 (S) <3 30 3)*Arseeni / Arsen µg/l 10 (V) 0,5 0,5 0,6 1,8 <0,1 1 3)*Elohopea / Kvicksilver µg/l 1 (V) <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,03 <0,05 3)*Kadmium / Kadmium µg/l 5 (V) <0,02 <0,02 <0,02 0,03 <0,02 <0,02 3)*Kromi / Krom µg/l 50 (V) <0,05 <0,05 0,06 0,07 0,05 0,24 3)*Kupari / Koppar µg/l 2000 (V) , ,9 46 3)*Lyijy / Bly µg/l 10 (V) 0,1 0,1 <0,1 0,6 <0,1 3,4 3)*Natrium mg/l 200 (S) 4,9 4,9 7, )*Nikkeli / Nickel µg/l 20 (V) 0,1 0,1 0,6 1,3 0,1 0,7 Manibacka Mustio, Svartå Pohja vedenottamot, Pojo Pohja verkosto, Pojo nät Snappertuna, Finnäs 7

223 VATTENDISTRIBUTION OCH AVLOPPSAVLEDNING Verksamhetsområdet omfattar med nuvarande indelning 8 separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten- och avloppshantering, avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs, Bromarv och Manibacka finns separata distributionsnät. I Svartå och Bromarv renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. Under året anslöts 45 nya kunder till vårt ledningsnät medan 19 anslutningar förnyades. Under året reparerades 33 läckage på vattenledningar. Utbyggd teknik per Vatten Avlopp Vattentäkter Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 345 km 362 km 13 st. 6 st. 3 st. 129 st. 4 st. AVLOPPSVATTENRENING Vid avloppsreningsverken renades under året m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar medan huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renades, mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Totalt komposterades ton slam från reningsverken. Karis Pojo reningsverk, biologiska steget Reningsresultat som årsmedelvärden Reningsverk Q med. BS 7 P N Q tot m 3 % % % m 3 Kar-Po Skeppsholmen Svartå Bromarv Reningskrav BS 7 P N % % % Kar-Po /70 Skeppsholmen Svartå Bromarv

224 I nedanstående diagram reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. 9

225 m³/d Karis-Pojo avloppsvattenmängd år näytepäivän virtaama kk-minimiarvo kk-keskiarvo kk-maksimiarvo mitoitus kg N/d Karis-Pojo utgående kvävemängd år Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja kg O₂/d Karis-Pojo utgående BS 7 mängd år Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja 10

226 kg P/d Karis-Pojo utgående fosformängd år Karjaa-Pinjainen Gumnäs Karjaa-Pohja UTBYGGNAD OCH SANERINGAR Sanering vid Maskrosvägen. Robin Lindholm och Jesper Nyström För nya kunder byggdes teknik i Kursand, Sköldargård, Fiskars och Horsbäck industriområde. Utbyggnaden i Fiskars betjänar även befintlig bebyggelse. Vid Maskrosvägen i Österby sanerades befintlig teknik som kompletterades med ytvattenledningar Vid vattentäkten i Björknäs sanerades brunnar och styrsystem för pumpar Totalt uppgick investeringarna under året till