Raseborgs stad Bokslut 2011

Transkript

1 Raseborgs stad Bokslut 2011

2

3 Innehållsförteckning 1. Översikt och organisation Allmän översikt Allmän ekonomisk översikt Organisation Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk Resultaträkning (1 000 ) Sammandrag av driftsekonomin och resultat Balansräkning Finansieringsanalys Finansieringsdelens utfall Totala inkomster och utgifter Raseborgs koncern Koncernens uppbyggnad Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernens finansieringsanalys Nyckeltal inklusive affärsverk Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Budgetens utfall Resultaträkningens utfall Tablå över budgetens utfall Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall Revision Sektor: Allmän och koncernförvaltning Stadskansliet Ekonomiavdelningen Personalavdelningen Utvecklingsavdelningen Intern Service Grundtrygghetsproduktion Sektor: Grundtrygghet Grundtrygghet Sektor: Bildningen Administration Barndagvård och förskola Svenskspråkig grundläggande utbildning Finskspråkig grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Medborgarinstitut Raseborgs musikinstitut Museiverksamhet Biblioteksverksamhet Ungdomsverksamhet Kulturverksamhet... 88

4 Idrottsverksamhet och hälsomotion Sektor: Samhällstekniska sektorn Administration Samhällsteknik Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Fastighetsbildning och kartläggning Småbåtshamnar Västra Nylands Avfallsnämnd Regionalt räddningsverk Tablå över Investeringsprojektens förverkligande Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Resultaträkning Balansräkning Noter Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Verksamhetens intäkter Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Avskrivningsplan Bestående aktiva Aktier och andelar Rörliga aktiva, fordringar Förändringar i eget kapital Avsättningar Främmande kapital Passiva resultatregleringar Ansvarsförbindelser, leasingansvar Underhållsstöd Löneutgifternas utveckling Personalkostnader Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Övriga noter Förteckning över använda bokföringsböcker Noter till koncernen Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Underskrifter och revisionsanteckningar

5 1. Översikt och organisation 1.1. Allmän översikt Raseborgs stads tredje år var det första normala verksamhetsåret i den nya stadens historia. År 2009 kan karaktäriseras av ett behärskat kaos, då den nya kommunen skulle avsluta de gamla kommunernas räkenskaper samtidigt som den nya stadens administrativa system byggdes upp. Arbetssätt och verksamhetspunkter analyserades, gemensamma arbetssätt planerades och samordnades. De nya arbetssätten implementerades under 2010 samtidigt som organisationen genomförde ett talko med målet att spara 4 % av kostnaderna. Resultatet med ett sammanlagt överskott efter avskrivningar på 8 mn överträffade förväntningarna, men utvecklingsverksamheten blev lidande. Raseborg stad gjorde under år 2011 ett plus minus noll resultat efter fulla avskrivningar. Årsbidraget var 6,7 mn, utan affärsverk 2,6 mn. Därmed uppfylldes målsättningarna i åtgärdsprogrammet, dvs. att verksamheten ska balansera med samgångbidrag Det kumulativa underskottet är vid utgången av år 2011 fortfarande 17,8 mn, men sammantaget 8 mn lägre än vid utgången av år Resultatet innebär att stadens finansiella läge (kassaflöde, ökad skuldsättning) försämras med 3,6 mn jämfört med 2010, men är dock 2,1 mn bättre än Den totala skuldbördan, som år 2010 var 82,2 mn ökade med 1,8 mn till 84,0 mn år Av skulderna har 22,2 mn upptagits för affärsverkenas investeringar. Under 2011 betalade Raseborg i extra pensionsavgifter 5,6 mn (2009 5,4 mn, ,6 mn ) för gamla oförsäkrade arbetsförhållanden. Detta samhällsåtagande, som privata producenter inte har, höjer stadens lönekostnader med 10,5 % och ingår i den egna produktionens kostnader. Tomtförsäljningen var år 2011 (19 obebyggda tomter och 11 legotomter) på samma nivå som är 2009, vilket både återspeglar ett litet utbud och ett osäkert ekonomiska läge för hushållen. Befolkningen minskade med 117 personer (-0,4 %) och uppgick vid årsskiftet till personer. Höjd produktivitet En av de viktigaste målsättningarna för ekonomiplaneperioden och åtgärdsprogrammet är att anpassa de tre kommunernas servicestruktur till en kommuns behov. Det gäller särskilt grundtryggheten samt skol- och dagvårdsnätet. Målsättningen helt konkret är att minska antalet vakanser och höja produktiviteten i arbetet motsvarande kostnaderna för 25 årsarbeten/ år eller sammanlagt 100 årsarbeten åren Samtidigt som förvaltningen rationaliserats och servicen effektiverats ökar efterfrågan på vårdtjänster, nya subjektiva rättigheter har tillkommit, verksamheter som tidigare upphandlats har tagits hem för produktion i egen regi och vissa tjänster har lagts ut till andra producenter. mn löpande priser Personalkostnader 70,3 71,5 78,4 Köp av tjänster 73,2 77,4 78,7 Sammantaget har personalkostnaderna ökat med 11,5 % åren , medan köptjänsterna ökat med 7,5 %. Intressant är att specialsjukvårdens kostnader, som utgör nästan hälften av köptjänsterna, minskat med 1 mn mellan år 2010 och Kostnaderna för specialsjukvården inom HNS (den krävande specialsjukvården inom HUCS samt Västra Nylands sjukhus) var år 2011 (32 mn ) i praktiken på samma nivå som 2009 (31,7 mn ). Anmärkningsvärt är att användningen av den dyrare specialsjukvården samt vårddagarna inom psykiatrin minskat. Den totala arbetsinsatsen år 2011 var 1529 årsarbeten dvs. summan av alla arbetade arbetsdagar utan sjukledigheter eller andra ledigheter. Det utfördes av i snitt 1867 personer i huvudtjänst. Det behövdes sålunda 1,22 personer i huvudtjänst (ordinarie anställda samt vikarier med lagstadgad ledighet och sjukfrånvaro) för att producera ett årsarbete. Relationen mellan antal personer i huvudtjänst i medeltal för respektive år och årsverken har varit konstant under alla tre åren Personer i huvudtjänst (årsmedeltal) Årsarbeten

6 Arbetsinsatsen mätt i årsarbeten har ökat med drygt 2 % per år sedan Spartalkot 2010 (39,1 årsarbeten) har räknats in arbetsinsatsen för att ge en riktigare bild på efterfrågan och produktionen av tjänster. Vissa vakanser lämnades under 2010 obesatta, varför antalet personer i huvudtjänst är lägre i personalbokslutet. Sedan Raseborg grundades har antalet vakanser och tjänster minskat med 27 till följd av naturlig avgång, främst inom administration, samhällsteknik, bildning och intern service. Efterfrågan på vårdtjänster har ökat p.g.a. befolkningsökningen (0,5 %) och till följd av ökad efterfrågan på vård. Totala antalet vårdplatser för åldringar har ökat från 387 till 452 från början av 2009 till utgången av Ökningen är hela 65 platser eller 6,8 %. 51 av tilläggsplatserna har skapats inom egen grundtrygghetsproduktion, vilket ökar arbetsinsatsen med 37 årsarbeten. Eftermiddagsvården har i praktiken tagits över i egen regi och antalet anställda har ökar från 2 till 20. Samtidigt har efterfrågan på vård och utbildning ökat till följd av nya dimensioneringskrav gällande personal samt utnyttjandet av subjektiva rättigheter. Den största förändringen förorsakas av gravt handikappade klienters rätt till personliga assistenter som har sexdubblats från 16 till 108 två år. En del är anställda av staden, resten köptjänster. Antalet barn i dagvård har ökat med 107. Utnyttjandegraden av dagvård (subjektiv rätt) har ökat med 2 % och 85 barn står i kö för hösten Parallellt med att efterfrågan på vård har ökat har också arbetssätten utvecklats. Placering av patienter enligt modellen "rätt vård på rätt plats" har lett till att existerande vårdkapacitet utnyttjas effektivare. Större satsningar på vård i hemmet och fler intervallplatser håller patienterna längre hemma. Fler serviceboendeplatser och färre institutionsplatser motsvarar bättre vårdbehovet. Fler familjearbetare inom barnskyddet har minskat trycket på långa placeringar av barn. Tillsammans har allt detta lett till betydligt större kostnadsinbesparingar än de tjänster och vakanser som lämnats obesatta till följd av pensioneringar. Betydande effektivering av verksamheten har uppnåtts inom vård i hemmet där nettokostnaderna t.o.m. minskat fastän besöken ökat med 7 % och klienternas vårdtyngd ökat med en fjärdedel. Antalet barn per vårdare inom dagvården har ökat med 0,26 vilket innebär en effektiveringsvinst motsvarande 18 årsarbeten. Beläggningsgraden på stadens HVC-bäddavdelning har stigit från 74 % år 2009 till 94 % och verksamhetens tyngdpunkt har lagts från långvård till kortvård och rehabilitering. I pengar har de största inbesparingarna gjorts genom att skapa ersättande vård för missbrukare och äldre geriatriska patienter som tidigare i brist på alternativ hamnade i psykiatrisk vård på Ekåsen. Inom Intern service har effektiveringen lett till att lönekostaderna inom fastighetsskötseln på tre år samtidigt sjunkit med över 10 %. Städdimensionering och nya arbetsmetoder har höjt produktiviteten med närmare 20 %. Verksamheten år utvärderas av FCG (Håkan Fant) och rapporteras till fullmäktige i april

7 1.2. Allmän ekonomisk översikt Budgeten och ekonomiplanen för gjordes upp under stadens andra verksamhetsår 2010 vilket innebar att det för första gången fanns ett bokslut och verksamhetsberättelse som grund för arbetet. Verksamheten i dagens kommunala värld genomgår kontinuerligt förändringar och den kanske största nyheten 2011 var startandet av en ny avdelning inom grundtrygghetsproduktionen "HVC demens- och mentalvårdsavdelning" i maj. Från och med 2011 infördes också intern debitering av IT-kostnaderna. I boksluten strävar man till att göra jämförelser över tiden för att på så sätt kunna analysera hur ekonomiska och verksamhetsmässiga målsättningar uppfylls och utvecklas. De två exemplen ovan visar dock på förändringar som gör att jämförelser inte i alla fall låter sig göras genom direkta sifferanalyser utan de måste ske utgående från ett bredare perspektiv, mellan olika avdelningar och i vissa fall även mellan olika sektorer. I sektorernas och avdelningarnas rapporter ingår sådana analyser. År 2010 var för Raseborgs stads del ett exceptionellt gott år ekonomiskt delvis beroende på extraordinära åtgärder och utmynnade i ett stort överskott. År 2011 gav ett litet överskott, bättre än budgeterat, men jämförelserna med det mycket goda året 2010 haltar delvis på grund av de exceptionella förhållandena år Raseborgs stads officiella bokslut består av stadens och affärsverkens, Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, räkenskaper. I vidstående verksamhetsberättelse finns dock även uppgifter som behandlar dessa tre enheter separat för att ge en klar och mångsidig bild av stadens verksamhet och ekonomi. Ändringar i budgeten ska enligt förvaltningsstadgan 21 föreläggas fullmäktige under budgetåret. Utgiftsöverskridningar och inkomstunderskott bör motiveras i samband med analysen om hur målsättningar och prestationer uppnåtts i bokslutet för respektive år. Avdelningarna har i allmänhet följt givna budgetramar och i många fall har de ekonomiska målsättningarna överträffats. Årsbidraget för år 2011 uppgick till 6,7 mn, vilket är 7,7 mn lägre än år Jämfört med budgeten efter ändringar blev det slutliga årsbidraget 0,4 mn bättre. Enbart stadens årsbidrag var 2,6 mn. Verksamhetens intäkter belöpte sig till 100,3 mn mot budgeterade 97,2 mn. Största enskilda inkomstöverskridningar uppstod inom grundtrygghetsproduktionen 2,3 mn, beroende på högre kostnader för handikappservice och barn- och familjetjänster vilka bland intäkterna syns i form av högre intern fakturering av ordnarenheten. Försäljningsvinsterna för såld egendom uppgick år 2011 till 1,3 mn mot 4,2 mn Målsättningen enligt budgeten var en försäljningsvinst om 1,8 mn som inte uppnåddes i och med att byggnader såldes endast för 0,2 mn. Markområden såldes dock mer än beräknat. Verksamhetens kostnader uppgick till 243,8 mn mot ursprungligen budgeterade 235,4 mn. Efter godkända budgetändringar var det budgeterade utgiftsanslaget 239,9 mn. Differensen förklaras främst av samma orsaker som relaterats ovan beträffande. verksamhetsintäkterna. Verksamhetsbidraget - 143,4 mn blev 0,7 mn sämre än budgeterat (- 142,7 mn inklusive budgetändringar). De bokförda personalkostnaderna uppgår efter periodiseringar till 78,7 mn mot 71,8 mn år 2010, vilket innebär en ökning om 9,6 %. Mellan åren 2010 och 2009 steg personalkostnaderna med 1,6 %. Ökningen förklaras endast delvis av kollektivavtalsmässiga förhöjningar. Till en del förklaras den av volymskillnader i verksamheten/personalen och till stor del av att Raseborg under 2010 genom frivilliga tjänstledigheter och permitteringar sparade ca 4 mn i personalkostnader. Ytterligare förändrades reglerna för semesterlöneperiodiseringar vilket belastar bokslutet med 0,7 mn. Löneutbetalningarna inklusive Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten var enligt skatteredovisningarna 59,7 mn (55,1 mn 2010), detaljerad beskrivning i noterna punkt I budgeten 2011 beräknades personalutgifterna uppgå till 79,4 mn efter ändringar. Budgeten underskreds med 0,8 mn. De totala skatteinkomsterna uppgick till 103,3 mn mot budgeterade 102,9 mn. Jämfört med år 2010 ökade skatteinkomsterna med 3,1 mn, en ökning om 3,1 %. Mellan åren 2009 och 2010 ökade skatteinkomsterna med 6,8 %, dels beroende på en skatteprocentförhöjning med en procentenhet. Kommunalskatteprocenten var oförändrad, 21 %. Kommunalskatteinkomsterna var 90,6 mn (88,7 mn 2010, + 2,1 %) och överensstämde med budgeten. Fastighetsskatt inflöt 8,3 mn eller 0,2 mn mer än budgeterat medan samfundsskatteinkomsterna uppgick till 4,4 mn eller 0,2 mn mer än budgeterat. Jämfört med år 2010 steg fastighetsskatteinkomsterna med 0,5 mn 3

8 (5,8 %) medan samfundsskatteinkomsterna steg med 0,8 mn (20,6 %). Fastighetsskattesatserna var oförändrade, 1,35 % (allmän) och 0,32 % (stadigvarande boende). Beträffande skatteinkomsterna se närmare punkt 6.5 Specifikation av skatteinkomsterna. Statsandelarna uppgick till 48,9 mn, en ökning från föregående år med 1,4 mn (3,0 %) och var 0,2 mn högre än det budgeterade beloppet. Räntekostnaderna uppgick till 2,6 m eller 0,3 m mindre än budgeterat främst tack vare en fortsatt låg räntenivå. Jämfört med år 2010 var räntekostnaderna oförändrade. Kortfristiga krediter utnyttjades i planerad utsträckning. Övriga finansiella kostnader uppgick till mot budgeterade och övriga finansiella intäkter till , mot budgeterade Staden hade vid årsskiftet externa kortfristiga krediter till ett belopp om 22,4 mn vilket är 7,8 mn mer än vid motsvarande tidpunkt föregående år (en koncernlimit med ett saldo om för stadens hyreshusbolag, där staden står som kontoinnehavare inkluderas inte). Raseborgs Vatten hade interna krediter från staden om 5,0 mn (5,9 mn 2010), varav 0,7 mn var kortfristiga kassakrediter. Totalt uppgick skuldbördan till 84,0 mn (82,2 mn 2010) eller per invånare ( ) varav affärsverkens andel var 22,2 mn eller 26,5 %. Utan affärsverk är skuldbördan ( ) per invånare. Kassamedlen uppgick vid årsskiftet till 2,2 mn jämfört med 4,5mn föregående år. Av medlen tillhörde 1,6 mn Ekenäs Energi. Stadens finansiella situation mätt utgående från den totala skuldbördan och kassamedlen försämrades med 3,6 mn under året. Ekenäs Energis och Raseborgs Vattens avkastning på insatt grundkapital, , redovisas på skild rad i resultaträkningen. Avkastningen är oförändrad från föregående år. Enligt fullmäktiges beslut höjs avkastningen för Raseborgs Vatten från 4 % till 6 % från och med år Affärsverkens bokslut presenteras separat i slutet av verksamhetsberättelsen. Resultatet belastas av planmässiga avskrivningar 6,7 mn (6,5 mn 2010) och med affärsverkens avskrivningar frånräknade 3,3 mn (3,3 mn 2010). Ekenäs Energis avskrivningar uppgick vid årsskiftet till 2,1 mn (2,0 mn 2010) och Raseborgs Vattens till 1,3 mn (1,3 mn 2010). Räkenskapsperiodens överskott är enligt resultaträkningen Med affärsverken frånräknade är underskottet År 2010 gav ett sammantaget överskott om 8,0 mn (överskott 6,1 mn exklusive affärsverken). Stadens egna investeringsutgifter 2011 uppgick till 7,8 mn (budget inklusive ändringar 10,3 mn ). Det största byggnadsprojektet var uppförandet ett nytt daghem i Langansböle, totalkostnader 1,7 mn. I trafikleder investerades sammanlagt 1,5 mn. Ekenäs Energis investeringsutgifter uppgick till 4 m (3 mn 2010) varav 2,3 mn bestod av fjärrvärmeanläggningar i Pojo. Raseborgs Vattens investeringar var totalt 1,8 mn (0,9 mn Den största enskilda investeringen var utbyggnaden av avloppssystem i Bromarv, 1 mn. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var negativt 7,3 mn (positivt 6,0 mn 2010) medan kassaflödet för finansieringens del var positivt 5,0 mn (negativt 4,4 mn 2010). Förändringen av de likvida medlen var sålunda - 2,3 mn och de likvida medlen uppgick till 2,2 mn. Långfristiga lån upptogs av Raseborgs Vatten,1 mn medan staden och Ekenäs Energi inte upptog långfristiga krediter under året. Amorteringarna uppgick till 7,5 mn, lika mycket som föregående år. Balansräkningen uppvisade vid årets början ett kumulativt underskott om 17,8 mn. I och med +/- 0 resultatet per är det kumulativa underskottet i stort sett oförändrat, vilket innebär 616 per invånare. Balansomslutningen var 170,0 mn (165,6 mn 2010). 4

9 Koncernen Raseborgs stad Resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys för koncernen har uppgjorts. I koncernen ingår Raseborgs stad affärsverken Ekenäs Energi och Raseborgs Vatten, 6 samkommuner i vilka staden ingår som delägare, 7 aktiebolag, 4 bostadsaktiebolag och 15 fastighetsaktiebolag i vilka stadens ägarandel är mellan 51 och 100 %. Därtill ingår i koncernbokslutet 4 intressebolag (ägarandel %). Intressebolagen är dock medtagna endast till den del det skiljer mellan stadens ägarandel av det egna kapitalet och bokföringsvärdet på bolagets aktier i stadens balansräkning. Dotterbolagens antal har i och med förvärvet av hela aktiestocken i Karis Fjärrvärme, ökat med ett under räkenskapsperioden. Koncernens resultaträkning visar ett underskott om Underskottet beror främst på stadens andel av HNS underskott för år 2011, och underskottet i Kårkulla samkomun Staden är även huvudägare i Pojo Servicebostadsstiftelse som besitter servicebostäder för äldre vilka drivs av staden, ägarandelen är 66.6 %, vilken dock inte ingår i koncernbokslutet. Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Uppbyggnaden av koncernen framgår av separata scheman. Skuldbördan för hela koncernen Raseborgs stad uppgår till per invånare ( ) och lånestocken till 112,9 mn (112,4 mn 2010). Balansomslutningen för koncernen var 206,4 m (196,3 mn 2010). 5

10 1.3. Organisation Stadsdirektör Mårten Johansson Allmän- och koncernförvaltning Mårten Johansson Grundtrygghet Arne Nummenmaa Bildning Bob Karlsson Samhällsteknik Kaj Lindholm Jan Gröndahl Ekenäs Energi Roald von Schoultz Raseborgs vatten Tom Törnroos Stadskansliet Thomas Flemmich Ekonomiavdelning Thomas Karlsson Personalavdelning Johan Nylund Utvecklingsavdelning Jyrki Hakkarainen Intern service Roald von Schoultz Barndagv. och förskola Märta Wikström Svenskspr.grundl.utb. Bob Karlsson Maj-Len Engelholm Finskspr.grundl.utbildn. Jukka Hautaviita Gymnasier Bob Karlsson Medborgarinstitut Maarit Hujanen Administration Åke Frondén Samhällstekniska avd. Rolf Söderström Jan Gröndahl Planläggn.,byggn.tills.,miljö Kukka-Maaria Luukkonen Fast.bildning o. kartläggn. Tom Granström Småbåtshamnar Åke Frondén Grundtrygghetsprod Jeanette Pajunen Musikinstitut Harry Fagerlund Västra-Nylands Avfallsnämnd Museiverksamhet Dan Lindholm Biblioteksverksamhet Kerstin Sévon Maria Tverin Heidi Enberg Regionalt Räddningsverk Ungdomsverksamhet Seppo Lintuluoto Kulturverksamhet Matts Blomqvist Jennika Friman Idrottsverks. och häls. Yngve Romberg 6

11 Anställda (antal) december december Antal anställda i huvudtjänst Allmän- och koncernförvaltning Grundtrygghet, ordnarenhet Grundtrygghet, produktion Bildning Samhällsteknik Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Sammanlagt Antal anställda enligt anställningsform Heltid ordinarie Heltid tidsbundna Deltid ordinarie Deltid tidsbundna Sammanlagt

12 2. Resultaträkning, balansräkning och finansieringskalkyl, inklusive affärsverk 2.1. Resultaträkning (1 000 ) BS 2011 BS 2010 Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster 129 Extraordinära intäkter 129 Räkenskapsperiodens över-/underskott

13 2.2. Sammandrag av driftsekonomin och resultat SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Allmän- & koncernförvaltning, inkl.revision Intäkter ,4 % Kostnader ,0 % Netto ,5 % Grundtrygghetsnämnd Intäkter ,2 % Kostnader ,0 % Netto ,9 % Bildningsnämnd Intäkter ,8 % Kostnader ,7 % Netto ,9 % Samhällsteknisk nämnd Intäkter ,2 % Kostnader ,3 % Netto ,9 % Raseborgs Vatten Intäkter ,1 % Kostnader ,6 % Netto ,4 % Ekenäs Energi Intäkter ,9 % Kostnader ,5 % Netto ,2 % Raseborgs stad Intäkter ,3 % Kostnader ,6 % Netto ,5 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,3 % Kostnader ,6 % Netto ,5 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Ekenäs Energi Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

14 2.3. Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konststruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar 8 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank AKTIVA TOTALT

15 PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott Övriga skulder Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott 191 Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT

16 2.4. Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (1 000 ) INKL. AFFÄRSVERK Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster 129 Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akiva Z) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital 0 0 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 2 1 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel Z) Upplösning av Ab Utbildning Sydväst och Ekenäs KAC. Se not

17 2.5. Finansieringsdelens utfall INKL. AFFÄRSVERK Budget 2011 Budgetändringar Budget efter ändringar Ordinarie verksamhet och investeringar Internt tillförda medel Årsbidrag +/ Extraordinära poster +/- Rättelseposter till internt tillförda medel +/ Investeringar Investeringar i bestående aktiva Finansieringsandelar för investeringsutg Försäljningsintäkter av anläggningstillg Utfall Avvikelse Ordinarie verksamhet och investeringar, netto Finansieringsverksamhet Förändringar av utlåningen Ökning av utlåningen till övriga Ökning av utlåningen till affärsverk - Minskning av utlåningen till övriga + Minskning av utlåningen till affärsverk Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån +/- Förändringar av eget kapital Inverkan på likviditeten

18 2.6. Totala inkomster och utgifter INKL. AFFÄRSVERK INKOMSTER m % UTGIFTER m % Ordinarie verksamhet Ordinarie verksamhet Verksamhetsintäkter 43,0 Verksamhetskostnader 186,6 91,6 Skatteinkomster 103,3 - Tillverkning för eget bruk -0,1 0,0 Statsandelar 48,9 Räntekostnader 2,6 1,3 Ränteintäkter 0,1 Övriga finansiella kostnader 0,0 Övriga finansiella intäkter 0,4 Extraordinära kostnader 0,0 Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Rättelseposter till internt tillförda medel +/- Förändring av avsättningar 1,7 0,8 - Vinst på försäljning av - Förluster av försäljning av 0,0 tillgångar bl bestående aktiva -1,3 tillgångar bl bestående aktiva 0,0 Investeringar Investeringar Finansieringsandelar till Investeringar i bestående aktiva 13,5 6,6 investeringsutgifter 0,6 Försäljningsinkomster av tillgångar bl bestående aktiva 2,0 Finansieringsverksamhet Finansieringsverksamhet Minskning av utlåningen 0,0 Ökning av utlåningen 0,3 0,1 Ökning av långfristiga lån 1,0 Minskning av långfristiga lån 7,5 3,7 Ökning av kortfristiga lån Minskning av kortfristiga lån -8,3-4,1 Ökning av eget kapital Minskning av eget kapital 0,0 Totala inkomster, sammanlagt 198,0 Totala utgifter, sammanlagt 203,8 100,0 x) Exklusive transaktioner utan finansieringsmässig inverkan på stadens ekonomi. Se not

19 3. Raseborgs koncern 3.1. Koncernens uppbyggnad RASEBORGS KONCERN RASEBORGS STAD Raseborgs stad Ekenäs Energi Raseborgs Vatten Karis Fjärrvärme Ab Ekenäs Energi Ab Karis Industrifastigheter Ab (100 %) FAB Karis stads hyreshus (100 %) Pojo Industriby Ab (100 %) FAB Knattegården (100 %) Lövkulla Värme Ab (100 %,varav 23,53 % via BAB Dönsbyvägen och 17,64 % via FAB Lövkulla Strömkarl) FAB Lingonsvatro (100 %) Pojo Affärscentrum Ab (52,22 %) FAB Pojovägen (100 %) Forsby Värme Ab (51,67 %) FAB Lövkulla Strömkarl (100 %) BAB Dönsbyvägen (100 %) FAB Koskenkylänraitti (100 %) BAB Karis Nejlikan (100 %) FAB Gumnäsintie 2 (100 %) BAB Karis Panorama (100 %) FAB Pojo Solbacken (100 %) BAB Ljunghed (100 %) FAB Bruksbostäder (100 %) FAB Tallbacka (100 %) FAB Pojo Bruksindustri (100 %) FAB Tranan (96,09 %) FAB Karis Poliskammare (100 %) FAB Knipnäs (84,57 %) FAB Bäljarspark (86,2 %) 15

20 Samkommuner (ägoandel) Intressebolag (ägoandel %) FAB Trollet 50,00 % BAB Raseborgsvägen 22 i Ekenäs 34,19 % FAB Jägarbacken 36,00 % Hangöudds utvecklingsbolag Ab 30,00 % 16

21 3.2. Koncernresultaträkning RESULTATRÄKNING (tusen euro) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens över- och underparivärden 0 0 Nedskrivningar 0 0 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar 0 0 Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

22 3.3. Koncernbalansräkning AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Placeringar Andelar i intressesamfund Övriga aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Överskott (underskott) från tidigare perioder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Frivilliga reserver AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar FÖRVALTAT KAPITAL FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Kortfristigt PASSIVA TOTALT

23 3.4. Koncernens finansieringsanalys Finansieringskalkyl (1 000 euro) Kassaflöde av egentlig verksamhet Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflöde av investeringar Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Kassaflöde av egentlig verksamhet och investeringar Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåning Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 7 2 Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel Likvida medel

24 4. Nyckeltal inklusive affärsverk INVÅNARE RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 6) Verksamh.intäkternas %-andel av verksamh.kostn. 23,1 25,7 verksamhetsintäkter / (verksamhetskostnader - tillverkning för eget bruk) Årsbidrag i procent av avskrivningarna 100,2 219,8 årsbidrag / avskrivningar Årsbidrag, /invånare FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 10) Intern finansiering av investeringar % 51,8 141,2 årsbidrag / egen anskaffningsutgift för investeringar Intern finansiering av kapitalutgifter % 32,3 80,9 årsbidrag / (egen anskaffningsutg. för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånestock 31.12, Lån, /invånare Lånefordringar 31.12, msb-lånefordringar och övr. lånefordr.som bokförts som placeringar Kassautbetalningar/år, Kassamedel 31.12, Likviditet (kassadagar) 3,9 8,4 365 dagar x kassamedel / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 8-9) Soliditetsgrad % 33,2 34,0 (eget kapital + avskrivn.differens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet /invånare (fordringar + finansiella värdepapper + kassa och banktillgodohavanden) - (främmande kapital - erhållna förskott) / invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % 57,1 54,5 (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster KONCERNBALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL (hänvisning till sid 14-15) Soliditetsgrad % 25,4 26,7 Finansieringsförmögenhet, /invånare Koncernens lån, /invånare Koncernens lånestock 31.12, Koncernens lånefordringar 31.12,

25 5. Intern tillsyn och förslag till behandling av resultat 5.1. Redogörelse för hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Stadens organisation är definierad i förvaltningsstadgan och budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med denna. Separata direktiv om uppgörande och justeringar av dispositionsplaner, förverkligande av budgeten, budgetens bindande nivåer och kontoplan samt rapportering. Sektorerna har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. I budgeten har stadsfullmäktige fastställt bindande målsättningar som uppföljts kvartalsvis i rapporter vilka även distribuerats till resultatområdena och till fullmäktige. Stadsstyrelsen har informerats om budgetförverkligandet även däremellan. Stadsfullmäktige fastslog strategin för Raseborgs stad Raseborgs stad på väg mot 2013 innehållande fem strategiska tyngdpunkter under fullmäktigeperioden. För varje tyngdpunkt finns 6-11 konkreta åtgärder i strategidokumentet. Stadsfullmäktige godkände 2010 ett åtgärdsprogram för balanserande av ekonomin. Programmet behandlar balanseringen av det kumulativa underskottet som uppstod under 13 år och som enligt programmet skall balanseras bort genom överskott i budgeten under resten av denna fullmäktigeperiod och två därpå följande perioder. Programmet innehåller de per sektor viktigaste åtgärder som skall balansera underskottet och uppdaterades av fullmäktige i juni Programmet uppdateras årligen innan ekonomi- och budgetplaneringen vidtar. Om beslutanderätten stipuleras i förvaltningsstadgan. Tjänstemannabesluten i delegerade ärenden har registrerats i stadens ärendehanteringssystem och förelagts vederbörande nämnder och stadsstyrelsen. En revidering av förvaltningsstadgan har pågått under 2011 och avsikten är att föra den förnyade stadgan till fullmäktige för godkännande under första halvåret Inom grundtryggheten har diskussioner har förts mellan ledande tjänstemän och revisorn gällande reglementen, grunder (beslut) för beviljande, verksamhetsprocessen; ansökningar, beviljande, bokföring, utbetalning och uppföljning. Inom handikappservicen uppdagades brister inom den interna kontrollen. Efter detta granskades hela produktionens verksamhetsprocess med tanke på intern kontroll, en processbeskrivning uppgjordes för utbetalning av utkomststöd och en omstrukturering i personalresurserna för att trygga den interna kontrollen. Förteckningen över ansvarsperoner och kontrollörer gicks igenom och oklarheter kontrollerades med revisorn och felaktigheter rättades utgående ifrån dennes rekommendationer. Revisionsnämnden har erhållit redogörelse om orsaker till de då uppdagade bristerna. Grundtrygghetsnämnden begärde och erhöll av grundtrygghetsproduktionen en skriftlig utredning angående utgiftsöverskridningarna inom handikappservicen. Vissa brister uppdagades gällande den kalkylmässiga mervärdesskatten. Problemet åtgärdades och en utbildning ordnades för ansvarspersoner och kontrollörer. Beträffande löneutbetalningar har införts en rutin där personalchefen signerar provberäkningarna inför varje lönekörning. Vidare har anvisningar till enheterna givits om att alla beslut i personalfrågor skall inkomma undertecknade från rätt enhet/förman till personalavdelningen. Alarmeringssystemet i stadshuset, Ystadsgatan 3 planerades och togs i bruk. Ergonomin vid arbetspunkterna har kontinuerligt förbättrats. Staden deltar i Kommunförbundets projekt för uppgörande av ny arkivplan. Uppnående av målsättningar, tillsynen över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Om den regelbundna rapporteringen och uppföljningen redogörs ovan. Om verksamheten för hela året redogörs i bokslutet som behandlas i stadsstyrelsen och -fullmäktige. 21

26 Inom ekonomi- och personalförvaltningen har man strävat till att i möjligaste mån undvika att så kallade farliga arbetskombinationer uppstår. Riskhantering, avtal Skaderiskerna har minskats genom försäkringar. Staden har, förutom lagstadgade försäkringar, haft försäkringar för fastigheter och inventarier, till största delen till fullvärde, ansvarsförsäkringar för verksamhet och administrationsansvar, frivillig olycksfallsförsäkring och skogsförsäkring. Stadens försäkringsskydd konkurrensutsattes hösten 2008 och med den valda samarbetspartnern, Aktia, har tecknats försäkringsavtal som sträcker sig fullmäktigeperioden ut. Staden utnyttjar dessutom en försäkringsmäklare som har relevant sakkunskap beträffande försäkringsskyddet. Förberedelserna för en ny konkurrensutsättning pågår, omfattningen av skyddet och självrisknivåerna genomgås. Offertförfrågan sänds ut under våren och försäkringsavtalen kommer att omfatta följande fullmäktigeperiod. Övriga risker för verksamheten och för finansieringen bärs av staden. För minskande av finansieringsrisker har staden ingått avtal med kreditinrättningar för säkerställande av kortfristig finansiering. Stadsstyrelsens koncernsektion har godkänt limiter för dessa. Ränteriskerna har förebyggts genom att fördela den långfristiga låneportföljen mellan budgetlån med rörlig och fast ränta, med tyngdpunkt på lån bundna till långa referensräntor, samt genom skilda ränteskyddsavtal. Arbetarskyddets huvudteman för året var: arbetarskyddet som stöd för välbefinnandet "Må bra i Raseborgs stad", fortbildning, information och introduktion i arbetarskydd för ledningen, arbetarskyddsparen och -ombuden, fortsatt riskkartläggning och-bedömning. Riktad arbetarskyddsinfo för tekniska sektorn har givits genom att arbetarskyddschefen ordnat arbetarskyddsdiskussion för intern service och samhällstekniska sektorns chefer med utgångspunkten i attityder och inställning till arbetarskydd och arbetarskyddsansvaret. Riskkartläggning för barndagvården gjordes hösten Under våren gick arbetarskyddsfullmäktige med varje daghem igenom resultat och åtgärder. Samtliga daghem har nu en åtgärdsplan för utvecklande av arbetarskyddet. Samhällstekniska sektorn riskkartlagdes under hösten (8 riskkartläggningar), resultat genomgicks med personalen och utmynnade i att avdelningarna nu har åtgärdsplaner för utvecklande av arbetarskyddet. Skolornas riskkartläggningar (23 st.) påbörjades hösten Övrigt Stadsstyrelsen godkände våren 2011 direktiven för intern kontroll. Direktivet är ett instrument för styrande av kommunens egen organisation, inklusive affärsverken. Befogenheterna för fullmäktige, styrelse och den övriga förvaltningen bestäms primärt i kommunallagen och ansvarsfördelningen regleras närmare av förvaltningsstadgan och instruktionerna. Verksamheten styrs med budgeten och ekonomiplanen. De interna kontrolldirektiven fungerar dels som verkställighetsdirektiv till budgeten dels kompletterar de instruktionerna och förvaltningsstadgan på en operativ nivå. Direktiven för intern kontroll beskriver koncernens administrativa system så konkret som möjligt och tydliggör ansvaret för intern kontroll. De är avsedda att ge stöd för skötseln av de dagliga rutinerna inom förvaltningen. Direktiven uppdateras under år 2012 efter att fullmäktige godkänt den förnyade förvaltningsstadgan. Koncernen Stadsfullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborgs stad i vilken koncernen, dess syfte och bindande karaktär definieras. Vidare beskrivs de olika organens roller, befogenheter och arbetsfördelning i styrningen, hur rapportering, val av representanter sker och hur revision, finansiering, riskhantering och personalpolitik sköts. Redan innan direktiven godkändes vidtogs åtgärder för att förbättra styrningen av stadens bolag. Man har via bolagsstämmobeslut förenhetligat beslutsstrukturen så att 3 personer företräder staden i styrelserna för nästan samtliga bostads- och fastighetsaktiebolag. Vidare har en tjänsteman utsetts till disponent/verkställande direktör i dessa bolag. Även revisionen av bolagen har förenhetligats genom att det OFR-samfund som staden anlitar också handhar den externa revisionen av bolagen. Personerna som sitter i styrelserna har dessutom separat för stadsstyrelsen rapporterat och redogjort för verksamheten och det ekonomiska läget i bolagen. Vid dessa tillfällen har också framförts förslag och förberetts målsättningar för hur koncernstrukturen till denna del skall utvecklas och konsolideras. Arbetet och dialogen mellan berörda parter fortsätter med en konsoliderad och effektiv koncernstruktur som slutmål. 22

27 5.2. Stadsstyrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen föreslår att överskottet om ,69 kvarstår på kontot för räkenskapsperiodens över- /underskott. Stadsstyrelsen antecknar dessutom att det kumulativa underskottet i balansräkningen, eget kapital uppgår till ,20. Stadsfullmäktige godkände ett i kommunallagen stipulerat åtgärdsprogram r om balanseringen av det kumulativa underskottet i stadens balansräkning om 25,8 m som uppstått i de tidigare kommunerna Ekenäs, Karis och Pojo under 13 års tid och enligt det fastslagna programmet skall underskottet balanseras bort genom överskott i budgeten under 10 år. Fullmäktige uppdaterade senast åtgärdsprogrammet och uppdatering av programmet görs även framöver årligen. De viktigaste elementen för balanseringen av det kumulativa underskottet finns inskrivna i stadens strategi som stadsfullmäktige godkände i november 2009 samt i ekonomiplanen. Tyngdpunkten i programmet ligger på åtgärder som på lång sikt ökar inkomsterna och sänker kostnaderna genom att fastighetsmassan minskar, via nytänkande inom servicestrukturen och anpassning av tre kommuners struktur till en kommuns behov, samt utnyttjande av stadens markresurser genom nytänkande inom planeringen. Det överskott som redovisas i föreliggande bokslut för år 2011motsvarar målsättningarna i åtgärdsprogrammet att budgeten åren skall balansera med samgångsbidrag och åren utan extra samgångsbidrag. 23

28 6. Budgetens utfall 6.1. Resultaträkningens utfall INKL.AFFÄRSVERK RESULTATRÄKNING Budget Budget- Budget efter Bokslut Avvikelse 2011 ändringar ändringar 2011 Verksamhetens inkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Övriga verksamhetsinkomster Tillverkning för eget bruk Verksamhetsutgifter Personalutgifter Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd till övriga Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster, externa Ränteinkomster, interna Övriga finansiella inkomster Avkastning på grundkapital Ränteutgifter, externa Ränteutgifter, interna Ersättn. på grundkapital av affärsverk Övriga finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Extraordinära poster Extraordinära intäkter Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-)

29 6.2. Tablå över budgetens utfall 25

30 26

31 6.3. Avdelningarnas verksamhet och budgetutfall SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Revision Intäkter Kostnader ,1 % Netto ,1 % Stadskansliet Intäkter ,7 % Kostnader ,4 % Netto ,4 % Ekonomiavdelningen Intäkter ,5 % Kostnader ,1 % Netto ,8 % Personalavdelningen Intäkter ,4 % Kostnader ,7 % Netto ,5 % Utvecklingsavdelningen Intäkter ,1 % Kostnader ,9 % Netto ,2 % Intern Service Intäkter ,0 % Kostnader ,6 % Netto ,9 % Grundtrygghetsproduktion Intäkter ,5 % Kostnader ,5 % Netto ,0% ALLMÄN- O KONCERNFÖRVALTNING TOTALT, inkl.revision Intäkter ,4 % Kostnader ,0 % Netto ,5 % GRUNDTRYGGHET (ordnarenhet) Intäkter ,2 % Kostnader ,0 % Netto ,9 % 27

32 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Bildning Intäkter ,2 % Kostnader ,1 % Netto ,7 % Barndagvård och förskola Intäkter ,0 % Kostnader ,5 % Netto ,2 % Svenskspråkig grundläggande utbildning Intäkter ,0 % Kostnader ,1 % Netto ,8 % Finskspråkig grundläggande utbildning Intäkter ,7 % Kostnader ,2 % Netto ,0 % Gymnasieutbildning Intäkter ,8 % Kostnader ,7 % Netto ,3 % Medborgarinstitut Intäkter ,3 % Kostnader ,7 % Netto ,1 % Musikinstitut Intäkter ,3 % Kostnader ,6 % Netto ,4 % Museiverksamhet Intäkter ,5 % Kostnader ,3 % Netto ,2 % Biblioteksverksamhet Intäkter ,2 % Kostnader ,3 % Netto ,9 % Ungdomsverksamhet Intäkter ,1 % Kostnader ,8 % Netto ,2 % Kulturverksamhet Intäkter ,3 % Kostnader ,9 % Netto ,6 % Idrottsverksamhet och hälsomotion Intäkter ,2 % Kostnader ,6 % Netto ,9 % BILDNING TOTALT Intäkter ,8 % Kostnader ,7 % Netto ,9 % 28

33 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Administration Samhällsteknik Intäkter ,2 % Kostnader ,8 % Netto ,6 % Samhällsteknik Intäkter ,2 % Kostnader ,0 % Netto ,2 % Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Intäkter ,7 % Kostnader ,1 % Netto ,4 % Fastighetsbildning och kartläggning Intäkter ,2 % Kostnader ,8 % Netto ,4 % Småbåtshamnar Intäkter ,3 % Kostnader ,5 % Netto ,1 % VN Avfallsnämnd Intäkter ,9 % Kostnader ,7 % Netto ,0 % Regionalt räddningsverk Intäkter Kostnader ,8 % Netto ,8 % SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Intäkter ,2 % Kostnader ,3 % Netto ,9 % Raseborgs stad Intäkter ,1 % Kostnader ,5 % Netto ,1 % Raseborgs Vatten Intäkter ,1 % Kostnader ,6 % Netto ,4 % Ekenäs Energi Intäkter ,9 % Kostnader ,5 % Netto ,2 % STADEN + AFFÄRSVERKEN TOTALT Intäkter ,3 % Kostnader ,6 % Netto ,5 % Räkenskapsperiodens överskott/underskott Raseborgs stad Raseborgs vatten Ekenäs Energi Totalt Kumulativt underskott IB Förändring

34 Revision Förtroendeorgan: Revisionsnämnden Ansvarsperson: Tove Lindström-Koli och Lauri Metsämäki DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Lagstadgad revision (revisor) och ändamålsenlighetsrevision (revisionsnämnden) MÅLSÄTTNINGAR Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisions- och utvärderingsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 92 dagar enligt given offert. Här ingår sekreterar- och övriga uppdrag i nämnden. Revisionsnämnden sammankommer enligt planen till 8 möten. Till mötena inkallas ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utförs i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterar över utförda revisioner till nämnden 2-3 gånger under året skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterar i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterar i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal mötesdagar ( 9 medlemmar ) Antal revisionsdagar (lagstadgade och uppgifter i nämnden) Mätare Antal mötesdagar / revisionsmedlem 6,6 7,0 6,8 / revisionsdag (revisor) / revisionsdag totalt / mötesdag / medlem SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt ,0% Kostnader Personalkostnader ,9% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,0% Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 1,3 % -100,0 % -3,9 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 1,3 % -100,0 % -3,9 % 30

35 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Antalet revisionsdagar uppgick till 94 dagar. Här ingår sekreterar- och övriga uppdrag i nämnden. Revisionsnämnden sammankom till 8 möten. Till mötena inkallades ledande tjänstemän för förvaltningsenheterna i enlighet med godkänt utvärderingsprogram. Revisionen utfördes i enlighet med godkänt arbetsprogram. Revisorerna rapporterade över utförda revisioner till nämnden 3 gånger under året skriftligen samt därtill muntligen enligt behov. Revisorernas arbete resulterade i en revisionsberättelse till stadsfullmäktige. Nämndens arbete resulterade i en utvärderingsberättelse till stadsfullmäktige. 31

36 Sektor: Allmän och koncernförvaltning Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadsdirektör Mårten Johansson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Erbjuda stödtjänster för förvaltningen och verksamheten genom It-infrastruktur, verksamhetsutrymmen, kosthåll och städtjänster samt utvecklings- och näringslivsservice. Den egna grundtrygghetsproduktionen och Raseborgs interna service är avdelningar under allmän- och koncernförvaltning. Sektorn ansvarar för ägarpolitiken i hela koncernen inklusive affärsverk och egna bolag. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Stadens verksamhet följer stadens vision, strategi och ekonomiplan. Konkurrenskraftig produktion av stöd- och grundtrygghetstjänster i egen regi, transparent prissättning och ett optimalt resursutnyttjande och ägande. En aktiv personalpolitik med sikte på en motiverad personal. Skapande av en optimal förvaltning och servicestruktur för Raseborgs stads behov och uppföljning av att samgångsavtalets intentioner verkställs. Anpassning av fastighetsmassan till stadens behov. Balanseringen av de tre kommunernas kumulativa underskott i enlighet med åtgärdsprogrammet Säkerhet, riskbedömning och -hantering samt intern kontroll. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare - Nöjda invånare - Nöjda kunder inom verksamhetssektorerna - Nöjd personal Utvärdering av processer: Utvärdering av verksamheten av organisationen klar till utgången av september En organisationsplan för en optimal resursering för staden uppgörs inom Audiator Ab har anlitats som konsult vid utvärderingen och den presenteras för fullmäktige samt överlämnas till revisionsnämnden En kommitté benämnd stadgekommittén har under 2011 utarbetat ett förslag till ny förvaltningsstadga innehållande en reviderad organisationsplan. Förslaget föreläggs fullmäktige i april Utvärdering av hur målsättningarna att effektivera verksamheten till värdet av minst 25 årsverk per år tiden och föreläggs styrelsen i samband med bokslutet. Utvärderingen startade hösten Samtliga sektorer har redovisat för sina effektiveringsåtgärder t.o.m utgående från personalsituationen i slutet av år 2008 och med beaktande av volymförändringar på grund av ökad efterfrågan eller ökade kvalitetskrav samt med beaktande av utökad/minskad verksamhet i egen regi. Utvärderingen behandlas i förtroendeorganen i april Riskerna värderas på basen av riskkartläggningen hösten 2010 och åtgärderna för att stärka riskhanteringsförmågan tas med i direktivet för intern kontroll. Riskkartläggningsarbetet har fortgått på sektornivå; kartläggningar har gjorts för barnadagvården, samhällstekniska sektorn och för skolornas del påbörjades kartläggning hösten Åtgärdsplaner har utarbetats för de två förstnämnda. Det interna kontrolldirektivet uppdateras efter att förvaltningsstadgan godkänts. Koncerndirektiv som styr stadens ägande i bolag och samfund samt riktlinjer för stadens representanter i andra intressesamfund. Genomgång av ansvar och risker i alla intressesamfund och bolag samt borgenförbindelser. Fullmäktige godkände koncerndirektiv för Raseborg. Direktiven har tillställts samtliga dottersamfund och arbetet med genomgång av ansvar och risker fortgår med direktiven som bas. 32

37 De gemensamma målsättningarna i budgeten bryts ned till konkreta mål och uppgifter för alla anställda genom arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal. De gemensamma målsättningarna har bearbetats på den stora samarbetsgruppens och utvidgade samarbetsgruppens möten (50/110 förmän) samt på andelningsmöten. Större satsning görs på ledarskapet och kommunikation mellan medarbetare. Ibruktagande av avtal för användning av stödtjänster. Två 18 månaders JET-utbildningar för 30 förmän arrangerades i samarbete med Axxell under Höjd kostnadsmedvetenhet i alla organ och befrämjande av optimalt utnyttjande av resurser genom rätt prissättning och allokering av kostnader enligt användning för stödtjänster. Kostnadsmedvetenheten har märkbart höjts genom intern faktureringen av stödtjänster (mat, kosthåll, fastigheter och IT). Upphandlingarna av vårdtjänster har lett till en ökad kostnadsmedvetenhet inom grundtrygghetssektorn. Utvärderingen av resultatet och personalinsatsen för åren ger underlag för optimering av resurserna. Granskning och optimering av rutiner och processer gällande inköp, betalning, fakturering, uppföljning och kontroll. Utbildningstillfällen om processerna har ordnats för enheternas administrativa personal, konteringsrutinerna av inköpsverifikat och deras riktighet har genomgåtts med utnyttjande av utomstående expertis. Ökat utnyttjande av de gemensamma IT-systemens egenskaper framom att ta ibruk nya system. Kontorsrutinerna har effektiverats genom ibruktagande av versionen MS-Office 2010 som ersatte tre gamla officeprogram från tiden innan kommunsamgången. Utbildning för 250 användare arrangerades hösten Ökad användning av elektronisk kalender med synkronisering till mobiltelefoner har genomförts. En strategi för stödfunktionerna inom IT-utvecklas med beaktande av det regionala samarbetet och det nationella bolaget för kommunernas IT. Planeringsarbetet gällande uppbyggande av gemensamt datanät och en regional it-strategi för hela Västnyland har fortgått under året. Kommunerna gör en gemensam anslutning till HNS och det nationella patientregistret (erecept). Höjd operativ beredskap i risksituationer genom klara ansvarsbeskrivningar och övningar samt genom system för att trygga el- och värmetillförseln samt datasystemen i nyckelfunktioner. Staden har deltagit i övningar med statliga myndigheter och vidtagit konkreta åtgärder för att stärka krisberedskapen och trygga verksamheten inom vården vid elavbrott. Grundtrygghetssektorns krisplan har uppdaterats

38 Stadskansliet Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadssekreterare Thomas Flemmich DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhet Stadskansliet fungerar som stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredande och verkställande organ i frågor som berör stadens förvaltning. Stadskansliets verksamhetsområde är allmän förvaltning. Stadskansliet handhar frågor relaterade till allmänna val, translatortjänster, information, arkivering samt front-officeverksamheten i Ekenäs och Karis samt stadens telefonväxel. Stadskansliet koordinerar stadens verksamhet inom många uppgiftsområden, ger service till andra avdelningar inom Allmän och koncernförvaltning samt till andra sektorer och utvecklar stadens förvaltning som helhet. Stadskansliet fungerar som stadsdirektörens kansli och bistår stadsdirektören i dennes arbete som föredragande i stadsstyrelsen. Staden köper skuldrådgivartjänster av Kyrkslätt kommun och fungerar som värdkommun för socialombudsmannen i Västra Nyland. Staden säljer patientombudsmannatjänster till Hangö stad. Stadskansliet arbetar för att förverkliga de för staden uppsatta allmänna målen. Riksdagsval ordnas våren Stadsstyrelsen ansvarar för resultatområdet Stadskansliet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Fortsatt god kvalitet på såväl den interna som externa informationen samt värnande om en god beredning och ett gott språk på svenska och finska i beredningstexterna. Smidig och kundvänlig betjäning för såväl interna (stadens anställda och förtroendevalda) och externa (kommuninvånare m.fl.) kunder. Arkivplan för stadens arkiv uppgörs. Deltar tillsammans med de övriga förtroendeorganen och sektorerna i förverkligandet av åtgärdsprogrammet. Ur åtgärdsprogrammet: 1. Minskning av fastighetsbeståndet 2. Införande av avkastning på mark, fastigheter och bolag. 3. Bolagisering av affärsverket Ekenäs Energi. 4. Avkastning på insatt grundkapital, lånearrangemang Raseborgs Vatten 5. Koncernrollen i de organisationer där staden är medlem 6. Uppgörande av en ny organisationsstruktur Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Tillräckligt med tid reserveras för beredningsskedet och översättningarna/stadssekreteraren. Arkivplanen uppgörs under verksamhetsperioden/stadssekreteraren Förverkligande av åtgärdsprogrammet/stadsdirektören De åtgärder vilka finns medtagna i åtgärdsprogrammet förverkligas under åren /stadsstyrelsen 34

39 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Stadsfullmäktige - antal sammanträden behandlande paragrafer Stadsstyrelsen - antal sammanträden behandlande paragrafer SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,6% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,8% Övriga intäkter ,7% Intäkter totalt ,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -0,8 % Kostnader Personalkostnader ,4% Köp av tjänster ,7% Material och varor ,7% Understöd ,5% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -10,5 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -124,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Den externa och interna informationen utvecklas kontinuerligt. Staden värnar om god beredning och ett gott språk på såväl svenska som finska i beredningstexterna. Det är fråga om ett ständigt pågående arbete som hela tiden kan utvecklas och förbättras. Staden strävar i sin information till att ge en korrekt och snabb information till kommuninvånarna och de anställda. I ärenden som berör personalen är målet att först informera personalen och därefter allmänheten. Information från förtroendeorganen handhar och ansvarar förtroendevalda för. Det är väsentligt att förtroendeorganens beredande och föredragande tjänstemän ansvarar för att sakinnehållet i beredningarna är det samma på båda inhemska språken. Staden är med i ett av Finlands kommunförbunds svenskspråkiga sekretariat draget projekt för uppgörande av arkivplan och arbetet pågår fortfarande. Åtgärdsprogrammet ska förverkligas under åren Arbetet med revidering av förvaltningsstadgan pågår under ledning av kommittén för stadgor och instruktioner. Det här arbetet fortsätter under år Ekonomi: Försäljningsintäkterna underskred budget närmast pga pensionsarrangemang vid Novia. Som helhet hölls dock de budgeterade intäkterna för stadskansliet inom budget. Underskridningen blev 0,3 %. Jämfört med år 2010 var de totala intäkterna 0,8 % mindre. Användningsgraden för kostnaderna för verksamheten uppgick till 91,4 % vilket underskrider det budgeterade med euro. Detta är 10,5 % lägre kostnader än år

40 Ekonomiavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen Ansvarsperson: Stadskamrer Thomas Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Verksamhet Ekonomiavdelningen ansvarar för ekonomiplanering och förvaltning, budget, bokslut och verksamhetsberättelse, ICT (Information and communication technologies), statistik, upphandlingar och riskhantering Målsättningar Konkretiserade målsättningar o o o o o o o o o o o Exakt redovisning, god rapportering och informativa bokslut Realistisk, informativ budget och ekonomiplan för staden och affärsverken Fakturering i rätt tid till rätt belopp till rätt kund Beställning, effektiv cirkulation av fakturorna, registrering (skanning), betalning, bokföring och arkivering av inköpsfakturor i tid Upprätthållande av register över anläggningstillgångar och övrig egendom Totalekonomiskt förmånlig upphandling med minimerande av rättsprocesser skapa en modern, effektiv och inspirerande arbetsmiljö, där både intern och extern kommunikation betonas skapa en infrastruktur som tillgodoser förvaltningens och skolornas nuvarande och kommande behov främja Workgroup-tänkandet på ett sådant sätt att gemensam information är lätt tillgänglig för alla som behöver den stöda avdelningarnas och enheternas i utvecklingen av ICT-lösningar delta i samarbetsprojekt med grannkommunerna och i nationella projekt Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Försäljningsfaktureringen utvecklas så att kunderna senast i början av år 2011 ges möjlighet att betala fakturor elektroniskt. Staden tar i bruk en modul i Pro Economica som möjliggör att på elektronisk väg ta emot inköpsfakturor vilket på sikt minskar på arbetsmomenten i behandlingen av inkommande fakturor. Två personer (1,2 årsverk) på ekonomiavdelningen avgår med pension i början av år Deras arbetsuppgifter fördelas inom avdelningen. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Intern fakturering av IT-tjänster tillämpas från år Kostnaderna fördelas enligt antal arbetsstationer där skoldatorer och administrativa datorer har olika vikt. Projektet för elektronisk personaladministration och SEPA betalningstrafik som startade år 2010 fortsätter under budgetåret. Raseborgs stad bedömer för- och nackdelar med att gå med i Sitras ICT-bolag. Beslut fattas före då aktiepriset stiger från 1 till 3 euro. Raseborg stad är med i samarbetsprojekt för regionalt datanät tillsammans med grannkommunerna och i KANTA-projektet som administreras av HUS. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Bankverifikat Inköpsreskontraverifikat (Rondo) Elektroniska transaktioner inköp/försäljning, %-andel Servrar Arbetsstationer Användare Nätverksskrivare Nätverkspunkter Avslutade HelpDesk uppdrag

41 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Avgiftsintäkter ,4% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter ,8% Intäkter totalt ,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 969,6 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,4% Understöd Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,6 % Verksamhetsbidrag ,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -57,5 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Bankverifikaten har kontinuerligt minskat sedan samgången så att antalet vid utgången av år 2011 var 1/3 jämfört med mängden år 2010 (från till 432). Den främsta orsaken är att transaktionerna koncentrerats till en bankgruppering. Den interna faktureringen har vidareutvecklats genom att intern fakturering av it-tjänsterna tillämpas fr.o.m Detta har medfört en större kostnadsmedvetenhet inom sektorerna. Mottagande av elektroniska fakturor har förverkligats under året och vid årsskiftet erhöll staden 23 % av alla inköpsfakturor elektroniskt vilket överträffade målsättningarna (20 %). Vissa månader har andelen legat på över 30 %. Försäljningsfaktureringen har effektiviserats genom att kunderna från och med hösten 2011 har möjlighet att betala sina fakturor till staden och Raseborgs Vatten elektroniskt. Marknadsföringen av denna serviceform fortsätter. Projektet med ibruktagande av det gemensamma europeiska betalningssystemet (SEPA) har genomförts så långt det i detta skede går att göra. P.g.a. införandet av SEPA måste bankernas direktdebiteringssystem ersättas med andra motsvarande vilket medför ändringar även för stadens faktureringsrutiner. Under året har två personer avgått med pension. Dessa har inte ersatts utan arbetsuppgifterna har delvis fördelats på avdelningens egen personal, delvis på andra enheter inom administrationen. Ekonomi: Ekonomiavdelningen har underskridit sin nettobudget med över 10 %. Personalutgifternas ökning beror på att affärsverkens förtidspensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter bokförts på ekonomiavdelningens kostnadsställe och sedan fakturerats Raseborgs Vatten och Ekenäs Energi vilket uppvägs av motsvarande inkomster. 37

42 Personalavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Personalsektionen DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Personalchef Johan Nylund Sammandrag VERKSAMHET Personalavdelningen ansvarar för stadens personalutveckling, avtalsförhandlingar, löneräkning, pensionsärenden, arbetarskydd, läroavtal, sommarjobb, personalundersökningar, personalstatistik, ledarskapsutbildning, sysselsättning av långtidsarbetslösa vuxna, personalförmåner och rekreation, upphandling av företagshälsovård för personalen, samt stöder de övriga sektorerna vid rekrytering. Avdelningens köpta tjänster består i huvudsak av; medlemsavgifter till kommunala arbetsmarknadsverket, lönespecifikationer, olika arbetshälsoprojekt, företagshälsovård, utbildningstjänster i ledarskap och första hjälpen, motionssedlar, kultursedlar, lunchsedlar samt rehabiliterande arbetsverksamhet för långtidsarbetslösa. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att serva personalen/organisationen med: Rätt lön i rätt tid. Pensionsansökningar och konsultation i pensionsärenden. Personalförmåner och rekreation. Ledarskapsutbildning. Projekt och åtgärder för förbättrandet och upprätthållandet av arbetsförmågan och arbetshälsan. Sakkunskap och stöd i arbetarskyddsärenden. Läroavtalselever och sommarjobbare. Genomförande av personalundersökning. Redovisning av personalstatistik. (Personalbokslut) Arbetskraft i form av sysselsatta långtidsarbetslösa. En expert på inomhusluft anlitas för att prioritera och kartera åtgärder. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. I samarbete med LOGICA och IT enheten slutförs projekt gällande IT-lösningar för personalärenden (HERMAN). Projektet som påbörjades under 2010 innehåller lösningar för rekrytering, elektroniska blanketter och elektroniskt arbetsbord. 2. I samarbete med Skärgårdens Arbetshälsoakademi i Kasnäs, påbörjas ett treårigt arbetshälsoprojekt. Projektets syfte är att höja arbetshälsan och öka välmåendet i arbetet. Målet är att 20 grupper med sammanlagt 300 deltagare skall kunna delta i projektet under Hela projektet omfattar tre år med totalt 60 grupper och 900 deltagare. Extern finansiering söks från Arbetarskyddsfonden. Preliminärt finns löfte om delfinansiering i form av s.k. utvecklingsbidrag. 3. I samarbete med Aino Active fortsätta pågående hälsoprojekt med ny grupp. Hälso- och konditionstest görs för 300 anställda, och av dessa kan 100 delta i ettårigt projekt med kontinuerlig uppföljning. 4. I samarbete med stadens enheter, arbets- och näringsbyrån, samt tredje sektorn sysselsätta i snitt 75 långtidsarbetslösa varje kalendermånad. Personalchefen ansvarig tjänsteman och personalsektionen ansvarigt organ. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer - Antal löneutbetalningar per år Antal deltagare i hälsoprojekt Aino Active Antal utdelade motionssedlar Antal syselsatta i snitt per månad Antal grupper i arbetshälsoprojekt Kasnäs

43 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Avgiftsintäkter 138 0,0% Understöd och bidrag Övriga intäkter ,1% Intäkter totalt ,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 27,5 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,7% Understöd -400 Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 27,7 % Verksamhetsbidrag ,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 27,8 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avdelningens målsättningar har i stort uppfyllts i enlighet med budgeten. Antalet sysselsatta långtidsarbetslösa per månad är klart högre än förväntat. Antalet grupper som deltog i arbetshälsoprojektet var 16 istället för planerade 20. Däremot överskreds det planerade antalet deltagare i projektet 300 personer. Totalt 369 anställda deltog. Ekonomi: Den största enskilda överskridningen inom personalavdelningen är kostnaden för företagshälsovård. Den verkliga kostnaden blev mot budgeterade Av den totala kostnaden var en intern kostnad till stadens egen företagshälsovård (budgeterat ), medan de resterande var externt köpta tjänster (budgeterat ). För samtliga kostnader för företagshälsovård får arbetsgivaren retroaktivt % i ersättning från FPA. 39

44 Utvecklingsavdelningen Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Utvecklingsdirektör Jyrki Hakkarainen VERKSAMHET Avdelningen ansvarar för näringslivstjänsterna, turistservicen, kollektivtrafikfrågorna och myndighetsuppgifterna för lantbruksnäringar. Avdelningen koordinerar förväntade resultat och målsättningar inom utvecklingsprojekt för näringar. Turismverksamheten ska producera, uppdatera och distribuera turistinformation samt marknadsföra turism. Turismverksamheten är också nära kopplad till de företag som är verksamma i staden, bl.a. inom produktutveckling. MÅLSÄTTNINGAR Ett centralt mål för näringspolitiken i Raseborgs stad är att främja förutsättningarna för företagsamhet och nyföretagande. Man lägger speciell vikt på att höja stadens företagarstatus. Målet är att främja samarbetet med företagarna. Den viktigaste målsättningen för turismverksamheten är att stärka turismens ställning i stadens näringsliv. Det finns gott om möjligheter speciellt utanför sommarens högsäsong. Man måste också satsa på marknadsföringen av turism. Temasatsningar: trädgård, närmat, upplevelser. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/ -organ Näringslivsprojekt: Starta ett regionalt näringsbolag. Genomförande av KOKO-projektet i praktiken för utvecklande av näringslivet. Koordinering och drift av utvecklingsdelen för BACES, ett EU projekt för utvecklande av skärgården. Startande och genomförande av trädgårdsbranschens utvecklingsprojekt Helmi. Genomförande av fiskeriprogrammet ESKO tillsammans med lokala yrkesfiskare. Utvecklande av närmats branschen tillsammans med lokala företagare. Projektfinansiering för utvecklingsprojekt för näringslivet enligt stadens strategi. Projekt för marknadsföring av turism: The South Coast of Finland/Love, Peace and Harmony med hjälp av vilket man försöker tillsammans med Hangö stad skaffa nya kunder speciellt på hösten, vintern och våren. En ny hemsida för turismen har skapats av turistbyrån, samt en egen Facebook-sida och eget twitterkonto. Kollektivtrafik: Utveckling av kollektivtrafiken till att motsvara krav som den ökande befolkningsmängden ställer. Organisering av servicetrafik för att underlätta besökstrafik speciellt för glesbygden. Lantbruk: Behandla stödansökningar inom tider fastställda av MAVI så att rätt stöd kan utbetalas till rätt sökande i rätt tid. Delta aktivt i nyorganisering av regional rådgivning till lantbruk. Om ekonomin: Grundandet av ett nytt näringsbolag höjer driftkostnader med över Ärenden som gäller kollektivtrafik har flyttats över till utvecklingsavdelningen vilket ger en tilläggskostnad på Marknadsföringskampanjer för turism ökar kostnaderna med ca har reserverats för utvecklingsprojekt för näringslivet. 40

45 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Näringsservice -antalet företagsbesök Turism - antal besök på stadens turistbyrå antal besök på turisthemsidan antalet besök av grupper via turistbyrån Kollektivtrafik - antal månadsbiljetter som staden subventioner Landsbygdstjänster - andel av jordbruksstöden som söks via internet SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,6% Understöd och bidrag ,6% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 13,5 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,0% Material och varor ,6% Understöd ,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 48,2 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 51,6 % 41

46 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Utvecklingsavdelningen har väl uppfyllt de verksamhetsmål som anvisats avdelningen i budgetarbetet. Ekonomiskt har man lyckats spara i driftskostnaderna, speciellt på löneutgifterna. Betydande inbesparingar i understöden till samfund uppnåddes framför allt därför, att det regionala utvecklingsbolaget Novago Företagsutveckling Ab inledde verksamheten först i början av april. Understöden till hushållen har överdimensionerats i budgeten.. Landsbygdskansliets målsättning med 25 % elektroniskt inlämnade ansökningar uppnåddes inte. Inlämnade ansökningar stannade vid Nylands NTM-centrals medeltal på 21%. Utvecklingsavdelningens utvecklingsprojekt har förverkligats planenligt med undantag av det riksomfattande helmi-projektet, och det i Raseborg planerade projektet Fiskars torg, som aldrig genomfördes. Med undantag av HRT-biljetterna ökade användningen av och kostnaderna för de av staden understödda biljetterna inom kollektivtrafiken år 2011 från året innan. Kostnaderna för kollektivtrafiken. ( ,86 ) steg med 10,5 % från år 2010, och av dem steg kostnaderna för biljettstöd ( ,31 ) med 9,3 %. För staden innebar stödet till arbetsresebiljetter i riktning mot huvudstadsregionen eller Åbo en kostnadsökning om 12,5 % från år 2010 Turistbyrån har ändrat sitt arbetssätt så att tyngdpunkten på utveckling av hemsidan stärkts (nya hemsidan blev klar i augusti 2011), en egen Facebook sida och Twitterkonto har skapats. Mängden informationsmaterial i pappersform minskas. Antalet kundkontakter har ökat genom de nya arbetsmetoderna. År 2011 deltog turistbyråns personal i två projekt, Love, peace and harmony och BACES, som krävde betydande personresurser (som utgör en del av projektens finansiering). Ekonomi: En betydande inbesparing har uppnåtts i personalkostnaderna. Detta är en följd av att positionen som kanslist vid lantbruksenksenheten har fyllts internt med utvecklingsplanerarens arbetsinsats. Alla planerade kollektivtrafikärenden uppfylldes inte (raseborgsbiljetten och servicetrafiken), varför skillnaden mellan utbetalade understöd och uppskattade inflytande statsandelar var avsevärd. Av landsbygdkansliets budgetanslag användes 78 %. Landsbygdskansli har inte de personalresurser som skulle behövas för att effektivt sköta de lagstadgade uppgifterna. Mycket av uppgifterna har skötts på övertid. Turistbyrån har sparat i personalkostnader genom att en anställd har varit på studieledighet i ett år och kostnaderna för vikarien har understigit den normala lönekostnaden. Även kostnader för sommarpersonal har varit lägre eftersom vikarien inte haft lång semester och därför kunnat utgöra en del av sommarpersonalstyrkan. 42

47 Intern Service Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Sektionen för koncernpolitik, strategi och ekonomi Ansvarsperson: Avdelningschef Roald von Schoultz VERKSAMHET Uppgiften för Raseborgs interna service är att handha totalansvaret för kommunens alla utrymmen, trygga fastigheternas skick genom ändamålsenligt underhåll, anpassa utrymmesmassan (egna och hyrda utrymmen) till kommunens behov, erbjuda ändamålsenliga utrymmen för alla verksamheter, erbjuda städservice och kosthåll. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Verkställa försäljningen av byggnader som staden inte har användning för. Sträva till en effektiv och ändamålsenlig användning av fastigheterna. Förhindra fastigheternas förfall och värdesänkning. Reparationsprogram (PTS) uppgörs över behovet av reparationer för fastigheterna de 5 närmaste åren. Att med stark sakkännedom tillsammans med enheterna komma överens om hurdana städtjänster de behöver enligt serviceprogrammet. Som grund används krav på servicenivå och därefter beräknas städfrekvensen. Effektivera kosthållet utan att matkvaliteten lider. Öka information om kosthållet till kunderna och anhöriga. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Chef för intern service: Roald von Schoultz Fastigheter: försäljningsvinst fastighetsförsäljning år ,2 miljoner (netto) Fastighetschef: Städservice: slutförande av städdimensionering år 2011 Städchef: Camilla Flinck Kosthåll: undersökning av kostnader för centralkök kontra mindre kök Kosthållschef: Tove Damen-Wikholm BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer fastighetsmassa m sålda matportioner matportionspriser daghem : morgonmål 1,18 1,18 : lunch 2,70 2,70 : dietlunch 3,51 3,51 : mellanmål 1,17 1,17 skolor : lunch 2,82 2,82 : dietlunch 3,63 3,63 åldringshem : dagspris 13,50 13,50 : dagspris diet 14,50 14,50 Mätare intern hyra per m 2 3,66 5,00 5,00 städkostnad per h 19,90 19,90 43

48 SAMMANDRAG Förändring Avvikelse Utfall i % BS 2010 BU 2011 i budgeten BS 2011 Intäkter Försäljningsintäkter ,8% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,2% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 0,2 % Kostnader Personalkostnader ,9% Köp av tjänster ,7% Material och varor ,4% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader ,1% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 7,8 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -180,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Fastighetsförsäljningen nådde inte upp till målsättningen. Städdimensioneringen genomförd enligt plan och kosthållsutredningen utfördes under år 2011 Ekonomi: Resultatet för fastighetsförsäljningen blev 1 milj. under budgeterat. Under året gjordes en budgetändring för ökade underhållskostnader på på fastighetsenheten. Städ- och kosthållsenheterna höll sin budget. 44

49 Grundtrygghetsproduktion Förtroendeorgan: Stadsstyrelsen/Direktionen för grundtrygghetsproduktionen Ansvarsperson: Produktionschef Jeanette Pajunen VERKSAMHET Grundtrygghetsproduktionen ansvarar för förverkligande av serviceproduktionen enligt ett avtal med beställaren om innehåll, kvantitet och servicenivå i enlighet med grundtrygghetsnämndens beslut. Produktion av hälsovårdstjänster (20,6 %) omfattar det förebyggande hälsovårdsarbetet, öppen hälso- och sjukvårdsmottagning, tandvård, mentalvård, rehabiliterande verksamhet samt företagshälsovård. Ansvarsperson: chefsläkare Elias Orvomaa och fr.o.m chefsläkare Anne Pietinalho. Budgeterade medel Utgifter 8,1 mn euro 8,0 mn euro Inkomster 1,4 mn euro 1,5 mn euro Netto 6,7 mn euro 6,5 mn euro Fördelning Öppen- och förebyggande hälsov.mottagning 40,2 % 40,7 % Rehabiliterande tjänster 8,5 % 9,7 % Mentalvårdsverksamhet 35,0 % 31,9 % Tandvård 16,2 % 15,7 % Företagshälsovård 0,1 % 2,0 % Produktion av omsorgstjänster (47,0 %) omfattar förebyggande verksamhet, vård i hemmet, serviceboende, servicebostäder, bäddavdelningar samt åldringshem. Ansvarsperson: produktionschef Jeanette Pajunen Budgeterade medel Utgifter 17,4 mn euro 18,7mn euro Inkomster 3,2 mn euro 3,9 mn euro Netto 14,2 mn euro 14,8 mn euro Fördelning Stöd och vård i hemmet 29,3 % 24,8 % Åldringshem 35,2 % 34,7 % Serviceboende 20,7 % 22,6 % Bäddavdelningsverksamhet 14,8 % 17,9 % Produktion av social service (30,6 %) omfattar barn- och familjearbete, vuxen socialarbete, utkomststöd, handikappservice, missbrukarvård samt verksamheten vid invandrarbyrån. Ansvarsperson: chef för social service Outi Salmela Budgeterade medel Utgifter 12,2 mn euro 12,1 mn euro Inkomster 2.9 mn euro 2,2 mn euro Netto 9,3 mn euro 9,9 mn euro Fördelning Barn- och familjearbete 34,9 % 34,9 % Vuxensocialarbete och utkomststöd 33,7 % 33,2 % Handikappservice 19,6 % 16,5 % Missbrukarvård 10,2 % 13,8 % Invandrarverksamhet 1,6 % 1,6 % Administration (1,8 %) Ansvarsperson: produktionschef Jeanette Pajunen Budgeterade medel Netto euro euro (2011 fördelad på samtliga enheters administration) 45

50 MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Grundtrygghetsproduktionen strävar till att utveckla verksamheten så att servicestrukturen anpassas till behovet i stadens olika geografiska regioner. Omorganiseringar planeras utgående från personalens kunnande och befintliga utrymmen så att verksamheten blir effektiv och ekonomisk då köp av externa tjänster också kan minskas. Produktionen strävar till att förbättra kundbetjäningen genom att ha flexibel och lättillgänglig service och ett effektivt tidsbeställningssystem som garanterar patienten vård inom utsatt tid. Personalen samlar regelbundet in och behandlar kundrespons för att utveckla verksamheten. Grundtrygghetsproduktionens personal är den viktigaste resursen. En motiverad och trygg personal kan bemöta patienten och dennes anhöriga värdigt och professionellt. Ett mångprofessionellt samarbete och gemensamma arbetsmetoder är en förutsättning för ett bra vårdresultat. Verksamheten skall på ett ändamålsenligt sätt följa de förändringar som sker i samhället. Speciell fokus läggs på att stöda arbetslösa och invandrare samt på förebyggande barnskydd. De allmänna strategiska riktlinjerna och målsättningarna framgår ur grundtrygghetens sektorblankett. SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,3% Försäljning (grundtrygghetsnämnden) ,0% Avgiftsintäkter ,9% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 19,8 % Kostnader Personalkostnader ,1% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,8% Understöd ,3% Övriga kostnader ,8% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 19,8 % Verksamhetsbidrag ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 0,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Grundtrygghetsproduktionens verksamhet har uppfyllt den beställning som grundtrygghetsnämnden gjort. Verksamheten utvidgades under året med en ny kortvårdsavdelning, HVC demens- och mentalvårdsavdelning, med vårdplatser. Personalstyrkan utvidgades med 26 personer. Personalstyrkan ökades också utgående ifrån beställningen för att trygga den nattliga vården på åldringshemmen samt vården i klienternas egna hem. Rekryteringen av ny personal har varit svår främst gällande socialarbetare, sjukskötare och psykologer. 46

51 Ekonomi: Grundtrygghetsproduktionen överskred sin nettobudget med 1,8 milj.. Intäkterna ökade med och utgifterna med 2,1 milj.. De största överskridningarna finns inom avdelningen för social service (1,5 milj. ), främst inom enheten för handikappservice och enheten för barn- och familjearbete. Produktion av social service Avdelningen överskred sin budget med 1,5 mn. Inom enheten barn- och familjearbete beror överskridningen på på den kraftiga ökningen av inkomna barnskyddsärenden och åtgärder efter detta. Antalet anmälningar ökade med 144 (57 %). Under året har 16 barn varit korttidsplacerade, hälften av dessa har avslutats i huvudsak med hjälp av barnskyddets familjearbete, fem barn har blivit omhändertagna medan tre barn är under utredning. Omhändertagningarna har varit kostsamma pga barnens problematik ( euro/dygn) vilket syns i en överskridning på Genom familjearbetets insats har dock en inbesparing nåtts gällande institutionsvård med och yrkesmässiga familjehem med Fem ungdomar placerade på annan ort övergick i eftervård i form av eget boende med stöd av anstalt. Ungdomarnas situation var så svår att anstaltsvårdsstödet behövdes i större utsträckning än beräknat vilket syns i en överskridning på Utöver detta ökade anmälningarna gällande familjevåld med åtgärden skyddshem, behovet av ekonomiskt stöd inom barnskyddet samt åtgärder för föräldrar med missbruksproblematik och spädbarn vilket gav en överskridning på Handikappservice överskred sin budget med 1,8 mn. Överskridningar finns inom hela handikappservicen men de största överskridningarna finns inom personlig assistans för gravt handikappade (1 mn ), färdtjänst ( ) och serviceboende för gravt handikappade ( ). Antalet klienter inom personlig assistans var år , antalet har sexdubblats (575 %) sedan Antalet klienter inom färdtjänst enligt handikappservicelagen var 416 vilket är en ökning med 21 %. Ökningen var störst i åldersgruppen över 65 år. Klienterna har i allt större utsträckning börjat använda hela färdtjänstområdet vilket klart påverkar utgifterna. Inom vuxensocialarbete har en omstrukturering i arbetet gjorts för att de lagstadgade behandlingstiderna för utkomststöd skall kunna hållas. Fyra förmånshandläggare anställdes tidsbundet. Antal klientfamiljer inom utkomststöd ökade inte i beräknad utsträckning vilket gjorde att budgeten underskreds med Hela 34,5% av alla utkomststöd lyftes av åringar, vilket bekräftar vikten av stödåtgärder inom denna grupp. För 308 personer utbetalades kommunens del av arbetsmarknadsstöd vilket syns i en utgift på Avvänjningsenheten för missbrukare har 16 platser av vilka 10 platser är tänkta för stadens egna invånare och 6 platser för andra kommuners behov. Användningsgraden ökade från 35 % 2010 till 45 % 2011 så att andelen Raseborgare som vårdades var 55 %. Minst 60 % av vårddygnen skulle ha belastat specialsjukvården i frånvaro av egen avvänjningsenhet. Köp av tjänster inom anstaltsvård och stödboende inom missbrukarvården minskade och gav en inbesparing på Produktion av omsorgstjänster Avdelningen överskred sin budget med Inom närståendevården blev överskridningen vilket kan förklaras genom det ökade antalet klienter, 17 % (24 personer) i jämförelse med Dessutom ökade nettokostnaderna/klient då vårdtyngden ökade och flere klienter beviljades det högre närståendevårdsstödet. Antalet klienten inom hemvård och hemservice är sgs oförändrat jämfört med 2010 men däremot har RAVA medeltalet stigit från 2,05 till 2,2 och därmed också tiden som används hos klienterna (5 %). Antalet klienter som kräver två vårdare har också ökat. Köptjänsterna inom serviceboendeverksamhet för äldreomsorgens klienter med mental- och missbruksproblematik kunde inte minskas så snabbt som tänkt och budgeten överskreds med

52 Dagverksamhetens intäkter motsvarar inte utgifterna och detta beror främst på kostnader för långa transporter till och från verksamheten. Transportkostnaderna utgör 30 % av de totala utgiftsposterna. För att minska transportavstånden öppnades i slutet av året en ny verksamhetspunkt på Tenala servicehem. För detta anställdes ingen ny personal. Åldringshemmen underskred sin budget med vilket främst beror på svårigheter att få personal och vikarier samt på ökade intäkter. HVC Bäddavdelningen överskred sin budget med vilket främst beror på uteblivna intäkter och köp av vårdpersonal från privat serviceproducent. Användningsgraden på avdelningen var 94 %. Från maj månad startade en ny avdelning HVC demens- och mentalvårdsavdelning. Mellan maj-september hade avdelningen reducerad bemanning och 15 patientplatser. Från september fungerade avdelningen med full bemanning och patientplatser. Användningsgraden var 87 %. En del av målsättningen med avdelning var att minska vårddygnen inom geropsykiatrisk specialsjukvård vilket har lyckats. Före avdelningens öppnande vårdades i medeltal 10 patienter inom geropsykiatrisk specialsjukvård, detta har kunnat minskas till 2. Produktion av hälsovårdstjänster Avdelningen underskred sin budget med De största personaländringarna inom produktionen av hälsovårdstjänster gällde läkare. Det totala antalet läkartjänster, inklusive chefsläkaren, uppgick till 14,5 i och med att tjänsten som överläkare för mentalvårdstjänster grundades. Tjänsten sköttes 2011 som en köptjänst. Den totala besättningsgraden i fråga om läkartjänster var bättre än tidigare, i genomsnitt 90 % av tjänsterna var besatta med ordinarie eller för en viss tid anställda tjänsteinnehavare. Cirka 2/3 av alla läkartjänster var besatta med läkare i direkt tjänsteförhållande till staden. Utmärkande var även att behovet av köpläkare minskade och därmed minskade också de totala personalkostnaderna. Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga som trädde ikraft 2011 förutsatte tilläggsresursser. Sommaren 2011 utbröt en tuberkulosepidemi vars kontaktutredning orsakade merarbete. Inom den rehabiliterande verksamheten har en talterapeutbefattning varit vakant hela året. Därav ökade kostnader för köptjänster och lägre personalkostnader än beräknat. Ökad verksamhet och mera vårdkrävande klienter på institutionerna har ökat behovet av fysioterapitjänster. Stöd till personalen för rehabiliterande arbetssätt har inte kunnat ges i önskad omfattning från enheten. Av tandläkartjänsterna var 30 % obesatta, 35 % av tandhygienist- och 13 % av tandskötarbefattningarna var också obesatta hela året. Antalet betalande kunder har trots detta ökat och budgeten därför hållit. 48

53 Sektor: Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Grundtrygghetssektorns grundläggande uppgift är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd och ansvara för att kommuninvånarna i Raseborg erhåller en kvalitativt god och tillräcklig vård och omsorg i samarbete med grundtrygghetsproduktionen, sjukvårdsdistriktet och övriga aktörer. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utgångspunkten är insikten om att individens egna levnadsvanor och val är den faktor som mest påverkar hälsotillståndet och indirekt behovet av stadens serviceutbud. Det förebyggande arbetet är av central betydelse. ALLMÄNNA MÅLSÄTTNINGAR KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 1. Social- och hälsovårdsministeriet har för avsikt att inleda regionala försök för att utreda hur social- och hälsovårdstjänsterna i samarbete med delar av specialsjukvården kan utvecklas vidare (SOTE-pilot). Därtill samlas exakt information om de ändringsbehov som ska beaktas i den lagstiftning som gäller organiseringen av social- och hälsovård. Raseborgs stad och Hangö stad önskar tillsammans med Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS ) som en del av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ( HNS ) delta i detta försök uttryckligen för att föra vidare det utvecklingsarbete som pågått en längre tid. Några förändringar i ägarstrukturer eftersträvas inte. 2. Raseborgs stad ser som sin huvuduppgift att erbjuda befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå utgående från de geografiska realiteterna. Med tanke på utvecklingen av specialsjukvården är också ett gott samarbete med den övriga specialsjukvården inom HNS och framförallt inom HUCS för såväl Raseborgs stad som sjukvårdsområdet. 3. Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) och regionens kommuner har sedan 1990-talet avtalat om en gemensam jour under vardagskvällar och nätter samt veckoslut. Målsättningen är att uppnå en en-dörrs jour, dvs. en samjour, som fungerar dygnet runt med enhetliga principer. Inrättandet av en uppföljningsavdelning i samband med jouren planeras. En organisering av en enhetlig patientdokumentation är under arbete. En fullskalig samjour går inte att upprätta förrän tilläggsutrymmen finns och detta betyder tidigast 9/2012. Det är dock inte bara utrymmen som behövs utan också grundläggande förändringar i sättet att fungera. 4. Tillgången på kompetent personal inom alla avdelningar. 5. Mentalvården i Raseborg är fortfarande splittrad och organiserad på olika sätt. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har påbörjats. 6. Äldreomsorgens inriktning är på förebyggande och öppen vård i strävan att stöda den äldres möjligheter att tryggt kunna bo i eget hem samt att minska antalet institutionsplatser och öka antalet servicehemsplatser. 7. Prioritera det förebyggande arbetet inom barn- och familjearbetet för att minska behovet av institutionsvård. Utvärdering Förhandlingarna och diskussionerna med Hangö stad samt delvis med HNS/VNS gällande ett gemensamt socialoch hälsovårdsområde omfattande även specialsjukvård på basnivå avbröts i november 2011 med hänvisning till att en ny kommunreform är under planering. Parterna konstaterade att det troliga är att strukturförändringar inom social- och hälsovården verkställd först efter att beslut tagits om kommunreformen. 49

54 Under verksamhetsåret 2011 har Raseborgs stad, Hangö stad och HNS/VNS fortsatt arbetet med behovsutredningen gällande nybyggnation invid Västra Nylands sjukhus utgående ifrån premissen att specialsjukvården koncentreras i och runt Västra Nylands sjukhus. Behovsutredningen torde färdigställas i mars 2012 och omfattar även förslag till disposition av de kommunala byggnaderna som är för närvarande i primärhälsovårdens disposition i kvarteren runt Västra Nylands sjukhus. Behovsutredningen är uppgjord i linje med Raseborgs stads intention att erbjuda befolkningen i det egna området primärhälsovård i intimt samarbete med specialsjukvården på basnivå utgående från de geografiska realiteterna. Planeringen av nybyggnationen utgår ifrån samjouren och de funktioner som behövs för att upprätthålla en medicinskt och ekonomiskt vettig jourverksamhet. Tillgången på personal har under år 2011 varit relativt god. En omstrukturering av den öppna mentalvården och missbrukarvården mellan primärvården, specialsjukvården och tredje sektorns aktörer har påbörjats under verksamhetsåret. STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. Förenhetliga och effektivera serviceutbudet. Följa upp vårdkedjorna och utbudet av vård/service genom selektiva mätningar av väntetider och leveranstider. Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen, det egna ansvaret för sin hälsa samt möjligheten till att välja var invånare vill ha vård. Slutföra utredningen av ibruktagandet av servicesedlar som ett komplement till den egna produktionen. Göra informationen om grundtrygghetens verksamhet bättre och mer lättillgänglig. Utvärdering En enkät gällande kundernas / patienternas respons på HVC-verksamheten samt servicen inom vård i hemmet utfördes i september Utgående ifrån enkäternas resultat kan konstateras att kunderna / patienterna i allmänhet är nöjda med tillgången och kvaliteten i servicen och dess tillgänglighet. Inga signifikanta skillnader registrerades mellan egen produktion och den externa producenten Mehiläinen Oy. Utredningen gällande servicesedlar slutfördes under 2011 och grundtrygghetsnämnden godkände principen att servicesedlar kan vid behov tas i bruk. Inga budgetmedel har dock reserverats för ändamålet år Raseborgs stads servicekatalog utgavs under verksamhetsåret och omfattar diger information om också grundtryggheten. Processer Göra en systematisk genomgång av de olika verksamhetsprocesserna och vårdkedjorna i syfte att skapa en välfungerande samjour och för att minska överlappande verksamhet mellan specialsjukvården och primärhälsovården. Förbättra kundbetjäningen genom att möjliggöra en snabbare kontakt till hälsovårdsutbildad personal för bedömning av vårdbehovet och tidsbeställning. Vidareutveckla nuvarande system för kundrespons samt genomföra några kundförfrågningar. Fortlöpande utveckla direktiv och kriterier för att förenhetliga och effektivera serviceutbudet. Klarlägga verksamheternas syfte så att både personal och kunden gagnas. Satsa på den öppna mentalvården för att kunna erbjuda mentalvårdstjänster i rätt tid och på rätt nivå. Utvärdering SAS-processen (selvitä-arvioi-sijoita) har prioriterats i det operativa arbetet samt i utvecklingsarbetet och genomgången av de olika verksamhetsprocesserna och vårdprocesserna. Telefonsystemen till Raseborgs stads hälsovårdscentraler har utvecklats under verksamhetsåret för att förbättra kundbetjäningen och möjliggöra svar på telefonsamtal inom den av social- och hälsovårdsministeriet rekommenderade tiden om fem minuter. Ett call-back system till samtliga hälsovårdscentraler eftersträvas när staden upphandlar telefonväxelsystem under år

55 Ekonomi Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat med Maisema-modellen och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. Minska stadens nuvarande kostnader till landets medeltal genom ett intensifierat samarbete mellan specialsjukvården och primärhälsovården. Kritiskt granska och diskutera serviceutbudet och vilken servicenivå kommunen skall erbjuda invånarna samt i vilken utsträckning kommunen själv skall producera verksamheten och i vilken utsträckning den kan köpas av externa producenter. Under budgetåret 2011 och under planeåret 2012 bör grundtrygghetsnämnden ta ställning till grundtrygghetens vård- och servicebehov efter tiden för de s.k. Karis-avtalen. Beakta förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer och omforma serviceutbudet i takt med dessa förändringar. Tillsammans med HNS/VNS planera och utvärdera eventuell tilläggsbyggnation invid Västra Nylands sjukhus för att koncentrera produktionen av sjukvårds- och hälsovårdstjänster till detta område. Utvärdering Grundtrygghetens verksamhet och dess omfattning, kvalitet och ekonomi har fortlöpande analyserats med hjälp av maisema-instrumentet. Grundtryggheten överskred sin nettoutgiftsram om med En bidragande orsak var stadens ökade kostnader för handikappservicen. För handikappservicen hade reserverats netto , men beloppet överskreds med 2,1 miljoner euro. Orsaken var en kraftig ökning i såväl antalet gravt handikappade som i antalet personliga assistenter. Raseborgs stad hade medtagit i budgeten 2011 som sin kostnadsandel i Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) Förverkligandet efter utjämning av fonden för dyr specialsjukvård blev , vilket nästan exakt motsvarade det budgeterade beloppet. Stadens totala kostnader för specialsjukvård uppgick till då även övriga sjukvårdsdistrikt och gamla pensionsåtaganden (kostnader) är beaktade. Personal Säkra en rätt dimensionerad personalstyrka i relation till kommunens servicebehov och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering inom de olika områdena så att resurserna kanaliseras till de funktioner där behov och efterfrågan är störst. Lokalspecifika behov - såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska - skall beaktas i personaldimensioneringen. Tillhandahålla ett tillräckligt brett och utmanande utbildningsprogram för att upprätthålla personalens sakkunskap, yrkesskicklighet och motivation. Fortlöpande satsa på rekryteringen av personal bl.a. genom samarbete med utbildningsanstalter och genom att delta i olika projekt. Utveckla möjligheten för personalen att kunna påverka sitt arbete och sin kompetens. Utvecklingssamtal mellan förman och arbetstagare hålls årligen. Utvärdering Raseborgs stad satsade fortlöpande på rekrytering av personal, vilket genererade resultat bl.a. i att nästan alla läkarvakanser vid den egna hälsovårdscentralen kunde besättas. En rätt dimensionerad personalstyrka i relation till servicebehovet och i enlighet med rekommendationer och mätetal för personaldimensionering utgjorde stadens fortlöpande målsättning under hela verksamhetsåret. Målsättningen uppfylldes som helhet väl. 51

56 Grundtrygghet Förtroendeorgan: Grundtrygghetsnämnden Ansvarsperson: Grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Målsättningar och verksamhet enligt Maisema-modellen 01 FÖRVALTNING omfattar såväl ordnarenhetens som den egna produktionens administration. Målsättning: Trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen. Öka kostnadseffektivitet och resursoptimering genom att analysera verksamhetens omfattning och ekonomiska resultat med Maisema-modellen och på basis av detta planera strukturella och operativa förändringar i verksamheten. Genom ett mångsidigt serviceutbud och samarbete med tredje sektorn jämte föreningar stöds individens ansvarstagande för den egna hälsan. Utvärdering: Ett kontinuerligt arbete har utförts under hela verksamhetsåret 2011 för att trygga tillgången på kvalitativ vård, omsorg och social service för alla åldersgrupper i kommunen samtidigt som kostnadseffektiviteten och resursoptimeringen betonats och analyserats med hjälp av Maisema-instrumentet. 02 FAMILJETJÄNSTER omfattar barnskydd och socialt arbete för barn och familjer samt barnatillsyningsmännens verksamhet Målsättning: Satsa på ett mångprofessionellt arbete inom barnskyddet med nya arbetsmetoder och stödformer inom det förebyggande arbetet och öppna vården för att stödja barns och familjers välmående. Satsningen på det öppna barnskyddsarbetet syftar till att motverka behovet av nya placeringar utom hemmet. Utvärdering: Antalet barnskyddsanmälningar ökade med 144 st (45 %) till 397 anmälningar. För 114 barn har utredningar slutförts och för 123 barn har barnskyddsarbete påbörjats. Sammanlagt 75 relationer är avslutade. Socialjouren har mottagit 112 alarm från Raseborgs stad under verksamhetsåret, vilket utgör en ökning om 27 %. Antalet händelser som socialjouren varit inkopplad i på polisstationen i Raseborg har ökat med 40% och utgör 50% av alla händelser inom hela socialjourens område (Raseborg, Lojo, Vichtis). BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer och mätare 02 Familjetjänster Förebyggande barnskydd, antal klienter /klient Socialarbete, klienter /klient Öppen vård, klienter /klient Placering utanför hemmet, klienter Vårddagar /vårddag Barnatillsyningsmannen, klientfamiljer Faderskaps-, underhålls- samt vård- o umgängeavtal /avtal /klient

57 03 SOCIALARBETE FÖR VUXNA omfattar socialt arbete för vuxna, utbetalning av utkomststöd samt arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa. Målsättning: Öka möjligheten till en meningsfull vardag för arbetslösa och daglediga i olika åldrar. Öka handledningen för ett aktivt samhällsengagemang förutom att trygga en minimiutkomst Utvärdering: Utkomststödets nivå har hållits på samma nivå som år Främst beviljas utkomststöd i form av grundläggande utkomststöd (700 st) och kompletterande utkomststöd (244 st). Därtill har förebyggande utkomststöd utbetalats åt 51 personer. I utkomststöd utbetalades Därtill betaldes andelar för arbetsmarknadsstöd , vilket motsvarar nivån år BS 2010 BU 2011 BS Socialarbete för vuxna Socialarbete, klientfamiljer /klient Utkomststöd, klientfamiljer /klientfamilj med utkomststöd HANDIKAPPTJÄNSTER omfattar verksamhet enligt handikappservicelagen och service för utvecklingsstörda. Målsättning: Garantera en tillräcklig och kvalitativ omsorg med beaktande av förändringar i lagstiftning och normer samt rekommendationer och omforma serviceutbudet i takt med dessa förändringar Verksamheten i enlighet med handikappservicelagen sker inom den egna produktionen sålunda att besluten fattas av socialarbetarna varefter klienterna får betalningsförbindelser för inköp av servicen. Verksamheten inom vården av utvecklingsstörda köps av Kårkulla samkommun och Eteva kuntayhtymä samt av några privata serviceproducenter. Anslagen ingår i ordnarenhetens budget dock så att verksamheten koordineras av den egna produktionen. Utvärdering: Handikapptjänster överskred sin beviljade nettoutgiftsram 7,6 miljoner med totalt 2,1 miljoner och uppgick till totalt 9,7 milj.. Antalet personliga assistenter och stödpersoner för gravt handikappade ökade kännbart och uppgick till 54 assistenter. Antalet gravt handikappade klienter uppgick till 548 personer, vilket utgör en ökning om 256 klienter jämfört med bokslutet år Samkommunen Kårkulla öppnade under verksamhetsåret ett nytt serviceboende för utvecklingsstörda. Antalet vårddygn motsvarar totalt sett det budgeterade, men en välkommen kalkylerad förskjutning i fördelning av antalet vårddygn från anstaltsboende till serviceboende har skett. 53

58 BS 2010 BU 2011 BS Handikapptjänster Handikappade klienter /klient Gravt handikappade klienter /klient Klienter inom soc.arb. o. serviceavd /klient Utvecklingsstörda klienter inom öppen vård /klient Vårddagar för utvecklingsstördas serviceboende /vårddag Vårddagar för utvecklingsstördas anstaltsvård /vårddag MOTTAGNINGSTJÄNSTER omfattar hälsovårdscentralernas verksamhet samt laboratorieundersökningar, röntgenundersökningar och sjuktransporter. Målsättning: Satsa genomgående på förebyggande social- och hälsovårdssamarbete samt på ett brett och intensivt samarbete över sektorgränserna inom kommunen för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Öka invånarnas delaktighet i vårdprocessen och det egna ansvaret för hälsan Förbättra kundbetjäningen genom att effektivera tidsbeställningen, bedömningen av vårdbehovet och därigenom garantera vård inom utsatt tid Samtliga undersökningar köps av HUS-lab och HUS-röntgen och ingår i ordnarenhetens budget. Sjuktransporterna sköts med köpserviceavtal med Ekenäs sjuktransport Ab. En konkurrenskraftig lönesättning kan var avgörande vid rekrytering av framför allt läkare. Utvärdering: Ett utarbetat rekryteringspaket för läkare har positivt påverkat läkarbemanningen vid hälsocentralerna inom egen produktion i Ekenäs och Pojo. Mehiläinen Oy ansvarar för HVC-verksamheten i Karis. Bl.a. läkarnas språkkunskaper i Karis har gett upphov till återkommande diskussioner och förhandlingar emellan avtalsparterna. Antalet besök i skol- och studerandehälsovården minskade med 2000 besök och antalet elever som betjänats minskade med ca 500 jämfört med verksamhetsåret Antalet kunder på mödrarådgivningen har totalt minskat med 164, medan antalet barn har varit konstant. Antalet bedömningar av servicebehov för tillfällig hemservice för barnfamiljer inom familjecenter har varit 10 st. Målsättningen att öka invånarnas eget ansvar för hälsan och delaktighet i vården har inte nämnvärt påverkat utfallet. Antalet egenvårdpunkter är för närvarande fyra inom egen produktion, medan egenvårdspunkt saknas i Karis. 54

59 BS 2010 BU 2011 BS Mottagningstjänster Patienter inom vårdmottagning /invånare /patient Klienter vid hälsogranskning /invånare /patient Laboratorieundersökningar /undersökning Röntgenundersökningar /undersökning Sjuktransporter /transport PSYKOSOCIALA TJÄNSTER FÖR VUXNA omfattar mental- och missbrukarvård Målsättning: Mentalvården inom den egna produktionen stärks. En omstrukturering av vårdkedjan görs inom den öppna mentalvården i samarbete med specialsjukvården. Syftet är att snabbare kunna bedöma klientens vårdbehov och erbjuda vård på rätt nivå och utnyttja det nätverk av funktioner som behövs för att stöda klinten i vardagen. Den öppna missbrukarvården (A-kliniken) vars verksamhet 2011 omfattar enbart Raseborg, utvecklar samarbetet med den nya avvänjningsenheten för missbrukare. Av avvänjningsenhetens 16 klientplatser använder Raseborg 10 platser och 6 platser säljs interkommunalt. Utvärdering: Arbetet med utvecklande av vårdkedjor inom mentalvården har påbörjats inom Mosiak-projektet. Antalet klienter inom serviceboende har sjunkit en aning och uppgick till 48 klienter. Antalet vårddagar har ökat från dagar till dagar. A-klinikens öppna mottagning har interkommunalt avtal med Hangö stad och Ingå kommun, men såväl Hangös som Ingås användning av Raseborgs stads tjänster har varit rätt liten. Beläggningsprocenten på stadens avvänjningsenhet har förbättrats jämfört med verksamhetsåret 2010 och varierade under verksamhetsåret 2011 runt 50 %. Inköp av extern anstaltsrehabilitering har minskats från vårddygn år 2010 till vårddygn år

60 BS 2010 BU 2011 BS Psykosociala tjänster för vuxna Klienter inom den egna öppna verksamheten /klient Klienter inom serviceboende Serviceboendets vårddagar /klient /vårddag A-klinikens klienter /klient Vårddagar i akutvårdsstationen Klienter inom missbrukarvårdens boendesservice Vårddagar inom boendeservicen /klient /vårddag Inköp för anstaltsrehabilitering (vårddagar) /vårddag REHABILITERINGSTJÄNSTER omfattar fysioterapi och talterapi samt ergoterapi Målsättning: Följa upp behovet av olika terapitjänster och utveckla verksamheten och remissförfarandet. Utnyttja den regionala hjälpmedelscentralen i samarbete med sjukvårdsområdet och Hangö Verksamheten i Karis sköts av Carema Ab till den del det gäller talterapi huvudsakligen för barn under skolåldern och fysioterapi för hela befolkningen. All övrig talterapi- och fysioterapiverksamhet handhas av den egna produktionen. Till detta hör även all institutionsvård (äldreomsorgen) samt fysioterapi inom den egna produktionens företagshälsovård. Krävande medicinsk anstaltsrehabilitering köps i huvudsak externt. Utvärdering: Egen produktion har haft en talterapeutbefattning vakant hela året. Antalet terapiklienter omfattande tal- och ergoterapi var 393 st år 2011, vilket motsvarar nivån år 2010 om 399 klienter. Antalet klienter inom fysioterapin minskade från st år 2010 till klienter år Maisema-gruppen omfattar den av HNS/VNS administrerade gemensamma hjälpmedelscentralen i Ekåsens sjukhus. Hjälpmedelscentralen tillhandahåller tjänster för Raseborgs stad 60 %, Hangö stad 20% och HNS/VNS 20 %. Behovet av fysioterapi har ökat på institutionerna. Antalet grupptillfällen har ökats. Näringsterapi har inte getts. 56

61 BS 2010 BU 2011 BS Rehabiliteringstjänster Terapiklienter (tal-, ergoterapi) /klient Rehabiliteringsklienter (fysioterapi) /klient Klienter i medicinsk rehabilitering /klient (innefattar hjälpmedelscentralen) MUNHÄLSOVÅRD omfattar tandvården. Målsättning Ge munhälsovård för kommuninvånarna enligt den gällande lagstiftningen och så att väntetiden till ickebrådskande helhetsvård för nya patienter inte överstiger 6 månader. Utvärdering: Väntetiden till vård har kunnat hållas inom 6 månader som vårdgarantin stipulerar.. Inom egen produktion som ansvarar för munhälsovården i Ekenäs var 30% av tandläkartjänsterna obesatta, 35 % av munhygienisttjänsterna och 13 % av tandskötarbefattningarna. Tandläkarsituationen har även varit svår i Karis där årsverken blev en aningen lägre än vad avtalet stipulerar. BS 2010 BU 2011 BS Munhälsovård Tandvårdens klienter Över 18 år gamla klienters %-andel 0 % 60 % 60 % 09 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD omfattar arbetsplatsgranskningar och hälsogranskningar för företagare och Raseborgs personal i Ekenäs och Pojo-området. I Karisområdet köps företagshälsovården för företagare och stadens personal externt. Målsättning: Stöda arbetsgivarna att utveckla arbetsplatserna så att de är trygga och så att arbetstagarnas hälsa främjas samt främja och stöda arbetstagarna i upprätthållande av en god hälsa. Jobba för att hela kommunen antar mottot Rökfri arbetsplats För stadens personal ingår i företagshälsovårdens tjänster både hälsogranskning och sjukvård. Kostnaderna för företagshälsovården gällande stadens egen personal ingår i personalförvaltningens budget. Utvärdering: Avtalen inom företagshälsovården uppgår totalt till 335 st och fördelas enligt följande: 190 företag, 113 jordbrukare och 32 företagare. Arbetsplatsbesök görs vart fjärde år om inte annat krävs. Det uppskattade antalet kunder erhåller inte årligen tjänster inom företagshälsovården utan får tjänster med 3-5 års intervaller. Antalet årliga klienter varierar därför en aning liksom inkomsterna. Läkartjänsterna har varit besatta hela verksamhetsåret genom externa köptjänster och antalet besök har kunnat ökas betydligt från prestationer år 2010 till prestationer år

62 BS 2010 BU 2011 BS Företagshälsovård Kunder totalt Prestationer totalt /kund /prestation Avtal gällande lagstadgad företagshälsovård VÅRD- OCH OMSORGSTJÄNSTER omfattar stöd för närståendevård, vård i hemmet, dagverksamhet, serviceboende, periodvård, långvarig anstaltsvård samt akutvård och korttidsvård. Målsättning: Tyngdpunkten läggs på att utveckla ett brett utbud av förebyggande service och vård i syfte att öka den äldres möjlighet att tryggt kunna bo i sitt eget hem. Detta innebär en personalökning (4 vakanser) inom vård i hemmet. Omfördela platserna inom äldreomsorgen i enlighet med de nationella rekommendationerna och specifika lokala behov. Primärt innebär detta att inrätta flere platser för serviceboende på bekostnad av institutionsplatser. Genom ett rehabiliterande arbetssätt upprätthålla eller öka klienternas funktionsförmåga. Utveckla samarbetet mellan alla de instanser som deltar i vården och omsorgen av den äldre befolkningen. Antalet klienter som får stöd för närståendevård ökar med 5. Närståendevården, de förebyggande hembesöken och minnesrådgivningen sköts helt och hållet av den egna produktionen. Tyngdpunkten inom vård i hemmet läggs vid klienter med större vårdbehov. Detta medför inte en ökning av nuvarande kostnadsnivå trots att antalet klienter och antalet besök ökar. Verksamheten vid Tenala Demensboende har inletts med 6 serviceboendeplatser och 2 intervallvårdsplatser. Den egna produktionens bäddavdelning verkar hela år 2011 i Mjölbolsta sjukhusbyggnad. Bäddavdelningen omfattar 50 bäddavdelningsplatser. Under år 2011 planeras hur åtminstone bäddavdelningens akuta kortvård kunde flyttas till eller invid Västra Nylands sjukhus. Utvärdering: Antalet klienter inom närståendevården ökade med 17 % och uppgick till 167 st. RAVA-medeltalet i Raseborg har under verksamhetsåret 2011 hållits på motsvarande nivå som år 2010: långvård 3,15 vård i hemmet 2,03 och serviceboende 2,86. I maj 2011 inledde egen produktion verksamheten inom HVC demens- och mentalvårdsavdelning omfattande platser i andra våningen i Ekåsens huvudbyggnad. 58

63 BS 2010 BU 2011 BS Vård - och omsorgstjänster Antal klienter som får stöd för närståendevård Täckning för över 75 år gamla % 3,00 % 3,00 % 3,00 % - /klient Antal klienter inom hemvård Täckning för över 75 år gamla % 34 % 24 % 22 % - /klient Vårddagar vid dagcenter /vårddag Vårddagar i serviceboende Täckning för över 75 år gamla % 4 % 2 % 5 % - /vårddag Vårddagar i långvarig anstaltsvård Täckning för över 75 år gamla % 6 % 6 % 6 % - /vårddag Vårddagar i akut och kortvarig vård /vårddag SPECIALSJUKVÅRD omfattar specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet (HNS) och annan specialsjukvård. Målsättning: Staden skall arbeta för att trygga att Västra Nylands sjukhus utvecklas så, att det också i framtiden på ett kostnadseffektivt sätt kan erbjuda invånarna specialsjukvård i enlighet med befolkningens behov. Eventuella förändringsbeslut om förvaltning och uppgifter bör fattas i samarbete och samråd med HNS och Hangö stad samt utgående ifrån den s.k. Urho-gruppens förslag. HNS/VNS fungerar fr.o.m som huvudman för samjouren vid Västra Nylands sjukhus. Stadens förhandlingar med sjukvårdsdistriktet ledde till ett förhandlingsresultat om 32 milj. år Stadens avvänjningsenhet (Katko) och satsningarna på den egna mentalvården beräknas medföra inbesparingar i den psykiatriska specialsjukvården. Utvärdering: Samjouren har med HNS/VNS som huvudman fungerat bra. Ett läkarbesök på samjouren kostar 110. Beslut om att fr.o.m införa en ny kategori och prisklass för besök hos sjukskötare i samjouren fattades under verksamhetsåret. Priset för detta besök fastställdes till 80. Raseborgs stads kostnadsandel 2011 till HNS efter utjämning av fonden för dyr specialsjukvård uppgick till BS 2010 BU 2011 BS Specialsjukvård Specialsjukvård från sjukvårdsdistriktet(hns) Antal vårddagar Besök Nord DRG produkter

64 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,7% Avgiftsintäkter ,7% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,2% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -4,2 % Kostnader Personalkostnader ,4% Köp av tjänster (interna) ,4% Köp av tjänster (externa) ,6% Material och varor ,8% Understöd ,6% Övriga kostnader (interna) ,5% Övriga kostnader (externa) ,1% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 8,9 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,4 % 60

65 Sektor: Bildningen Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT Bildningssektorns grundläggande uppgifter är att ge allmänbildning och fostran åt barn och unga, att stöda individens bildningssträvanden och utveckling till goda samhällsmedlemmar samt att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för kommuninvånarna i Raseborg. Bildningssektorn bidrar till stadens attraktionskraft både som boendekommun, studieort och turistmål och ser det som sin uppgift att främja en hållbar utveckling och att verka för tolerans i vardagen. KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER o att utveckla moderna Internetlösningar för bildningssektorns olika behov. o att stöda föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde. o att ordna kvalitativ och kostnadseffektiv service i hela Raseborg STRATEGISKA RIKTLINJER FÖR ÅREN Kunder/Invånare o o o Erbjuda service och fritidsverksamhet som stöder Raseborg som ett kvalitativt boendealternativ. Eftersträva jämlika förutsättningar att kunna ta del av de kommunala bildningstjänsterna. Förbättra nättjänsterna inom hela bildningssektorn. Processer o o o Klargöra förvaltningen via informativa hemsidor och aktiv informationspolicy. Arbeta för tydlighet i beslutsfattandet samt tjänstemännens och beslutsfattarnas roller på olika nivåer. Besluta om allmänna principer gällande läroplan, specialundervisning och språkbad inom skola och dagvård. Ekonomi o o o Betona kvalitativ verksamhet framom splittrade resurser. Anpassa serviceutbudet och resurserna inom bildningen utgående från dagens behov. Planera utrymmesbehoven långsiktigt och sektorövergripande. Personal o o o Utveckla personalens fortbildning och arbetshälsa. Erbjuda motions- och kulturverksamhet för stadens personal. Utveckla det tvärsektoriella samarbetet. Utvärdering 1. Under år 2011 togs det elektroniska programmet Wilma i bruk i grundskolorna i syfte att utveckla kommunikationen mellan skolan och hemmen. Vårdnadshavarna och eleverna hade även möjlighet att göra den årliga utvärderingen av kvaliteten i den grundläggande utbildningen via Wilma. Under året förbereddes och prövades förfaringssättet att anmäla elever till den grundläggande utbildningen i det elektroniska Wilmaprogrammet att genomföras i full skala år Inom ramen för arbetet med utbildningens personalfortbildning upprättades Raseborgs Peda.net-sidor. Peda.net är ett nätbaserat program gemensamt för Raseborg, Hangö och Ingå. Där får den pedagogiska personalen information om den fortbildning som ordnas i regionen inom Kunnig-projektet och möjlighet att följa det fortbildningsprogram som erbjuds. Inom biblioteksverksamheten övergick man under 2011 till ett nytt bibliotekssystem inom Lukas. det nya gränssnittet utvecklades till att tas i bruk våren

66 2. Bildningens avdelningar kultur, idrott och ungdom har med budgetmedel stött föreningar och organisationer med verksamhet inom bildningens ansvarsområde. Kulturhuset Karelia stöddes med en personresurs bekostade med sysselsättningsmedel. 3. Bildningssektorn har som helhet verkställt budgeten enligt följande; verksamhetsbidraget har underskridits med euro (2,06 %), intäkterna har överskridits med euro (6,8 %) och kostnaderna har underskridits med euro (1,25 %). 62

67 Administration Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bildningsdirektör Bob Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Avdelningen producerar administrativa tjänster för hela sektorn samt bildningsnämndens, den svenskspråkiga och finskspråkiga sektionens samt musikinstitutets ärendehantering. Administrationen ansvarar för skolkuratorsverksamheten och skolskjutsarna samt fortbildningen av den pedagogiska personalen. Till administrationen hör också ledarskap och utvecklingsarbete inom barndagvård, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Att utveckla ett tydligare ledarskap på alla tre nivåer. 2. Att utveckla den interna informationen via stadens intranät eller motsvarande nya lösningar. 3. Att i samarbete med grundtrygghetssektorn utveckla elevvårdens rutiner och tillgänglighet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ a. Erbjuda ledarskapsutbildningar samt handlednings- och diskussionstillfällen för avdelnings- och enhetscheferna bl.a. inom projektet Kunnig (bildningsdirektören/utbildningsplaneraren). b. Skapa en mötesplats på nätet för lärare för informations- och kunskapsspridning (bildningsdirektören/ utbildningsplaneraren). c. En elevvårdsplan för Raseborg godkänns som en del av läroplanen under våren 2011 (bildningsnämnden). BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Skolskjutsar Besök hos skolkurator Mätare Skolskjutskostnad/skjutselev Elever/skolkurator

68 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,9% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,5% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -19,8 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,9% Understöd ,1% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 5,3 % Verksamhetsbidrag ,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Inom ramen för programmet Kunnig har grupparbetshandledning erbjudits och genomförts för skolornas rektorer. Inom bildningen slutförde (6) avdelnings- eller enhetschefer det tvååriga utbildningsprogrammet Specialyrkesexamen i ledarskap (JET). Avdelningscheferna höll en gemensam strategidag i augusti. För både avdelningschefer och för rektorer ordnades diskussionstillfällen inom ramen för regelbundna möten. För verksamhet kring fortbildning upprättades under året Raseborgs Peda.net-sidor. Peda.net är ett nätbaserat program som tillhandahåller information om fortbildningstillfällen. I programmet är även ett forum för diskussion öppnat. I anslutning till ändringar och kompletteringar i den lokala läroplanen fastställde bildningsnämnden en elevvårdsplan för Raseborgs stad. Elevvårdsplanen tillämpas sedan i alla enheter med grundläggande utbildning. Ekonomi: Inkomsterna har varit 6,8 % = euro lägre än budgeterat. Några budgeterade projektunderstöd har bokförts direkt på projektkontona. På utgiftssidan finns en inbesparing om euro. Orsaken är att de budgeterade kostnaderna för elevtransporter har underskridits med euro. Verksamhetsbidraget har underskridits med 2,3 %. 64

69 Barndagvård och förskola Förtroendeorgan: Bildningsnämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Dagvårdschef Märta Wikström Sammandrag VERKSAMHET Allmän målsättning är att erbjuda alternativa dagvårdsplatser i enlighet med föräldrars behov och önskemål. Dagvården utgår från närhetsprincipen men ger samtidigt föräldrar möjlighet att ansöka om en dagvårdsplats inom hela staden Raseborg. Dagvård ges i enlighet med lagstiftningen så att dagvårdsplats garanteras inom två veckor ifall man behöver detta för studier eller arbete, annars inom fyra månader. Utöver den lagstadgade dagvården kan dagvård ges till skolbarn med specialbehov. Verksamhetsformerna är följande: förskola, daghemsvård, familjedagvård i vårdares eget hem, gruppfamiljedagvård, lekparksverksamhet, stöd för vård av barn i hemmet (hemvårdsstöd), stöd för privat vård av barn samt Raseborgstillägg för privat vårdproducent. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Skapa permanenta, ändamålsenliga dagvårdsutrymmen utgående från behovet. 2. Utvidga vikariepoolen. 3. Revidera förskolans läroplan. 4. Utvidgning av språkbadsverksamheten. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Nytt daghem alternativt nya lokaliteter för 3-4 avdelningar i Ekenäsområdet. Förverkligas under hösten (Intern service, dagvårdschefen). Anställa flere långtidsvikarier till vikariepoolen för att bättre kunna tillgodose relationstalet barn/vårdare även under personalens semestrar och sjukledigheter. (Dagvårdschefen). Reviderande av läroplanen under nästa budgetår. (Dagvårdschef, föreståndare, barnträdgårdslärare, klasslärare). Språkbadsgrupper startas där det är möjligt (dagvårdschefen). Nyrekrytering av gruppfamiljedagvårdare utreds. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Barn i verksamheten (totalt) av vilka i förskola Stöd för vård av barn (FPA) totalt Kommuntillägg för privat vård av barn Mätare Nettoutgift / dagvårdsbarn / år totalt ( ) Erhållit dagvårdsplats enligt ansökt första alternativ 74 % 85 % 87 % 65

70 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,7% Avgiftsintäkter ,6% Understöd och bidrag ,3% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 2,5 % Kostnader Personalkostnader ,5% Köp av tjänster ,9% Material och varor ,3% Understöd ,2% Övriga kostnader ,4% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 11,5 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 13,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Behovet av dagvårdsplatser har varit stort i hela kommunen hela verksamhetsåret. I Ekenäsområdet kan man se en förskjutning från familjedagvård till daghemsvård. I enlighet med budgetberedningen för 2011 års budget, var det meningen att det nya daghemmet i Langansböle skulle inleda sin verksamhet hösten Daghemmet öppnade i stället den Därmed kunde dock alla barn som stod i kö vid årsskiftet beredas en dagvårdsplats i Ekenäsområdet. I Karis har det varit brist på dagvårdsplatser under höstterminen Situationen kommer att lätta då en ny daghemsavdelning startar i hyrda lokaliteter under våren År 2011 föddes 281 barn i kommunen. År 2010 och 2009 är motsvarande antal 297 respektive 290 barn. Uppföljning av konkretiserade målsättningar: Enligt planerna skulle ett nytt daghem, alternativt nya lokaliteter för 3-4 avdelningar tas i bruk under hösten Daghemmet stod klart först i januari 2012 och startade sin verksamhet den 9 januari. Utöver den ordinarie vikariepoolen har ytterligare tillfällig personal anställts till vikariepoolen för tiden Den reviderade läroplanen för förskolan i Raseborg (fr.o.m ) godkändes av nämnden den Fr.o.m har två språkbadsgrupper startat i Karis, en för svenska barn som badar på finska i Solbacka daghem och en för finska barn som badar på svenska i Kila daghem. Till följd av ett för litet antal sökande fylldes inte någondera språkbadsavdelningen (á 21 platser). Trots detta strävar dagvården att etablera språkbadsverksamheten i Karis, varför respektive språkbadsgrupp startade som halv grupp. Med hjälp av specialarrangemang kunde de övriga lediga avdelningsplatserna vikas för andra barn som inte deltar i språkbadsverksamheten. Under senaste år gick några familjedagvårdare i pension. Några nya familjedagvårdare har rekryterats. I och med att familjedagvårdarna har underställts arbetstidslagen fr.o.m har det uppstått ett större behov av reservdagvårdsplatser och personal för att sköta barnen då familjedagvårdarna enligt lagen måste ta ut övertidsledighet. 66

71 Ekonomi: Dagvårdens nettobudget har underskridits med (1,8 %). Intäkterna som helhet har förverkligats till 93 %. Intäkterna består till största delen av dagvårds-avgiftsintäkter. Utgående från uppskattade dagvårdsintäkter har dessa förverkligats till 95,6 %. Dagvårdsintäkterna är svåra att förutspå eftersom de beräknas utgående från föräldrarnas inkomster och även påverkas av sysselsättningsläget. Intäkterna från dagvårdsavgifter täcker till 13,6 % de totala utgifterna för dagvård (undantaget stöd för hemvård och privat vård av barn samt kommunalt tillägg till privat stöd för vård av barn). Inom familjedagvården höjdes övertidsersättningarna markant samtidigt som lagstiftningen ändrades så att familjedagvårdarna fr.o.m övergick att höra under arbetstidslagen. Detta har medfört mera arbete, större utgifter och behov av ny reservvårdspersonal, vilka sköter barnen då familjedagvårdarna enligt lagen måste ta ut övertidsledighet. Dagvårdens personalkostnader utgör som helhet 79 % av dagvårdens förverkligade nettobudget Personalkostnaderna uppgår till 97,5 % av dagvårdens budgeterade personalkostnader för år Därmed finns en inbesparing på lönemomentet med Dessa inbesparingar beror i första hand på att Langansböle daghem inte startade sin verksamhet (personalanställningar) så som beräknat hösten 2011, utan först i januari Inbesparingarna beror även dels på inbesparingar inom familjedagvården då nyrekrytering varit svår att genomföra samt på inbesparingar inom specialdagvården som en följd av noga avvägd användning av assistenter. 67

72 Svenskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Bob Karlsson, Maj-Len Engelholm Sammandrag VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som i sin verksamhet befrämjar ett livslångt lärande. Målet är att betona färdigheter och förutsättningar för att klara sig i de vardagliga situationerna, i arbetslivet, i vidare studier samt i en ständigt och snabbt föränderlig värld. I verksamheten betonas samverkan, tvåspråkighet, samarbete, jämlikhet och tolerans. Trots att verksamheten är uppdelad på två avdelningar är strävan att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika stadsdelarna och språkgrupperna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1. Resurserna anpassas till elevunderlaget (åtgärdsprogrammet punkt 13). 2. Ny läroplan för de olika stödformerna allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd utarbetas i samarbetet med den finskspråkiga grundläggande utbildningen utgående från de nya grunder, som Utbildningsstyrelsen avger under hösten Planen för kontinuerlig lärarfortbildning uppgörs inom projektet Kunnig. 4. Samarbetet mellan hem och skola utvecklas som en del av arbetet med kvalitetskriterierna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Undervisningsgrupperna i åk 7-9 sjunker enligt aktuell prognos med två jämfört med hösten 2010 och timresursen sjunker i såväl Ekenäs högstadieskola som Karis svenska högstadium (undervisningschefen). Ny reviderad läroplan för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen godkänns inom februari (sektionen). Lärarfortbildningstillfällen ordnas regionalt utgående från resultaten av lärarenkäten, som görs hösten 2010 (utbildningsplaneraren). Nätverktyget Wilma utvidgas till samtliga skolor för att förbättra informationen till och kontakten med föräldrarna (respektive rektor). Intresset för språkbadsklasser utreds genom en enkät riktad till föräldrar med barn inom dagvårdens språkbad (undervisningschefen). Möjligheten att övergå till tjänsterektorsområden utreds till februari 2011 (undervisningschefen). BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Elever totalt Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde b) individualiserad specialklass * c) integrerad i allmänundervisningen Avgångsbetyg från grundskolan Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) ** varav för undervisning ** Timresurs/elev 2,07 2,09 2,05 * Stödformerna har ändrat enligt L om grundläggande utbildning ** IT-kostnaderna finns med i bokslutet men inte i den ursprungliga budgeten 68

73 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag ,8% Övriga intäkter ,4% Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 2,4 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,3% Material och varor ,0% Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,1 % Verksamhetsbidrag ,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Resursernas anpassning till elevunderlaget ingick i det beslut om fördelning av timresurs mellan grundskolorna som fattades för läsåret Till grund för beslutet låg ekonomiplanens nyckeltal om 2,09åvh/elev. Timresursen anpassades vidare till ett sjunkande elevunderlag i årskurserna 7-9. Den utnyttjade timresursen underskred nyckeltalet. Utgående från förändringar i de grunder för läroplan för den grundläggande utbildningen som anvisats av Utbildningsstyrelsen genomfördes i ändringar och kompletteringar i den lokala läroplanen för Raseborg. Bildningsnämnden fastställde ändringarna och kompletteringarna att gälla i alla grundskolor från och med Fortbildning för personal inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen har arrangerats utgående från en kartläggning av behov hos personalen av kompetensutveckling. Sammanlagt har 26 fortbildningstillfällen ordnats för personal inom den grundläggande utbildningen på svenska. Tillfällena nådde sammanlagt drygt 400 ledare och lärare i de svenska grundskolorna i fortbildningstillfällena. Temata för fortbildningen var bl.a. ledarskapsutveckling, former av stöd för elever i studier, elevvård, säkerhet och trygghet i skolsamfundet, undervisning med hjälp av IKT-teknik samt ämnesspecifik fortbildning. Därutöver ordnades mentorutbildning för lärare och arbetshandledning för rektorer. För verksamheten kring fortbildningen upprättades Raseborgs Peda.net-sidor; ett nätbaserat program för information om fortbildningstillfällen och med diskussionsforum. Det elektroniska programmet Wilma är taget i bruk i alla skolor för att förbättra informationen till och kommunikationen med elevernas vårdnadshavare. Fortbildning har ordnats för lärare i enlighet med behov och på begäran inför samt som uppföljning av ibruktagandet. En kartläggning av intresse för språkbadsklasser med en enkät riktad till vårdnadshavare med barn i dagvårdens språkbad är inte genomförd. Detta på grund av förändringar i personalstrukturen på bildningskansli under året som gett upphov till en viss fördröjning i verksamheten. Bildningsnämndens svenska sektion godkände för sin del ett försök med områdesrektor för skolor inom den grundläggande utbildnigen på svenska. Försöket godkändes i bildningsnämnden Försöket genomfördes med en gemensam rektor för de mindre skolorna Billnäs skola, Pojo kyrkoby skola, Snappertuna skola och Västerby skola. En ledningsgrupp planerade organisationen under vårterminen Informationstillfällen ordnades för skolornas personal samt för vårdnadshavarna till eleverna i de fyra skolorna i 69

74 mars och början av april Försöket inleddes officiellt Ledningsgruppen har följt upp och vidareutvecklat stukturerna för försöket under höstterminen Skolornas vicerektorer och lärare har utvärderat försöket i november respektive december 2011 inför fortsättningen på och vidareutvecklingen av försöket. Ekonomi: Egentliga löner har förverkligats till 98,7 %. Då även lönebikostnaderna beaktas har endast 97,3 % av de budgeterade personalkostnaderna förbrukats. Detta beror på att pensionsavgiftsprocenten för lärare som hänförs till statens pensionssystem budgeterats enligt samma avgiftsprocent som för de lärare som hör till det kommunala pensionssystemet. Differensen var 2,5 %. De övriga utgiftsslagen håller sig ungefär till de budgeterade. Det bör beaktas att en budgetändring om godkändes, då de interna IT-kostnaderna överfördes till enheterna. Inkomsterna har överskridits med 26 % eller Detta beror på diverse projektbidrag. 70

75 Finskspråkig grundläggande utbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion Ansvarsperson: Undervisningschef Jukka Hautaviita DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Den grundläggande utbildningen i Raseborg är en tvåspråkig organisation som strävar till att främja ökad tillväxt i mänsklighet samt till ett livslångt lärande. Målet är att utveckla sådana färdigheter som ställs av studerandet, arbetslivet och den snabbt föränderliga världen. I verksamheten betonas tvåspråkighet, samverkan, jämlikhet och tolerans. Verksamheten är uppdelad på två avdelningar enligt språk. Strävan är att ordna utbildning och fostran jämlikt mellan de olika språkgrupperna och kommundelarna. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1) den lokala läroplanen uppdateras så att den motsvarar de nya grunderna i lagen om grundläggande utbildning gällande stödformerna allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd 2) planen för lärarfortbildning uppgörs inom projektet Kunnig 3) Samarbetet mellan hem och skola samt säkerheten i lärmiljön utvecklas som en del av arbetet med kvalitetskriterierna Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/-organ a. ny lokal läroplan godkänns under våren och tas i bruk (sektionen, undervisningschefen, rektorerna) b. lärarfortbildningstillfällen ordnas lokalt och regionalt för skolornas personal (utbildningsplaneraren) c. nätverktyget Wilma tas i bruk i samtliga skolor (rektorerna) d. möjligheten att övergå till tjänsterektorsområden utreds till februari 2011 (undervisningschefen) BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Elever totalt av vilka elever i påbyggnadsundervisning 10 6 Specialundervisning a) enligt verksamhetsområde b) individualiserad specialklass * c) integrerad i allmänundervisningen * Avgångsbetyg från grundskolan Mätare Nettokostnad/elev (inkl. skjutskostnad) ** varav för undervisning ** Timresurs/elev 2,17 2,22 2,26 * Stödformerna har ändrat enligt L om grundläggande utbildning ** IT-kostnaderna finns med i bokslutet men inte i den ursprungliga budgeten 71

76 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter -179 Understöd och bidrag ,8% Övriga intäkter ,1% Intäkter totalt ,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 5,4 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,7% Material och varor ,7% Understöd Övriga kostnader ,8% Kostnader totalt ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,2 % Verksamhetsbidrag ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ändringarna och kompletteringarna i den lokala läroplanen (angående främst allmänt, intensifierat och särskilt stöd samt elevvård) godkändes i bildningsnämnden och togs i bruk Grunderna i den nya läroplanen har under året varit som tema också vid fortbildningar. Fortbildningsutbudet har varit mångsidigt tack vare det regionala projektet Kunnig. Raseborg har tillsammans med Hangö och Ingå genomfört projektet som är finansierat med statsbidrag och riktas till undervisningspersonal. Under år 2011 ordnades 14 finskspråkiga fortbildningstillfällen av vilka åtta varade två dagar eller längre. Nätverktyget Wilma är i bruk i samtliga skolor. En arbetsgrupp tillsatt av bildningsdirektören har arbetat med ibruktagandet av kvalitetskriterier och har resulterat i att bl.a. en utvärderingsplan för den grundläggande utbildningen har uppgjorts. Som en del av planen genomförs till vårdnadshavare riktade enkäter via programmet Wilma. I de mindre skolorna utreddes grundligt en övergång till ett system med en områdesrektor. Mot slutet av året blev det klart att fördelarna med en områdesrektor förblir marginella och man beslöt att avstå från systemet. Antalet elever med främmande språk ökade kraftigt inför läsåret Den förberedande undervisningen i Hakarinteen koulu hade som mest 20 elever och en ny timlärare rekryterades. Också de överstora sammansatta klasserna i Klinkbackan koulu och Kirkonkylän koulu har lett till rekrytering av två klasslärare. Statsunderstödet för minskning av undervisningsgrupperna har här varit till ekonomisk nytta. Ekonomi: De budgeterade intäkterna har överskridits med Drygt härav beror på att hemkommunersättningarna från sjukhusundervisningen varit högre än budgeterat. Resten beror på diverse understöd. Kostnaderna har överskridits med Budgeten belastas av ca , som egentligen hör till den svenskspråkiga grundläggande utbildningen - en resursklass startades Klassen administreras av Ekparkens rektor, varför kostnaderna bokförts här. Klassen utgör ett försök och är inte budgeterad Utan den skulle kostnaderna ha underskridits med ca Det bör beaktas att en budgetändring om godkändes, då de interna IT-kostnaderna överfördes från ITavdelningen till enheterna. 72

77 Gymnasieutbildning Förtroendeorgan: Bildningsnämnden samt respektive sektion Ansvarsperson: Bildningsdirektör Bob Karlsson DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET I staden finns tre gymnasier vilka ger högskoleförberedande utbildning: Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnasium och Karjaan lukio. Gymnasierna samarbetar med övriga läroinrättningar på andra stadiet. Gemensamma kurser ordnas också med den fria bildningen och yrkeshögskolan. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar gymnasieutbildningens synlighet ökas sträva till att ytterligare öka andelen ungdomar som efter avslutad grundläggande utbildning påbörjar gymnasiestudier de internationella kontakterna bibehålls och utvecklas tvåspråkigheten befrämjas med ökat samarbete mellan de egna gymnasierna Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ satsas ytterligare på information och elevhandledning (rektorer, studiehandledare) gymnasiernas timrotation och tidscheman enhetligas så att förutsättningar finns för tätare samarbete fr.o.m. läsåret en verksamhetsplan utarbetas för de internationella kontakterna (undervisningschefen, rektorer) BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal studerande Antal kombistuderande Studentexamen Studerande som avbrutit/bytt skola Mätare Timresurs/studerande 1,72 0,00 Nettoutgifter/studerande * Andel av åk 9 som valt gymnasiet 49 % 49 % 37 % * IT-kostnaderna finns med i bokslutet men inte i den ursprungliga budgeten 73

78 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,3% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 87,3 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,8% Material och varor ,0% Understöd ,0% Övriga kostnader ,6% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,7 % Verksamhetsbidrag ,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Rektorsmöten har arbetat med att utveckla strukturer för tydlighet i den information som sker i gymnasierna. Arbetet med att definiera och förenhetliga principerna för erkännande av kunnande och handledarnas uppgift och roll i anslutning till detta har påbörjats och är under arbete. Karjaan lukio genomförde ett försök med 75 minuters lektioner under vårterminen Efter utvärdering har Ekenäs gymnasium och Karjaan lukio övergått till 75 min lektioner från och med läsåret Åtgärden med att utarbeta en plan för verksamhet i anslutning till internationella kontakter inleddes i slutet av år 2011 att genomföras under år Ekonomi: Verksamhetsbidraget har underskridits med 2,7 %. Det är personalkostnaderna som underskrids. Det bör beaktas att en budgetändring om godkändes, då de interna IT-kostnaderna överfördes till enheterna. Om man inte beaktar IT-kostnaderna, då nettoutgifter/stud. uträknas blir utgiften /stud., vilket överensstämmer med den budgeterade enhetskostnaden om

79 Medborgarinstitut Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/Direktionen för Medborgarinstitutet Raseborg Ansvarsperson: Rektor Maarit Hujanen Sammandrag VERKSAMHET Medborgarinstitutet Raseborg Raaseporin kansalaisopisto är en tvåspråkig inom den fria bildningen verkande läroanstalt. Medborgarinstitutets uppgift är att utgående från principen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländska samhället. Medborgarinstitutet strävar till att erbjuda kvalitativ, förmånlig allmänbildande undervisning utgående från invånarnas behov. Institutet är i första hand en läroinrättning för vuxenutbildning men erbjuder också mångsidiga verksamhetsmöjligheter för barn och ungdomar under 16 år. Medborgarinstitutet strävar till samarbete med övriga aktörer inom tredje sektorn samt inom bildning och kultur. Medborgarinstitutet kan på beställning ordna intern fortbildning riktad till stadens anställda liksom utbildning riktad till företag och andra organisationer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Medborgarinstitutet strävar att, enligt efterfrågan öka kurserna i motion och dans i samarbete med lokala föreningar. Kurser ordnas också i mån av möjlighet utanför de större boendecentra. - Medborgarinstitutet utvecklar möjligheterna för kursdeltagarna att ge feedback på kursutbudet och samtidigt lämna in önskemål på nya kurser via brev eller e-post. - Medborgarinstitutet utvecklar läroplaner i de olika ämnena och delger dessa också till kursdeltagarna. Kursinnehållen granskas noggrannare så att de i framtiden kommer att ingå som en del i institutets kursprogram. - Lärarna uppmuntras att delta i kompetenshöjande kursverksamhet genom stipendier, som delas ut i samarbete med institutets direktion. - Medborgarinstitutet utvecklar musikverksamheten riktad till barn och ungdom. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. En utredning över de verksamhetsmässiga och ekonomiska för- och nackdelar en gemensam upprätthållare för den fria bildningen kan föra med sig fortsätter (bildningsdirektören). 2. Responsblankett delas ut i slutet av höstterminen till ca 15 % av de förverkligade kurserna på institutet. (rektor) 3. Institutets lärare uppgör grunderna till läroplanerna. Dessa samlas in under läsåret. (Rektor och Bitr. rektor) 4. Lärarnas stipendieansökningar behandlas av Medborgarinstitutets direktion under höstterminen. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal kurser Antal föreläsningar Antal undervisningstimmar Antal deltagare Mätare Nettoutgift/timme Nettoutgift/deltagare

80 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,6% Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag ,1% Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 9,7 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,6% Material och varor ,4% Understöd ,0% Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 14,0 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 15,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: - Responsblanketten som planerades för slutet av höstterminen 2011 försenades pga att rättigheterna att använda det nätbaserade programmet Webropol inte kom i tid. Utvärderingen gjordes i januari Institutets webbsidor förnyades. Möjlighet att ge feedback gällande kurserna och verksamheten i övrigt ökade. - Arbetet med grundundervisningen i konst och musik fortsätter. - Kurserna i motion och dans ökade med ca 600 timmar också utanför de stora boendecentra. - Direktionen delade ut understöd till lärarna för 1 000, vilket budgeterats. Ekonomi: - Intäkterna har ökat då faktureringen effektiviseras och kursprisen förenhetligats och till en del höjts. - Kostnader för material och varor: Iordningsställande av utrymmen för vävning och keramik i Ekenäs (Bryggerigården) och datasalen på MBI i Karis står för denna ökning. - Försäljningsintäkterna och Övriga intäkter: MBI har tidigare ordnat opera- och teaterresor i en högre grad än nu. Intresset för dessa har minskat, vilket syns i utfallet. 76

81 Raseborgs musikinstitut Förtroendeorgan: Bildningsnämnden/ Direktionen för Musikinstitutet Raseborg Ansvarsperson: Rektor Harry Fagerlund DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Musikinstitutet Raseborg Raaseporin Musiikkiopisto är en konstinstitution vars uppgift är att meddela barn och ungdomar en god grundutbildning i musik. Musikutbildningen är målinriktad enligt lagen om grundläggande konstundervisning. Undervisningen ordnas i enlighet med av Utbildningsstyrelsen utfärdade grunder för läroplanen för fördjupad lärokurs. Musikinstitutet betjänar både den svensk- och finskspråkiga befolkningen och utvecklar undervisningen i stadsdelarna Ekenäs och Karis. Dessutom ordnar musikinstitutet enligt avtal undervisning i grannkommunerna Hangö och Ingå. Eleverna får en god grund att bygga vidare på inom olika musikstilar: klassisk musik, folkmusik och popmusik. Musikinstitutet ordnar årligen inträdesprov. På basen av dem tas in nya elever från olika kommuner inom den timkvot som varje kommun har fastställt. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Musikinstitutets undervisning producerar kvalitativa resultat, vilket konstateras genom riksomfattande nivåprov och avgångsbetyg som årligen utdelas. Elevernas musikaliska färdigheter framgår på offentliga uppträdanden som musikinstitutet ordnar samt på evenemang som ordas av andra aktörer där musikinstitutets elever uppträder. Orkestersamarbetet med granninstituten i Lojo och Kyrkslätt utvecklas. För år 2012 planeras ett samarbetsprojekt med Konstskolan och Hurjapiruetti. Åtgärdsprogrammet förutsätter att möjligheter undersöks för att minska på kommunens betalningsandel. Fyra faktorer sänker hemkommunsandelen 2011: 1. Musikinstitutet Raseborg har av statsmakten beviljats höjd statsandel 2. Terminsavgifterna höjs 3. Anskaffningsanslagen har skurits ned 4. Totala veckotimantalet har skurits ned Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ - Musikinstitutet ordnar offentliga elevuppträdanden på alla verksamhetsorter under terminerna (rektorerna, enhetsföreståndarna och lärarna) - Musikinstitutet bidrar i mån av resurserna till program vid evenemang som ordas av kommunala eller privata aktörer under året (rektorerna, enhetsföreståndarna och lärarna). - Gemensamma orkesterprojekt ordnas med granninstituten under året (rektor och de berörda lärarna). 77

82 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer totala antalet veckotimmar antalet veckotimmar i Raseborg antalet veckotimmar i Hangö antalet veckotimmar i Ingå antalet elever som studerar enligt fördjupad lärokurs antalet elever i enbart gruppundervisning Mätare / veckotimme (exkl. hyror) Raseborgs andel av veckotimmar 61 % 61 % 61 % % av invånare i Raseborg med fördjupad lärokurs 0,8 % 0,8 % 0,8 % SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,2% Avgiftsintäkter ,3% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 17,6 % Kostnader Personalkostnader ,0% Köp av tjänster ,7% Material och varor ,3% Understöd Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 8,0 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 1,6 % 78

83 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Musikinstitutet har gett barn och ungdomar kvalitativ grundutbildning i musik i Ekenäs, Karis, Hangö och Ingå. Under året erhöll 9 elever betyg över avlagd grundnivå och en elev över avlagd institutnivå. 1. Musikinstitutet har ordnat 84 offentliga elevuppträdanden på de olika verksamhetsorterna under året. I april ordnades dessutom allt som allt 7 skolkonserter i Karis, Pojo, Ekenäs och Hangö. Samarbete med Teaterskolan Raseborg inleddes och utmynnade i "Cirkuskonserter" i Hangö, Ekenäs och Karis i maj. 2. Musikinstitutet har bidragit med program till ett tjugotal evenemang ordnade av kommunala, kyrkliga eller privata aktörer på olika verksamhetsorter. 3. Musikinstitutets orkester Raseborg Sinfonietta samarbetade med orkestern i Länsi-Uudenmaan musiikkiopisto i Lojo. Efter en intensiv övningsperiod ordnade orkestrarna konserter "Landskapsbilder från Finland" 8.3 i Lojo och 9.3 i Seminarieskolans aula i Ekenäs. Musikinstitutets cellister samarbetade med celloelever från Musikskolan Sandels samt Vanda musikinstitut i form av en gemensam konsert i Sigurd Snåresalen Planeringsmöten tillsammans med representanter från Kyrkslätts musikinstitut och Länsi-Uudenmaan musiikkiopisto (Lojo) hölls inför ett gemensamt blåsorkesterprojekt i januarifebruari Ekonomi: Musikinstitutets statsandel för de tre samarbetskommunernas del betalas åt värdkommunen Raseborg. Statsandelen 2011 steg till och är lika med verksamhetsbidraget i bokslutet. Antalet förverkligade undervisningstimmar i Hangö har varit 1 vh lägre än planerat. Exceptionellt många första årets elever har inledningsvis placerats på 30 min. solistisk undervisning per vecka i stället för normen 45 min. och på det sättet har flera nybörjare kunnat tas in. Det totala elevantalet är således tillfälligt större än planerat. Antalet barn i förberedande gruppundervisning hösten 2011 är 22 och musiklekskolan har över 200 barn. Musikinstitutets körer har ett betydande antal utomstående sångare, varför antalet elever som enbart deltar i gruppundervisning är högre än planerat. Undervisningsministeriets beslut om höjd statsandel till Musikinstitutet Raseborg har lett till att kommunernas andelar blir mindre än budgeterat. Den inbesparing som kommunerna gör härvid innebär att de budgeterade försäljningsintäkterna underskrids. 79

84 Museiverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för kultur och museer Ansvarsperson: Museichef Dan Lindholm DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Västra Nylands landskapsmuseum är en sakkunnigorganisation vars vision är att utgöra en kunskapsbank och ett kulturhistoriskt kunskapscentrum för västra Nyland i Raseborgs stad. Museet vill utgående från sina samlingar och sin verksamhet öka förståelsen och kunskapen om stadens och regionens historia och sålunda bidra till utvecklingen av samhället. Museet verkar som kunskapsförmedlare av det historiska kulturarvet sådant som det utformas i föremål, fotografier, arkivalier och muntlig tradition. Målsättningarna uppnås genom en aktiv forsknings-, utställnings-, publikations-, informations- och undervisningsverksamhet. Museet utgör Raseborg stads museum samt landskapsmuseum för västra Nyland. Museet är enligt avtal med Museiverket den myndighet som tar ställning till frågor som berör kulturmiljön i västra Nyland. Denna verksamhet omfattar dels sakkunniguppgifter i anslutning till stadsplanering och markanvändning samt inspektioner, rådplägningar, skrivande av myndighetsutlåtanden samt rådgivande instans i fråga om sanering och reparation av kulturhistoriskt värdefulla byggnader dels koordinera museiverksamheten i regionen samt ge råd i museifrågor till lokalmuseer. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Öka samverkan med skolorna och övriga museer i regionen, utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor och utveckla EKTA till ett Museipedagogiskt centrum. - Erhålla till ändamålsenliga förvaringslokaliteter för samlingarna i Tenala. - Omhänderta Karis museisamlingar, förvara och vårda dem på ett ändamålsenligt och korrekt sätt och fortsätta digitaliseringen av museisamlingarna. Samlingarna kunde i framtiden utgöra grunden till en ny permanent utställning i Karis eller Pojo. - Öka kännedomen om Forngården med ökat besökarantal som följd. Museets läge i närheten av Raseborgs slott utnyttjas. - Uppmärksamma Helene Schjerfbeck i Ekenäs. Planera och förverkliga en permanent utställning av Helene Schjerfbeck i EKTA. - Satsningen på utställningsverksamheten förutsätter att besökarantalet på museet ökas till betalande besökare år Projektet förutsätter att självfinansieringen märkbart höjs och att museet söker samarbete med externa finansiärer och ett nära samarbete med Pro Artibus. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret I det av fullmäktige godkända åtgärdsprogrammet för åren beslutades undersöka möjligheterna att sänka museets andel av nettokostnaderna med 25 % under ekonomiplanperioden Detta skulle innebära en nedskärning på / år i museets budget(åtgärd 15). I förslaget i statsbudgeten för år 2011 finns en höjning av statsandelsgrunden till / årsverken. Detta innebär att förutsatt att statsbudgeten godkänns, utgör museets statsbidrag för år 2011 enligt beräkning ( i åtgärdsprogrammet). Härtill kommer det årliga bidraget av Miljöministeriet för områdesarkitekten som uppgår till Statsbidragen för år 2011 uppgår sammanlagt till Sektionssekreteraren vid museet utför även arbetsuppgifter inom Kulturbyrån vid Raseborgs stad. Museet fakturerar härefter 20 % av dennes årslön vilket uppgår till / år + sociala omkostnader. Biljettpriserna kan höjas så att de utgör hela året 5,00 i EKTA samt 2,00 i Forngården i Snappertuna. Detta kunde medföra enligt uppskattning ett tillägg på / år, sammanlagt Förverkligas den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen kan denna summa justeras. Detta utgör en realistisk sänkning på 15 % ( ) av stadens andel av museets nettoutgifter. En ytterligare sänkning av museet budget kan inte göras utan att det påverkar verksamheten, inte minst utställningsverksamheten som utgör museets och staden ansikte utåt. 80

85 Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ 1. Utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor. 2. Utreda möjligheten att erhålla tilläggslokaliteter i Valio i Tenala. 3. Uppordnandet samt digitaliseringen av Karis museisamlingar fortsätter 4. Målinriktad marknadsföring av Forngården. Samarbete med andra enheter inom bildningssektorn och lokala föreningar 5. Helene Schjerfbeck i Ekenäs. EKTA;s bottenvåning saneras till utställningslokal. Permanent utställning öppnas. (beroende av budgeten, ursprunglig målsättning våren 2011). BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Utställningar - basutställning tillfälliga utställningar utställningsbesökare totalt Utlåtanden Mätare Nettokostnad/utställningsbesökare 20,64 11,60 15,31 Nettokostnad/utlåtande 93,47 126,00 94,38 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter ,8% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,9% Intäkter totalt ,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 195,1 % Kostnader Personalkostnader ,6% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,6% Understöd Övriga kostnader ,4% Kostnader totalt ,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 14,5 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -4,8 % 81

86 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Museet har haft sammanlagt 6 utställningar under året varav två öppnades redan under föregående år; utställningarna Emils julbesök i stan och Ryans och kistans tid i EKTA öppnades hösten 2010 men fortgick tom och Utställningarna lockade rätt väl med besökare, sammanlagt 1256 vilket är en ökning med över 400 jämför med år Museets huvudutställning i EKTA under sommaren gick under namnet Säg det i toner glimtar ur musikens kulturhistoria och var öppen under perioden Utställningen besöktes av knappt 6000 registrerade besökare vilket är något mer än sommarutställningen Utställningen togs emot mycket väl och responsen bland besökarna var genomgående positiv. Det största besökarantalet var inte i juli utan i augusti månad vilket torde bero på värmeböljan i medlet av sommaren. I samband med öppnandet av sommarsäsongen utgavs även boken Borgargården i Ekenäs från hem till museum om den unika museibyggnaden i EKTA. Utställningen 100 år genom linsen om fotoverksamheten i Ateljé Holmström i Ekenäs öppnade och utställningen pågår tom Museets julutställning i Borgargården gick under namnet Juletid med Petter och Lotta - och grannarna och den var öppen under I anslutning till julutställningen påbörjades med understöd av Museiverket och Svenska kulturfonden museipedagogisk verksamhet med tidsresor för barn till 1860-talet i Blombergska huset. Målsättningen att öka samverkan med skolorna och utveckla Blombergs till lekstuga där historien blir levande för barnen genom tidsresor samt att utveckla EKTA till ett Museipedagogiskt centrum kan sålunda delvis anses ha uppnåtts. I Forngården öppnades i samband med Forngårdsdagen 12.6 utställningen Utedasset ett hus med historia. Utställningen var öppen tom och den och besöktes av registrerade besökare, vilket är nytt besökarrekord. EKTA hade sammanlagt registrerade besökare vilket är över 1000 mer än under år Det sammanlagda besökarantalet uppgår sålunda till registrerade besökare vilket är mer än under år Besökarmålsättningen på besökare uppnåddes däremot inte. Bör noteras att EKTA var stängt under perioden pga. saneringsarbeten i samband med den nya utställningslokalen för den permanenta Helene Schjerfbeck utställningen. Saneringsarbetena höll tidtabellen och var i stora drag slutförda vid årsskiftet. Målsättningen att uppmärksamma Helene Schjerfbeck i Ekenäs, Raseborg och planeringen av en permanent Helene Schjerfbeck utställning av i EKTA har sålunda uppnåtts. Antalet myndighetsutlåtanden som museet givit uppgår till 134, vilket motsvarar den totala mängden för år 2010 men är över det förväntade antalet i budgeten (100). Härtill kommer flertalet ställningstaganden till bl.a. bygglov. Av kommunerna i Västra Nyland har de flesta berört objekt inom Raseborgs stad. Arbetet med att ordna upp Karis museisamlingar har fortsatt med understöd av Museiverket. Arbetet är dock mycket omfattande och kommer att ta mycket tid i anspråk. Samlingarna kompletterades i slutet av året med en stor bilddonation på ca fotografier och bilder från Karistrakten. Ekonomi: Museets kostnader totalt uppgår till vilket är över mer än den ursprungliga budgeten för året. Museets verksamhetsbidrag för år 2011 uppgår dock till 88,2 %, vilket är 11,8 % eller drygt under de ekonomiska ramarna. Underskridningen beror på olika understöd och statsbidrag som utbetalades under slutet av året (sammanlagt ). Härtill kommer andra intäkter på vilket är nästan mer än i budgeten. Budgetändringen på under hösten visade sig sålunda vara onödig. De budgeterade intäkterna från försäljning i café och museishopen har varit över det förväntade (143 %) medan däremot biljettförsäljning är under det budgeterade (48,8 %). Målsättningen för försäljningsintäkterna totalt uppnås dock nästan då den totala summan uppgår till (målsättning ). Målsättningarna inom åtgärdsprogrammet kan sålunda anses vara uppnådda. 82

87 Biblioteksverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Bibliotekschef Kerstin Sévon, Maria Tverin, Heidi Enberg DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Det kommunala bibliotekets lagstadgade uppgift är att erbjuda besökaren både faktainformation och kulturupplevelser i böcker och andra media. Verksamheten syftar till att stöda individen på olika områden och i olika skeden av livet, men också att fungera som en garant för jämställdhet och yttrandefrihet. Biblioteket bidrar till att skapa en lokal identitet. I Raseborg förverkligas uppgiften i samarbete med andra aktörer inom staden. Biblioteket ställer kunden i centrum och erbjuder service av god kvalitet. Nya böcker och andra media anskaffas fortlöpande. Materialet väljs utgående från lokala behov, men är tillgängligt för alla låntagare. Den egna samlingen kompletteras genom fjärrlån. Raseborg har ett gemensamt bibliotek med verksamhet i olika delar av staden. Servicen ska finnas tillgänglig där människor bor och rör sig. Det lokala biblioteket fungerar som samhällets vardagsrum. Fasta bibliotek kompletteras av biblioteksbussen och av uppsökande service (Boken kommer hem). Parallellt med det fysiska biblioteket utvecklas webbiblioteket. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Verksamheten fortsätter vid nuvarande serviceställen och med samma grad av tillgänglighet (med tillfälliga avbrott vid reparation av fastigheter och åtgärder som berör datasystemet). En upprustning av biblioteksfastigheterna fortgår under planeringsperioden. Ekenäs bibliotek saneras år 2012 med statsbidrag. Det gemensamma västnyländska Lukas-datasystemet uppdateras och den gemensamma katalogen utvecklas. Yrkesutbildningens bibliotekstjänster utvecklas där det är möjligt att ordna service i det allmänna bibliotekets lokaler. Biblioteket utvecklar sina samlingar. Böckerna utgör fortfarande huvuddelen av biblioteksmaterialet, men utbudet av AV-material och e-resurser utökas under planeringsperioden. Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret Biblioteket är öppet för samarbete och samlokalisering med andra verksamheter. Eftersom nedmontering och flyttning av bibliotek kräver stora arbetsinsatser eftersträvas långsiktiga lösningar. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ o Biblioteksnätet: En förutsättning för fortsatt lokal service i nuvarande omfattning är att tjänster/befattningar kan återbesättas. / Bildningsnämnden, stadsstyrelsen o Lokaler: Ekenäs bibliotek saneras under år 2012, vilket begränsar tillgången till service och inverkar på prestationerna. / Raseborgs interna service, bibliotekschefen o Yrkesutbildningens bibliotekstjänster: Tjänsterna till Axxell i Ekenäs och Karis anpassas till bibliotekets möjligheter att tillhandahålla service. Gällande avtal ses över vid behov. / Bibliotekschefen, ansvariga bibliotekarien i Karis o Lukas-bibliotekssamarbetet: Den gemensamma Lukas-katalogen på webben utvecklas med Axiells Arena-program som grund våren Ny version av biblioteksprogrammet Libra hösten 2011 (programmet Aurora med nuvarande licens, kräver inte konvertering av register). / Ansvariga bibliotekarien i Pojo som är Lukas-gruppens ordförande, Lukas-huvudanvändaren, Raseborgs ITavdelning o AV-material, e-resurser: Ökad andel av AV-material 2011, satsning på e-resurser / Anskaffningsansvariga 83

88 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Öppettimmar Besök i bibliotekslokaler och buss Webbesök Anskaffning av biblioteksmaterial Lån totalt Mätare Besök i bibliotekslokaler och buss / inv. 8,90 7,93 8,74 Lån / inv. 10,41 10,00 11,16 Totalutlåning / årsverken avlönade av biblioteket Lönsamhet = (personalkostnader + 2,30 2,08 1,86 kostnader för medieanskaffning) / (Fysiska besök + lån) SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -10,4 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,0% Material och varor ,1% Understöd Övriga kostnader ,8% Kostnader totalt ,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 12,7 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 14,0 % 84

89 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Bibliotekets verksamhetsställen är oförändrade. Öppethållningen ökade med två timmar i Pojo. Övriga enheter har oförändrad öppethållning. Bokbussens hållplatser har ökat från 77 till 91. Ökning/minskning av lånen per verksamhetsställe: Biblioteksbussen + 21,7 %, Bromarv - 0,8 %, Ekenäs +7,1 %, Karis +7 %, Pojo + 3,3 %, Svartå + 0,4 %, Tenala + 9,2 %, Österby -2 %. Biblioteket har fortsättningsvis utnyttjat extern projektfinansiering både inom Raseborg och hela Lukassamarbetsområdet. Följande projekt, där den sammanlagda bidragsandelen var , avslutades 2011: - Utökat utbud av nätverkstjänster - Vi ser varandra då vi läser - Bokpratsturné för åk 5 elever - Bokkalas och Kura skymning - Runebergsfest - Kultur på biblioteket i Svartå - Kultur på biblioteket i Tenala - Mobile Library festival Ytterligare 8 projekt fortsatte över årsskiftet. Besök av skolklasser och studerande i grupp samt sagostunder förekom under hela året elever deltog i 83 biblioteksundervisningstimmar.108 sagostunder lockade barn. Program för vuxna ordnades även under hela året personer deltog i 52 evenemang. Biblioteken ordnade 29 egna utställningar. Fastighetssanering Planeringen av Ekenäs biblioteks sanering fortsatte under året. Yrkesutbildningens bibliotekstjänster Samarbetet med Axxell har fortsatt som tidigare, eftersom inga nya avtal undertecknades under året. Förnyelse av datasystem Lukas-biblioteken övergick till ett nytt bibliotekssystem under hösten. Samtliga bibliotek höll en dag stängt då det nya programmet installerades. Hela personalen deltog även i fortbildning under hösten för att lära sig det nya systemet. Det nya gränssnittet för bibliotekskunder utvecklas under hösten och tas i bruk under våren Biblioteksmaterial Anskaffningen av nytt biblioteksmaterial ökade både jämfört med föregående år och med det förväntade resultatet. De nyanskaffade böckerna genom inköp eller donation var och det övriga materialet volymer (bl.a 348 DVD-filmer och 334 CD-skivor). Biblioteket köpte en läsplatta med ett antal färdigt nerladdade e-böcker för demonstrationsbruk. Ekonomi: Bibliotekets anslagsanvändning förverkligades till 100,3 % Inkomster: i statliga projektbidrag samt fondmedel ingår i bokslutet både på inkomst- och utgiftssidan. Inkomsterna blev aningen mindre än vad som budgeterats. Påminnelseavgifterna minskade under året, då biblioteket började skicka ut förvarningar via e-post innan lånetiden gått ut. Många låntagare hann då återlämna eller förnya sina lån innan påminnelsen gick ut. Personalkostnader: Lönekostnaderna förverkligades till 97,7 % Det har varit svårt att hitta vikarier vid sjuk- och tjänstledigheter. Då vikarie har anställts har lönen varit lägre än för motsvarande ordinarie personal. Köp av tjänster: Anslaget för städtjänster överskreds så även annonsering och teletjänster. Överskridningen täcks av inbesparingarna på personalkostnader. Material och varor: Anslaget för bränsle och smörjmedel överskreds, då bränslepriserna steg mer än förväntat under året. Överskridningen täcks med anslaget för personalkostnader. 85

90 Ungdomsverksamhet Förtroendeorgan: Bildningsnämnden Ansvarsperson: Ungdomssekreterare Seppo Lintuluoto DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Ungdomsverksamheten producerar och utvecklar de kommunala ungdomstjänster såsom ungdomsgårdsverksamhet, läger, klubbar, kurser, resor etc. Målet är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess samt att främja aktivt medborgarskap och stärka deras sociala identitet. För elever i åk 1 och 2 samt elever i specialundervisning ordnas morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten är frivillig och avgiftsbelagd och genomförs såväl kommunalt som av föreningar och samfund i samråd med staden. Syftet med verksamheten är att stöda skolarbetet samt erbjuda stunder för lek och fri verksamhet och möjliggöra vila i sällskap av en trygg vuxen. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ungdomsfullmäktige skall vara en nära samarbetspartner med ungdomsverksamheten - Ungdomsverksamheten fungerar i samverkan med socialväsendet, skolorna, ungdomsverkstäderna - Utöver öppen och ledd verksamhet vid ungdomsgårdarna i Ekenäs och Karis erbjuds verksamhet i Pojo, Svartå och Tenala - Sommar- och lägerverksamhet ordnas i egen regi och i samarbete med övriga insatser - En utökning till att morgon- och eftermiddagsverksamheten ordnas i större utsträckning i kommunal regi utreds Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ - Samarbetsformerna och arbetsmetoderna för ungdomsfullmäktige utvecklas (ungdomsarbetarna) - Ett intensivare samarbete i uppsökande ungdomsverksamhet etableras med berörda parter (ungdomssekreteraren) - Morgon- och eftermiddagsverksamhetens utformning kommunalt kontra privat utreds. (ungdomssekreteraren) Prestationer BS 2010 BU 2011 BS 2011 Öppen verksamhet, besökare/ öppenhållningsdag Ledd verksamhet, antal tillställningar Lägerverksamhet, lägerdygn Barn i morgon- och eftermiddagsverksamh Mätare Nettokostnad/ungdoms (u.29) Föreningsunderstöd/medlem Bidrag till icke-kommunal eftermiddagsverksamhet Nettokostnad/barn i m/eft.middagsv

91 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter ,9% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,8% Intäkter totalt ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 57,0 % Kostnader Personalkostnader ,8% Köp av tjänster ,7% Material och varor ,5% Understöd ,8% Övriga kostnader ,7% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 20,5 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 18,1 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Ungdomsverksamheten i Raseborg med dithörande morgon- och eftermiddagsverksamhet har förlöpt bra. Verksamhet har regelbundet kunnat erbjudas i Ekenäs, Karis, Pojo, Svartå och Tenala. Tre sommarläger arrangerades, flera klubbar, kurser, resor etc. har funnits på programmet. Ungdomsfullmäktige har jobbat och representerat bra. På hösten ordnades också ett ungdomsparlament. Morgon- och eftermiddagsverksamheten har erbjudits åt 320 elever, en betydlig ökning från tidigare. Också antalet kommunala morgon- och eftermiddagsplatser har kraftigt ökat. Ekonomi: Ungdomsverksamhetens ekonomi har kunnat förverkligas i stort enligt planerna. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens budget har inte hållit på grund av att tre verksamhetsplatser övertogs från privata aktörer och en helt ny startades fr.o.m. hösten. 87

92 Kulturverksamhet Förtroendeorgan:Bildningsnämndens sektion för kultur och museer Ansvarsperson: Matts Blomqvist, Jennika Friman DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Kulturverksamheten främjar, stöder, utvecklar och anordnar kulturella begivenheter, erbjuder stadens invånare likvärdiga förutsättningar att ta emot kulturtjänster samt ger dem sålunda en mera omväxlande tillvaro och en mångsidigare fritid. Särskild uppmärksamhet fästs vid bildande kulturverksamhet med kvalitativt, dynamiskt och mångkulturellt innehåll. Kulturverksamheten tar i beaktande de båda språkgruppernas behov. Samtidigt är det viktigt att i ett tidigt skede tillgodose invandrarbefolkningens kulturella behov. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar 1) Kontakten mellan staden och aktörer inom kultursektorn utvecklas genom regelbundna möten och en årlig kulturkonferens. 2) Verksamhetsbidrag, hyresbidrag, projektbidrag och bidrag för grundundervisning i konst utdelas till kulturorganisationer. Självständigt fungerande kulturhus och organisationer understöds enligt årliga beslut. 3) Verksamhet för barn och unga utvecklas i samarbete med övriga enheter inom bildningssektorn. 4) Medborgarinstitutet fungerar som en samarbetspartner till kulturbyrån. 5) Gästspel för åldringar, daghemsbarn och grundskoleelever samordnas via kulturbyrån. 6) Evenemangsbroschyren Raseborg Events trycks i två upplagor. 7) Samarbetet med Produforum och Luckan fortsätter. 8) Personalens kompetenshöjning prioriteras genom fortbildning. 9) Årliga storsatsningar så som exempelvis Ekenäs sommarkonserter ger synlighet åt staden Raseborg nationellt och internationellt. 10) Utställningsverksamheten i bibliotekens utställningslokaler i Ekenäs och Karis koordineras av kulturbyrån. 11) Kulturbyrån upprätthåller ett konstregister över stadens konstverk. 12) Kulturbyrån utvecklar kultursamarbetet mellan Raseborg och Grahamstown i Sydafrika. 13) 20 % av sektionssekreterarens lönekostnader överförs till kulturverksamheten från museets budget. 14) Föreningsverksamhet som syftar till ett ökat utbyte med tidigare nordiska och estniska vänorter understöds. Pohjola-Norden föreningarna är tänkbara samarbetspartners. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner/-organ - En kulturkonferens och kulturfest arrangeras i början av år Kultur- och museisektionen besluter om utdelningen av understöd i maj Raseborg Events upplagor trycks och distribueras under mars månad och oktober månad Kulturbyrån ordnar gästspel för lågstadieelever våren 2011 och för daghemsbarn hösten Gästspel till åldringshem ordnas under hela året. - Under året ordnar eller deltar kulturbyrån i arrangerandet av bland annat en kulturfest, Runebergsdagens fest, Vinterspektakel, första maj konsert, Raseborgsdagen, Karisnatten, Ekenäs sommarkonserter, litteraturdagarna Bokkalaset, självständighetsdagens fest samt övriga projekt. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Evenemang Utställningar Mätare Nettokostnad/invånare 14,73 16,80 16,60 88

93 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,8% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 27,2 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,9% Material och varor ,1% Understöd ,2% Övriga kostnader ,2% Kostnader totalt ,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 13,0 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 12,3 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Kulturbyråns verksamhet har följt målsättningarna. Vissa förändringar har skett på grund av personalförändringar men överlag har verksamheten fungerat som förut. Flera samarbeten med aktörer, föreningar och inom stadens enheter har påbörjats för att effektivera marknadsföringen och erbjuda stadens invånare ett brett utbud av kulturella evenemang. Evenemang 2011 Kulturbyrån har under året arrangerat åtta kulturkaffeträffar i samarbete med föreningar. Träffarna ordnades i Ekenäs, Pojo, Bromarf, Svartå och Karis. Under året har kulturbyrån arrangerat kulturkonferens, Runebergsdagens fest, Vinterspektakel, Raseborgsdagen, Karisnatten, Ekenäs sommarkonserter, Svenska dagen fest, Bokkalaset och självständighetsdagens fest. Dessa evenemang har ordnats självständigt eller i samarbete med föreningar och/eller enheter inom staden. Kulturbyrån har även samarbetat eller understött flera evenemang och konserter. Under hösten bjöd kulturbyrån 1700 lågstadieelever på Teatteri Hevosenkenkäs pjäs "Mästerkatten i stövlar". Föreställningarna visades på TryckeriTeatern och kulturhuset Karelia. Föreställningarna visades på svenska och på finska. Kulturbyrån startade ett samarbete med Avidarte som består av konstnären Barbro Fri och musikern Obi Phrase. De har under hösten besökt sex finska daghem med sitt koncept "Afrikanska rytmer och karibiska målningar". Med hjälp av Svenska kulturfondens "Kultur på dagis"-paket har de även kunnat besöka svenska daghem och på det här viset har alla daghem fått ta del av konceptet. Besöken fortsätter under våren En Kantele-duo från Lettland besökte tre ålderdomshem. Besöken hos de övriga ålderdomshemmen fortsätter under våren Evenemangsbroschyren Raseborg Events har tryckts i två upplagor och distribuerats. Sigurd Snåresalen Sigurd Snåresalen har använts av musikinstitutet Raseborg, för privata tillställningar, föreningars övningar, evenemang och konserter. Salen användes även som vallokal under riksdagsvalet. Utställningar Sammanlagt 32 utställningar har visats i Galleri Fokus i Karis samt utställningssalen i Ekenäs bibliotek. Utställare har varit föreningar och lokala konstnärer. I Karis har även grundskolor haft utställningar. Under året hade Galleri Fokus 18 utställningar med besökare medan utställningssalen i Ekenäs bibliotek hade 14 utställningar med besökare. 89

94 Ekonomi: Verksamhetsbidraget användes till 97,6 % av de beviljade understöden har utbetalats. Intäkterna ökade med mot de budgeterade Ökade intäkter beror på hyresintäkter, annonsintäkter i evenemangsbroschyren Raseborgs Events och intäkter från evenemanget Bokkalaset. Utgifterna på posten köp av tjänster ökade märkbart. Till evenemangen köps olika tjänster som allt mer faller på kategorin "köp av tjänster". Orsaken till ökningen är bland annat Raseborgsdagens och Bokkalasets utgifter. Utgiftsökningen påverkar inte budgetens nettoandel negativt eftersom intäkterna har ökat. 90

95 Idrottsverksamhet och hälsomotion Förtroendeorgan: Bildningsnämndens sektion för idrott och hälsomotion DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Idrottssekreterare Yngve Romberg Sammandrag VERKSAMHET Idrottsväsendets huvuduppgift är att skapa allmänna förutsättningar för idkandet av idrott och motion, varvid tillgången och kraven på tidsenliga anläggningar utgör tyngdpunkten. Den egentliga idrotts- och motionsverksamheten organiseras huvudsakligen av ideella föreningar. Idrottsväsendet ansvarar för allmän ledning, utveckling och koordinering av samarbetet. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Förutsättningarna för idrott och motion stärks och görs konkurrenskraftigare i jämförelse med Lojo och Salo. - Vintersporterna stärks genom stöd för byggandet av ishall. - Stadens invånare aktiveras utgående från individens egna förutsättningar, varvid speciell uppmärksamhet fästs vid hälsomotion för den mest passiva tredjedelen av befolkningen. - Mätare för tränings- och motionsaktiviteter utvecklas. - Med den extra satsningen på för hälsomotion aktiveras invånare som inte tidigare deltagit i motionsverksamhet. En plan för förverkligande med klara målsättningar enligt målgrupp presenteras för bildningsnämnden innan anslagen tas i bruk (januari 2011). Åtgärdsprogrammets förverkligande, konkret - ökat föreningsansvar vid användning och övervakning av fastigheter och anläggningar - minimerad personal under kvällar och veckoslut utan att föreningarnas verksamhetsförutsättningar försämras - i samarbete med intern service och energiverken öka satsningarna på energibesparande åtgärder i fastigheter och på anläggningar Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ fr.o.m. årsskiftet ökat föreningsansvar/idrottsplaneraren personaldimensionering/sektionen, idrottssekreteraren energibesparingar/idrottssekreteraren BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Simhallsbesök/år Gymbesök/år Ledd verksamhet (vattenaktiviteter, gym, ej skolor) Organiserade föreningsaktiviteter i stadens lokaliteter - inomhus (15 pers./grupp) utomhus (15 pers./grupp) Mätare Nettokostnad/simhallsbesök 1,22 1,68 1,36 Driftsnettokostnad/invånare 39,56 48,10 46,14 91

96 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,5% Avgiftsintäkter ,7% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,5% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 10,7 % Kostnader Personalkostnader ,6% Köp av tjänster ,0% Material och varor ,6% Understöd ,0% Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 14,6 % Verksamhetsbidrag ,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 17,2 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Konstateras att 2011 på flera sätt varit ett mycket framgångsrikt år för avdelningen. Förutsättningarna för bättre vinterunderhåll av idrottsanläggningarna utomhus har avsevärt förbättrats genom anskaffning av ny spårmaskin till Västerby, ny snöskoter till Karis samt kombinerad isbanemaskin/snöslunga till Ekenäs. Spårnätet i Västerby friluftsområde har produktifierats och är numera ett av södra Finlands bästa. Samarbetet med Intern Service utvecklas kontinuerligt. De planerade energibesparande åtgärderna i Sisu-Arena har slutförts och också konstgräset är numera kopplat till fjärrvärmenätet. Tidtabellen för planeringen av ishall har forcerats. Sammantaget kan Raseborg nu jämföras med Lojo och Salo då det gäller att erbjuda grundförutsättningar för de flesta idrotts- och motionsaktiviteter. Det sektoröverskridande arbetet med ökade satsningar på hälsomotion inleddes i medlet av februari inom ramen för Må Bra projektet. Må Bra-satsningens samarbete med biblioteket har utvidgats så att stöd för anskaffning av litteratur beviljats och utställning ordnats i samband med Må Bra-temaveckorna i oktober. Även grundskolorna och äldreomsorgen har tilldelats anslag för motionsredskap. Tydligaste resultat syns i ökningen av den ledda verksamhetens prestationer. Antalet simhallsbesök överskrider för andra gången sedan Nya medlemmar bland barn och ungdomar i föreningarna har ökat med 345 personer och de nya vuxnas antal har stigit med 258 personer. Avdelningens administration har belastats med tilläggsarbete som förorsakats av bristfälligt utförda arbetsuppgifter och ansvarslöst arbetsplatsbeteende, vilket bl.a. resulterat i missnöjda kunder gällande användning av lokaliteter. Ekonomi: Förklaringen till att intäkterna överskrider budgeterat belopp med 12 % torde ligga i uppskattningen av fördelningen av barn (-grupper) och vuxna (-grupper) som använder och hyr anläggningarna. Dessutom tillkommer under året extra intern och extern hyrning, vilka inte är kända i budgeteringsskedet. Delvis av samma orsaker har kostnaderna överskridits, förorsakade av de hyressubventioneringar som hänför sig till den egna avdelningens organisationer. Anslaget för köptjänster har överskridits som en följd av de koordinerande förbättringsarbeten (P-plats i Västerby, belyst motionsbana Karis idrottscentra) som gjorts samtidigt med stadens andra jordbyggnadsentreprenader. Dessa insatser har resulterat i att dessa två projekt inte längre behöver belasta kommande investeringsbudgeter. 92

97 Sektor: Samhällstekniska sektorn Förtroendeorgan: Samhällsteknisk nämnd Ansvarsperson: Teknisk direktör Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag Allmänna mål och sektorns grunduppgift Tekniska centralen har som mål att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i Raseborgs stad. Under år 2009 ökade invånarantalet med 0,4 %, 2010 med 0,4 % och minskade 2011 med 0,4 %. Invånarantalet per var Råmark anskaffades på strategiskt viktiga områden under verksamhetsåret. Målet var att skaffa råmark för planläggning. Genom investeringar gjorda under året förbättrades trivseln och funktionaliteten på områden. Investeringsobjekten omfattade bl.a. lek- och aktivitetsparker, plats för mattvätt, Helene Schjerfbeck monumentet samt genomförda åtgärder för trafiksäkerhet på stadens skyddsvägar. Flere detalj- och generalplaner fastställdes. Tomtreserven för egnahemshus ökades märkbart i Ekenäs. Personalstyrkan inom samhällstekniska sektorn minskade under verksamhetsåret på grund av pensioneringar. En ny teknisk dirketör tillträdde under verksamhetsåret. Samtidigt sammanfördes tekniska direktörens och stadsingenjörens tjänsteåligganden till en person. Driftsutgifter Tekniska sektorns verksamhetsbidrag blev bättre än budgetrat. Verksamhetsbidraget var m. Sektorns resultat påverkas av större fastighetsaffärer (försäljning) i slutet på 2011 samt besparingar i personalkostnader. Sektorn har under verksamhetsåret haft flera pensioneringar, lediga vakanser har inte fyllts och en del av uppgifterna har skötts med hjälp av vikarier. I regel har förvaltnings- och underhållskostnaderna följt prognoserna. Myndighetsverksamheten (byggnadstillsyn och miljövård) och relaterad lovhantering har varit mindre än beräknat. Ändringar i anslag för driftskostnader som beviljades under verksamhetsåret 2011 var: - inkomsten för försäljning av fastigheter sänktes genom budgetändring med , från till budgetändring om för väghållningen beviljades. Övriga avdelningar kan beskrivas enligt följande: - Samhällstekniska avdelningen använde till väghållning och för parkavdelningens verksamhet. Man kan också nämna att avdelningen betalade för elektricitet till gatubelysningen. Kraven på parkavdelningen om uppföljning och skötsel bl.a. i lekparker har ökat stadigt. Samhällstekniska avdelningens verksamhetsbidrag var bättre än budgeterat. - Stadsplaneringsavdelningen som år 2011 svarade för planläggning, byggnadstillsyn och miljövård hade ett verksamhetsbidrag som var sämre än budgeterat. Underskottet består närmast av byggnadstillsynens negativa resultat på Byggnadstillsynens underskott påverkas av överskridning av verksamhetskostnaderna (huvudsakligen personalkostnader) och också av underskridning av inkomsterna. Miljövården nådde heller inte sina resultatmål. Av avdelningens prestationer kan nämnas att 13 ändringar av detaljplaner och nya detalj- och generalplaner godkändes år Byggnadstillsynen beviljade 421 byggnadslov, jämfört med 420 lov år Om miljövård konstateras att genomförda prestationer, dvs. lov och inspektioner, var färre än år Verksamhetsbidraget för fastighetsbildning och kartläggning, dit försäljningsvinsterna bokförs, var Avdelningen sålde eller hyrde ut 54 tomter år 2011, antalet året innan var 145 tomter. Av de sålda tomterna var 33 nya, obebyggda tomter. - Samhällstekniska nämndens administration uppvisade ett verksamhetsbidrag som var bättre än budgeterat. Detta berodde på sparåtgärder och pensioneringar under året. Som prestation kan nämnas att antalet bokförda verifikat var (år 2010: ) och antalet fakturor var (år 2010: 5 293). 93

98 Investeringar Tekniska centralen använde 86 % av investeringsmedlen 2011, dvs. av 4,6 mn användes cirka 4 mn. Samhällstekniska avdelningen tar hand om de flesta investeringarna. Medlen användes enligt följande: Ändringar i anslag för investeringar som beviljades under verksamhetsåret 2011 var: överflyttades till byggande av mattvättningsställe från anslag reserverat för muddring Investeringsprogrammet för gatunätet uppgick till totalt 1,5 miljoner euro och summan användes enligt följande: till att bygga nya gator till att asfaltera stadens gator till att bygga och förnya belysningen Förhandsbeslut om investeringsbidrag ( ) som ansökts hos Nylands NTM-central har getts, betalning år Betydande enskilda investeringsprojekt: - Markarbeten för Ekenäs järnvägsstation påbörjades, ett gemensamt investeringsanslag med interna servicen, utfall (budget ) o projektet fortsätter återställandet av Österby avstjälpningsplats slutfört, totalkostnad 1,56 mn, under tidigare år har för projektet gjorts reserveringar, 2,1 m som har kostnadsförts som driftskostnader under respektive år o uppföljning och slutrapportering fortsätter planeringen av grundförbättring av Karis övergångsbro påbörjades och parkeringsplatserna vid bron blev klara - planeringen av grundförbättring av Formansallén i samarbete med NTM-centralen blev klar+ - Övriga genomförda investeringar var: byggande av lekpark i Pojo samt förnyande av redskap, byggande av sk. aktivitetspark i Karis, byggande av mattvättställe i Österby, upprättande av Helene Schjerfbeck monument i Ekenäs, planering av Tenala torg, anskaffning av utrustning och mätavdelningens kartinvesteringar samt landskapsmässiga arbeten i Norra hamnen. - Muddringsprojektena förverkligades inte då ett klart projekt inte förelåg. Uppsnyggningen av Rådhustorgets omgivning uteblev också. Till detta inverkade verksamhetsmässiga orsaker. Fastighetsbildnings- och kartläggningsavdelningen investerade (köpte) år 2011 i mark- och vattenområden för totalt Markområden såldes eller arrenderades i motsvarande grad för Den ovan nämnda summan inkluderar samtliga under verksamhetsåret genomförda fastighetsaffärer. 94

99 Administration Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Chef för administrativa tjänster Åke Frondén DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska nämnden, sektorns kanslifunktioner och administration. Understödsverksamhet i enlighet med lagen om enskilda vägar samt Ekenäs höstmarknad. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att heltäckande sköta de administrativa funktionerna för samhällstekniska sektorn omfattande alla administrationens delområde Utvecklande och förbättrande av metoderna för bättre kundservice BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal sammanträden STN Antal behandlade ärenden Antal bokförda verifikat Antal fakturor Mätare Administrationens andel av samhällstekn sektorns utg. i % 4,0 4,5 4,4 (enskilda vägar ingår inte) SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,7% Avgiftsintäkter Understöd och bidrag 721 Övriga intäkter ,0% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -26,3 % Kostnader Personalkostnader ,9% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,0% Understöd ,7% Övriga kostnader ,9% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 12,7 % Verksamhetsbidrag ,6% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 18,2 % 95

100 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Verksamheten sköttes planenligt. De fördelar en koncentrerad förvaltning hade kunnat ge adminstrationen inom sektorn förverkligades dock inte under år Avdelningen betjänar sektorns övriga verksamheter gällande kanslifunktioner, fakturering, ekonomisk uppföljning och styrning samt rapportering. Avdelningschefen också ansvarsperson för resultatenheten småbåtshamnar. Ekonomi: Målsättningarna gällande intäkter uppnåddes inte till alla delar. Den i budgetskedet planerade försäljningen av kanslitjänster till Sydpetsens miljöhälsa förverkligades inte. Tekniska direktörens lön som tidigare bokförts på avdelningen till 100 % justerades till 60 % medan 40 % påfördes samhällstekniska avdelningen då tekniska direktörens och stadsingenjörens tjänster samman-slogs. Understöden förverkligades till drygt 63 %. Avdelningens nettokostnader blev lägre än beräknat. 96

101 Samhällsteknik Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: Stadsingenjör Rolf Söderström, Jan Gröndahl DRIFTSHUSHÅLLNING Sammandrag VERKSAMHET Samhällstekniska avdelningen ansvarar för gator, vägar och allmänna områden, parker, simstränder, hamnar och avstjälpningsplatser. Ombesörja lovsbehandling som hör till området, planering, byggherreverksamhet, lagerverksamhet, fordonscentral, marktäkter, jordtippar samt investeringar för verksamheten. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ansvarar för att basservicen inom samhällstekniken fungerar, - planerar, bygger och underhåller gatunät och trafikleder, parker, lekparker, simstränder och övriga allmänna områden och anläggningar samt härtillhörande byggherreuppgifter, - hållbara och ekonomiskt fördelaktiga lösningsmodeller prioriteras, - förverkligar till området hörande investeringsobjekt som är upptagna i investeringsbudgeten i egen regi eller med samarbetspartners, - avdelningen skall vara aktivt involverad i planeringen och utbyggnaden av nya områden, - planerar och genomför trafiksäkerhetsåtgärder i avsikt att uppnå trygg och hållbar trafikmiljö (Trafiksäkerhetsplan för Raseborgs stad 2010), - för stadens avstjälpningsplatser (Österby och Svartå) pågår återställningsarbeten. Enligt miljötillståndsvillkoren skall Österby avstjälpningsplats skall vara återställd inom 2011 och Svartå avstjälpningsplats I miljötillståndet för Svartå avstjälpning innefattas även deponering av förorenad mark från växthusområdet i Karis, - konkreta åtgärder för handikappade. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Gatunätets längd (km) Lättrafiknätets längd (km) 43,0 44,0 44,0 Antal belysningspunkter (st) Skötta grönområden (ha) 78,0 78,0 78,0 Skötta gångstigar (km) 11,5 11,5 11,5 Lekparker (st) Simstränder (st) Mätare Kostnader för gatunät /km Kostnad / gatunät, belysningspunkt Kostnad / m2 skötta grönområden 0,47 0,50 0,50 Kostnad / st, lekparker (medeltal) Kostnad /st, simstränder (medeltal)

102 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,6% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,3% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -7,8 % Kostnader Personalkostnader ,7% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,2% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -33,9 % Verksamhetsbidrag ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -37,7 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Skötsel och underhåll sköttes under verksamhetsåret både i egen regi och som underleverans. Entreprenaden för vinterunderhåll konkurrensutsattes för 2+1 år. Man försöker utnyttja effektivt den egna tekniska personalen och maskinparken i skötsel och underhåll samt vid investeringar. Verksamheten fokuserar på egna projekt, skötsel- och underhållsobjekt (för driftskostnader) samt på investeringsobjekt. Tyngdpunkten för planeringsarbeten läggs under de kommande verksamhetsåren på genomförandet av projekt, flera gatuplaner togs fram. Genomförandet av gatuplanering och byggande följer det egna programmet för produktion av tomter som i sin tur har tagits fram med planläggningsprogrammet som grund. Markanvändningsavtalen mellan staden och markägare förpliktar till genomförande av gatu- och allmänna områdens byggande i Fiskars. Förhandlingar om markanvändningsavtal med markägare fördes under verksamhetsåret. Parkavdelningen förnyade inventarier, lekanläggningar, avfallsbehållare, belysning och parkbänkar i lekparkerna. Planteringar och grusgångar förbättrades. Parkavdelningen sysselsätter utöver den ordinära personalen också säsongsarbetare och fungerar som en sysselsättande enhet. Gällande investeringar under verksamhetsåret kom man igång med byggandet av Ekenäs resecentrum först i början på hösten beroende på tidpunkten för hyrande av markområdet och köp av stationsbyggnaden. Markbyggnadsarbetet för resecentret blir klara våren Återställning av Österby avstjälpningsplats blev klar under verksamhetsåret. En mattvättningsplats byggdes på Österby området. Den västra rampen till Karis övergångsbro revs och platsen byggdes om till ett parkeringsområde. Planering av grundförbättring av bron påbörjades. I Karis blev den sk. aktivitetsparken klar, i Pojo blev grundförbättringen av den sk. Dagaparken färdig. Nya gator på bostadsområden byggdes bl.a. i Gammelboda, på Tranbärsvägen, Almvägen, Vadarestigen och i Herrmans. Samarbete med Raseborgs Vatten skedde genom gemensamma förhandlingar med målsättningen att färdigställa områden samtidigt och enligt tidtabellen. Planeringen av de gemensamma byggprojekten skedde tillsammans med Raseborgs Vatten. Grundförbättringar och asfalteringar av gator utfördes i stor omfattning och gatubelysning förnyades. 98

103 Ekonomi: Vårvintern 2011 gav en fingervisning om att skötselkostnaderna skulle stiga. Därför föregrep man situationen med att ansöka om tilläggsanslag för skötsel och underhåll av trafikleder. Ett tilläggsanslag på euro beviljades för skötsel och underhåll av trafikleder. Generellt konstateras att för samhällstekniska avdelningens del har verksamhetsåret i stort löpt enligt planerna. Av enskilda betydelsefulla kostnadsposter kan nämnas bränsle och el vilkas pris stiger från år till år. Avdelningens inkomster består huvudsakligen av fordonscentralens interna inkomster. Inkomsterna uppstår både i drifts- och investeringsbudgeten. 99

104 Planläggning, byggnadstillsyn, miljöskydd Förtroendeorgan: Samhällstekn. nämnden o. miljö- och byggn.nämnd. DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsplaneringschef Kukka-Maaria Luukkonen Sammandrag VERKSAMHET Stadsplaneringsavdelningen svarar för planläggning, stadsplanering, byggnadstillsyn samt miljövård. Vatten- och livsmedellaboratoriet tillhör också avdelningen. Planläggningsenheten sköter olika uppgifter inom markplanering såsom general- och detaljplanering, styr strandplaneringen och bereder avgöranden som gäller planeringsbehov samt gör stomlägenhetsgranskningar. Stadsplaneringschefen är stadens planläggare (MBL 20 ). Undantagsloven bereds av den sk. AGBU-arbetsgruppen, som tekniska direktören har tillsatt. Gruppen består av tillståndshandläggaren som sekreterare, stadsplaneringschefen, stadsarkitekten, ledande byggnadsinspektören och miljöchefen. Byggnadstillsynens uppgifter omfattar rådgivning och övervakning för att styra byggandet enligt gällande planer och byggnadsordning. Den svarar för en behörig hantering av byggnadslov, åtgärdstillstånd och utlåtanden i frågor som gäller byggande. Den utför granskningar och utpålningar på glesbygden. Miljövårdsenhetens tyngdpunktsområden är behandling av miljötillstånd, grundvattenskydd och övrigt skydd av vatten (inkl. avlopp), avfallshantering, luftvård, bullerbekämpning, utlåtanden i planeringsfrågor, övriga tillstånd och naturskydd. Vatten- och livsmedellaboratoriet sköter analyser av livsmedel, dricksvatten och inomhusluft samt radonmätningar och provtagningspaket som säljs till företag. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Den allmänna målsättningen är att skapa förutsättningar för byggande och bevarande av en god livsmiljö samt främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Planläggningen har som genomgripande målsättning under planperioden att fortsätta skapa en tillräckligt stor och attraktiv tomtreserv både för boende och för näringslivets behov. Detta genomförs enligt markanvändningsstrategin för Raseborgs stad genom kompletterande detaljplanering av nya bostadsområden väster om Ekenäs tätort samt inom området Dragsvik Langansböle Grop mellan Ekenäs och Karis. Planeringen av nya bostadsområden i Fiskars, arbetet med detaljplanen för Kapellvägen i Pojo kyrkby samt planläggningen av området kring Billnäs bruk fortsätter. Viktiga är också gamla sandgropsområdet och Dönsby i Karis. Vid planläggningsprocesserna läggs särskild vikt vid information och tillräcklig växelverkan. Byggnadstillsynen har som målsättning att så snabbt som möjligt behandla inlämnade ansökningar om byggnadslov och åtgärdstillstånd samt avge utlåtanden över byggnadslov. Granskningar i samband med byggnadsprojekt samt den generella övervakningen av den bebyggda miljön sköts effektivt och utan dröjsmål. Verksamheten inom miljövård, miljöhälsoskydd samt vatten- och livsmedelslaboratoriet siktar på att trygga en trivsam, stimulerande, hälsosam och trygg livs- och verksamhetsmiljö för stadens invånare och andra aktörer. Hälso- och miljöolägenheter förebyggs i första hand genom övervakning men också genom information till invånarna. Det bildas ett samarbetsområde för miljöhälsoskyddet mellan Raseborg, Hangö och Ingå fr.o.m Under året 2011, enhetscheferna Planläggning - Planläggningsprojekt enligt beställning av markanvändningssektionen och godkänt planläggningsprogram - Flexibelt samarbete med myndigheter och aktivt deltagande i landskapsplanering - Utvecklande av växelverkan inom planläggningsprocessen 100

105 Byggnadstillsyn Implementering av SpatialWEB programmet Särskilda åtgärder vidtas för att avlasta kön av byggnadslov. Miljövård Effektivering av verksamheten Sanering av sjöar Rådgivning om avloppsvattenhantering i glesbygden Eventuell deltagande i ett projekt för iståndsättning av Svartån Laboratoriet Satsning på marknadsföring och kundrekrytering BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Enligt skilt planläggningsprogram. Generalplaner, förslag framlagda (dagar) Detaljplaner, förslag framlagda (dagar) Planförslag framlagda, sammanlagt (dagar) Godkända detaljplaner st Nya planetomter st Beviljade byggnadslov Åtgärdstillstånd Undantagslov Utförda syner Miljövårdsinspektioner Tillstånd och utlåtande Miljöhälsovårdsinspektioner Tillstånd 35 0 Laboratorieanalyser Mätare Utgifter per utställningsdagar sammanlagt Utgifter per nya planetomt -972, ,00 Bruttokostnad/beviljade bygglov -615,01-584,00-654,43 Bruttokostnad/invånare -15,65-15,10-18,39 Nettokostnader för miljövård/miljöhälsovård Nettokostnader för veterinärvård Nettokostnader för laboratorium Laboratoriekostnad / analys netto -8,77-12,97-14,09 101

106 SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,0% Avgiftsintäkter ,6% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,6% Intäkter totalt ,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -2,4 % Kostnader Personalkostnader ,3% Köp av tjänster ,4% Material och varor ,8% Understöd ,0% Övriga kostnader ,3% Kostnader totalt ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 13,5 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 21,0 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR/PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Planläggning: Markanvändningssektionens beställning (kompletterad ) har behandlats i samhällstekniska nämnden och utgående från det har man för åren utarbetat ett planläggningsprogram, som har uppdaterats under årets lopp. Vid samarbete mellan myndigheter har man sökt och hittat smidiga koncept för olika situationer; deltagit aktivt i landskapsplanläggningen i form av work shops, handelns expertgrupp och utlåtanden. Utkastet till landskapsplan har behandlats och staden har avgett sitt utlåtande. Planerna för de nya bostadsområdena i Fiskars har godkänts och vunnit laga kraft. Planeringen av Dragsvik- Langansböle-Grop och arbetet med detaljplanen för Kapellvägen i Pojo kyrkby samt planläggningen av området kring Billnäs bruk har fortskridit under året. Vikt har även satts vid tillräcklig växelverkan, bl.a. genom en fortsatt utveckling och användning av hemsidorna som informationskanal. Undantagslovens behandling har effektiverats och förtydligats ytterligare, genom dialog med beslutsfattare och myndigheter. Sammansättningen av arbetsgruppen som behandlar undantagslov har ändrats vilket dels har lett till en viss okontinuitet, men också bidragit till nya tankesätt och arbetsmetoder. Planprojekten under året fortskridit bättre än planenerat. Totalt har 13 detaljplaner godkänts vilket är 6 mer än vad som uppskattats i budgeten för året Byggnadsövervakningen: Arbetet för att utveckla SpatialWEB-programmet fortsatte En byggnadsinspektörstjänst besattes tidsbundet till utgången av år 2012 Två byggnadsinspektörer har för närvarande sin arbetsplats i Ekenäs, vilket försvårar en effektiv verksamhet för enheten. En minskning har skett inom kansliservicen från 2 personer till 1 person vilket medfört vissa ändringar i arbetsrutinerna och med en större tyngdpunkt på byggnadsinspektörerna. En av byggnadsinspektörerna fungerar som tillståndsbehandlare vilket medfört bättre kundservice och förkortat behandlingstiderna. Syneförrättningarna har man kunnat också sköta på ett utmärkt sätt. 102

107 Miljövård: Under år 2011 arbetade miljövårdsbyrån med reducerad personalstyrka då en miljöinspektör gick i pension och en miljöinspektör större delen av året befann sig på föräldraledighet. Först under senare halvan av året normaliserades situationen när den föräldralediga inspektören återkom samtidigt som en ny ordinarie inspektör anställdes. Verksamhet Under året utvecklades samarbetet med yrkeshögskolan NOVIA på ett produktivt sätt. Miljöbyråns placering i Novias campus visade snabbt på synergieffekter. Projekt Cirkulera (samarbete kring byggnadsavfall med entreprenörer) utvecklades bra under året. Det av miljöbyrån initierade avloppsvattenprojektet Krav erhöll till följd av sin knytning till Novia statligt stöd och kunde startas upp. Många betydande ärenden har skötts vilket mätettalen visar. Speciellt bör de vindkraftsparker som snabbt aktualiserats i kommunen nämnas. Under året genomgick den tekniska sektorn en organisationsförändring som berörde bl.a. miljöbyråns och vattenoch livsmedelslaboratoriets ställning i organisationen. Ekonomi: Planläggning: Årets verksamhetsbidrag för planläggningen totalt utgör ca 82 % av det budgeterade. För generalplaneringen har ca 13 % av det budgeterade verksamhetsbidraget använts. Orsaken till detta är att planläggningen av västra skärgården ännu inte har påbörjats. Inom detaljplaneringen har ca 63 % av det budgeterade verksamhetsbidraget använts. Av de budgeterade medlen för köptjänster har dock 120 % använts. Överskridningen beror i första hand på konsultkostnader. Byggnadsinspektion: Inlämnade ansökningar inkluderar undantag ca 78 % av de planerade prestationerna. Behandlade tillstånd sammanlagt ca 82 % av planerade prestationer och intäkterna 80 % av de budgeterade. Enhetens totala verksamhetsbidrag ligger nu på ca Underskottet beror delvis påökade personalkostnader samt att målet gällande intäkter inte uppnåddes. Miljöhälsoskydd inkl veterinärtjänster Verksamheten sköts fr.o.m av Sydspetsens Miljöhälsa som administreras av Hangö stad. Enligt avtal skall 65,5 % av nettokostnaderna påföras Raseborgs stad. Det budgeterade nettoanslaget har överskridits med eller drygt 11 % samt betalningsandelarna till Sydspetsens Miljöhälsa har överskridits med Sista betalningsraten inte beaktad. 103

108 Fastighetsbildning och kartläggning Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Stadsgeodet Tom Granström Sammandrag VERKSAMHET MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar - Ansvara för stadens fastighetsbildning och föra fastighetsregister. För fastighetsbildningen innebär målsättningen att byggnadstomter bildas i den takt att byggnadsprojekt inte blir fördröjda på grund av avsaknad av tomt. Allmänna områden mäts kontinuerligt för att minska på de outbrutna områdenas antal och för att förbättra fastighetssystemet. - Utarbeta kartprodukter, upprätthålla stadens kartverk. Under år 2011 innebär detta bl.a. att baskartan för planläggning utvidgas till att omfatta området mellan Ekenäs och Karis, och Billnäs området. Under planåren utvidgas baskartan på Hangöudd. En revidering av koordinat systemet påbörjas för att införa det nya nationella EUREF koordinatsystemet, som redan tagits i bruk av staten. - Utmärka i terrängen planer, byggnader, gator och anläggningar. Av de fyra mätkarlar som teoretiskt finns på avdelningens lönelista är vid upprättandet av budgeten endast två i tjänst. Detta innebär en begränsning i de mätningstjänster som avdelningen kan erbjuda. - Utföra terrängmätningar - Upprätthålla register för förvaltning av stadens markegendom Ett register över stadens markegendom upprättas. Förutom uppgifter om fastigheternas mark- och vattenarealer skall anskaffningsvärdet upptas. Registret skall automatiskt uppdateras i stöd av skedda köp och försäljningar. - Ansvara för att planera och förverkliga stadens markpolitik, för arrendeärenden samt inköp och försäljning av tomter och områden. Målsättningen är att kunna skaffa råmark för planläggning av nya områden för bostäder och arbetsplatser. Staden säljer i första hand färdigt planerade tomter. Även icke strategiska markområden säljs. I vissa fall bör detaljplan ändras för att möjliggöra försäljning av markområden. Vissa områden som är icke strategiska kan nyttjas som bytesobjekt för att skaffa råmark. Markanvändningsavtal upprättas då privatägd mark planläggs. - Ansvara för kommunens åligganden i enlighet med lagen om enskilda vägar. Bidragen till enskilda vägar beviljas enligt anslag. - Ansvara för skötsel av stadens ekonomi- och parkskogar. Stadens skogar sköts på ett hållbart sätt. En ny enhetlig skogsbruksplan upprättas för Raseborgs ekonomiskogar. - Ansvara för friluftsleder. - Upprätthålla adressystemet 104

109 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Överlåtna tomter Tomtreserv, småhustomter Tomtreserv, våningshustomter Tomtreserv, arbetsplatstomter Utförda fastighetsförrättningar (antal fastigheter) 99(159) (158) Tomtindelningar (däri tomter) 28 (59) 50 23(83) Utmärkning av byggnader Försäljning av registerutdrag Försäljning av kartor Skogsareal, ha Parkskogar, ha Stadens markegendom, ha Mätare Inkomst ovanstående prestationer netto / prestation Såld virkesmängd, park o ekonomiskog, m Enskilda vägar, bidrag / km Nettoinkomst / invånare (28 800) Bruttoinkomst av markegendom /ha SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,9% Avgiftsintäkter ,2% Understöd och bidrag ,0% Övriga intäkter ,1% Intäkter totalt ,2% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -22,4 % Kostnader Personalkostnader ,2% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,6% Understöd 0 0 0,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -10,3 % Verksamhetsbidrag ,4% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -28,8 % 105

110 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Mätningsavdelningens mål gällande budgeten uppnåddes till alla delar. Inom Mätningsverksamhet, Fastighetsförsäljning och Ekonomiskogar var intäkterna högre än det budgeterade och inom Parkskogar och Friluftsanläggningar var kostnaderna lägre än det budgeterade. Under året såldes 19 obebyggda tomter och utgavs på arrende 24 obebyggda tomter, samtidigt som 11 bebyggda legotomter löstes in, vilket är betydligt lägre än Därtill såldes en del markområden, bl.a. 2 fritidstomter, vilket allt resulterade i en försäljning av markområden för totalt ca 1,16 mn samt arrenden En betydande del av den totala fastighetsförsäljningen utgörs av vinst vilket ger höga inkomstsiffror i driftsbudgeten. Det uppsatta målet på 1.5 mn. för den totala fastighetsförsäljningen förverkligades ej, genom budgetändring i September 2011 sattes målet till 1.2 mn. vilket så gott som uppnåddes. Utgivningen av nya bostadstomter baserade sig helt på de tomter som planlagts före kommunsammanslagningen. Mätningsverksamheten var livlig och omfattade 158 nya fastigheter. Försäljningen av kartor och registerutdrag hölls volymmässigt ungefär på samma nivå som Upprättande av ny baskarta för ca ha fortsatte. Kartan färdigställdes, medan kartläggningen av råstenar fortsätter under år Kartläggningen av råstenar är på hälft till stor del beroende på att terrängmätningsstyrkan fortfarande är decimerad. Programfamiljen omfattande Spatial Web utvidgades och dess användning inom förvaltningen befrämjades. Försäljningen av virke var större än budgeterat på grund av avverkning av gamla avverkningsmogna bestånd och sanering av trashuggna bestånd. Skogsvägsnätet förstärktes och några nya upplagringsplatser byggdes. Ca st. plantor planterades vilket betyder ca 40 ha förnyelse. Hälften bestod av korrigering av tidigare misslyckade förnyelser. Samhällstekniska nämndens vägsektion sammanträdde under år 2011 fyra gånger och behandlade tio ärenden. Två besvär över väglags vägstämma behandlades, tre nya väglag grundades och fyra väglags vägsträcka förändrades. I bidrag till enskilda vägar utbetalades i snitt 388 /km, vilket är lägre än det budgeterade. Ekonomi: Fastighetsbildningens intäkter var högre än budgeterat. Då kostnaderna underskred det budgeterade resulterade detta i att nettoresultatet var Inför kommande år är det synnerligen angeläget att mätningsavdelningens resurser hålls på en tillräcklig nivå, så att kapacitet finns för en stigande efterfrågan på tjänster inom sektorns och avdelningens ansvarsområde. 106

111 Småbåtshamnar Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden DRIFTSHUSHÅLLNING Ansvarsperson: Chef för administrativa tjänster Åke Frondén Sammandrag VERKSAMHET Småbåtshamnarna är organiserade som en nettoenhet. Omfattar stadens egna bryggplatser, strandplatser, vinterförvaringsplatser samt Ekenäs gästhamn. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Hamnområdet invid Jägarbacken färdigställs. Vinterförvaringen effektiveras Gästhamnens servicestandard förbättras ytterligare. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal båtplatser Mätare Andel uthyrda båtplatser, % SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,1% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter ,2% Intäkter totalt ,3% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 4,6 % Kostnader Personalkostnader ,6% Köp av tjänster ,2% Material och varor ,6% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,5% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -10,0 % Verksamhetsbidrag ,1% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 29,9 % 107

112 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Småbåtshamnarna Förutom normalt vårunderhåll konditionsgranskades alla förankringskedjor vid pontonbryggorna. Parkeringsområdet vid Jägarbacken utbyggdes ytterligare och trailerförvaringen på Skeppsholmen togs i bruk. Gästhamnen En ny tvättstuga byggdes och färdigställdes till säsongen En ny reception inreddes i roddarskjulet på Knipans pir och arbetena blev klara under sensommaren. Receptionen tas i bruk säsongen Knipans pir uppsnyggades och stenlades i två etapper, under våren skede I och under hösten skede II En mastkran anlades i Norra hamnen under hösten. Mastkranen betjänar både gästhamnen och småbåtshamnarna i staden. Årets gästhamn Ekenäs gästhamn utsågs till årets gästhamn i Finland år 2011 Ekonomi: De budgeterade intäkterna överskreds med drygt (14 %) trots att ca 9 % av båtplatserna förblev outhyrda. Detta beror främst på ökade intäkter från vinterförvaring och hyresintäkterna från båtklubbar. De outhyrda platserna finns i huvudsak vid Barckens udde och har till stor del blivit otidsenliga. Verksamhetsbidraget blev eller högre än beräknat. 108

113 Västra Nylands Avfallsnämnd DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag VERKSAMHET Raseborgs stad fungerar som värdkommun för Västra Nylands avfallsnämnd. Avfallsnämnden sköter myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshanteringen i följande kommuner: Raseborg, Hangö, Vichtis, Nummi- Pusula, Sjundeå och Ingå. MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Att sköta myndighetsuppgifterna inom avfallshanteringen på ett rationellt och effektivt sätt. BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Avfallsnämnden antal möten Antal behandlade ärenden Antal tjänstemannabeslut SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter ,9% Avgiftsintäkter 0 0,0% Understöd och bidrag 0 0,0% Övriga intäkter 0 0,0% Intäkter totalt ,9% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -6,1 % Kostnader Personalkostnader ,6% Köp av tjänster ,1% Material och varor ,0% Understöd 0 0,0% Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,7% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -2,8 % Verksamhetsbidrag ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) -32,4 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Avfallsskatten höjdes i början på 2011 vilket ledde till förhöjning av avfallsavgifter också i Västra Nyland. Beslutet om förhöjning av avfallsavgifter på grund av avfallsskattehöjning togs redan i slutet på 2010 och de höjda avgifterna har varit i kraft sedan början av år Staten höjer avfallskatten stegvis från 30 euro till 50 euro per ton avfall så, att i början av 2011 har avfallskatten varit 40 euro per avfallston och från början på 2013 kommer skatten att vara 50 euro per ton. Något tryck på att höja avfallsavgifter har inte funnits under året och nämnden har inte haft behov att hålla möten enligt det planerade antalet. Avfallsavgiften har fastställts 2011 för tömning av djupinsamlingskärl för blandavfall i Högfors och Vichtis. Användningen av djupinsamling i Högfors och Vichtis blev möjligt när den kommunala avfallstransporten bytte entreprenör och maskinparken för tömning blev mångsidigare. I andra kommuner har djupinsamling redan använts. Också den nya konkurrensutsättningen av insamling och transport av bioavfall medförde möjlighet till djupinsamling för bioavfall på hela verksamhetsområdet. Nämnden fastställde avgifterna för djupinsamling av bioavfall vid början av den nya entreprenaden för bioavfall. 109

114 Tjänstemannabeslut år 2011 (566 st) har gällt tillfälliga avbrott i avfallshantering (139 st), förlängda tömningsintervaller eller andra avvikelser från avfallshanteringsbestämmelser (27 st), samhantering av avfall (24 st), påminnelser eller ansökningar gällande avfallsavgifter (138 st) och debitering av avfallsavgifter (228 st). Minskningen i mängden av beslut jämfört med tidigare år beror delvis på att mängden av betalningspåminnelser har minskat. Detta betyder förmodligen att uppgifterna i avfallsregister är mera omfattande och riktiga. Uppföljningen av efterlevnaden av avfallsbestämmelser har effektiverats under Avfallsombudsmannen och Rosk n Roll Oy Ab har kommit överens om uppföljningsprocessen som har genomförts bl.a. hos sådana hushåll där avfallskärlet som skulle tömmas aldrig har hittats trots att tömning varit beställd. Man har också uppmanat hushåll vars avfallskärl inte fyller kraven i avfallsbestämmelser eller hushåll som inte alls har anslutit sig till avfallshantering att uppfylla sina plikter. Under år 2011 gjordes 264 uppmaningar. Uppmaningen har hörsammats i 154 fall. De fall som inte hörsammat uppmaningen går vidare till den miljöskyddsmyndighet som bevakar avfallsbestämmelser. Cirka 200 hushåll hade en ställning för avfallssäckar på avfallsnämndens verksamhetsområde i början av år Ställningarna för avfallssäckar förbjöds med de avfallsbestämmelser som trädde i kraft 2007 (2010 i Högfors) för att förbättra säkerheten för avfallsbilarnas chaufförer. Avfallsnämnden höjde avgiften för tömning av ställningar för avfallssäckar med två euro fr.o.m Hushållen informerades per brev om höjningen av avgiften för tömning av ställningar för avfallssäckar och hushållen uppmanades byta ut säckställningen mot en föreskriftsenlig avfallsbehållare av plast med lock och hjul. Trots detta finns det fortfarande 129 ställningar för avfallssäckar i bruk på avfallsnämndens verksamhetsområde. Av avfallsammanslutningarna i Högfors, som i anslöt sig till avfallsnämnden början av år 2010, inbegärdes skriftliga anmälningar om fastigheterna i sammanslutningarna. Brevet sändes till 260 avfallssammanslutningar i Högfors. De uppgifter som då erhölls om högforsbornas avfallssammanslutningar har uppdaterats i avfallsregistret. Enligt avfallsbestämmelser ska sammanslutningens ansvarsperson uppdatera uppgifterna hos avfallsnämnden årligen utan separat påminnelse. Därmed uppdateras hela verksamhetsområdets avfallssammanslutningars uppgifter rutinmässigt årligen. Avfallsnämnden ansvarar för hushållens slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar. Insamlingen och transporten har på hela verksamhetsområdet ordnats avtalsmässigt och uppgifter om tömning av slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar har inte samlats. Initiativet för förvaltningen av projektet för slam från slamavskiljare och samlingsbrunnar kom från kommunernas miljöskyddsmyndigheter. Rosk n Roll Oy Ab utarbetade våren 2011 en projektplan, som avfallsnämnden godkände för att genomföras inom sitt verksamhetsområde. Syftet med projektet är att få alla uppgifter om fastigheternas slamavskiljare och samlingsbrunnar in i avfallsnämndens avfallsregister. Företagare som tömmer brunnar ska komma med uppgifter om tömningar av brunnar och var slammet avlevererats för registrering i avfallsregister. Reningsverken medverkar i projektet. Projektets genomförande väntar fortfarande på godkännande av Lojo stad då Lojo reningsverk har en central roll i projektet. Avfallslagen ändrades i juni Den nya avfallslagen träder i kraft Ett nytt begrepp i lagen är kommunens avfallsmyndighet. Lagen föreskriver att kommuner som gett serviceuppgiften om avfallshantering till ett avfallsbolag ska tillsammans med de andra ägarkommunerna bilda en gemensam avfallsnämnd för att utföra avfallshanteringens myndighetsuppgifter. Västra Nylands avfallsnämnd fyller redan lagens krav. Av Rosk n Roll Oy Ab:s delägarkommuner har Lojo och Karislojo ännu inte tillhört avfallsnämnden men genom lagändringen måste även de ansluta sig till nämnden. Avfallsnämnden kallade i september 2011 en av förtroendevalda och tjänstemannarepresentanter i Raseborg, Lojo och Karislojo bestående förhandlingsgrupp till att förhandla om utvidgande av avfallsnämnden. Förhandlingar som fortsatte i slutet på 2011 och början på 2012 resulterade i ett utkast till avtal som skickats till kommunerna för godkännande. Ekonomi: I budgeten var intäkterna lika med utgifterna. Bokslutet uppvisar överskott på

115 Regionalt räddningsverk DRIFTSHUSHÅLLNING Förtroendeorgan: Samhällstekniska nämnden Sammandrag VERKSAMHET Räddningstjänsterna köps av Esbo stad och bygger på avtal som gjorts med Esbo. Enligt erhållen statistik har antalet utryckningar i Raseborg utvecklats de senaste åren enligt följande. Tabellen innehåller också en jämförelse med några andra kommuner i Raseborgs närområde över antalet utryckningar/1 000 personer. statistik för Raseborg (2008 Summa Ekenäs, Karis, Pojo) År 2008 År 2009 år 2010 år 2011 Prestationer Antal byggnadsbränder Antal farosituationer/byggnader Trafikolyckor Utryckn. / vid autom. brandalarm Sk förstainsatsuppdrag Tjänstehjälpuppdrag Handräckningsuppdrag Skadebekämpningsuppdrag Räddningsuppdrag / djur Räddningsuppdrag / människor Övriga granskningsuppdrag Fara för ras Explosionsrisk uppdrag Brandvarnare gransk/säkr uudrag Farliga ämnen, uppdrag Oljeskador Övriga bränder Bränder kommunikationsm/fordon Terrängbränder SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 Förändring BS 2011 Avvikelse Utfall i % i budgeten Intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Intäkter totalt ,0% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 0,0 % Kostnader Personalkostnader Köp av tjänster ,4% Material och varor ,0% Understöd Övriga kostnader ,0% Kostnader totalt ,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 2,4 % Verksamhetsbidrag ,8% Förändring (BS 2011 vs BS 2010) 2,4 % 111

116 ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Ekonomi: Utgifterna hållits inom den budgeterade ramen (98,8 %) 112

117 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Mark- och vattenområden Utgifter total försäljning Mät. avd försäljningsvinst till drift. budg. Inkomster / Balansvärde av totalförsäljning på Mät. avd. till inv.budg Netto totalförsäljning IS till inv.budg köp av Kärrby inkomst för Kärrby Netto för Kärrby inköp av övrig mark (utan Kärrby) Byggnader Försäljning av fastigheter Inkomster / Balansvärde Rosenborg Förs.pris , inkl.tomt / Vinst Skoltomten Kuovila by Pojo Förs.pris inkl tomt 3 665,95 / Vinst Lövkulla förvaltarbostad, Fridhemsgränd 10 Grundrenoveringar Intern Service Separat uppföljning av grundrenoveringsprojekt Stadshuset i Ekenäs, fasadrenovering Utgifter Inkomster Netto Förs.pris = vinst Entreprenaden slutförd och mottagen hösten Biblioteket, Ekenäs Utgifter Planeringen pågår, skall vara klar inom april Inkomster Byggnadsarbetet påbörjas i augusti. Kostnaderna beräknade enligt planering gjord år Ny kostnadsberäkning gjord i Netto oktober 2011 gav en kostnad om Hos NTMcentralen har sökts om stöd baserat på den nya beräkningen. Pojo brandstation Utgifter Inkomster Netto Entreprenaden mottogs i maj Projektet klart.

118 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Daghemmet Labyrinten, grundsanering Utgifter Entreprenaden påbörjades Den outnyttjade summan Inkomster åtgår under Netto Daghemslokaliteter i Karisområdet = Solbacka daghem Utgifter Mottagning av det yttre området i september Projektet Inkomster klart. Netto Daghemsutrymmen, staket o Fiskars daghem Utgifter Fiskars daghems yttre arbeten slutfördes i september Inkomster Staketarbeten har utförts i Björkebo, Österbo, Tunabo, Båssaboda och Kila daghem. Netto Ekenäs HVC, bäddavdelning, fysioavdelning / KATKO Utgifter Inkomster Netto Pojo kommunhus, takreparation Utgifter Reparationen har omfattat kring 100 olika åtgärder under åren Inkomster De yttre arbetena slutfördes i september Netto Övriga grundrenoveringsprojekt Utgifter Vissa renoveringar påbörjats 2011, bl.a. Kiilan koulu. Projekt Inkomster som inte utförts; Mäntykoto, utreds sanering kontra nybygge, Österby o Karis skolkök, väntar på IS köksutredning, Tenala Netto brandstation, understöd från brandskyddsfonden har ännu inte Större grundrenoveringsobjekt : Ekenäs brandstation erhållits, Ekgränd och Österby pensionärsbostäder skjuts fram, netto ,-, Radiostudio ,-, Snappertuna skola 381 försäljning utreds, Ekenäs HVC, planering i samråd med HNS, 700,-. anslaget oanvänt. Grundrenoveringar Intern Service Direktionen för intern service disponerar hela anslaget och bestämmer separat om prioriteringar av grundrenoveringsprojekt, gäller 34 separata projekt. Utgifter Inkomster

119 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Netto Nyinvesteringar Järnvägsstationen, Ekenäs Trafikcenter Innan renoveringen verkställs utreds för vilket ändamål byggnaden skall användas. Utgifter Yttre områden: Påbörjades hösten 2011, starten försenades, Inkomster färdigställs år Planering av inre arbeten pågår, uppskattad kostnad Netto Dagvårdsutrymmen i Ekenäs = Langansböle daghem Utgifter Daghemmet togs i bruk , yttre arbetena slutförs Inkomster sommaren Netto Kiilan koulu, utvidgning Förutsätter en plan för skolstrukturen. Utgifter Det egentliga planeringsarbetet påbörjades , skall vara klart i april Byggnadsarbetet påbörjas i augusti Planeringsändringar gjorda och ny kostnadsberäkning i februari Bäddavdelning i Ekenäs, planering av nybygge Möjligheterna att lokalisera avdelningen i befintligt utrymme, eget eller upphyrt, bör utredas innan fullmakt att starta projektet ges. Utgifter Svartå skolcentrum, planering, renovering/nybygge Bildningsnämnden klarlägger linjedragningarna gällande utvecklingen av skolorna i Svartå före sommaren Utgifter Investeringen i skolcentrum i Svartå genomförs inte (stfge ). Nödvändiga saneringar och förbättringar görs i befintliga byggnader. 115

120 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Ektas källare, ombyggnad till utställningslokal, planering och utförande Projekt- och genomförandeplan godkänns i stadsstyrelsen innan projektet får påbörjas. Extern finansiering undersöks. Utgifter Entreprenaden mottogs Projektet klart. Inredningen Inkomster för den permanenta Scherfbecksutställningen anskaffas Budgetändring i 2012 års budget bör göras. Netto Nyinvesteringar Utgifter Inkomster Netto Byggnader Utgifter Inkomster Netto Konstruktioner o anordningar Parkanläggningar, lekparker Anläggningar för nya bostadsområden samt sanering av gamla anläggningar Utgifter Mattvättningsanläggningar Utgifter Daga park i Pojo färdigställdes inklusive anskaffning av inventarier. Monumentet i Stallörsparken. Kompletterande inventarier till Lejonparken. Omdisponering av investeringsanslag från muddringar. Förverkligas i Österby och färdigställs våren Muddring i Södra viken och Norra hamnen i Ekenäs Utgifter Förberedelser för muddring 2012 utfördes, placering av muddringsmassor, pliktning samt sedimentprover togs och analyserades. Projektet intogs inte i verksamhetsplan

121 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Trafikleder Samhällstekniska nämnden disponerar hela anslaget och bestämmer separat om prioritering av trafikleder. Utgifter Enligt skilt godkänt utbyggnadsprogram. Trafikledsarrangemang RV 25 Nybyggnad: ; asfaltering: ; gatubelysning: I första hand Österby / Västerby Byggande av trygga anslutningar prioriteras. Utgifter Planering (gatuplan + konstruktionsplan + upphandlingsdokument) utfördes, förverkligande Trafiksäkerhetsåtgärder Förbättringar av trafikmiljön enligt målsättnignarna i trafiksäkerhetsplanen. Utgifter Övergångsställen + trafikmärken. Grundförbättring av broar i Karis Utgifter Karis övergångsbro; projektplan + konstruktionsplan, trafikarrangemang + uppfart. Grund för Helene Schjerfbeck-monument I enlighet med avtal godkänt av stadsfullmäktige Utgifter Projektet slutfört. Sprinklers till institutioner (åldringshem) Intern Service utreder var systemen installeras. Utgifter F.d. avstjälpningsplatsen Svartå, återställning Utlåtande om åtgärdens redovisningsmässiga definition inbegärs av bokföringsnämnds kommunsektion vid arbets- o näringsministeriet. Utgifter Kostnadsförts i tidigare bokslut sammanlagt 2,1 milj för Österby och Svartå, rapportering och uppföljning Konstruktioner o anordningar Utgifter Inkomster Netto

122 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Projekt/planering m.m. Trädgårdsstaden Karis, projekt (11 = skolparken) Utgifter Inkomster Netto Rådhustorgets omgivning i Ekenäs, projekt Utgifter Inte förverkligat p.g.a. verksamhetsmässiga skäl, bl.a. placeringen av taxistationen öppen. Ishallsprojekt Utgifter Staden deltar med en kapitalinsats i Raseborgs Ishall Ab så att utgörs av en kapitalinsats i form av aktieinnehav och har beviljats som placering i fonden fritt eget kapital (stfge ) Norra hamnen i Ekenäs, planering och utbyggnad Utgifter Landskapsmässiga arbeten + grundförbättring av piren. Trivsel i Pojo kyrkoby, projekt Utgifter Daga park förverkligades. Tenala torg Utgifter Planering (vägplan) + anskaffning av inventarier. Projekt/planering m.m. Utgifter Inkomster Netto Parkouranläggning förverkligades. 118

123 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Övrigt Naturtillgångar Inkomster Pojo sandgrop. Ny adresskarta och numerisk baskarta Under 2011 färdigställs baskarta mot Västervik, i Billnäs och sammanbindande av Karis - Ekenäs längs åsen, samt utvidgas baskartan på Hangöudd. Uppdatering av kordinatsystem till Euref. Utgifter Upprättande av baskarta för planering, fortsätter Övrigt Utgifter Inkomster Netto Placeringar Övriga aktier och andelar Utgifter Staden har anslutit sig som aktionär i Kuntien Tiera Oy (stfge Inkomster ), , i Novago Ab Oy (stfge ) Tilläggsandel i Pojo Servicebostadsstiftelse Netto (koncernsektionen ) Placeringar Utgifter Inkomster Netto Brutto investeringar staden Inkomster investeringar staden Netto investeringar staden

124 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport AFFÄRSVERK: Ekenäs Energi IT-verksamhet Utgifter Arbetet ännu på hälft. Gäller underhållssystem och kundhanteringssystem. Elförsäljningsverksamhet Utgifter Placeringar i produktionsbolag bl.a. Katternö Kärnkraft och Katternö Kraft. Projekten fortsätter flera år framåt. Elnätsverksamhet Utgifter Av de budgeterade projekt som ingår i investeringsdelen för Elnätsverksamhet, har den planerade 110 kv starkströmslinjen, (budgeterat /år2011), inte kunnat verkställas pga att byggnationstillstånd inte ännu beviljats från Energimarknadsverket. Processen för erhållandet av byggnationstillstånd pågår fortfarande. Övriga investeringar fullföljts enligt behovet under år Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Utgifter FJV-utbyggnaden fortsätter varje år. Flemingsgatans värmecentral blir färdig under våren 2012, kostnader 2012 blir ca EUR. Oljevärmecentralens sanering fortsätter också under 2012, kvarvarande kostnader ca EUR. Pumpstationen färdig. Sermet-pannans ekonomiser-projekt fortsätter under 2012, kostnader 2012 ca EUR Fjärrvärmeverksamhet Karis Utgifter Inkomster Netto Staden köpt Fortums andel i Karis Fjärrvärme Ab. Fjärrvärmeverksamhet Pojo Utgifter Byggandet av nya flispannan och saneringen av gammal utrustning fortsätter under Kvarvarande kostnader under 2012 ca EUR. Stöd på ca EUR utbetalas under

125 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Kraftverksprojekt Utgifter Inkomster Netto Ekenäs Energi Ab Utgifter Nytt bolag grundat. Ekenäs Energi Utgifter Inkomster Netto Raseborgs Vatten Komplettering av vattentäkter Utgifter Projektet fortsätter. Utbyggnad av ledningsnät i bostads- o industriområden Utgifter Inkomster Netto Sanering av ledningsnätet Utgifter Inkomster Netto Projektet slutfört. Projektet fortsätter. Projektet fortsätter. Bromarv utbyggnad av avloppshantering Utgifter Inkomster Netto Ekenäs-Hangö förbindelseledning Projektet fortsätter. Utgifter Projektet slutfört. 121

126 6.4 Tablå över investeringsprojektens förverkligande INVESTERINGSPROJEKT Senaste kostnadsberäkning Användning år Budget inkl ändringar 2011 Utfall 2011 Avvikelse 2011 Total användning Situationsrapport Svartå-Karis förbindelseledning Utgifter Planering påbörjas Komplettering av reningsverk Utgifter Projektet fortsätter. Raseborgs Vatten Utgifter Inkomster Netto Bruttoinvesteringar inkl affärsverken Inkomster inkl affärsverk Nettoinvesteringar inkl affärsverk

127 6.5. Finansiering, skatteinkomster, stadsandelar, lånestock Skatteinkomster (1 000 euro) BS 2010 BU 2011 BS 2011 avvikelse utfall i % mot budget Kommunalskatt % Samfundsskatt % Fastighetsskatt % Totalt % Statsandelar (1 000 euro) BS 2010 BU 2011 BS 2011 avvikelse utfall i % mot budget Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) % Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster % Utjämning till följd av systemändringen % Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverksamhet % Behovsprövad höjning av statsandelen Totalt % Budgetlån Lånekapital (1 000 euro) BS 2010 BU 2011 BS 2011 avvikelse utfall i % mot budget Raseborgs stad % Ekenäs Energi % Raseborgs Vatten % % 123

128 6.6 Resultaträkning INKL.AFFÄRSVERK BS 2011 BS 2010 Verksamhetens intäkter , ,31 Försäljningsintäkter , ,02 Avgiftsintäkter , ,15 Understöd och bidrag , ,84 Övriga verksamhetsintäkter , ,30 Tillverkning för eget bruk , ,94 Verksamhetens kostnader , ,61 Personalkostnader , ,75 Löner och arvoden , ,91 Lönebikostnader , ,84 Pensionskostnader , ,32 Övriga lönebikostnader , ,52 Köp av tjänster , ,18 Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,94 Understöd , ,07 Övriga verksamhetskostnader , ,67 Verksamhetsbidrag , ,36 Skatteinkomster , ,95 Statsandelar , ,54 Finansiella intäkter och kostnader , ,57 Ränteintäkter , ,39 Övriga finansiella intäkter , ,04 Räntekostnader , ,78 Övriga finansiella kostnader , ,22 Årsbidrag , ,56 Avskrivningar och nedskrivningar , ,74 Avskrivningar enligt plan , ,74 Extraordinära poster ,92 Extraordinära intäkter ,92 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,74 124

129 6.7 Balansräkning INKL.AFFÄRSVERK AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar , ,61 Immateriella rättigheter , ,61 Materiella tillgångar , ,53 Mark- och vattenområden , ,55 Byggnader , ,69 Fasta konststruktioner och anordningar , ,47 Maskiner och inventarier , ,52 Övriga materiella tillgångar 7 672,57 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar , ,73 Placeringar , ,30 Aktier och andelar , ,03 Övriga lånefordringar , ,18 Övriga fordringar , ,09 FÖRVALTADE MEDEL , ,72 Statens uppdrag , ,36 Donationsfondernas särskilda täckning , ,36 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar , ,78 Material och förnödenheter , ,78 Fordringar , ,27 Långfristiga fordringar , ,24 Övriga fordringar , ,24 Kortfristiga fordringar , ,03 Kundfordringar , ,18 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar , ,95 Resultatregleringar , ,90 Finansiella värdepapper , ,44 Aktier och andelar , ,44 Kassa och bank , ,39 AKTIVA TOTALT , ,04 125

130 PASSIVA EGET KAPITAL , ,92 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,25 Övriga egna fonder , ,02 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,63 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,74 AVSÄTTNINGAR , ,27 Avsättningar för pensioner , ,00 Övriga avsättningar , ,27 FÖRVALTAT KAPITAL , ,96 Statens uppdrag , ,36 Donationsfondernas kapital , ,36 Övrigt förvaltat kapital , ,24 FRÄMMANDE KAPITAL , ,89 Långfristigt , ,62 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,33 Lån från offentliga samfund , ,77 Lån av övriga kreditgivare Erhållna förskott , ,31 Övriga skulder , ,21 Kortfristigt , ,27 Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter , ,76 Lån från offentliga samfund , ,34 Lån av övriga kreditgivare ,38 Erhållna förskott , ,93 Skulder till leverantörer , ,00 Övriga skulder , ,88 Resultatregleringar , ,36 PASSIVA TOTALT , ,04 126

131 7. Noter 7.1. Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUTET Jämförande uppgifter med tidigare år Från och med 2011 infördes intern debitering av IT-kostnaderna så att användarna debiteras internt för datoranvändning. En ny avdelning "HVC demens och metalvårdsavdelning" startades i stadens regi i maj. Värdering av tillgångar bland bestående aktiva Stadsfullmäktige godkände avskrivningsplanen Planenliga avskrivningar av bestående aktiva för Raseborgs stad. Tillgångarna bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningspriset minskat med avskrivningar enligt plan och bokförs under sin ekonomiska verkningstid som kostnad för räkenskapsperioden enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningsplanen finns i noterna under 7.4 och de planenliga avskrivningarna under 7.5. Värdering av placeringar Aktier har bland bestående aktiva upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna (lager) har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgiften. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna har i balansräkningen upptagits till sitt nominella värde. Prestationsprincipen Väsentliga bokningar enligt kontantprincipen har rättats och bokförts enligt prestationsprincipen. PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. 127

132 7.2. Verksamhetens intäkter BS 2011 BS 2010 Allmän- och koncernförvaltning , ,51 Grundtrygghet , ,82 Bildningssektorn , ,53 Samhällstekniska sektorn , ,11 Ekenäs Energi Omsättning , ,32 Övr.intäkter av ordinarie verks , ,41 Raseborgs Vatten Omsättning , ,43 Övr.intäkter av ordinarie verks , ,11 Elimineringar Raseborgs stad , ,67 Ekenäs Energi , ,28 Raseborgs Vatten , ,98 Totalt , ,31 128

133 7.3. Extraordinära poster samt försäljningsvinster för tillgångar bland bestående aktiva Extraordinära intäkter BS 2011 BS 2010 Ekenäs Energi Avtalsenlig ersättning för försenad överlåtense av kraftverk 0, ,92 Extraordinära intäkter totalt 0, ,92 Försäljningsvinster och -förluster från anläggningstillgångar Försäljningsvinster och -förluster BS 2011 BS 2010 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden , ,77 byggnader , ,19 fasta konstr. o anläggningar maskiner o. inventarier ,00 aktier och andelar Försäljningsvinster totalt , ,96 Förlust vid försäljning mark- och vattenområden 1 318,22 fasta konstr. o anläggningar övr.aktier o andelar ,76 Försäljningsförluster totalt 0, ,98 129

134 7.4. Avskrivningsplan Planenliga avskrivningar bland bestående aktiva Avskrivningstid (år) Avskriv-ningsmetod Avskrivningsrekommendation (år) Immateriella tillgångar lineär Utvecklingsutgifter Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid lineär Grundläggnings- och organisationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill Adb-program Övriga Gemensamma skolor 20 Kretsalarmcentalen, andel i inventarie-anskaffn. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner lineär Förvaltnings- och institutionsbyggnader Fabriks- och produktionsbyggnader Ekonomibyggnader Fritidsbyggnader Bostadsbyggnader Fasta konstruktioner och anordningar lineär Gator, vägar, torg och parker Broar, kajer och badinrättningar Övriga jord- och vattenkonstruktioner Vattendistributionsnät Avloppsnät Fjärrvärmenät Elledningar, transformatorer,utomhusbelysning Telefonnät,central och abonnentcentraler Naturgasnät Övriga rör- och kabelnät Maskinerier o anodrn. vid el-, vatten- o.dyl verk Fasta lyft- och flyttanordningar Trafikregleringsanordningar Övriga fasta maskiner, anordningar och konstr Maskiner och inventarier lineär Fartyg av järn Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner Person-,paket- och lastbilar Brandbilar och ambulanser Övriga transportmedel Övriga rörliga arbetsmaskiner Traktorer och schaktningsmaskiner Övriga tunga maskiner Övriga lätta maskiner Sjukhus-, hälsovårds- och dyl. anordningar Adb-utrustning Arbetsmaskiner och anordningar Övriga anordningar och inventarier Övriga materiella nyttigheter Naturresurser Konst- och värdeföremål ingen avskrivning Pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar Aktier och andelar ingen avskrivning 130

135 7.5. Bestående aktiva FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Bestående aktiva Immateriella tillgångar Datorprogram Övr.utg.med lång verkningstid Totalt Mark- & vattenområde Byggnader Materiella tillgångar Fasta konstruktioner & anl. Maskiner & inventarier Övr.mat. tillg. Förskottsbet.o pågående nyanläggningar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , , ,53 Ökningar under räkenskapsperioden , , , , , , ,41 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod , , , ,00 Minskningar under räkenskapsperiod , , ,89 Överf.->driften 0,00 Överföringar mellan poster utg , , ,33 0,00 ink , , ,37 Räkenskapsperiodens avskrivningar 5 278, , , , , , ,52 Nedskrivningar och deras återf. Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , ,10 0, , ,53 Uppskrivningar Bokföringsvärde , , , , , , ,10 0, , ,53 131

136 Bestående aktiva Aktier o andelar i dottersamf. Samkommunandelar Aktier o.andelar i int.o.ägarsamf. Placeringar Andelar i affärsverkgrund.ka p Övriga aktier o. andelar Totalt Övriga låne- och övriga fordringar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Totalt Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , ,78 Ökningar under räkenskapsperioden , , , , ,25 Finansieringsandelar under räkenskapsperiod Minskningar under räkenskapsperiod 0,00 0,00 Överföringar mellan poster 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar Nedskrivningar och deras återf. Oavskriven anskaffningsutgift , , ,93 0, , , , , ,03 Uppskrivningar Bokföringsvärde , , ,93 0, , , , , ,03 Elimineringar (staden-affärsverk) , ,76 Bokföringsvärde , , ,93 0, , , , , ,27 132

137 7.6. Aktier och andelar Aktier och andelar Antal BS 2011 Dottersamfund, konto 1201 Bostads Ab Dönsbyvägen ,76 Bostads Ab Karis Nejlikan ,40 Bostads Ab Karis Panorama ,00 Bostads Ab Ljunghed ,76 Fastighets Ab Bäljars Park ,00 Fastighets Ab Karis stads hyreshus ,53 Fastighets Ab Knattegården ,00 Fastighets Ab Lingonsvatro ,00 Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl ,00 Fastighets Ab Tranan ,44 Fastighets Ab Karis Poliskamarn ,00 Karis Industrifastigheter Ab ,58 Fastighets Ab Knipnäs ,76 Fastighets Ab Koskenkylänraitti ,47 Fastighets Ab Pojovägen ,50 Fastighets Ab Tallbacka ,12 Fastighets Ab Solbacken ,24 Fastighets Ab Gumnäsvägen ,00 Fastighets Ab Bruksbostäder ,82 Fastighets Ab Pojo Bruksindustri ,45 Pojo Industriby Ab ,94 Lövkulla Värme Ab ,03 Forsby Värme Ab ,56 Fastighets Ab Pojo Affärscentrum ,77 Karis Fjärrvärme Ab ,00 Ekenäs Energi Ab ,00 Dottersamfund totalt ,13 Samkommuner konto 1203 HNS ,05 Kårkulla ,22 Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutuskuntayhtymä ,12 Eteva ,74 Västra Nylands Folkhögskola ,88 Nylands Förbund 1 771,03 Samkommuner totalt ,04 Intressesamfund, konto 1205 Bostads Ab Raseborgsvägen ,55 Fastighets Ab Jägarbacken ,95 Hangöudds utvecklingsbolag ,02 Instressesamfund, totalt ,52 Samägt samfund, konto 1207 Fastighets Ab Trollet ,41 133

138 Aktier och andelar Antal BS 2011 Övriga aktier och andelar, konto 1210 Bostads Ab Gumnäsvägen ,68 Bostads Ab Bollstavägen ,18 Bostads Ab Såg ,85 Bostads Ab Ringvägen ,96 Bostads Ab Björknäsgatan ,67 Bostads Ab Björknäsgatan ,75 Bostads Ab Bromarf Åsebo ,22 Bostads Ab Jaktvägen ,60 Bostads Ab Prästängsgatan ,67 Bostads Ab Raseborgsvägen ,20 Bostads Ab Torngatan ,36 Bostads Ab Tuna ,09 Bostads Ab Kilavägen ,96 Bostads Ab Karis Nabogatan ,65 Bostads Ab Tallmoparken ,11 Fastighets Ab Kaptensvägen ,88 Fastighets Ab Axxell ,63 Axxell Utbildning Ab ,00 Kunta-Asunnot Oy ,73 VN Avtallshantering AB ,61 Varuboden 8 26,91 Ab Det finlandssvenska kompetenscentret ,00 Sosiaalitaito Oy ,00 Andelsbanken Raseborg 1 170,00 Kommunfinans Abp ,22 Karis Telefon Ab ,35 Karis TV ,38 Ekenäs TV 3 504,56 Lojo Telefon ,97 Salon seudun puhelin Oy 1 50,46 Pohjan näyttelyosuuskunta 840,95 Metsäliitto ,00 Pojo Servicebostadsstiftelse ,35 Skåldö vattenandelslag 500,00 Kuntien Tiera Oy ,00 Novago Ab Oy / Yrityspalvelut Oy ,20 Raseborgs Ishall Ab Oy ,00 Eke Golf Oy Ab ,00 Katternö Kraft Oy Ab ,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab ,84 Övriga aktier och andelar, totalt ,99 Aktier och andelar totalt ,09 134

139 Placeringar i penningmarknadsinstrument Antal BS 2011 Marknadsvärde Skillnad / st totalt Aktia (A) ,00 4, , ,04 M-Real, (B) ,00 1, , ,00 Neo Industrial (B) ,00 2,50 250,00 0,00 Sampo Oyj ,19 19, , ,81 Nordea ,25 5, , ,45 Placeringar i penningmarknadsinstrument totalt , , , Rörliga aktiva, fordringar Specifikation över fordringar BS 2011 BS 2010 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Raseborgs stad Fordringar på dottersamfund Kundfordringar , ,70 Lånefordringar , ,00 Övriga fordringar 9 549,57 Resultatregleringar ,62 Totalt 0, ,61 0, ,70 Fordringar på samkommuner, i vilka kommuner är medlem Kundfordringar , ,89 Lånefordringar Övriga fordringar ,53 Resultatregleringar Totalt 0, ,69 0, ,42 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar ,90 Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0,00 0,00 0, ,90 Fordringar totalt 0, ,30 0, ,02 135

140 7.8. Förändringar i eget kapital Förändringar i eget kapital BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Grundkapital , ,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,82 Förändring , ,03 Uppskrivningsfond , ,79 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,36 Förändring 29,84 29,84 Ekenäs 450-års jubileums fond , ,20 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,56 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,46 Eget kapital totalt (Raseborgs stad) , ,25 Raseborgs Vatten Grundkapital , ,53 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden Grundkapital , ,53 Uppskrivningsfond , ,46 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,12 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,60 Eget kapital totalt (Raseborgs Vatten) , ,51 Ekenäs Energi Grundkapital , ,19 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital , ,19 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,81 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,88 Eget kapital totalt (Ekenäs Energi) , ,88 136

141 Förändringar i eget kapital BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad inkl. affärsverk Grundkapital , ,54 Ökning av grundkapital under räkenskapsperioden 0,00 Grundkapital , ,54 Uppskrivningsfond , ,28 Förändring , ,03 Uppskrivningsfond , ,25 Fastighetsfond , ,26 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,36 Förändring 29,84 29,84 Ekenäs 450-års jubileumsfond , ,20 Ekenäs seminariums minnesfond ,56 563,56 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder , ,63 Räkenskapsperiodens över-/underskott , ,74 Eget kapital totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) , ,92 Uppskrivningsfond BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,88 Förändring , ,03 Jord- och vattenområden , ,85 Aktier och andelar ,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad) , ,79 Raseborgs Vatten Uppskrivningsfond 1.1. Jord- och vattenområden , ,46 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs Vatten) 1 249, ,46 Uppskrivningsfond 1.1 Jord- och vattenområden , ,34 Förändring , ,03 Jord- och vattenområden , ,31 Aktier och andelar ,94 122,94 Uppskrivningsfond totalt (Raseborgs stad inkl. affärsverk) , ,25 137

142 7.9. Avsättningar Avsättningar BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Avsättning för pensioner , ,00 Ökning under året Avsättning för pensioner , ,00 Ekenäs Energi Avsättning för pensioner , ,00 Ökning under året Avsättning för pensioner , ,00 Uppgifterna baserar sig på Kommunernas Pensionsförsäkrings beräkning gällande förändringar år Avsättningar för pensioner totalt , ,00 Raseborgs stad Övriga obligatoriska avsättningar , ,68 Förändring under året , ,59 Övriga obligatoriska avsättningar , ,27 Ekenäs fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudg. för eftervården av f.d soptippen i Österby. Karis fge beslöt inta ett anslag om i driftsbudgeten för eftervården av f.d soptipparna i både Bäljars och Svartå. Detta i enlighet med bokföringsnämndens kommunsektions rekommendation. Avsättningen upplöses mot realiserade utgifter. Avsättning om för eftervård av f.d soptippen i Österby reserverat 2010 Övriga obligatoriska avsättningar totalt , ,27 138

143 7.10. Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Nya lån Amortering Lån från finans. institut o försäkr.anst. Inhemska depositionsbanker Staden , , ,05 Ekenäs Energi , , ,36 Raseborgs Vatten , , , , , , , ,51 Kommunfinans Ab Staden , , ,42 Ekenäs Energi , , ,40 Raseborgs Vatten , , , ,56 0, , ,82 Lån från offentliga samfund Staten , , ,20 Kommunernas pensionsförsäkring , , , , , , ,10 Långfristigt främmande kapital, amorteringar 2012 Staden ,61 Ekenäs Energi ,38 Raseborgs Vatten , ,89 Lån som förfaller till betalning efter 5 år eller längre tid Saldo Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Staden , ,65 Ekenäs Energi , ,80 Raseborgs Vatten , , , ,95 Lån från offentliga samfund , , , ,76 Kortfristigt främmande kapital Checkräkningslimit , Andelsbanken Raseborg , ,93 Koncernkonto, Andelsbanken Raseborg ,38 Nordea (kommuncertifikat) , ,00 Sampo Abp (kommuncertifikat) ,00 Kommunfinans Ab (kommuncertifikat) , , ,93 139

144 7.11. Passiva resultatregleringar Specifikation av passiva resultatregleringar BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Förskott på statsandelar ,00 Periodisering av räntor , ,80 Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,32 Resultatregleringar totalt , ,12 Raseborgs Vatten Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,96 Periodisering av räntor , ,21 Resultatregleringar totalt , ,17 Ekenäs Energi Periodiseringar av löner och lönebikostnader , ,61 Periodisering av räntor , ,46 Resultatregleringar totalt , ,07 Totalt , ,36 140

145 7.12. Ansvarsförbindelser, leasingansvar Ansvarsförbindelser BS 2011 BS 2010 Borgensförbindelser för andra Ursprungligt kapital , ,51 Återstående kapital , ,37 Borgensförbindelse / Kommunernas garanticentral Borgensansvar , ,36 Borgensansvar utan täckning 0,00 0,00 Täckning för eventuellt ansvar för fond , ,18 Finansieringsansvar Eteva samkommun , ,00 Skulder för vilka fastighetsinteckningar ställts som säkerhet , ,06 (koncern : FAB Bruksbostäder) Fyllnadsborgen (Kunta-Aravat Oy) Ursprungligt kapital , ,35 Återstående kapital , ,45 Leasingansvar BS 2011 BS 2010 Nordea Finans Finland Ab 63, ,47 Sampo Rahoitus Oy , ,55 3 Step IT , ,22 Handelsbanken Rahoitus Oy 0, ,00 Leasingansvar totalt , , Underhållsstöd Underhållsstödsfordringar BS 2011 BS 2010 Underhållsstödsfordringar Bokfört bland fordringar i balansräkningen

146 7.14. Löneutgifternas utveckling Löneutgifternas utveckling (Enligt skatteredovisn.) BS 2011 BS 2010 Löner för huvudsyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Löner för bisyssla Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Naturaförmåner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Pensioner Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Arbetsersättningar Källskattepliktiga löner Löneutgifter totalt Personalkostnader BS 2011 BS /- % Personalkostnader Löner och arvoden , ,00 9,8 Till löner hörande ersättningar , ,09 16, , ,91 9,7 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,32 8,3 Övriga lönebikostnader , ,52 14,2 Totalt enligt resultaträkningen , ,75 9,6 Aktiverade personalkostnader , ,26 37,1 Personalkostnader totalt , ,01 9,7 142

147 7.15. Personalkostnader Personalkostnader BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad Löner och arvoden , ,36 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,57 Övriga personalbikostnader , ,24 Personalersättningar , ,81 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,36 Raseborgs Vatten Löner och arvoden , ,90 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,41 Övriga personalbikostnader , ,92 Personalersättningar ,80-499,82 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,41 Ekenäs Energi Löner och arvoden , ,74 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,14 Övriga personalbikostnader , ,36 Personalersättningar , ,46 Personalkostnader totalt enligt resultaträkningen , ,78 Elimineringar Raseborgs Vatten , ,76 Ekenäs Energi , ,04 Totalt , ,80 Totalt enligt resultaträkningen , ,75 Aktiverade personalkostnader Raseborgs stad , ,64 Raseborgs Vatten , ,61 Ekenäs Energi , ,01 Totalt , ,26 Personalkostnader totalt inkl. aktiverade kostnader , ,01 143

148 7.16. Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan BS 2010 BS 2011 BU 2012 Ekonomiplan 13 Ekonomiplan 14 Investeringar som avskrivs enligt plan Finansieringsandelar Investeringarnas självfinansieringsandel Avskrivningar enligt plan Avvikelse ( ) Avvikelse % -33 % -42 % -59 % -54 % -61 % Medeltalet för 4 år Avskrivningar enligt plan Investeringarnas självfinansieringsandel Avvikelse Avvikelse - % -52 % Avvikelse i jämförelse med planavskrivningarna: -109 % Planavskrivningarna i förhållande till investeringarna: 48 % Stora planerade investeringar åren förklarar de stora avvikelserna. Enskilda större poster under åren är följande : 2012 : Kiilan koulu, utvidgning, investeringar i elnät och fjärrvärme 7,5 mn 2013: Tenala daghem nybygge, Kiilan koulu, utvidgning, Svartå-Karis förbindelseledning 5,2 mn 2014: Kök renovering/nybygge, Kiilan koulu utvidgning 6,7 mn 144

149 7.17. Övriga noter 1. Beträffande befintliga tillgångar bland bestående aktiva, d.v.s. tillgångar för vilka avskrivning påbörjats före , tillämpas respektive tidigare kommuns avskrivningsplan, och för tillgångar som aktiveras från och med tillämpas Raseborgs stads avskrivningsplan. 2. Staden har yrkanden mot Lemminkäinen Oyj i ett asfaltkartellmål, ,23, samt räntor ca (exklusive dröjsmålsräntor). Målet ligger i Helsingfors tingsrätt, skriftlig beredning pågår. 3. Staden har tillsammans med 24 andra kommuner/samkommuner yrkanden mot Nordea Bank Abp i ett mål gällande ensidiga ränteförhöjningar på långfristiga lån från och med Stadens ekonomiska intresse ca exklusive räntor. Staden har via ombud inlämnat stämningsansökan till Helsingfors förvaltningsrätt Staden har utnyttjat sin förköpsrätt gällande tre fastigheter, Kärrby 1:22, Larskärr 1:36 och Ekbacka II 2:5,sammanlagd areal 113 ha (stds ), totalvärde Största delen av fastigheterna (89 ha) såldes vidare åt de ursprungliga köparna. Staden blev i slutändan ägare till ett 24 ha stort markområde till ett värde om Principerna för beräknande periodiseringen av semesterlönepenningen har ändrats på grund av att bestämmelserna om rätten till semester ändrats i de nya kommunala kollektivavtalen, bokföringsnämndens kommunsektion utlåtande 103/2012. Ändringen innebär en bokföringsmässig kostnad om i 2011 års bokslut för personalkostnadernas del. 6. Fab Gebbelby Industrihus har försatts i konkurs Staden har i egenskap av borgensman betalat sin andel, ,14 inklusive räntor, av bolagets kredit i Nordea Bank Abp. Efter att staden erlagt sin andel av bolagets skuld har staden rätt till sin andel av tillgångarna som uppstår vid realiserandet av konkursboet. Staden bevakar sina fordringar i processen. 7. För stadens hyreshusbolag har i Raseborgs stads namn upprättats ett koncernkonto (beslut i stadsstyrelsens koncernsektion ). Saldot på koncernkontot var ,46 per I enlighet med rekommendation om behandling av koncernkonto i bokslutet har ,38 bokförts till kortfristigt främmande kapital, lån från övriga långivare., ,19 till övriga fordringar i dotterbolag och 82,27 till resultaträkningen (ränteinkomster 93,77, serviceavgifter 11,50 ). 8. Dotterbolagens avskrivningar har korrigerats i koncernsbokslutet så att de motsvarar stadens avskrivningsplan. 145

150 7.18. Förteckning över använda bokföringsböcker Dagbok Huvudbok Resultaträkning Balansräkning Bokslutsspecifikationer Använda verifikattyper Raseborgs stad verifikatnummer 001 Huvudbokens IB Memorialverifikat Fördelning GTR-produktion ledningsfunktion Fördelning GTR-produktion till beställarenhet Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löner Utkomststöd Inköpsreskontra, utbetalningar Försäljningsreskontra, ekonomiavdelningen Inköpsreskontra Rondo Försäljningsreskontra, socialkansliet Försäljningsreskontra, hälsovård Försäljningsreskontra, utsocknes besök Försäljningsreskontra, musikinstitutet Försäljningsreskontra, tandvård Försäljningsreskontra, mbi Försäljningsreskontra, bildningskansliet Försäljningsreskontra, int.serv.övrigt Intern fakturering Försäljningsreskontra, museiverksamhet Försäljningsreskontra, kulturverksamhet Försäljningsreskontra, åldringsvård Försäljningsreskontra, dagvård (barn) Försäljningsreskontra, eftermiddagsvård Försäljningsreskontra, idrottsbyrån Försäljn.resk., samhällstekniska kansliet Försäljningsreskontra, hyror Försäljningsreskontra, bostadslån Försäljningsreskontra, inbetalningar

151 001 Ingående saldon Memorialverifikat Anläggningstillgångar Sonet lageröverföring Sonet lager Ekenäs Kontoutdragshändelser Löner Inköpsreskontra, utbetalningar Inköpsreskontra, Rondo Försäljningsreskontra, inbetalningar Försäljn.res.,vattenfakturering, Komartek Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering Använda verifikattyper Ekenäs Energi verifikatnummer 001 Ingående saldon Memorialverifikat Fördelningar av administrativa kostnader Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löner Inköpsreskontra, utbetalningar Inköpsreskontra, Rondo Försäljningsreskontra, inbetalningar Försäljningsreskontra, övr. arbetsfakturering

152 8. Noter till koncernen PRINCIPER OCH METODER FÖR UPPGÖRANDE AV KONCERNBOKSLUT Koncernbalansräkningen följer kommunens värderings- och periodiseringsprinciper. Kommunens och dottersamfundens inbördes innehav har eliminerats med tillämpning av parivärdemetoden. Alla väsentliga inbördes fordringar och skulder har eliminerats. Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens eget kapital. Avskrivningarna på dottersamfundens bestående aktiva har rättats så att de stämmer överens med koncernens avskrivningar enligt plan. Rättelsen har bokförts på kontona överskott/underskott från föregående räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens överskott/underskott i dottersamfundets eget kapital. Av bolagen som hör till koncernen har Ekenäs Energi Ab inte inkluderats i koncernbokslutet. Företaget har inte haft någon verksamhet under året och dess balansomslutning är liten. Verksamhetens intäkter BS 2011 BS 2010 Raseborgs stad totalt (se 7.2.) Omsättning Samkommuner Övriga bolag Hyresintäkter och andra fastighetsintäkter i fastighetsbolag Elimineringar i koncernen Raseborgs stad Raseborgs Vatten Ekenäs Energi Fastighetsbolag Samkommuner Övriga bolag Totalt Extraordinära intäkter och kostnader BS 2011 BS 2010 FAB Lövkulla Strömkarl - understöd statskontoret 47 0 FAB Dönsbyvägen - bl.a. understöd 36 0 FAB Lingonsvatro - understöd statskontoret 27 0 BAB Karis Nejlikan - bl.a. understöd 20 0 BAB Ljunghed 14 0 FAB Tranan - bl.a. upphävn. av bost.reservering 13 0 Karis Industrifastigheter - återföring av reservering 8 0 HNS 3 3 Ekenäs Energi Avtalsenlig ersättn. för försenad överl. av kraftv Diverse mindre intäkter i fastighetsbolagen 6 15 Extraordinära intäkter totalt

153 Försäljningsvinster och -förluster BS 2011 BS 2010 Vinst vid försäljning av mark- och vattenområden byggnader fasta konstr. o anläggningar 0 0 maskiner o. inventarier 0 12 aktier och andelar 0 15 övriga Försäljningsvinster totalt Förlust vid försäljning mark och vattenområden 0 1 fasta konstr. o anläggningar 0 0 övr.aktier o andelar övriga 0 4 Försäljningsförluster totalt Specifikation av förändring av bokslutsdispositioner BS 2011 BS 2010 och reserveringar som ingår i resultaträkningen Avskrivningsdifferens Karis stads hyreshus Gumnäsvägen 2 FAB -8 0 Knattegården FAB -3 0 Dönsbyvägen BAB Karis Nejlikan BAB Koskenkylänraitti KOY -5 0 Lingonsvatro FAB Ljunghed BAB -8 0 Lövkulla Strömkarl FAB -9 0 Pojo Solbacken FAB 22 0 Pojovägen FAB 61 0 Tranan FAB Bäljarspark FAB Bostadshusreservering Karis stads hyreshus Karis Industrifastigheter Dönsbyvägen BAB Karis Nejlikan BAB Koskenkylänraitti KOY Lingonsvatro FAB Ljunghed BAB -8 0 Lövkulla Strömkarl FAB Tallbacka FAB Tranan FAB Bäljarspark FAB Övriga reserveringar Nylands Förbund -2 1 Totalt

154 Anslutningsavgifter bokade bland bestående aktiva BS 2011 BS 2010 Anslutningsavgifterna bokas i koncerbolagen på flera olika konton (immateriella tillg, övr tillg. med lång verk-. nningstid och mark- och vattenområden). Nedanför spec. på de totala anslutningsavgifterna i boksluten. Karis stads hyreshus FAB Pojo bruksfastigheter FAB Dönsbyvägen BAB Gumnäsvägen 2 FAB Karis Industrifastigheter Ab Karis Nejlikan BAB Knattegården FAB 8 8 Koskenkylänraitti KOY 9 9 Lingonsvatro FAB Lövkulla Strömkarl FAB 5 5 Tallbacka FAB Pojo Solbacken FAB 1 1 Pojovägen FAB Tranan FAB Bäljarspark FAB 3 3 Knipnäs FAB Karis Fjärrvärme Ab 23 0 Totalt Specifikation av eget kapital BS 2011 BS 2010 Grundkapital Ökningar 0 0 Minskningar 0 0 Grundkapital Uppskrivningsfond Ökningar 0 0 Minskningar Uppskrivningsfond Övriga fonder Ökningar Minskningar 0-20 Övriga fonder Överskott från tidigare verksamhetsperioder Räkenskapsperiodens överskott/underskott Eget kapital totalt Avsättningar BS 2011 BS 2010 Avsättningar för pensioner Raseborgs stad (se närmare 7.9.) HNS Övriga avsättningar Raseborgs stad (se närmare 7.9.) HNS patientskadeförsäkring övriga Avsättningar totalt

155 Kortfristigt främmande kapital BS 2011 BS 2010 Passiva resultatregleringar varav väsentliga poster Raseborgs stad inkl. affärsverk (se 7.11.) Periodisering av räntor Periodisering av löner och lönebikostnader Statsandelsförskott FAB Pojovägen Periodisering av räntor HNS Periodisering av räntor Periodisering av löner och lönebikostnader Perisodisering av patientförsäkringar Eteva Periodisering av löner och lönebikostnader Kårkulla LUAKK Periodisering av löner och lönebikostnader Övrigt kortfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital totalt Bolagens eget kapital enligt bolagens korrigerat med avskr. avskr.diff,frivilliga bokslut enl. stadens avskr.plan reserveringar o och intresebolagskorr. kapitallån Raseborgs stad Fastighetsbolag Fastighets Ab Karis stads hyreshus FAB Pojo Bruksindustri FAB Knipnäs Pojo Affärscentrum Ab Bostads Ab Dönsbyvägen FAB Pojovägen FAB Karis Poliskammare Pojo Industriby Ab FAB Pojo Solbacken Bostads Ab Karis Nejlikan Bostads Ab Karis Panorama Bostads Ab Ljunghed Fastighets Ab Bäljarspark Fastighets Ab Knattegården Fastighets Ab Lingonsvatro Fastighets Ab Lövkulla Strömkarl Fastighets Ab Tranan FAB Tallbacka Karis Industrifastigheter Ab KOY Koskekylänraitti FAB Gumnäsvägen FAB Bruksbostäder Övriga bolag Lövkulla Värme Ab Forsby Värme Ab Karis Fjärrvärme Ab Samkommuner (Raseborgs andel av kapitalet) Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Kårkulla samkommun Nylands Förbund Eteva Länsi-Uudenmaan Ammattikoulutusky Västra Nylands Folkhögskola Bolagens eget kapital

156 Specifikation av koncernbolagens ansvarsförbindelser BS 2011 BS 2010 samt leasingansvar Ansvarsförbindelserna specificerade enligt specifikationer i bolagens egna bokslut. Intecknade pantbrev för lån Bruksbostäder FAB byggnader Knattegården FAB Ljunghed BAB Lövkulla Strömkarl FAB TOTALT legorätt på byggnader Dönsbyvägen BAB Karis Nejlikan BAB Koskekylänraitti KOY Lingonsvatro FAB Pojo Solbacken FAB Tranan FAB Bäljarspark FAB TOTALT Ospecificerade panter och inteckningar totalt Karis stads hyreshus FAB Gumnäsvägen 2 FAB Tallbacka FAB HNS Eteva Kårkulla LUKSIA TOTALT Raseborgs stads borgen Knipnäs FAB Pojovägen FAB Pojo Affärscentrum Karis stads hyreshus FAB Karis Fjärrvärme Ab Pojo Servicebostadsstiftelse TOTALT Hyresförbindelser Nylands förbund Eteva 4 4 TOTALT Leasinghyresavtalsansvar Nylands förbund 4 4 HNS Eteva 2 2 Kårkulla TOTALT

157 Väsentliga förändringar i samkommunandelar Samkommun Balansvärde Ökningar Minskningar Balansvärde Kommundens andel skillnad % under räkenskapsperiode n under räkenskapsperiode n av samkommunens grundkapital HNS ,05 2,41 % , , ,39 Eteva ,74 1,60 % , , ,96 Kårkulla ,22 7,53 % , ,22 0,00 Länsi-Uudenmaan koulutuskeskus ,12 7,88 % , , ,35 Västra Nylands Folkhögskola ,88 56,26 % , ,27-20,39 Nylands Förbund 1 771,03 2,68 % 1 771, ,92 0, , , , ,98 153

158 9.

159 INNEHÅLL Sida 1 Verksamhetsberättelse 1.1 Årsöversikt Verksamheten i resultatenheterna Elnätsverksamhet Servicetjänster (sidoordnad verksamhet) Elförsäljning Fjärrvärme Elproduktion Miljö Intern kontroll och riskhantering Ekonomi Förvaltning och personal Direktionen Personal Resultaträkning Särredovisning av resultaträkning Balansräkning Särredovisning av balansräkning 15 4 Verksamhetssammandrag per resultatenhet - inkl. budgetutfall och särredovisad balansräkning 4.1 Ekenäs Energi totalt Elnätsverksamhet Elförsäljningsverksamhet Fjärrvärme Sidoordnad verksamhet Elproduktionsverksamhet 31 5 Tablå över investeringar 34 6 Finansieringsanalys 35 7 Noter 7.1 Noter angående tillämpade bokslutsprinciper 36

160 7.2 Verksamhetsintäkter per resultatenhet Försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva Förändringar i bestående aktiva Aktier och andelar Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) Eget kapital Avsättningar Främmande Kapital Lån som förfaller till betalning senare än 5 år enligt amorteringsplan Passiva resultatregleringar Antal anställda Löner och arvoden Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de 41 investeringar som avskrivs enligt plan 7.15 Handel med utsläppsrätter Förteckning över använda bokföringsböcker 42 8 Fördelningsgrunder för resultat- och balansräkning 43 9 Underskrifter 44

161 1 Verksamhetsberättelse Årsöversikt Året 2011 var väderleksmässigt mycket omväxlande. Vintern var kall och mycket snörik. Sommaren var varm, likaså hela hösten. Verksamheten inom Ekenäs Energi är mycket beroende av väderleken. Den långa kalla vintern ledde till höga marknadspriser på el. Detta kombinerat med en högre elförsäljning än normalt, ledde till att terminssäkringarna på el inte räckte till och Ekenäs Energi var tvungen att köpa el till mycket höga spot-priser. Detta ledde till euros förluster i elförsäljningen. Även om den kalla vintern gynnade fjärrvärmeförsäljningen, ledde den onormalt varma hösten till att värmeförsäljningen var över 10 % lägre än året innan. Under hösten har marknadspriset på el rasat med över 30 % vilket lett till att den egna elproduktionen och produktionen i Kanteleen Voimas kraftverk, där Ekenäs Energi är delägare, har lidit av svag lönsamhet. Försäljningen av CO2-utsläppsrätter under året räddade dock resultatet på fjärrvärme- och elproduktionsenheten. Priserna på CO2-utsläppsrätterna har halverats under året. Den hårda höststormen den satte både elnätet och personalen på prov. Stora skador uppstod i Baggby- och Leksvall området. Trots omfattande skador på nätet var det ytterst få kunder som drabbades av längre elavbrott. Reparationsarbetena fortsatte in i januari Nya satsningar Arbetet med den nya 110 kv:s högspänningslinje från Skrittskog till Österby har mött på motstånd, främst från regionnätsinnehavaren Fortum. Detta har lett till att projektet försenas åtminstone med ett år. Trots motgångarna fortsätter projektet med målsättning att få en ny högspänningslinje till Ekenäs för att leveranssäkerheten skall kunna fås till en nivå som motsvarar dagens krav. Investeringen i ny biobränslepanna i Pojo kom igång under sommaren. Den nya anläggningen tas i drift under vintern Under hösten byggdes ett förbindelserör mellan kyrkobyn och Tallbacka vilket gjorde att den gamla oljeanläggningen i Tallbacka kunde tas ur bruk. Den totala investeringen i värmeanläggning och fjärrvärmerör uppgår till 3 MEUR. Investeringsstöd på har erhållits från staten. För att förbättra leveranssäkerheten i Ekenäs centrum byter man ut den gamla 2,5 MW:s reservanläggning vid bollhallen i Ekenäs till en 5 MW:s lättoljepanna. Oljeförvärmningen i Björknäsanläggningen byggs om från el till fjärrvärme. Samtidigt renoveras ventilationsapparaturen i oljeanläggningen. På hösten förvärvades Fortums aktier i Karis Fjärrvärme Ab. Således ägs bolaget nu till 100 % av Raseborgs stad/ekenäs Energi. Ett investeringsprojekt med målsättning att bygga en ny 5 MW:s biobränsleanläggning i Bäljars, Karis, startades upp i Karis Fjärrvärmes regi. Personalutveckling Generationsskiftet fortsatte under år Hela 3 personer gick i pension under året och nyanställningar har gjorts. En satsning i personalens arbetshälsa har gjorts. Personalenkäten som gjordes under våren visade att det fanns tydliga brister i personalens välmående. Som ett verktyg till att förbättra arbetshälsan har man deltagit i stadens Feel It-projekt. Arbetet med att förbättra personalens arbetshälsa fortsätter under

162 Även om verksamhetsåret varit mycket omväxlande och utmanande har personalen arbetat föredömligt och bidragit till att verksamhetens resultat är gott. Därför vill jag framföra ett stort tack till hela personalen! Bokslutet för år 2011 visar en vinst på ,60 vilket föreslås överföras till kontot för vinst och förlust från tidigare år. Roald v Schoultz 1.2 VERKSAMHETEN I ENHETERNA Elnätsverksamhet Året började med mycket snö som ledde till att en del av gatufördelningsskåpen var helt täckta under snön. För att trygga skåpen från att bli omkullplogade i framtiden togs redan år 2010 ett beslut att utrusta alla gamla och alla nya gatufördelningsskåp med en sk. mast för att underlätta synbarheten. Det arbetet har fortsatt under år Efter sommaren kunde en klar trend synas i ett ökande antal av el-anslutningsavtal. Under år 2011 förekom det sex oplanerade avbrott i eldistributionen på 10 kv och tre oplanerade avbrott på 110 kv linjen. Den drabbades hela landet av Dagmar stormen, ett oväder som ödelade en stor del av eldistributionen på många håll. På Ekenäs Energis distributionsområde berördes centrum/stadsdelen inte alls, delar av Österby/Vesterby ca. 6 timmar, Leksvall 8 timmar, landsorten (Baggby/Eckerö) 5 timmar och Langansböle med två 5 minuters avbrott. I både Leksvall och Baggby var några sommarstugor en längre tid utan ström på grund av att träd hade fallit på 10 kv och 0,4 kv linjerna. Elstolparna måste bytas och linjerna låg avbrutna på marken. Övriga elavbrott som skett under 2011 har varit planerade på alla spänningsnivåer. De har berott på ombyggnad, utvidgningar och servicearbeten på elnätet. I början av året påbörjade en av personalen en tvåårig skolning för Specialyrkesexamen i Teknik hos Rastor & Axxell som är riktad för arbetsledare. Fem av personalen påbörjade i slutet av år 2011 en skolning hos Edupoli. Fyra personer inledde en tilläggskolning på 1,5 år som leder till yrkesexamen för elnätsmontör, och en har inlett en tilläggsskolning på 1,5 år för specialyrkesexamen inom elnät för arbetsledare. För att trygga en störningsfri distribution påbörjades en effektiverad röjning av 10 kv linjerna med hjälp av utomstående arbetskraft. En effektiverad röjning av el-linjerna krävs i flere år framåt. Den el-tekniska beredskapen har skötts av Ekenäs Energis dejoursteam som för tillfället består av fem personer. Diverse utryckningar och reparationsarbeten har sysselsatt dejourerna. I Sköldargård har en stolptransformatorstation bytts ut till en parktransformatorstation. Samtidigt har både lågspänningssidan och gatubelysningen förnyats. Projektet har utförts i samråd med Karis Telefon, Relacom och Samhällstekniska sektorn i Raseborg och kostnaderna har fördelats mellan de olika parterna. Liknande projekt som ovan har också varit Åsbacken i Österby och Gesällvägen i Horsbäck. Samarbetet mellan Karis Telefon, Relacom, Samhällstekniska och Ekenäs Energi, som i sin helhet styrt och genomfört projekten, har löpt bra. Ansökan om byggnationstillstånd från Energimarknadsverket för 110 kv starkströmslinjeprojektet har fortsatt under Avgörandet av byggnationstillståndet ligger hos Energimarknadsverket som inte har kunnat fatta ett beslut på basen av de tillställda dokumenten i den ursprungliga anhållan. Energimarknadsverket har bollat frågan mellan Fortum och Ekenäs Energi sedan augusti Beslut i frågan väntas under våren

163 Arbetet med IDUS underhållssystemet som valdes till system för den lagenliga och nödvändiga preventiva underhållssidan på fjärrvärme-, elnäts-, och servicesidan har fortsatt med implementering på fjärrvärmesidans processer. Systemet fungerar i processen enligt fordringarna men visade sig dock inte lämpa sig för elnät och fjärrvärmenäts underhåll. I slutet av år 2011 har en tilläggsmodul för underhåll till det redan befintliga Tekla XPower införskaffats. På grund av höjda kostnader och finansiering av uppgraderingar och investeringar i elnätet gjordes en prishöjning på elöverföringspriserna Sammanlagd fakturerad el-överföring, GWh 91,8 93,4 93,0 95,1 89,6 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar Högsta aktiva effekttopp/år, MW 20,27 18,35 20,4 21,2 21,8 Lågspänningsnät, km ,6 582,6 583,6 585,6 Mellanspänningsnät, km Antal el-stationer Antal transformatorstationer Servicetjänster Under året har servicetjänster erbjudits både den kommunala och privata sidan samt internt på Ekenäs Energi. Kabelvisning och visning av fjärrvärmerör har ökat och skolning av ny personal på grund av pensionering påbörjats. Eftersom Ekenäs Energi ansvarar för servicen av gatubelysning i hela Raseborgs stads område så har också kablar tillhörande gatubelysningen tagits med i kabelvisningen. I början av året påbörjade två av personalen en tvåårig skolning för Specialyrkesexamen i Teknik hos Rastor & Axxell som är riktad för arbetsledare. Som större kommunala arbeten inom Raseborgs stad har elinstallationer utförts i Stallörsparken i Roddskjulet, Simmis, och Sköljhuset. I andra fastigheter har både mindre och större elinstallationer utförts och i skolor har datanät samt videokanoner installerats. På Kungsgatan togs en ny julbelysning med LED-lampor i drift och på torget belystes julgranen med nya LED-lampor. Energiåtgången är ca 20% av den gamla belysningens energiåtgång. Enligt EU direktiv får inte HQL (kvicksilver lampor) säljas efter år På gatubelysningssidan har armaturer utbytts och ombyggnad från användning av HQL (kvicksilver lampor) lampor till Natrium fortsatt. Gatubelysningen på Baggövägen förnyades och planeringen för att förnya gatubelysningen på hela Raseborgsvägen sattes i gång. Arbetet med att gå igenom och uppdatera befintliga ritningar och dokument har fortsatt. En deltidsanställd har blivit heltidsanställd på viss tid. Planeringar på olika spänningsnivåer och gatubelysning har utförts på nya Trafikcenter vid järnvägsstationen, Formansalléns ändring, Kursand nya bostadsområde i Österby och Langansböle nya bilcenter för Veho. På grund av ökat effektbehov i området av Langansböle och Horsbäck har planeringen av en ny 30 kv elstation i området påbörjats. 5

164 Ett nytt arbetsordersystem har tagits i bruk. Systemet har ytterligare effektiverat faktureringen av servicetjänster. Ekenäs Energi handhar också servicen på el- och automationssidan på anläggningar ägda av Raseborgs Vatten såsom Skeppsholmen och pumpstationerna Antal arbetsobjekt i Raseborgs stad Antal övriga tjänster Antal arbetstimmar Fakturering (1000 ) 352,7 315,7 451, Elförsäljning Utmärkande för elmarknaden under år 2011 har varit stora prisfluktuationer, oro på marknaden och växlande väder. Medelpriset per månad på el på den nordiska marknaden har under 2011 varit som lägst 33,34 /MWh och som högst 68,92 /MWh. Den kalla vintern 2011 höjde elförbrukningen under de första vintermånaderna. Då var även spotpriserna som högst. Terminssäkringarna för ifrågavarande period var för små, detta ledde till att man måste köpa in elen till dyrt marknadspris. Hösten 2011 var däremot en varm höst vilket märktes i elförsäljningen i form av lägre försäljning än föregående år. P.g.a den ovanligt varma och våta hösten/vintern 2011 har nivån på vattenreservoarerna i Norge varit väldigt god vilket lett till låga spot-priser. Även det rådande marknadsläget med kriser runtom i Europa har skapat oro på marknaden vilket även det påverkat prisnivån. Kärnkraftproduktionen i Sverige kom ordentligt igång i november. Tariffpriserna höjdes med c.10 %. Offertpriserna har följt marknadspriserna. Den egna produktionen i Björknäs samt vindkraften från Saba Wind har under året köpts in till marknadspris. Produktionen i Haapavesi torvkraftverk har sålts till marknadspris men införskaffats till produktionspris. Detta år har det lett till kostnader för Ekenäs Energi eftersom marknadspriset var lågt under hösten. Kunderna har under 2011 flitigt bytt el-leverantör pga.vissa företags offensiva marknadsföring. Många har dock efter el-leverantörbytet valt att byta tillbaka till Ekenäs Energi. Antalet kunder som endast tar överföringen av Ekenäs Energi är vid utgången av st. Antalet kunder utanför det egna nätområdet är 559. Elförsäljningen till Hangö stad och Raseborg fortsätter 2 år framåt då Ekenäs Energi vann offertrundan som Hangö och Raseborg genomförde under hösten Tack vare konkurrenskraftiga offertpriser till kommuninvånarna har många förbrukare utanför Ekenäs Energis nät valt att köpa el från det lokala elbolaget. 6

165 Inköp el totalt i GWh 81,1 111,6 78,0 94,9 93,6 Vattenfall GWh 0 63,6 38,3 14,5 8 Kanteleen Voima GWh 68,3 33,6 25,9 54,4 56,9 Vindel GWh 12,8 14,4 9,7 9,9 12,4 Björknäs kraftvärmeverk GWh 4,1 16,1 16,3 Egen försäljning, fakturerat GWh 75,5 106,5 72,3 89,1 88,3 Totala antalet avtal vid årets slut Antalet avtal utanför nätområdet Andra elbolags försäljning i EEV:s nät 36,9 37,8 38,5 38,2 36,8 GWh Antalet kunder med endast överföring Försäljning utanför det egna nätet GWh 8,4 50,9 17,6 29,9 32, Fjärrvärme Ekenäs: Produktionen och distributionen av värme från Björknäs kraftvärmeverk har fungerat bra under året inga större störningar har förekommit. På grund av varmare väder i slutet av 2011 har värmeförsäljningen minskat med ca.14 % i förhållande till Personalen har på ett bra sätt bidragit till att anläggningarna har körts optimalt och endast 1 % av värmen har producerats med tjockolja och resten med biobränsle. Kraftverkspannan är baslastpanna och har fungerat bra under året, underhålls stopp utfördes i maj och kontroller utfördes på väsentliga delar av pannan och i dessa framkom att vissa tecken finns på att viss korrosion finns i pannan. Dessa kommer att noggrant att följas upp före garantitidens slut. Bränsle skraptransportörer är också utsatta för korrosion som också följs upp. I september kördes kraftverket ner ytterligare en gång för service och reparation av en stor del av de brister som märktes i maj. Sermet-pannan (gamla biopannan) har tillsammans med leverantören MW-Power nåts en uppgörelse angående ekonomaiserns korrosions problem och pannan kommer att byggas om under nästa år. Mindre servicearbeten utfördes på Sermet-pannan under sommaren. Uppbyggnaden av eget biobränsle lager visade sig vara ett klokt beslut då det tidvis under vintermånaderna var svårt att få tillräckligt med dom volymer bränsle som behövdes. Med tanke på framtiden investerade Ekenäs Energi på en ny bio bränsle terminal som anlades i Bäljars i Karis så att säga i mitten av vårt kommande ansvarsområde Ekenäs, Karis, Pojo. Biobränslepriserna har varit stabila under året, biobränsle inköpen har minskat i motsvarande grad som värmeförsäljningen har minskat. På grund av ett något lägre biobränsle pris kunde Ekenäs Energi sänka energipriset till kunderna med 1,5%. Ett digert investerings program startade genast i början av året med installation av en fjärde distributions pump för fjärrvärme. Senare under året har projekt med sanering av olje pannornas ventilation och oljeförvärmning kommit igång. Även utbyte av reservanläggningen bakom bollhallen kom igång under senhösten, gamla reservanläggningen hade 2,5 MWs effekt och den nya har 4,9 MWs effekt och en tillräckligt stor fjärrvärme pump för att kunna pumpa ut vattnet. Förebyggande underhållsprogram upphandlades under våren och togs i bruk under sommaren med hjälp av extern hjälp under sommaren som matade in största delen av produktionsanläggningarnas utrustningar. 7

166 Energi mätarna i Ekenäs är samtliga fjärravlästa. Övriga områden (Pojo och Snappertuna) avläses manuellt. Personalstyrkan förstärktes med en person under året för att bättre kunna motsvara den ökande mängden jobb. Jobbmängden ökar eftersom Ekenäs Energi själva kommer att sköta drift, jour och övriga uppgifter i Pojo fr.o.m Takten på fjärrvärme utbyggnaden i Ekenäs börjar minska på grund av att de flesta fastigheter, och i synnerhet större fastigheter, redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Miljögranskning utfördes i september av NTM-centralen utan större anmärkningar. EKO Energi certifierings-avtal ingicks mellan Ekenäs Energi och Finlands naturskyddsförbund under början av året. Energieffektivitetsavtal har ingåtts med Motiva för att både för Ekenäs Energi som företag bli effektivare med att använda energi samt för att se till att våra kunder blir effektivare på att använda energi. Bottenaskan från fastbränsleanläggningarna har godkänts och använts som åker- och skogsgödsel enligt beslut från Evira. Flygaskan är fortfarande klassat som problemavfall och transporteras till Ekokem i Kouvola. Arbetsskyddsinspektion utfördes under våren av Regionförvaltningscentralen på kraftvärmeverket Industrigatan 7 med några anmärkningar som nu är åtgärdade. Arbetsskyddsmöten har hållits kontinuerligt under året. Pojo: Investeringarna har under året dominerat verksamheten i Pojo. Dessa har varit: byggandet av fastbränslepannan, fjärrvärmerör -dragningen från kyrkbyn till Tallbacka via nya fastbränslepannan på Åbovägen 261 och förnyande av automation och pumpkapaciteten i kyrkbyns oljeanläggning. Bygglovet för fastbränslepannan förorsakade smärre förseningar men markbygget med sprängningar kom igång under våren och byggarbetet startade på allvar efter sommaren och har sedan dess fortskridigt i bra takt. Största delen av utrustningen såsom panna, kringutrustning och utrustning till bränsle lagret installerades före julen. Byggandet av fjärrvärme linjen från kyrkbyn till Tallbacka startade planenligt i början av maj men försenades på grund av en hel del kanalsprängning på rutten. I oktober var linjen framme i Tallbacka och oljepannan kunde kopplas bort och distributionen skötas via värmeväxlare som monterades i befintliga oljecentralen i Tallbacka då den ena oljepannan demonterades. På kyrkbyns oljecentral byttes automationen och fjärrvärmepumparna ut, detta arbete var tidsödande och besvärligt då gammalt skulle ersätta nytt och driften hela tiden skulle fungera, detta fungerade dock bra tack vare gott samarbete mellan personalen och planerare Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt MW Såld anslutning enligt avtal, MW 46,8 49,5 50,3 50,9 Antal anslutningar, st Levererad energimängd, GWh 85,3 99, ,7 Fjärrvärmenät, km 39,4 41, Högsta effekttopp, MW 23,60 31,00 34,05 39,19 Uppvärmd volym, 1000 m³ Installerade fjärrvärmemätare

167 1.2.5 Elproduktion Elproduktionen vid biokraftvärmeverket i Ekenäs har fungerat bra under året utan större driftsstörningar. Elproduktionen har varit i drift under hela året med undantag av kraftverkets servicestopp i maj och september, samt den varmaste sommarperioden i juli-augusti då elproduktionen kördes ner pga varma oljetemperaturer. Vädret var kallt under början av året och även elpriset var förhållandevis högt. Medelproduktionspriset under januari-mars var ca 65 /MWh då också drygt 40 % av årets elproduktionsmängd producerades. Däremot var slutet av året förhållandevis varmt och även elpriset var lågt. Under tidsperioden oktober-december producerades 18 % mindre el än under motsvarande tidsperiod Totalt sett kunde ändå produktionens målsättningar huvudsakligen nås under året mål 2011 Installerad effekt, elproduktion [MW] 3,5 3,5 3,5 Produktionsmängd [MWh] Medelpris på producerad el [ /MWh] 41,89 64,36 52,37 Max elpris [ /MWh] 1400, ,11 150,05 Elproduktionens tillgänglighet [%] - 93,1 % 97 % 97,5 % Elproduktionens drifttimmar [h] Elproduktionens medeleffekt under drift [MW] 2,26 2,25 2, MILJÖ Elens ursprung Av den el Ekenäs Energi sålde under år 2011 (93,6 GWh) producerades 25 % med fossila bränslen (kol, jordgas och olja) samt torv; 55 % med förnybara energikällor (vattenkraft, biobränslen eller vindkraft) och 20 % med kärnkraft. Utsläppshandel Produktionsanläggningarna i Ekenäs beviljades totalt ton utsläppsrätter år Från tidigare år hade man oanvända utsläppsrätter totalt ton. Under 2011 såldes totalt ton utsläppsrätter. Utsläppsmängden från den egna produktionen år 2011 var, beräknat på basen av förbrukad olja, 420 ton CO 2. Under året ansöktes även om gratis utsläppsrätter för den följande utsläppshandelsperioden Enligt det preliminära beslutet från Arbets- och Näringsministeriet beviljas Ekenäs Energi totalt ca ton utsläppsrätter under följande period, så att mängden gratis utsläppsrätter per år minskar årligen från ca ton år 2013 till ca 6900 ton år Utsläppshandelsregistrets säkerhetskrav har förstärkts under året, vilket har föranlett extra arbete för personalen på Ekenäs Energi. 9

168 1.4 INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Ekenäs Energi följer de bestämmelser, föreskrifter och beslut som är definierade i Raseborgs stads förvaltningsstadgan och instruktioner. Budgeten och ekonomiplanen är uppställd i enlighet med dessa. Stadsstyrelsen har givit separata direktiv om förverkligande av budgeten om anskaffningar och upphandlingar, budgetens bindande nivåer och kontoplan och rapportering. Ekenäs Energi har utsett ansvarspersoner och kontrollörer för utbetalningar, samt ansvarsorgan och personer för investeringsprojekten. Verksamheten inom Ekenäs Energi är av den karaktären att oförutsedda händelser inom affärsverket eller i omvärlden kan påverka verksamheten i mycket stor grad. Därför är det ytterst angeläget att verket garderar sig mot oförutsedda händelser på bästa möjliga sätt. Inom alla enheter följer man sina egna säkerhetsföreskrifter och uppgjorda riskpolicies. I elförsäljningsenheten följer man en riskpolicy som är uppgjord år 2006 tillsammans med Vattenfall. Fjärrvärme och elproduktionsenheten följer Kaukolämpöliiketoiminnan riskikäsikirja, Raportti T26/2001, utgiven av Suomen Kaukolämpö Oy (nuvarande Energi-industri r.f.) och Kattilalaitoksen vaaran arviointi ja riskien hallinta, senast uppdaterad (uppgjord specifikt för Ekenäs Energis anläggning på Industrigatan 7 i Ekenäs). Elnätsenheten följer elsäkerhetsföreskrifterna uppgjorda av Arbets- och näringsministeriet samt de egna säkerhetsföreskrifterna. De största riskerna i verksamheten är följande: - Volymrisker orsakade av väderlek både inom fjärrvärme-, elnäts- och elförsäljningsverksamheterna - Tekniska risker i fjärrvärme- och elproduktion samt elnätsverksamheten - Prisrisker hänförda till marknadspriserna på el samt terminssäkringar av elinköp och elförsäljning - Risker anknutna till andelar i produktionsbolag såsom teknikrisk, elprisrisk, risk för bränslebrist. 1.5 EKONOMI Försäljning (Inkl. interna kostnader och intäkter) Totalt milj. EUR 9,35 9,64 12,58 12,77 15,91 15,13 Elnätsverksamhet milj. EUR 2,32 2,46 2,69 2,71 3,11 3,14 Elförsäljning milj. EUR 4,12 3,51 5,51 4,03 4,32 4,32 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 2,61 3,22 3,91 5,58 6,97 6,21 Sidoordnad verksamhet milj. EUR 0,30 0,45 0,47 0,45 0,46 0,60 Elproduktions verksamhet milj. EUR 0,85 Resultat efter finansiella poster (Inkl. interna kostnader och intäkter) Totalt milj. EUR 0,35 1,47 0,08 0,80 1,96 0,70 Elnätsverksamhet milj. EUR 0,24 0,33 0,27 0,10 0,73 0,48 Elförsäljning milj. EUR -0,20 0,59-0,53-0,16 0,43-0,26 Fjärrvärmeförsäljning milj. EUR 0,36 0,46 0,30 0,85 0,53 0,32 Sidoordnad verksamhet milj. EUR -0,05 0,09 0,04 0,01 0,06 0,00 Elproduktions verksamhet milj. EUR 0,15 10

169 1.6 EKENÄS ENERGIS FÖRVALTNING OCH PERSONAL Direktionen 2011 Energidirektionens sammansättning för mandatperioden : ordförande Ralf Gahnström suppleant Martin Stenström viceordf. Mikko Sievänen suppleant Bo-Erik Ekholm ledamot Kari Arvola suppleant Veikko Kauppinen ledamot Agneta Evers suppleant Ulla Lindström-Dahl ledamot Britt-Marie Granström suppleant Isa Forsbäck ledamot Marianne Isaksson-Heimberg suppleant Janine Winter ledamot Jan Holmberg suppleant Michael Nyberg Stadsstyrelsen representeras av Henrik Lindholm. Ronny Lindroos och Patrik Holmlund har fungerat som personalrepresentanter år Energidirektionen har sammankommit till 9 protokollförda möten under Föredragande har varit energidirektör Roald von Schoultz Organisation och personal år 2011 Direktionen för Ekenäs Energi Energidirektör Roald von Shoultz Kundtjänst/Ekonomi Elinköp & Elförsäljning Alexandra Lundmark Fjärrvärme Ulf Bäckman Elnät & Service Kaj Westberg IT Thomas Sandell Kundrådgivare Fredrika HIndrén Produktionschef / Arbetsledning Frank Hoverfelt Lager Sven-Ole Sjöblom Underhåll Andreas Talling Service Håkan Fagerström Mätare Peter Holmlund Elnät Håkan Björkqvist Kundrådgivare Regina Silver Ekonomisekreterare Jerker Lindroth Elförsäljning Marie Hägglund Elförsäljning Ulla Gerkman ( ) Kundrådgivare Birgitta Degerlund ( ) Drift Meka, Process, Bränsle Niclas Hindersson Drift El, Automation Bo Ekholm Drift Vatten, Instrument Marco Rönkkö Drift Mek, Process, Bränsle John Damén Fjärrvärmeingenjör Tommy Ahlgren Ritare Bjarne Westerlund Ritare Patrik Förström Eltekniker Peter Jung Elmontör Bill Talling Elmontör Andreas Weckström Elmontör Patrik Holmlund Elmontör/Grävmaskin Marcus Ekholm Elhjälpmontör/Lastbil Rune Söderström Elmontör Fredrik Lindholm Elmontör Ronny Lindroos Elmontör Sergei Trofimov Underhållsplanerare Ludvig Lindström inhoppare Personalstyrkan bestod av tjugosju månadsavlönade, av vilka tre stycken på deltidspension, en säsongsarbetare och sju timavlönade. Personalen har informerats om aktuella ärenden på veckomöten som hållits cirka en gång per månad, med undantag för sommarmånaderna. 11

170 2.1 R E S U L T A T R Ä K N I N G Exkl. interna kostn. och intäkter Omsättning , ,32 Övriga rörelseintäkter , ,41 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden , ,26 Köp av tjänster , , , ,85 Personalkostnader Löner och arvoden , ,28 Lönebikostnader Pensionskostnader , ,14 Övriga lönebikostnader , , , ,78 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan , ,66 Övriga rörelsekostnader , ,14 Rörelseöverskott , ,30 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter , ,58 Övriga finansiella intäkter , ,54 Till kommunen betalda räntekostnader -578,06 Till övriga betalda räntekostnader , ,73 Ersättning för grundkapitalet , ,12 Övriga finansiella kostnader , ,23-107, ,34 Överskott (underskott) före extraordinära poster , ,96 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 0, ,92 Räkenskapsperiodens överskott , ,88 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Avkastning på placerat kapital, % 6,62 % 10,78 % Avkastning på kommunens placerade kapital, % 8,64 % 18,28 % Vinst, % 4,96 % 13,38 % ROCE 6,68 % 10,50 % (ROCE =Avkastning på sysselsatt kapital=( Nettoresultat+Räntekostnader)/ (Räntebelagt främmande kapital+ek) 12

171 2.2 SÄRREDOVISNING AV RESULTATRÄKNING Inkl. interna kostnader och intäkter ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET Omsättning , , , , ,95 Övriga rörelseintäkter ,44 428, , , ,37 Intäkter av affärsverksamh. totalt: , , , , ,32 MATERIAL OCH TJÄNSTER Energiinköp , , ,61-3, ,97 Elöverföringskostnader ,24 Material, förnödenheter och varor , , , , ,65 Köp av tjänster , , , , ,10 Material och tjänster totalt: , , , , ,72 PERSONALKOSTNADER Löner och arvoden , , , , ,86 Pensionskostnader , , , , ,98 Övriga lönebikostnader , , , , ,08 Personalkostnader totalt: , , , , ,92 Avskrivningar enligt plan , , , , ,80 Övriga rörelsekostnader , , , , ,55 Rörelseöverskott , , , , ,33 Ränteintäkter , , , , ,65 Övriga finansiella intäkter 7 415,61 189, ,41 Till kommunen betalda räntekostn. -336,60-54,22-108,73-63,64-14,87 Till övriga betalda räntekostnader , ,01 Ersättning för grundkapitalet , , , ,09 Övriga finansiella kostnader ,40-8,12-18,06-17,91-2,19 Över-/undersk. före extraord. poster , , , , ,91 Extraordinära intäkter RÄKENSKAPSPER. ÖVERSKOTT , , , , ,91 13

172 3.1 B A L A N S R Ä K N I N G A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program , ,36 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ,00 Byggnader , ,34 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,33 Maskiner och inventarier , ,81 Förskottsbet. o pågående nyanläggn , , , ,98 Placeringar Aktier och andelar , ,00 Anslutningsavgifter , , , ,90 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,55 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 196,24 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,09 Fordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,82 Övriga fordringar , ,55 Resultatregleringar , , , ,08 Kassa och bank , ,25 P A S S I V A EGET KAPITAL , ,76 Grundkapital , ,19 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,81 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,88 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,76 Erhållna förskott 8 073, ,02 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg , ,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,78 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,38 Leverantörsskulder , ,39 Räntefria skulder från kommunen , ,28 Övriga skulder , ,98 Resultatregleringar , , , ,10 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL , ,76 Soliditetsgrad, % 39,91 % 38,03 % Relativ skuldsättningsgrad, % 145,96 % 146,59 % Ackumulerat överskott (underskott) , ,69 Lånestock Lånefordringar ,00 14

173 3.2 SÄRREDOVISNING AV BALANSRÄKNING TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- A K T I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program , ,36 Immateriella tillgångar totalt , ,36 Materiella tillgångar Jord- och vattentillgångar , ,00 Byggnader , , , , , ,06 Fasta konstruktioner och anläggningar , , , ,42 Maskiner och inventarier , , ,77 Förskottsbet. och pågående nyanläggn , , ,33 Materiella tillgångar totalt: , , , , , ,48 Placeringar Aktier och andelar , , , , ,07 274,99 Anslutningsavgifter , , ,96 Placeringar totalt: , , , , , ,95 Bestående aktiva totalt: , , , , , ,43 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , , , ,40 Fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , , , , , ,00 Lånefordringar av övriga , , , , , ,00 Fordringar på kommunen , , , , ,19 107,20 Övriga fordringar , , ,49 198,81 408,55 Resultatregleringar , , , , , ,48 Fordringar totalt: , , , , , ,68 Kassa och bank , , , , , ,00 Rörliga aktiva totalt: , , , , , ,08 Interna fordringar ,29 AKTIVA TOTALT , , , , , ,51 15

174 TOTALT ELNÄTS- ELFÖRSÄLJN.- FJÄRRVÄRME SIDOORDNAD ELPRODUKTIONS- P A S S I V A VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET EGET KAPITAL Grundkapital , , , , ,81 Överskott från tidigare räkenskapsperioder , , , , , ,90 Räkenskapsperiodens överskott , , , , , ,91 Eget kapital totalt: , , , , , ,81 AVSÄTTNINGAR , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst , , ,29 Erhållna förskott 8 073,02 278,72 225, ,46 Räntefria skulder från kommunen/ansl.avg , , ,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,01 Långfristigt totalt: , , , ,07 0, ,29 Kortfristigt Lån från finansiella institut- o försäkringsanst , , ,86 Leverantörsskulder , , , , ,25 113,59 Räntefria skulder från kommunen , ,22 447, , ,87 122,55 Övriga skulder , , , ,43 633, ,09 Resultatregleringar , , , , , ,73 Kortfristigt totalt: , , , , , ,82 Främmande kapital totalt: , , , , , ,11 Interna skulder , , , ,59 PASSIVA TOTALT , , , , , ,51 16

175 Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Roald von Schoultz VERKSAMHETSSAMMANDRAG VERKSAMHET Ekenäs Energis totala verksamhet inom fem enheter; elnät, elförsäljning, fjärrvärme, sidoordnad verksamhet samt elproduktion fr.o.m MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Ge avkastning på grundkapital till Raseborgs stad i enlighet med beslut. Bedriva lönsam verksamhet. I övrigt, se resultatenheternas verksamhet. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ Ekenäs Energi BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Antal anställda Månadsavlönade (inkl.en säsongsarbetare) Timavlönade Prestationer Se resultatenheternas verksamhet Mätare Se resultatenheternas verksamhet SIFFERDEL (Exkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

176 Förtroendeorgan: Resultatenhet: Ansvarsperson: Energidirektionen EKENÄS ENERGI Roald von Schoultz VERKSAMHETSSAMMANDRAG SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Inkl. interna kostnader och intäkter Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2010) -4 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2010) 4 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2010) -39 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2010) -64 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Det budgeterade resultatet uppnåddes inte p g a höga inköpspriser på marknadsel under vintern. De höga priserna orsakade en förluster för elförsäljningen och högre kostnader än budgeterat på inköpt el för nätförluster på elnätsenheten. Den varma hösten ledde till lägre fjärrvärmeförsäljning än budgeterat och därmed lägre försäljningsintäkter. Ekonomi: Verksamheten har varit lönsam trots att budgeterat resultat ej uppnåtts. Likviditeten har tidvis varit ansträngd p g a nyinvesteringar under året. I slutet av året gjordes ett beslut att år 2012 ta ett externt långfristigt lån på 2 MEUR. 18

177 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Elnätsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Upprätthållande, underhållande och utbyggnad av distributionsnätet Bedriva driftverksamhet Handha elöverföringstjänster Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Sammanlagd elöverföring i det egna nätet, GWh 93,1 *) 92, ,6 Antal nya anslutningar och tilläggsanslutningar Högsta aktiva effekttopp/år, MW 18,35 20, ,8 Lågspänningsnät, km 581,6 582, Mellanspänningsnät, km Antal nätstationer Antal transformatorstationer Mätare Medelpris för elöverföring c/kwh 2,880 2,902 3,260-3,660 Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

178 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELNÄTSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2010) 1 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2010) 13 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2010) -27 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2010) -14 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för upprätthållande av distributionsnätet med möjligast störningsfri eldistribution under verksamhetsåret 2011 kan anses ha uppfyllts ända tills då stora delar av landet drabbades av storm. På grund av ringmatningar och omkopplingar berördes endast delar av Ekenäs Energis distributionsområde med max 8 timmars avbrott, då centrum området av Ekenäs inte berördes alls. Skadorna uppkom på både 10 kv och 0,4 kv linjerna samt på gatubelysningen. Ekonomi: Försäljningsintäkterna minskade med 8% gentemot budgeterade på grund av minskad förbrukning. Utgifterna ökade på grund av effektiverad gallring på 10 kv linjerna med hjälp av utomstående arbetskraft och av att föråldrade anläggningar förnyats. Nätförlusternas medelpris / MWh steg under året med ca. 10 /MWh jämfört med år Intern fakturering mellan elnät och sidoordnade verksamheten har tagits i kraft och minskade i sin del på det slutliga resultatet av elnätet. 20

179 4.2 ELNÄTSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar ADB-program , ,36 Materiella tillgångar Byggnader , ,29 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,74 Maskiner och inventarier , ,12 Förskottsbet. o pågående nyanläggn , , , ,65 Placeringar Aktier och andelar 6 230, ,86 Anslutningsavgifter 6 230, ,86 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,83 Lånefordringar av övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,87 Övriga fordringar 1 171, ,89 Resultatregleringar 6 598, , , ,50 Kassa och bank , ,95 Interna fordringar , ,66 P A S S I V A EGET KAPITAL , ,62 Grundkapital , ,23 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,36 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,38 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar , ,00 FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott 278,72 278,72 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg , ,25 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,91 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder , ,46 Räntefria skulder från kommunen 7 115, ,11 Övriga skulder , ,60 Resultatregleringar , , , ,33 Interna skulder , ,62

180 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulla Gerkman Alexandra Lundmark VERKSAMHET Elförsäljningsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt lönsam elförsäljning. Balansera elinköp och elförsäljning volym- och prismässigt. Beakta de lokala förbrukarnas intressen men också sälja på den fria marknaden. Miljöaspekterna beaktas via såld förnybar energi som produceras i Björknäs kraftvärmeverk och vindkraftverken i Hangö och Ingå. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Inköpt energimängd, GWh 111,6 78,0 94, ,6 Såld energimängd 105,7 *) 72,3 89, ,3 * ) Inkl. värderingsavvikelse +0,833 GWh (2007) * ) 105,7 = 106,5 GWh -0,833 GWh Mätare Årlig förändring i elförsäljning, GWh +/- 29,2 *) x) -33,4 x) 16,9 0-1,3 Antal kunder utanför distributionsområdet > Antal kunder som enbart köper elöverföring < * ) Inkl. värderingsavvikelse +0,833 GWh (2007) x ) inkl. försäljning av vindkraftsel SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

181 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulla Gerkman Alexandra Lundmark SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2010) -5 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2010) 11 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2010) -156 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2010) -160 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målet att bedriva ekonomiskt lönsam elförsäljning har inte uppnåtts. Orsaken var huvudsakligen den kalla vintern janmars Det gjordes otillräckliga terminssäkringarna vilket ledde till att man köpte elen till dyrt marknadspris. Endast c 40 % av inköpen gjordes till säkrat pris. Alla nya avtal med storkunder har prissäkrats vid försäljningstillfället. Då offertpriserna varit lägre än tariffpriserna på energi har kunderna i stor utsträckning bundit sig vid två-åriga avtal till fast pris. Utanför Ekenäs Energis elnät har sålts endast Allmän el. Produktionen vid torvkraftverket i Haapavesi stod från april till augusti p g a torvbrist och har år 2011 gjort ett resultat på Ekonomi: Verksamheten har varit förlustbringande under året på grund av ovannämnda otillräckliga terminssäkringar under vintern

182 4.3 ELFÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader ,90 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn ,90 0,00 Placeringar Aktier och andelar , ,16 Anslutningsavgifter , ,16 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,82 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,81 Övriga fordringar , ,12 Resultatregleringar 1 062, , , ,90 Kassa och bank , ,31 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL , ,37 Grundkapital , ,01 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,16 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,48 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott 225,84 225,84 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,13 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder , ,49 Räntefria skulder från kommunen 447, ,52 Övriga skulder , ,35 Resultatregleringar , , , ,10 Interna skulder , , , ,37 24

183 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulf Bäckman VERKSAMHET Fjärrvärmeverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utveckla fjärrvärmeverksamheten. Bygga ut fjärrvärmenätet i staden. Utökande av anslutningseffekten och ökad energiförsäljning. Utvecklande och upprätthållande av biobränsle- och oljeanläggningarna samt distributionsanläggningarna. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Fasta fjärrvärmecentraler, panneffekt, MW Såld anslutningseffekt (kumulativ), MW 46,8 49, ,9 Antal anslutningar (kumulativ) Levererad energimängd, GWh 85,3 99, ,7 Fjärrvärmenätets totala längd, km 39,4 41, ,7 43 Högsta effekt,topp MW 23, ,19 Mätare Energipris utan fast avgift, /MWh 37,3 41,82 51,06 50,34 51,09 Energipris med fast avgift, /MWh 44,11 48,30 57,54 55,37 56,14 SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

184 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / FJÄRRVÄRME Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Ulf Bäckman SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2010) -7 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2010) -6 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2010) -9 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2010) -39 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för fjärrvärmeverksamheten har uppnåtts, produktions och distributionen har fungerat bra under året. Det något varmare vädret påverkade endast att såld mängd värme blev ca. 14 % mindre än året innan Ekonomi: Det budgeterade resultatet har uppnåtts. 26

185 4.4 FJÄRRVÄRME SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Jord- och vattenområden ,00 Byggnader , ,42 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,29 Maskiner och inventarier 4 233, ,69 Förskottsbet. o pågående nyanläggn , , , ,40 Placeringar Aktier och andelar , ,16 Anslutningsavgifter , , , ,06 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,22 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar 196,24 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,98 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,61 Övriga fordringar 198, ,22 Resultatregleringar 2 736, , , ,40 Kassa och bank , ,87 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL , ,95 Grundkapital , ,14 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,60 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,92 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,62 Erhållna förskott 7 568, ,46 Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg , ,51 Anslutningsavgifter och övriga skulder , , , ,60 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,52 Leverantörsskulder , ,02 Räntefria skulder från kommunen 6 800, ,16 Övriga skulder , ,22 Resultatregleringar , , , ,33 Interna skulder , , , ,95

186 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg VERKSAMHET Sidoordnad verksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Utföra elinstallationer o. underhåll i Raseborgs stads fastigheter och i bolag där staden är ägare. Utföra elinstallationer o. underhåll åt Raseborgs Vatten. Försäljning av material. Utföra gatubelysningsunderhåll, nybyggnad och saneringar. Utförande av drifts- och underhållsservice av vindkraftverk. Åtgärder: tidtabell och ansvarspersoner / -organ BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Antal arbetsobjekt, Ekenäs -/Raseborgs stad -10-> Antal övriga tjänster Mätare Antalet arbetstimmar Fakturering, , 7 z) 451,8 y) 463 å) z ) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 123 t. y ) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 102 t. å) exkl. material för Ekenäs Energis underhållsarbeten 68 t. SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2008 BS 2009 BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

187 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / SIDOORDNAD VERKSAMHET - TJÄNSTER Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Kaj Westberg SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2010) 30 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2010) 48 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2010) -84 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader 0 0 % Ersättning för grundkapital % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott Förändring (BS BS 2010) -94 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för sidoordnade verksamheten har uppfyllts. Servicetjänster på både el,- och automationssidan har erbjudits staden Raseborgs olika enheter, (nyinstallationer, datanät, automation, sanering, tillbyggnad, felsökning), och underhåll samt tillbyggnad av gatubelysningsnätet. Service samt underhåll av Saba Winds 5 st vindkraftverk har sysselsatt personalen under året med olika ingrepp. Ekonomi: Den budgeterade resultatet har uppnåtts. Faktureringen har ökat markant. Ett nytt databaserat arbetsorderprogram togs i drift, och effektiverade för sin del grunderna för den utgående faktureringen. 29

188 4.5 SIDOORDNAD VERKSAMHET SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader , ,63 Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn , ,63 Placeringar Aktier och andelar 1 178,07 902,82 Anslutningsavgifter 1 178,07 902,82 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,85 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,46 Lånefordringar på övriga ,00 Fordringar på kommunen , ,53 Övriga fordringar 408,55 415,32 Resultatregleringar 1 247, , , ,99 Kassa och bank , ,37 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL , ,66 Grundkapital , ,81 Överskott från tid. Räkenskapsperioder , ,01 Räkenskapsperiodens överskott 3 476, , , ,20 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder 0,00 0,00 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst. Leverantörsskulder , ,40 Räntefria skulder från kommunen 1 492, ,49 Övriga skulder 633, ,00 Resultatregleringar , , , ,52 Interna skulder , , , ,66 30

189 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt VERKSAMHET Elproduktionsverksamhet MÅLSÄTTNINGAR Konkretiserade målsättningar Bedriva ekonomiskt kostnadseffektiv och driftsäker elproduktion BS 2010 BU 2011 BS 2011 Prestationer Producerad energimängd, GWh Drift-timmar Medelpris på producerad el 64,36 52,37 Mätare Tillgänglighet i % 93,1 % 97,0 % 97,5 % Ekenäs Energi SIFFERDEL (Inkl. interna kostn. o. int.) BS 2010 BU 2011 BS 2011 Omsättning Rörelseöverskott Överskott före extraordinära poster Räkenskapsperiodens överskott

190 VERKSAMHETSSAMMANDRAG Förtroendeorgan: Energidirektionen Resultatenhet: EKENÄS ENERGI / ELPRODUKTIONSVERKSAMHET Ansvarsperson: Roald von Schoultz Enhetsansvarig: Frank Hoverfelt SAMMANDRAG BS 2010 BU 2011 BS 2011 Avvikelse Utfall i % Intäkter Försäljningsintäkter % Övriga intäkter % Intäkter totalt % Förändring (BS BS 2010) -4 % Kostnader Material, förnödenheter och varor % Köp av tjänster % Löner och arvoden % Lönebikostnader % Avskrivningar och nedskrivningar % Övriga rörelsekostnader % Kostnader totalt % Förändring (BS BS 2010) 4 % Rörelseöverskott % Förändring (BS BS 2010) -16 % Ränteintäkter % Övriga finansiella intäkter 0 0 % Till kommunen betalda räntekostnader % Till övriga betalda räntekostnader % Ersättning för grundkapital 0 0 % Övriga finansiella kostnader % Över-/underskott före extraord. poster % Extraordinära intäkter 0 0 % Extraordinära kostnader 0 0 % Räkenskapsperiodens överskott % Förändring (BS BS 2010) -31 % ANALYS ÖVER HUR MÅLSÄTTNINGAR / PRESTATIONER UPPNÅTTS Allmänt: Målsättningarna för elproduktionsverksamheten har stort sett uppnåtts. Kraftverkets tillgänglighet har varit god, men den varma sommaren orsakade att den årliga drift-tiden blev något lägre än beräknat. Den varma hösten orsakade att produktionsmängden blev något lägre än beräknat. Ekonomi: Elproduktionens resultat var gott. Försäljningsintäkterna från producerade elektriciteten var i linje med budget, de höga elpriserna i början av året balanserade upp de låga elpriserna i slutet av året. Även produktionskostnaderna var i linje med budget. Under året kunde man sälja mera utsläppsrätter än budgeterat, vilket bidrog till att helhetsresultatet översteg budgeten. 32

191 4.6 ELPRODUKTION SÄRREDOVISAD BALANSRÄKNING A K T I V A BESTÅENDE AKTIVA Materiella tillgångar Byggnader 6 800,06 Fasta konstruktioner och anläggningar , ,30 Maskiner och inventarier Förskottsbet. o pågående nyanläggn , ,30 Placeringar Aktier och andelar 274,99 Anslutningsavgifter 8 616, , , ,00 RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter , ,48 Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar ,00 Lånefordringar på övriga 5 140,00 Fordringar på kommunen 107,20 Övriga fordringar Resultatregleringar , , , ,29 Kassa och bank , ,75 Interna fordringar P A S S I V A EGET KAPITAL Grundkapital Överskott från tid. Räkenskapsperioder , , ,82 Räkenskapsperiodens överskott , , , ,90 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Reservering för pensionsansvar FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,14 Erhållna förskott Räntefria skulder fr kommunen/ansl.avg. Anslutningsavgifter och övriga skulder , ,14 Kortfristigt Lån från finansiella inst o försäkr. anst , ,86 Leverantörsskulder 113,59 18,02 Räntefria skulder från kommunen 122,55 Övriga skulder , ,51 Resultatregleringar , , , ,82 Interna skulder , , , ,82 33

192 5. TABLÅ ÖVER INVESTERINGAR 2011 Verksamhetsenhet Nyanskaffningar Budget Utfall i % Skillnad Elförsäljningsverksamhet Katternö Kärnkraft Oy Ab , ,16 Katternö Kraft Oy Ab , , , ,84 Elnätsverksamhet Elstationer, förstärkningar och grundförbättringar 0, , ,00 Distributionstransformatorer, parkstationer , , ,71 Distributionsnät 10 kv, utbyggn. o sanering , , ,87 Distributionsnät 0.4 kv, utbyggn. o sanering , , ,68 Adb-utrustning och fjärrstyrningsteknik 0, , ,00 Maskiner och verktyg 0, , , kv ellinje Skarpkulla - Österby , , ,28 Fjärravlästa elmätare , , ,45 Mätaravläsningssystem AIM 0, , , , , ,73 Fjärrvärmeverksamhet Ekenäs Fjärrvärmenät, utbyggnad, Ekenäs , , ,97 Fjärravlästa fjärrvärmemätare , , ,40 Oljeförvärme , , ,32 Sermet, biopanna RGK/ Economiser , , ,00 Pumpastation Björknäs - Ny fjärrvärmepump , , ,54 Flemingsgatan reservanläggning , , , , , ,35 Fjärrvärmeverksamhet Karis Köp av Karis Fjärrvärme , , , ,00 Fjärrvärmeverksamhet Pojo Nätutbyggnad , , ,89 Fast bränslepanna , , , , , ,96 IT Underhållsssystem , , ,90 Kundhanterings-/faktureringsssystem 0, , ,00 Kameraövervakning 0, , , , , ,90 Aktier och andelar Ekenäs Energi Ab , , , ,00 Utgifter , ,00 67,8 % ,10 Netto , ,00 67,8 % ,10 34

193 6. F I N A N S I E R I N G S A N A L Y S Kassaflödet i verksamheten Rörelseöverskott , ,30 Avskrivningar och nedskrivningar , ,66 Finansiella intäkter och kostnader , ,34 Extraordinära poster ,92 Rättelseposter till internt tillförda medel , ,54 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter , ,58 Finansieringsandelar för investeringsutgifter ,00 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva , ,58 Kassaflödet för verksamhetens o invest. del , ,96 Kassaflödet för finansieringens del Förändring i utlåningen Ökning av övriga fordringar / anslutningsavgifter ,50 z) Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från övriga Minskning av långfristiga lån från övriga , , , ,74 Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar , ,73 Förändring av fordringar på övriga , ,26 Förändring av fordringar på kommunen , ,23 Förändr. av räntefria skulder till kommunen , ,78 z) Förändringar av räntefria skulder , , ,65 z) ,19 Kassaflödet för finansieringens del , ,45 Förändring av likvida medel , ,41 Förändring av likvida medel Likvida medel , ,25 Likvida medel , , , ,41 z) Egna anslutningsavgifter eliminerade FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL Intern finansiering av investeringar, % 69,30 % 148,01 % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % 69,23 % 148,01 % Låneskötselbidrag 1,84 3,93 Likviditet, kassadagar 37,03 103,93 Quick ratio 1,38 1,98 Current ratio 1,52 2,09 35

194 7.1 NOTER ANGÅENDE TILLÄMPADE BOKSLUTSPRINCIPER Omsättningstillgångar Fr o m 2009 bokförs samtliga inköp och uttag till/från lager på balanskontot lager under året. Uppskrivning kan inte göras beträffande omsättningstillgångar. Finansieringstillgångar Hantering av derivatavtal Med derivatavtal avses avtal om ränteväxling. Avtalen ingås i säkringssyfte har för Ekenäs Energi ingåtts ett avtal om ränteskydd till ett belopp om I avtalet har den rörliga räntan bundits till fast ränta med räntetröskel. Avtalet gäller fram till och med Grundkapital / Ränta på grundkapital Särredovisning för energiaffärsverk har tillämpats sedan år 1996 då grundkapitalet fördelades enligt anläggningstillgångarnas värde per varje år. Detta förfarande tillämpades t.o.m Fr o m 2009 kommer fördelningen av grundkapitalet att vara oförändrat enligt 1996 års fördelningsgrund. Räntan på grundkapitalet belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkaptal. 7.2 VERKSAMHETSINTÄKTER PER RESULTATENHET Elnätsverksamhet Omsättning , ,29 Övriga rörelseintäkter , ,50 Elförsäljningsverksamhet Omsättning , ,68 Övriga rörelseintäkter 428, ,98 Fjärrvärme Omsättning , ,15 Övriga rörelseintäkter , ,97 Sidoordnad verksamhet Omsättning , ,59 Övriga rörelseintäkter 5 553, ,90 Elproduktionsverksamhet Omsättning , ,09 Övriga rörelseintäkter , ,06 Intäkter inkl. interna , ,21 Interna intäkter , ,48 Intäkter av affärsverksamheten totalt , , FÖRSÄLJNINGSVINSTER/-FÖRLUSTER FRÅN TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Vinst vid försäljn. av fasta konstr. o anläggningar Förlust vid försäljn. av fasta konstr. o anläggningar 0,00 0,00 36

195 7.4 FÖRÄNDRINGAR I BESTÅENDE AKTIVA Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna på förslitning underkastade tillgångar bland bestående aktiva har fastställts på basis av en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt plan har beräknats utgående från tillgången bland bestående aktivas anskaffningsutgift enligt beräknad ekonomisk användningstid. De beräknade avskrivningstiderna och de mot dessa svarande avskrivningsprocenterna samt avskrivningsmetoderna är: Lineära Immateriella ADB-program Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och avskrivningar: rättigheter tioner &anläggn. inventarier Fr.o.m. 5 år 25 år 5-25 år 3-5 år % 4 % 4-20 % 20-33,33 % Fr.o.m. 4 år 25 år 5-20 år 4-7 år *) 25 % 4 % 5-20 % 14,29-25 % Fr.o.m. 10 år 4 år 25 år år 7 år x) 10 % 25 % 4 % 4-6,67 % 14,29 % *) Fr.o.m följdes Ekenäs stads avskrivningsplan. x) Fr.o.m följs Raseborgs stads avskrivningsplan. Små anskaffningar av tillgångar, vilkas anskaffningsutgift är under , har upptagits som årskostnad. Immateriella Materiella Placeringar tillgångar tillgångar ADB-program Mark- och Byggnader Fasta konstruk- Maskiner och Förskottsbet. Totalt Övriga aktier Övr.fordr. Sammanlagt vattenområden tioner & anläggn. inventarier och pågående och andelar Ansl. Avg. nyanläggningar Oavskriven anskaffningsutgift ,00 0, , , , , , , , ,88 Ökningar under räkenskapsperioden , ,00 0, ,41 0, , , , , ,90 Fin.andelar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskningar under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överföringar mellan poster Utgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Fin. andel 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Räkenskapsperiodens avskrivningar 5 278,74 0, , , ,04 0, ,75 0,00 0, ,49 Nedskrivningar och deras återf. 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Oavskriven anskaffningsutgift , , , , , , , , , ,29 Uppskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bokföringsvärde , , , , , , , , , ,29 **) Fjärrvärmecentralen elanslutningar, (år 1992) 9 754,90 / Industrigatan 7, Kraftvärmeverk, vattenanslutning 7 595,-./ Gamla Åbovägen, Värmeverk, vattenanslutning 2011, 4192,50 37

196 7.5 AKTIER OCH ANDELAR Aktier och andelar Antal 2011 Dottersamfund Karis Fjärrvärme Ab ,00 Ekenäs Energi Ab ,00 Övriga aktier och andelar Eke Golf Oy ,00 Katternö Kraft Oy Ab ,00 Katternö Kärnkraft Oy Ab ,00 Övriga aktier och andelar totalt ,00 Aktier och andelar totalt , RÖRLIGA AKTIVA, FORDRINGAR Specifikation över fordringar Kortfristiga fordringar Fordringar hos övriga ,00 Kundfordringar , ,09 Fordringar hos kommunen , ,82 Övriga fordringar , ,55 Resultatregleringar , ,38 Kortfristiga fordringar totalt , , EGET KAPITAL Förändringar i eget kapital Grundkapital , ,19 Grundkapital , ,19 Överskott från tidigare räkenskapsår , ,36 Föregående års överskott , ,45 Överskott från tidigare räkenskapsår , ,81 Räkenskapsperiodens överskott , ,88 Eget kapital totalt , ,88 38

197 7.8 AVSÄTTNINGAR Avsättningar Avsättning för pensionsansvar , ,00 Förändring under året 0,00 0,00 Avsättning för pensionsansvar , , FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker , ,76 Erhållna förskott 8 073, ,02 Räntefria skulder från kommunen / ansl.avg , ,76 Anslutningsavgifter och övriga skulder Övriga skulder , ,15 Elanslutningsavgifter , ,08 Elanslutningsavgifter under året , ,00 Elanslutningsavgifter , ,08 Fjärrvärmeanslutningsavgifter , ,55 Fjärrvärmeanslutningsavgifter under året , ,46 Fjärrvärmeanslutningsavgifter , ,01 Anslutningsavgifter och övriga skulder totalt: , ,24 Långfristigt främmande kapital totalt , ,78 Kortfristigt främmande kapital Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Inhemska depositionsbanker , ,38 Leverantörsskulder , ,39 Räntefria skulder från kommunen , ,28 Övriga skulder , ,98 Resultatregleringar , ,07 Kortfristigt främmande kapital totalt , ,10 FRÄMMANDE KAPITAL TOTALT: , ,88 39

198 7.10 LÅN SOM FÖRFALLER TILL BETALN. SENARE ÄN 5 ÅR ENLIGT AMORTERINGSPLAN Saldo Saldo Lån från finansiella institut o försäkringsanstalter , , PASSIVA RESULTATREGLERINGAR Specifikation av passiva resultatregleringar Periodiserade räntor , ,46 Periodisering av löner och lönebikostnader , ,61 Passiva resultatregleringar totalt , , ANTAL ANSTÄLLDA Heltids anställda Deltids anställda 1 3 Antal anställda totalt LÖNER OCH ARVODEN Personalkostnader Löner och arvoden , ,74 Till löner hörande ersättningar 8 505, , , ,28 Personalbikostnader Pensionskostnader , ,14 Övriga lönebikostnader , , , ,50 Totalt enligt resultaträkningen , ,78 Aktiverade personalkostnader , ,01 Personalkostnader inkl aktiverade personalkostn. totalt: , ,79 40

199 7.14 SPECIFIKATION AV PLANAVSKRIVNINGAR OCH MOTSVARIGHETEN HOS DE INVESTERINGAR SOM AVSKRIVS ENLIGT PLAN BS 11 BU 12 Ekon.plan 13 Ekon.plan 14 Investeringar som avskrivs enligt plan Finansieringsandelar Investeringarnas självfinansieringsandel Avskrivningar enligt plan Avvikelse ( ) Avvikelse % -37 % -64 % 80 % 2 % Medeltalet för 4 år Avskrivningar enligt plan ,46 Investeringarnas självfinansieringsandel ,99 Avvikelse ,53 Avvikelse - % -32 % 7.15 HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER 2011 Beviljade utsläppsrätter (ton CO2) Gamla anläggningen Kraftverket Sammanlagt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Preliminärt Ton totalt: Ingående balans Köpta och sålda utsläppsrätter 2011 a-pris Sålt , Sålt , Sålt , Beviljade rätter 2011 (överfört ) Förbrukat 2011, preliminärt -420 Utgående balans ton Pris sista marknadsdagen EUAD ,87 euro/ton Värde utgående balans ,29 41

200 7.16 FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDA BOKFÖRINGSBÖCKER DAGBOK HUVUDBOK RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING BOKSLUTSSPECIFIKATIONER ANVÄNDA VERIFIKAT Ekenäs Energi Verifikationsslag Verifikat nr 001 Ingående balans 002 Memorialverifikat Fördelning av adm.kostnader Anläggningstillgångar Kontoutdragshändelser Löneverifikat Inköpsreskontra, prestationer Inköpsreskontra, Rondo Förs.reskontra, prestationer Förs.reskontra, arbetsfakturering

201 8. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SÄRREDOVISNING I elmarknadslagens 7 kap. stadgas om åtskiljande av verksamheterna, enligt vilken elaffärsverksamheterna skall sär-redovisas så att för varje verksamhet uppgörs en resultaträkning och för kapitalintensiva verksamheter dessutom en balansräkning. Nedan beskrivs hur särredovisningen för de olika verksamheterna skett. FÖRDELNINGSGRUNDER FÖR RESULTATRÄKNING ADMINISTRATION Kostnaderna har fördelats i den proportion de hänförts till de övriga kostnadsställena. Fr o m 2011 tillämpas en ny fördelning där elproduktionen ingår. Fördelning: Nätverksamhet 58,23 % Elförsäljning 9,38 % Fjärrvärme 18,81 % Sidoordnad verksamhet 11,01 % Elproduktion 2,57 %. AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar på ospecificerade anläggningstillgångar har fördelats enligt fördelningen för Administration. I övrigt direkt fördelning på kostnadsställena. Avskrivningar av bestående aktiva anskaffade fr.o.m följer Raseborgs stads avskrivningsplan fastställd av fullmäktige ÖVRIGA KOSTNADER OCH INTÄKTER Övriga kostnader och intäkter i resultaträkningen har bokförts enligt verklig användning. AVKASTNING PÅ GRUNDKAPITAL Avkastningen på insatt grundkapital är 10 % i enlighet med stadsfullmäktiges beslut Fördelningen av avkastningen på insatt grundkapital till ägaren har fördelats med beaktande av kostnadsställenas resultat i enlighet med samma fördelning som fastslogs år 1996 t o m Avkastningen belastar fr o m 2010 de olika särredovisningsenheterna i förhållande till enheternas grundkapital. Fördelning: fr o m 2010 t o m 2009 Nätverksamhet Elförsäljning Fjärrvärme Sidoordnad verksamhet Elproduktionsverksamhet - - ÖVRIGT De administrativa kostnaderna och intäkterna har i resultaträkningen fördelats per konto på de olika kostnadsställena. Elproduktion i egen regi inleddes i september 2009 och har redovisats under elförsäljning. Fr.o.m 2010 särredovisas elproduktionen. Balansräkningen har särredovisats i enlighet med en specificerad förteckning vilken ingår i balansspecifikationerna. 43

202 44

203 10. Bromarv avloppsreningsverk

204 I N N E H Å L L Sid 1 Verksamhetsberättelse år Verksamhetsidé, vision 2 - Översikt 3 - Organisation och personal 5 - Ekonomi 6 - Vattenanskaffning 7 - Vattendistribution och avloppsavledning 10 - Avloppsvattenrening 10 - Utbyggnad och saneringar 13 2 Resultaträkning 14 3 Balansräkning 15 4 Verksamhetssammandrag 16 5 Tablå över investeringar 18 6 Finansieringskalkyl Not ang. tillämpade bokslutsprinciper Verksamhetsintäkter Försäljningsvinster/-förluster från tillgångar bland bestående aktiva Förändringar i bestående aktiva Rörliga aktiva, fordringar (kortfristiga) Eget kapital Främmande kapital Lån som förfaller till betalning senare än efter fem år enligt amorteringsplan Passiva resultatregleringar Antal anställda Löner och arvoden Specifikation av planavskrivningar och motsvarigheten hos de investeringar som avskrivs enligt plan Förteckning över använda bokföringsböcker 24 8 Underskrifter 25 1

205 VERKSAMHETSIDE, VISION Raseborgs Vatten sköter om vattentjänster inom de av fullmäktige fastslagna verksamhetsområdena. Vår verksamhet grundar sig på: - god service - kunnig och motiverad personal - tekniskt-ekonomiskt ändamålsenlig verksamhet Vi utvecklar vår verksamhet enligt kundernas behov och utvecklingen i Raseborgs stad - vi utvecklar vår yrkeskunnighet - vi stöder en rättvis och motiverad lönepolitik - vi tar initiativ beträffande vattentjänster i Raseborg - vi förbättrar vår: - teknik - kostnadsmedvetenhet - lönsamhet 2

206 VATTENVERKSCHEFENS ÖVERSIKT Vi har ett rätt stort och utbrett verksamhetsområde för vattentjänsterna i Raseborg. Området som sträcker sig från Bromarv i väster till Svartå och Antskog i öster, ställer sina krav på organisationen, speciellt vid undantagssituationer. En undantagssituation att ta lärdom av var Dagmar stormen på jul annandag. Stormen förorsakade en hel del driftstörningar p.g.a. elavbrott. Avbrotten som varade från några timmar till flera dygn drabbade speciellt glesbygden. Det längsta strömavbrottet hade vi i Svartå där vattentäkten i Mjölnarby hölls igång med hjälp av reservaggregat, i en hel vecka. Vår beredskap för sådana situationer är hyfsad, men kan förbättras, de mest akuta svagheterna bör också påtalas hos elbolaget. Analys och förslag till förbättringar görs under år Under året byggde vi teknik för nya egnahem i Gammelboda i Ekenäs och på Bäljars och Hermans-områdena i Karis. Totalt anslöts 60 st. nya fastigheter till vårt ledningsnät. De nya anslutningarna fördelades jämnt mellan Ekenäs och Karis-Pojo området. I Bromarv kby färdigställdes det nya reningsverket och togs i bruk i slutet av augusti. Då avloppsvattennätet i Bromarv är utbyggt i sin helhet, i september 2012, kommer reningsverket att belastas av avloppsvatten från ca 140 fastigheter. Investeringen som uppgår till ca per fastighet är en betydande satsning för boendemiljön samtidigt som närsaltsbelastningen på de omgivande vikarna minskar. I slutet av året påbörjades sanering och utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i Fiskarsområdet. Enligt markanvändningsavtalet med Fiskars-bolagen är målsättningen att bygga teknik för ca 10 tomter per år i området. Nya markanvändningsavtal, ett stort behov av övrig utbyggnad samt nödvändig ökad satsning på sanering av vårt ledningsnät, är en stor utmaning för vår ekonomi under de närmaste åren. Uppskjuten sanering av vårt ledningsnät leder till att saneringsskulden växer och blir övermäktig. Vi bör bli mera kostnadseffektiva vad gäller utbyggnad av teknik i nya bostadsområden. Det mest effektiva är att bygga koncentrerat och utnyttja befintlig teknik maximalt. Här har planläggningen en viktig roll. Under vårt tredje verksamhetsår fungerade vattenförsörjningen i regel bra. Driftstörningar i vattendistributionen uppstod främst i samband med läckage och vid avloppsreningsverken i samband med riklig nederbörd eller snösmältning. Även det kalla avloppsvattnet vintertid har en negativ effekt, speciellt på kvävereningen. Vatten- och avloppsvattenförsäljningen stannade en aning under budget och uppgick till m 3 respektive m 3. Trots den minskade försäljningen kan vi för första gången deklarera ett överskott. Överskottet på drygt är rätt blygsamt, men visar med all tydlighet att vi är på rätt väg. 3

207

208 ORGANISATION OCH PERSONAL Raseborgs Vattens ordinarie personal var vid årets slut 24 heltidsanställda samt 2 deltidsanställda (5 %). Personal med månadslön 7 och med timlön 17. Åldersfördelning mån tim. totalt Personalens medelålder 50,3 år De deltidsanställda (5 %) är inte beaktade i ovanstående åldersfördelning. ORGANISATIONSSCHEMA DIREKTION VATTENVERKSCHEF DRIFTCHEF KANSLIPERSONAL 2 RÖRMÄSTARE RÖRMÄSTARE LAGERFÖRVALTARE MONTÖRER 2+9 RENINGSVERKSSKÖTARE 2+4 Två montörer samt två reningsverksskötare arbetar med arbetsledaransvar. Organisationen arbetade i ett skift och ytterom arbetstid fungerade dejoursberedskap. 5

209 Direktionens sammansättning Ordinarie Ersättare Ulla Lindström-Dahl ordf. Agneta Ewers Seija Kannelsuo - Mäntynen viceordf. Marianne Isaksson-Heimberg Pamela Starck Kaj Grönqvist Juhani Tihveräinen Kari Mäkikara Stefan Selenius Hilkka Pakarinen Daniel Grönroos Isto Vilkman Taina Koskinen Fredrik Åkerfelt Ulf Heimberg stads. representant Direktionen sammanträdde 7 gånger under året. Direktionen besökte Bromarv avloppsreningsverk i juni. EKONOMI Vattenförsäljningen uppgick till m och omsättningen till Årets överskott I jämförelse med mätare i uppgjord budget kan konstateras att intäkterna på 3,52 /m är i budget medan utgifterna på 2,09 /m är 10 cent över budget. Raseborgs Vattens avkastning till staden Räntekostnader Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital

210 (1 000 ) VATTENANSKAFFNING Under året pumpades grundvatten från 13 vattentäkter av vilka Ekerö, Björknäs, Landsbro Mjölbolsta och Brödtorp är de viktigaste. Den totala vattenpumpningen uppgick till m, vilket ger ett medeltal på m per dygn. Såld vattenmängd m 3. Skillnaden mellan pumpad och försåld vattenmängd, som uppgår till m 3 (20,7 %), består av vatten som använts vid underhåll av ledningsnätet samt av läckagevatten. Vid alla vattentäkter förutom Mjölnarby och Lindnäs justerades råvattnets ph med lut, soda eller kalksten. Mjölnarby råvatten pumpas genom aktivkolfilter för reduktion av bekämpningsmedel medan vatten från Lindnäs vattentäkt används enbart som tekniskt vatten av vägförvaltningen. Vattentäkt pumpad mängd m /år Ekerö Landsbro Mjölbolsta Björknäs Brödtorp Nyby Korsnäs Mjölnarby Västervik Finnäs Trollböle ej i bruk Lindnäs 338 Harparskog ej i bruk Kansjerf Manibacka 925 Totalt m 7

211 Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl. sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl. sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve I tabellerna nedan sammanställningar av vattenanalyser som utförts under året. Vattenanalyserna utfördes vid stadens laboratorium, Västra Nylands Vatten och Miljö samt MetropoliLab. V=krav, S=rekommendation Ekenäs området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/ rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej upfyller krav/rekommendation Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 1,4 1,4 1,4 0,0 0,0 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,02 0,01 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Karis-området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,02 0,02 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Pojo området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation Anatal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt, 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,5 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,01 0,01 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 8

212 Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens,inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium Ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve Escherichia coli Clostridium perfringens, inkl.sporer koliforma bakterier lukt smak grumlighet färg ph elledningsförmåga järn mangan aluminium ammonium ammoniumkväve nitrit nitritkväve V=krav, S=rekommendation Svartå området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav/rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav/rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatens medeltal medeltal för analyser som ej uppfyller krav/rekommendatio Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Bromarv området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav / rekommendation (st) Antal analyser som ej uppfyller krav /rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav (%) Analysresultatetns medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav / rekommendat Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0, , ,01 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 V=krav, S=rekommendation Finnäs området År 2011 sammandrag av vattenverkets resultat Antal analyser (st) Antal analyser som uppfyller krav / rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav / rekommendation Antal analyser som ej uppfyller krav ( % ) Analysresultatens medeltal Medeltal för analyser som ej uppfyller krav / rekommendat Största analysresultat Minsta analysresultat 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 0 pmy/ 100 ml 1=acceptabelt 2=oacceptabelt 6,5-9,5 < 2500 µs/cm 200 µg/l 50 µg/l 200 µg/l 0,50 mg/l 0,40 mg/l 0,5 mg/l 0,15 mg/l V S S S S S S S S S S S S S V V sammandrag av vattenverkets resultat ,0 50,0 0,0 0,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0, , ,00 0,00 0,0 0,00 9

213 VATTENDISTRIBUTION OCH AVLOPPSAVLEDNING Verksamhetsområdet omfattar med nuvarande indelning 7 separata områden. De största är centrumområdena i Karis, Pojo, Tenala och Ekenäs. Dessa områden omfattar både vatten- och avloppshantering, avloppsvattnet renades centralt i Karis-Pojo eller på Skeppsholmens reningsverk. I Svartå, Finnäs och Bromarv finns separata distributionsnät. I Svartå renades avloppsvattnet i ett lokalt reningsverk medan det i de två övriga områdena enbart distribuerades vatten. I Bromarv togs det nya reningsverket för avloppsvatten i bruk i slutet av augusti. Reningsverket betjänar ca 140 fastigheter då avloppsvattennätet är utbyggt i september Under året anslöts 60 nya kunder till vårt ledningsnät, 28 läckage på huvudvattenledningar reparerades samt 38 gamla anslutningar förnyades. Utbyggd teknik per Vatten Avlopp Tryckförhöjningsstationer Vattentorn Avloppspumpstationer Reningsverk 339 km 362 km 6 st. 3 st. 127 st. 4 st. AVLOPPSVATTENRENING Vid avloppsreningsverken renades under året m 3 avloppsvatten. Tekniken i reningsverken varierar medan huvudprincipen för reningen är densamma. Avloppsvattnet renades mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Totalt komposterades t slam från reningsverken. Avloppsreningsverket i Bromarv togs i bruk i augusti och myndighetskontrollerna inleds år Reningsresultat: Reningsverk Q med. BS 7 P N Q tot m 2 % % % m 3 Kar-Po (95) 98 (91) 84 (76) Skeppsholmen (99) 99 (98) 63 (63) Svartå (94) 96 (96) 5 (5) Resultatet inom parentes inkluderar bräddning Reningskrav BS 7 P N % % % Kar-Po /70 Skeppsholmen Svartå

214 I nedanstående diagram reningseffekten vid våra centralreningsverk och utvecklingen för fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen under de senaste årtiondena. 11

215 12