Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet Årsredovisning 2014 Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015 21 april 2015 1
Innehållsförteckning Övergripande kommentarer och organisation... 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Kommunchefen har ordet... 4 Kommunens organisation och styrning... 5 Förvaltningsberättelse... 9 Heby kommun en översikt... 9 Ekonomisk sammanfattning i korthet... 13 Uppföljning av inriktningar... 24 Kvalitet... 31 Personalekonomisk redovisning... 36 Kommunstyrelsen... 40 Kommunstyrelsens verksamhetsutskott... 43 Miljö- och byggnämnden... 47 Sociala nämnden... 48 Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor... 51 Beredningen för skolfrågor... 55 Beredningen för kultur- och fritidsfrågor... 59 Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor... 61 Kommunfullmäktiges revisorer... 63 Räkenskaper... 64 Revisionsberättelse... 81 2
Övergripande kommentarer och organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet Befolkningen har ökat med 40 personer, och nu är vi 13 490! Det är mycket positivt och det beror på det gynnsamma geografiska läget, bra kommunikationer, inflyttning och bostadsbyggande. I Morgongåva växer nu flera av de spännande E-handelsföretagen. De anställer fler människor och nya företagslokaler byggs. Tärnsjö Garveri utvaldes till Årets företag på lokal och regional nivå samt tilldelades även utmärkelser på nationell nivå för sin högklassiga och miljövänliga läderproduktion. Vid Östamässan visade hela det mångfacetterade närings- och föreningslivet upp sig. Jag vill understryka hur viktigt det är för kommunens medborgare att små och medelstora företag utvecklas och växer. Det är där de nya jobben skapas och företagen är en förutsättning för tillväxt och välstånd i Heby kommun. Kommunen arbetar mycket aktivt tillsammans med näringslivet och dess organisationer för att företagsklimatet hela tiden ska förbättras. Det har genomförts dialogmöten om upphandling, bygglov, bioenergi och solel samt att kommunföreträdare har genomgått utbildningen Förenkla helt enkelt! Sedan Upptågstrafiken startade har resandet ökat kraftigt. Och under 2014 fick vi ytterligare två turer som körs av Tågkompaniet. Pendlarparkeringen vid stationen i Heby har byggts ut. Buss 513 mellan Östervåla och Tierp går numera året runt. Byggstart skedde i maj av riksväg 56 mellan Heby och Tärnsjö och byggnationen förväntas pågå till 2017. Det är en mycket stor statlig satsning på nästan en halv miljard kronor. IT-kommunikationen behöver förstärkas i Heby kommun, och till stöd för det arbetet har en Bredbandsplan beslutats. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa det är vår målsättning. Därför är det väldigt positivt att meritvärdet förbättrats kraftigt för eleverna i årskurs 9, och är det högsta Heby kommun någonsin har haft. Bakom förbättringarna ligger ett målmedvetet utvecklingsarbete. Naturskolan startade och arbetar enligt devisen Att lära in ute. Arbetet med Framtidens äldreomsorg har nu gått in i ett genomförandeskede, och mötesplatser för äldre har startats på Tallgården i Östervåla, Liljebacken i Tärnsjö och på Torget i Heby. Förskolebarn, ungdomar och äldre serveras nu fisk, nötkött, fläskkött, grönsaker och frukt som producerats i Uppland sedan den nya livsmedelsupphandlingen trädde i kraft. Kommunens ekonomiska resultat 2014 slutade på plus 7,4 miljoner. Det är 10 miljoner under den nivå som budgeterades. Det beror på en glädjande inflyttning med behov av fler förskole- och grundskoleplatser. Det beror också tyvärr på mångåriga ekonomiska problem och ökande behov inom vård och omsorg, som alltjämt utmanar långsiktig planering både verksamhetsmässigt och finansiellt. Vi arbetar vidare för att skapa en hållbar kommun och till stöd för det har beslut fattats om en Kvalitetspolicy. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till er alla kommunanställda, förtroendevalda, medborgare, föreningar och företag för era engagerade och outtröttliga arbetsinsatser för att göra Heby kommun ännu bättre. Vi kan alla vara stolta över Heby kommun! Marie Wilén (C) Kommunstyrelsens ordförande 3
Kommunchefen har ordet Allt vi gör ska syfta till att åstadkomma en så god kommunal service som möjligt. Allt vi gör ska vi göra för dem vi är till för. För mig är därför den enskilt viktigaste frågan för Heby kommun under 2014 fokuseringen på kvalitetsfrågorna. Kommunfullmäktige fattade i september beslut om en kvalitetspolicy som ska fungera som utgångspunkt för allt arbete som bedrivs i Heby kommun. Förvaltningens ledningsgrupp har utifrån detta initierat och startat ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete benämnt Bästa Heby. Det handlar inte om att det vi gör inte är bra. Det handlar om att det vi gör alltid kan göras ännu bättre. Det handlar om att ta tillvara på medarbetarnas kreativitet, att få alla att förstå sin roll i organisationen och att skapa värde i och stolthet för sitt uppdrag. Att utveckla kvaliteten är en långsiktig process och det kommer att ta flera år innan vi ser full effekt av det arbete vi nu gör. Därför blir målmedvetenhet och uthållighet avgörande. Min övertygelse är att god kommunal service är en förutsättning för kommunens utveckling. Vi ser ett Heby kommun i förändring där goda kommunikationer gör att allt fler pendlar till arbeten i omgivande större städer. Vi ser hur fastighetspriserna ökar kraftigt och vi ser hur trenden med ökad inflyttning håller i sig. Ett exempel på att situationen i Heby kommun håller på att ändra sig är det behov av nya förskoleavdelningar som uppstod under 2014. När vi tidigare stått med överskott av lokaler får vi nu utöka för att inrymma barnen i förskolan. En parallell kan dras till näringslivet där det för första gången på många år uppstod behov av byggnation av större företagslokaler, vilka nu inrymmer ett av landets mest expansiva företag, Apotea. Fokuseringen på att skapa ett än bättre näringslivsklimat fortsätter. Under året genomfördes SCB:s medborgarundersökning. Det positiva är att kommunen har förbättrat sina resultat inom i princip alla områden. Men samtidigt är vi inte nöjda med att medborgarna inte upplever en högre grad av tillfredställelse med de tjänster som tillhandahålls. Vi har ett fortsatt utvecklingsarbete att göra. Helhetsgreppet är taget genom Bästa Heby och fokuseringen måste vara total. I detta är de anställda i kommunen den direkt avgörande faktorn. Det är därför bekymrande att sjukskrivningstalen under 2014 ökade. Det är en trend som måste brytas. Vi måste ta hand om vår viktigaste resurs på ett optimalt sätt. Med friskare personal ökar också kraften i utvecklingsarbetet. Frågan måste därför prioriteras. Heby kommun har ett gynnsamt geografiskt läge. Det lokala engagemanget är enormt. Se exempelvis på Fest i Heby som i år lockade fantastiska 19 000 besökare. Kommunen sjuder av entreprenörer och småföretagare. Föreningslivet har alltid varit starkt. Ett otroligt utvecklingsarbete pågår ständigt i de kommunala verksamheterna. Sammantaget har vi alla förutsättningar att utveckla kommunen och dess verksamheter i rätt riktning. Jag avslutar därför med ett stort och innerligt TACK till alla som bidrar till att göra Heby kommun till en bra kommun att leva och bo i. Jag känner stor inspiration och glädje i att fortsätta den gemensamma utvecklingsresan tillsammans med er alla! Peter Lund kommunchef 4
Kommunens organisation och styrning Politisk organisation Gemensam nämnd för överförmyndarfrågor i Uppsala län Kommunfullmäktige Hebyfastigheter AB Valnämnden Fullmäktiges revisorer Verksamhetsutskottet Kommunstyrelsen Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor Beredningen för kultur- och fritidsfrågor Beredningen för skolfrågor Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor Sociala nämnden Miljö- och byggnämnden Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunens nämnder, kommunstyrelsen och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen, nämnder och beredningar och beslutar om inriktningar. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Centerpartiet 8 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Lokala partiet 4 Miljöpartiet 2 Moderaterna 6 Socialdemokraterna 13 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Totalt 41 5
Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för det uppdrag som tilldelats. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Vidare är kommunstyrelsen skiljenämnd om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser inom kommunen. Verksamhetsutskott Kommunstyrelsens verksamhetsutskott (KsVU) ansvarar som utförare för den kommunalt drivna verksamheten förutom den som beredningen för skolfrågor ansvarar för. Verksamheten bedrivs på uppdrag, som utformas i överenskommelser mellan KsVU och beställande beredningar och nämnder. Kommunstyrelsen tilldelar verksamhetsutskottet driftansvar för verksamheterna genom sin delegationsordning. Finansiering av KsVU sker huvudsakligen genom intäkter från de uppdrag man får från beredningar och nämnder som dokumenteras i överenskommelser. Beredningarna för äldre- och omsorgsfrågor, miljö- och samhällsbyggnadsfrågor samt kultur- och fritidsfrågor Beredningarna är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningarna ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Beredningarna ansvarar för finansiering av verksamheter, oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift, samt för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Beredningen för skolfrågor Beredningen för skolfrågor är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningen ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Beredningen för skolfrågor ansvarar för finansiering och uppföljning av det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna. Den ansvarar också för driften av den kommunala verksamheten inom området. Inom beredningen för skolfrågor säkerställs frågor om konkurrensneutralitet genom internkontroller som initieras av kommunstyrelsen. Utöver detta har fullmäktiges revisorer i sitt uppdrag att kontrollera att fattade beslut följs, det vill säga att exempelvis konkurrensneutralitet råder. Konkurrensneutraliteten säkerställs således genom kontroller. Nämnderna Nämnderna fullgör kommunens uppgifter inom respektive myndighetsområde. De tar fram förslag till inriktningar. De ansvarar för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde och för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. Nämnderna intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Styrdokument Lagstiftningen styr en stor del av den kommunala verksamheten. Som ett komplement till lagstiftningen beslutar kommunen om egna styrdokument. Av nedanstående tabeller framgår vilka typer av styrdokument som finns i Heby kommun. Samtliga styrdokument finns tillgängliga i Heby kommuns författningssamling och på kommunens hemsida www.heby.se. 6
Styrning av ansvarsfördelning Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Instruktioner och reglementen för politiska organ Tills vidare Kommunfullmäktige Delegationsordningar Tills vidare Ansvarig beredning/nämnd/ styrelse Styrning av verksamhetsinnehåll och ekonomi Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Vision Mycket långsiktig Kommunfullmäktige Inriktningar 5-10 år Kommunfullmäktige Policies 5-10 år Kommunfullmäktige Planer 5-10 år Kommunfullmäktige Effektmål 1-4 år Ansvarig beredning/ nämnd/styrelse Riktlinjer Efter behov/tills vidare Ansvarig beredning/ nämnd/styrelse Ekonomisk planering (ingår i budget och plan) 1-3 år Kommunfullmäktige Styrkedjan All styrning och ledning utgår från kommunens vision Heby kommun, en växande landsbygdskommun, med trygghet, närhet och livskvalitet. Utifrån visionen lämnar beredningar, nämnder och kommunstyrelsen förslag till inriktningar. Inriktningarna är av långsiktig karaktär och pekar ut de verksamhetsområden som ska prioriteras under tidsperioden. De har ett brukar- och/eller medborgarfokus. Inriktningarna är en del av budget 2014 och plan 2015-2016 och antas av fullmäktige. Kommunfullmäktige styr också med policies, planer och ekonomiska anslag. Policies och planer är av långsiktig karaktär och har bäring på visionen. Utifrån fullmäktiges styrdokument, ska beställande beredningar och nämnder samt kommunstyrelsen formulera och anta effektmål. Effektmålen är mätbara och har ett brukar- och/eller medborgarfokus och beskriver den kvalitet som ska uppnås av utförarna för att tillgodose brukarnas och/eller medborgarnas behov. Med utvalda kvalitets- och kostnadsmått som grund formuleras effektmålen. På det sättet bestäms nivån på den kvalitet som ska uppnås och en jämförelse med kostnader kan göras. Genom att använda mått som också används av andra kommuner i riket ges en möjlighet till jämförelse. Effektmålen har också en 7
koppling till de resurser som fullmäktige ställer till förfogande för respektive beställande beredning och nämnd. Effektmålen styr såväl den kommunalt drivna verksamheten som den externt drivna. Kommunstyrelsen och dess verksamhetsutskott ansvarar för den kommunala utförarverksamheten, förutom inom beredningen för skolfrågors ansvarsområde. Det står kommunstyrelsen, verksamhetsutskottet och beredningen för skolfrågor fritt att besluta om ytterligare effektmål i syfte att styra och följa upp den egna verksamheten. Kommunstyrelsen, dess verksamhetsutskott, nämnderna och beredningen för skolfrågor styr även med riktlinjer. För myndighetsutövningen svarar sociala nämnden och beredningen för äldre- och omsorgsfrågor när det gäller socialtjänstverksamheten och miljö- och byggnämnden när det gäller miljö- och byggfrågor. Beredningen för skolfrågor ansvarar för myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Myndighetsutövning i överförmyndarfrågor utövas av länets gemensamma nämnd för dessa frågor. Myndighetsutövningen styrs i hög grad av lagstiftningen, men myndighetsnämnderna styr också med effektmål och riktlinjer. Uppföljning av ekonomi och verksamhet sker månadsvis av respektive ansvarig nämnd och beredning samt av kommunstyrelsen och verksamhetsutskottet. Uppföljning av effektmål och ekonomi görs även vid tertialbokslut med måluppföljning per 30 april, delårsrapport per 31 augusti och årsredovisning per 31 december. Utvärdering av utförd verksamhet görs både vad avser kostnad och kvalitet. Denna utvärdering ligger till grund för korrigeringar av nästa års verksamhet, i syfte att uppnå ständiga förbättringar. 8
Förvaltningsberättelse Heby kommun en översikt Samtlig information är hämtad ur www.kolada.se Invånarantalet har sedan 2000 legat på relativt konstant nivå och i nivå med medeltalet för invånarantalet för gruppen pendlingskommuner. Åldersstrukturen för invånarna i Heby kommun är lik åldersstrukturen i grupperna pendlingskommuner och riket. I jämförelse med Uppsala län har Heby kommun något lägre andel invånare i åldrarna 0 64 år och något högre andel i de äldre åldersgrupperna. En åldrande befolkning kräver mer samhällsservice samtidigt som den genererar mindre skatteintäkter, vilket medför ökade kostnader och minskade intäkter. För att motverka detta krävs, sett ur enbart ett befolkningsperspektiv, inflyttning av fler människor i arbetsför ålder. 9
Medellivslängden för kvinnor är högre i Heby kommun än i de jämförda populationerna. Männens medellivslängd är högre än männens i pendlingskommuner och i riket. En slutsats som kan dras av detta är att om denna trend fortgår kommer trycket på tjänster för äldre, såsom åldringsvård, vara högre i Heby kommun än i de övriga jämförelsekommunerna. Att medellivslängden är högre för såväl män som kvinnor i Heby kommun jämfört med jämförelsekommunerna torde vara en signal om hög livskvalitet. Heby kommun har större andel förvärvsarbetande i åldrarna 20 64 år än i riket och i pendlingskommuner. Åldersstrukturen är ungefär densamma i de jämförda populationerna. 10
Andel 2013 100 80 60 40 20 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Heby Alla kommuner, ovägt medel Bor och arbetar i kommunen, (%) Heby Alla kommuner, ovägt medel Utpendlingsomfattning i kommunen, (%) Det är större andel kvinnor som bor och arbetar i kommunen än som pendlar ut från kommunen. För männen är andelarna ungefär lika stora. I jämförelse med riket är utpendlingsomfattningen större i Heby kommun för både kvinnor och män. Således är Heby mycket beroende av en fungerande infrastruktur vad gäller kommunikationer. 11
Andelen arbetslösa i Heby kommun har under 2000-talet fram till 2009 varit lägre än i riket, Uppsala län och pendlingskommuner. Härefter är den högre än i Uppsala län men lägre än i riket och i pendlingskommuner. Trenden för Heby med låg andel långtidsarbetslösa, är positiv, men långtidsarbetslöshet är ett samhällsproblem som kommunen tillsammans med andra samhällsaktörer aktivt måste fortsätta arbeta med. Andelen av befolkningen i åldrarna 25-64 år i Heby kommun har ökat sedan 2013 medan den har minskat i de jämförda populationerna. Skattesatsen har under hela 2000-talet varit högre i Heby kommun än i jämförda kommunkonstellationer. Från och med 2012 överfördes ansvaret för kollektivtrafiken till landstinget. En skatteväxling skedde mellan kommunerna och landstinget utan att den kommunala skattesatsen i Heby kommun sänktes i motsvarande mån, vilket innebar en indirekt skattehöjning. Skattekraften har under hela 2000-talet varit lägre i Heby kommun än i jämförda kommunkonstellationer, men ökningen följder de övriga kurvorna. 12
Ekonomisk sammanfattning i korthet Årets resultat Årets resultat för Heby kommun uppgick till 7 362 tkr (14 563 tkr år 2013), vilket är 10 731 tkr lägre än budgeterat resultat på 18 093 tkr. I delårsrapporten per 31 augusti låg årsprognosen på 6 484 tkr. Den avvikelsen i förhållande till bokslutsutfallet har endast förbättrats marginellt med 878 tkr. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans är att budgeten följs. En positiv uppgift är att invånartalet i Heby ökade med 39 invånare i jämförelse med föregående års uppgifter och uppgår nu till 13 490 invånare. Dessa siffror avser helåret och inte den mätning vid 1 november som skatteintäkterna beräknades på. Trenden är ändå tydlig. Invånarantalet 2010 var 13 382 och inflyttningen ökar. Detta ger bra signaler och påverkar ekonomin positivt med viss eftersläpning. Driftredovisningen från nämnder och beredningar Driftsredovisning (tkr) Budget 2014 Bokslut 2014 per nämnd och beredning Kommun Övriga Kommun Övriga anslag intäkter Kostnader anslag intäkter Kostnader Resultat Kommunstyrelsen (inkl KsVU) 70 727 485 104-555 831 70 727 497 674-569 339-938 Miljö- och byggnämnden 6 739 2 160-6 739 6 739 2 789-9 044 484 Sociala nämnden 61 194 10 204-71 398 61 194 10 737-74 754-2 823 Berednigen för Äldre- och omsorgsfrågor 202 988 2 767-205 755 202 988 2 966-213 348-7 394 Beredningen för Samhällsbyggnadsfrågor 11 100 33 360-44 460 11 100 36 378-47 761-283 Beredningen för skolfrågor 311 972 28 009-339 981 311 972 38 937-357 317-6 408 Beredningen för Kultur- och fritidsfrågor 26 397 0-26 397 26 397 0-26 123 274 Valnämnden 376 356-732 376 478-704 150 Finansförvaltningen -4 015 42 175-38 160-4 015 132 091-125 698 2 378 Resultat 687 478 604 135-1 289 453 687 478 722 050-1 424 088-14 560 Kommunstyrelsen och dess verksamhetsutskott redovisar ett underskott jämfört med budget 2014 med sammanlagt 938 tkr. De större avvikelserna inom kommunstyrelsen och verksamhetsutskottets resultat var 439 tkr i överskott inom räddningstjänsten, vilket beror på uteblivna hyreshöjningar när byggnationen av brandstationen försenats. Överförmyndarnämnden fick ett överskott med 859 tkr på grund av faktiskt lägre kostnader än budgeterat. Den gemensamma sociala verksamheten hade ett överskott med 349 tkr på grund av vakanta tjänster. Individ och familjeomsorgen uppvisade ett överskott på 2 586 tkr, vilket främst berodde på att utökningen av öppenvårdsverksamheten för barn och unga kom igång sent på året. Inom verksamheten ordinärt boende startade den förebyggande verksamheten under sommaren och då uppstod ett överskott med 525 tkr. Däremot har särskilt boende ett underskott med 870 tkr främst beroende på ökade personalkostnader för brukare med särskilda behov. Verksamheten hälso- och sjukvård har ett underskott med 1 207 tkr på grund av svårigheter med att rekrytera personal. Detta har medfört dyrare lösningar för inhyrd personal och timvikarier för att klara verksamheten. Det enskilt största underskottet står stöd till funktionshindrade för med 7 181 tkr. Orsakerna är bland annat kvarstående personalkostnader under längre period än planerat i samband med en entreprenadupphandling, fler brukare med behov av olika insatser, prisökningar för köp av daglig verksamhet och boende. Central planering har ett överskott med 343 tkr på grund av ett lägre nyttjande av konsulttjänster under året. Kostproduktionen har ett överskott i jämförelse med budget på 823 tkr, vilket förklaras med att kostnader för extra timvikarier ej behövde användas, att det sålts fler portioner än planerat samt att ett 13
förskolekök hållits stängt. De kommungemensamma stödfunktionerna uppvisade ett överskott med 687 tkr, vilket förklaras av återhållsamhet och lägre kapitalkostnader för IT-enheten. Miljö- och byggnämnden redovisade ett överskott jämfört med budget med 484 tkr på grund av lägre kostnader för bygg- och miljöförvaltningen, högre intäkter från miljö- och hälsoskydd samt för bygglov. Sociala nämnden redovisade ett underskott på 2 823 tkr jämfört med budget. Underskottet återfinns inom individ- och familjeomsorgen, där kostnader inom barn- och familjeområdet för institutionsplaceringar var höga jämfört med budget. Inom försörjningsstöd minskade antalet ärenden, vilket medförde överskott jämfört med budget. Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor redovisade ett underskott på totalt 7 392 tkr jämfört med budget. De verksamheter, som redovisade större underskott är ordinärt boende med 2 875 tkr, särskilt boende med 450 tkr, hälso- och sjukvård med 1 286 tkr och stöd till funktionshindrade med 1 868 tkr. Även färdtjänsten redovisade ett underskott i jämförelse mot budget med 620 tkr. Beredningen för skolfrågor redovisade ett underskott i jämförelse med budget med 6 408 tkr. Gemensam verksamhet redovisade ett överskott på 4 988 tkr beroende på att IT-investeringar påbörjades senare under verksamhetsåret än planerat samt att en post avsatt för extraordinära stödåtgärder budgeterats inom denna verksamhet. Förskola, familjedaghem och fritidshem ger ett underskott jämfört med budget med 1 945 tkr, vilket främst förklaras av att antalet barn i förskola blev 23 fler än budgeterat. Skola och förskoleklass redovisade ett underskott med 3 283 tkr och även det beror på volymförändringar. Även särskoleverksamheten uppvisade ett underskott i jämförelse med budget med 2 273 tkr. Den största förklaringen till underskottet är volymförändringar när det gäller barn och elever. Beredningen för kultur- och fritidsfrågor redovisade ett överskott i förhållande till budget med 274 tkr. Överskottet beror på lägre arvodeskostnader och återbetalning av ett anslag för att prova på aktiviteter. Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor redovisade ett mindre underskott i förhållande till budget med 283 tkr. Det har varit högre kostnader för asfaltering och skötsel av grönytor men samtidigt lägre kostnader för arvoden och en intäkt relaterad till skogsavverkning, som balanserar upp underskottet. Finansförvaltningen redovisade ett överskott på 2 378 tkr, vilket förklaras av lägre kostnad för semesterlöneskuldsförändring och högre interna intäkter än de faktiska kostnaderna för pensioner och POpålägg. Då investeringsnivån har ökat har även de interna ränteintäkterna ökat. Avsatta medel för hyreshöjningar har inte fullt ut tagits i anspråk. 14
Resultaträkning med kommentarer RESULTATRÄKNING (tkr) Tusen kronor Not KOMMUNEN Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 1 154 648 117 908 Verksamhetens kostnader 2-795 120-814 148 Avskrivningar 3-5 051-5 161 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -645 523-687 479-701 401 Skatteintäkter 4 497 112 511 697 513 518 Generella statsbidrag och utjämning 5 174 813 194 680 195 989 Finansiella intäkter 6 4 164 4 315 2 313 Finansiella kostnader 6-16 003-5 120-3 057 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 14 563 18 093 7 362 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RESULTAT EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER 14 563 18 093 7 362 Skatt på årets resultat PERIODENS RESULTAT 14 563 18 093 7 362 Resultatet på 7 362 tkr vid årsbokslutet innebar ett resultatöverskott med 1,04 procent, vilket är 1,52 procent lägre än budgeterat överskott på 2,56 procent. Det lägre utfallet i jämförelse med budget innebär också att kommunen inte heller har möjlighet att öronmärka medel i en resultatutjämningsreserv, som sedan kan användas i balanskravsutredningen för att utjämna framtida konjunkturcykler med svagare skatteunderlag. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter 2014 7% 4% 3% 1% Bidrag Taxor och avgifter 36% Hyror och arrenden 49% Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Försäljningsintäkter Övriga intäkter Diagram: Olika intäktsslags procentuella fördelning år 2014 15
Av Heby kommuns resultaträkning 2014 framgår att verksamhetens intäkter minskade från 154 648 tkr 2013 till 117 908 tkr 2014, vilket motsvarar en minskning med 23,8 procent. En del av minskningen beror på förra årets återbetalning av Fora avtalsförsäkring. En annan del beror på att personlig assistans är utlagd på entreprenad, vilket minskar ersättningen från Försäkringskassan. Hur de övriga intäkterna fördelats procentuellt från bidrag till övriga intäkter framgår av diagrammet och även i not 1 i räkenskapsdelen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader 2014 2% 13% 8% 5% 4% 20% 48% Löner och sociala avgifter Köp av huvudverksamhet Övriga kostnader Lokal- och markhyror Lämnade bidrag Pensionskostnader Övriga tjänster Diagram: Olika kostnadsslags procentuella fördelning år 2014 Verksamhetens kostnader uppgick 2014 till 814 148 tkr. Personalkostnaden utgjorde 48 procent av bruttokostnaderna, vilket är en något lägre andel än 2013 (50,3 procent). Köpt verksamhet utgjorde 20 procent, lokalhyror motsvarade knappt 8 procent. Försörjningsstöd är en krympande kostnad och utgjorde 2014 knappt två procent. Resterande 13 procent bestod av övriga kostnader, vilka innehåller bland annat transporter, elförbrukning, livsmedel och förbrukningsinventarier. Vid jämförelse mellan åren (som framgår av not 2 i räkenskaperna) har löner och sociala avgifter minskat marginellt med cirka 3 procent och köp av huvudverksamhet minskat med cirka 11 procent. Däremot har övriga poster ökat med mellan 15 och 30 procent. Personalkostnaderna är och förblir den största enskilda kostnadsposten, vilket understryker vikten av god uppföljning av dem. 20 procent av kommunens kostnader utgörs av köpt verksamhet. För en kommun av Hebys storlek kan detta utgöra en risk, eftersom man i köpta verksamheter inte helt kan följa och påverka kostnadsutvecklingen på samma sätt som för inomkommunala verksamheter. Samtidigt ska Heby kommun inte utföra verksamheter där det kan finnas kvalitativa och kostnadsmässiga fördelar, som en större leverantör kan göra. Lokalkostnader utgjorde 2014 cirka 8 procent av Heby kommuns totala kostnader. Relationen mellan fastighetsbolaget och kommunen är viktig för båda parter. En pågående diskussion mellan parterna, är viktig för att utveckla värdet i fastighetsbolagets tillgångar samtidigt som det är viktigt att kommunens lokalkostnader är transparanta och påverkbara. 16
Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgick till 98,9 procent vilket innebär att den uppsatta inriktningen att Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling ej nås. Effektmålet att verksamhetens nettokostnader ska uppgå till maximala 98 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppfylls ej heller. Jämför man verksamhetens nettokostnader mellan 2013 och bokslutet och sedan rensar det från föregående års Foraintäkt, har nettokostnaden ökat med 7 procent. Samtidigt har skatteintäkter och statsbidrag ökat med endast 5,6 procent. En central fråga för Heby kommun är att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatter och statsbidrag. Arbetet med ekonomisk planering och uppföljning bör även framgent vara inriktat på att hitta verktyg för att följa upp de kostnader och intäkter som är påverkbara fullt ut. Den långsiktiga ekonomiska stabiliteten i Heby kommun, med minskande nettokostnadsmarginaler, är en tydlig signal om att kommunen har höga kostnader jämfört med dess intäkter. 102 101 100 99 Nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag Andel 98 97 96 95 94 93 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram: Nettokostnadens andel av summa skatter och statsbidrag bokslut 2004 2014 Enligt den norm och praxis som etablerats bör kommuner ha ett resultatöverskott som motsvarar två procent av summan av skatter och statsbidrag. För Heby kommun motsvarar det knappt tolv miljoner kronors överskott per år. Ett ekonomiskt överskott kan användas för att 1. Återställa och värdesäkra eget kapital. 2. Bygga upp ett eget kapital som kan användas för att helt eller delvis finansiera investeringar. Enligt kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning för kommuner och landsting är ett antal kriterier uppställda som riktmärken för kommande tre års ekonomiska planering. Bland annat föreskrivs åtgärdsplaner med återställningstid av negativa resultat inom tre år. Inriktning Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. Effektmål Verksamhetens nettokostnader ska uppgå till maximalt 98 % av skatteintäkter och generella bidrag. 2013 2014 96,1% 98,9% 17
Intäkter Skatteintäkter är Heby kommuns huvudsakliga finansieringskälla och står för 62 procent av kommunens intäkter. Förändringen mellan 2013 och 2014 vad avser finansiering är liten mellan de tre intäktsslagen taxor och avgifter, skatter samt statsbidrag. Kommunal finansiering 2014 24% 14% Taxor och avgifter Skatter Statsbidrag 62% Heby kommun erhöll 827 415 tkr 2014 genom taxor och avgifter, skatter samt statsbidrag. Av dessa tre intäktsslag kan kommunens taxor och avgifter i någon mån påverkas av direkta beslut medan skatter och statsbidrag är en följd av indirekta och mindre påverkbara beslut på nationell nivå. Således är drygt 80 procent av intäkterna alltjämt mindre påverkbara. Finansiella poster De finansiella intäkterna 2014 understeg de finansiella kostnaderna. Finansnettot uppgick till -744 tkr. Jämfört med 2013 har finansnettot förbättrats med 11 095 tkr. Likviditet Likviditeten minskade från 161 076 tkr till 103 218 tkr. Minskningen om 57 858 tkr beror främst på att Heby kommun under året avsatt medel till Uppsala läns gemensamma pensionsstiftelse. Kassalikviditeten uppgår till 127 procent, vilket innebär att de likvida medlen är större än de kortfristiga skulderna. Soliditet Soliditeten beskriver ekonomisk styrka på lång sikt utifrån möjlighet att kunna finansiera skulder med tillgångar vid en långsiktig svår ekonomisk situation. Måttet anger också i vilken grad kommunen klarat att finansiera sina tillgångar med eget kapital. Ju högre soliditet desto större del av tillgångarna har finansierats med eget kapital. Omvärldsförändringar kan göra att en liten marginal snabbt kan minska eller försvinna. Även Heby kommuns långsiktiga betalningsförmåga (soliditeten) bör vara så stark att man kan finansiera hälften av investeringar med eget kapital. Heby kommun hade vid bokslutet 2013 en soliditet motsvarande 42,6 procent medan den var 41,4 procent 2014. Soliditeten har således minskat med 1,2 procentenheter. Skälet till minskningen handlar om att det egna kapitalet har haft en lägre procentuell utveckling i jämförelse med de totala tillgångarna. Det lägre utfallet på årets resultat som tillförs det egna kapitalet får då till följd att soliditeten sjunker och den finansiella styrkan försvagas något ur ett längre perspektiv. 18
Inriktning Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. Effektmål Soliditeten exkl pensionsåtaganden intjänade före 1998 ska förbättras. Heby 2011 Riket 2011 27,7 49,8 Heby 2012 Riket 2012 25,3 49,4 Heby 2013 Riket 2013 42,6 50,4 Heby 2014 Riket 2014 41,4 49,6 Källa: Kolada Skuldsättningsgrad Definieras som skulder i förhållande till totala tillgångar. Heby kommuns skuldsättningsgrad var 2,5 gånger 2014 medan värdet minskat från 7,7 gånger 2013. Innebörden är att tillgångarna överstiger skulderna med knappt 2,5 gånger. Den långsiktiga betalningsförmågan utifrån nyckeltalet, påvisar en marginell ökning av skuldsättningsgraden i jämförelse med 2013. Pensionsförpliktelser Pensionsstiftelse I kommunens årsredovisning finns den så kallade ansvarförbindelsen redovisad. Heby kommuns skuld för pensioner intjänade före 1998 uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 295 787 tkr. Enligt den så kallade blandmodellen tas beloppet inte upp i balansräkningen, utan belastar resultatet det år det utbetalas. Enligt kommunallagen ska en kommun ange i vilka tillgångsslag som pensionsmedlen har placerats, vilken avkastning som uppnåtts och hur pensionsmedlen förvaltats. Kommunfullmäktige beslutade under november månad 2012, att Heby kommun ska medverka i Uppsala läns gemensamma pensionsstiftelse som en aktiv åtgärd för att avsätta medel till de ökande pensionsutbetalningarna. Pensionsutbetalningarna för Heby kommer att eskalera under de kommande 20 åren och nå sin topp åren 2029-2030. Under 2013 registrerades pensionsstiftelsen hos länsstyrelsen och har godkänts av finansinspektionen. Placeringsråd och administratör av kapitalet har upphandlats. Medel har avsatts under 2014 till ett belopp av 86 982 tkr inklusive löneskatt. I och med att denna avsättning genomförts har den förväntade utgiftspuckeln för framtida pensionsutbetalningar kunnat tryggas. Den avsättning till pensionsstiftelsen som verkställts bedöms täcka de framtida behoven. Balanskravsutredning Avstämning mot balanskravsutredning enligt KL 8:5 och exkludering av resultatstörande poster för att se vilka poster som är påverkningsbara, men även vilka poster som är verksamhetsrelaterade. Årets resultat 2014 enligt resultaträkningen (SEK) 7 362 000 Avgår realisationsvinster 0 Resultat enligt balanskravet 7 362 000 Exkludering av extraordinära poster 0 19
Årets resultat (efter balanskravsutredning och exkludering av extraordinära poster) 7 362 000 Investeringar och självfinansiering Heby kommun hyr sina verksamhetslokaler av framförallt Hebyfastigheter AB. Att kommunen inte själv äger sina verksamhetslokaler gör att redovisade investeringar är förhållandevis små. Redovisade nettoinvesteringar har skett inom VA-området och uppgår 2014 till 2,9 mnkr. Kommunen självfinansierade alla investeringar fullt ut utan externa lån. Överfört från 2013 Nya inv. beslut 2014 Total budget 2014 Bokslut 2014 överförs till 2015 Pol org Ändamål Kommentarer Teknisk plattform Omfattar kostnader för ny kommungemensam serverplattform. Projektet är avslutat, och den nya Ks 1 500 1 000 2 500 1 003 150 plattformen är driftsatt. Trådlöst nätverk Investeringar för drift av nätverksfunktioner i den nya Ks 1 000 1 000 317 200 kommgemensamma plattformen. Operativsystem Progravvara för drift av den nya Ks 1 000 1 000 907 200 kommungemensamma plattformen. Ks Hårdvara 300 300 300 Ej startat Ks Nätverkslogik o säkerhet 300 300 300 Ej startat Ks Webbplattform 800 800 Behöver ej tas i anspråk Ks Räddningstjänst 150 150 Projektet avslutat, investering av HFAB ipads till förtroendevalda Pågår, Begäran om att investeringen skulle fortgå under 2015 skulle ha lämnats in. Ks 372 372 322 Detta har inte skett. Oförutsett Ks 1 330 3 000 4 330 2 192 Ks -Varav IP telefoni 1 192 Projektet avslutat Ks -Varav Bibliotek i Östervåla 14 Projektet avslutat Ks -Varav Rivning av Harbo gamla skola 330 Projektet avslutat Reinvestering har skett för att ersätta utslitna sängar på vård- och Ks -Varav Sängar Särbo 201 omsorgsboenden. Ks - Varav IT-enheten - Möbler 197 Projektet avslutat Projektet avslutat. Mötesplatserna för seniorer har utrustats med matsalsmöbler, konferensmöbler och sittmöbler. Ks,- Varav mötesplatser ÄO 259 Ks Förstärkt inloggning 400 400 Ej startat Ks Logghantering 500 500 Ej Startat Ks Markköp 1 000 SN/BFÄO Inventarier blå huset 150 150 156 SN/BFÄO Investeringar datorer VOF 4 Utemiljö BfMS 513 100 613 660 BfMS Exploatering bostadsområden 2 000 2 000 Inventarier Blå huset avser kontorsmöbler i samband med utbyggnad av lokalerna. Projektet avslutat. Under anläggningsarbetena fanns det fundament i marken som gjorde schaktningen mer kostsam. Vidare har också lekplatsen på Härvsta i Heby tillgänglighetsanpassats för att klara av nya krav. 20
Pol org Ändamål G/C-väg Morgongåva-Heby Överfört från 2013 Nya inv. beslut 2014 Total budget 2014 Bokslut 2014 överförs till 2015 Kommentarer Kommunens kostnader för vägplanen har beräknats till 900 tkr, varav 200 tkr budgeterades för 2013. Hela summan kom sedan att faktureras under 2014 vilket inte framgick förrän efter att budget för 2014 tagits politiskt. BfMS 700 700 840 BfMS Parkeringsplatser Heby/Harbo 400 400 325 Projektet avslutat i Heby BfMS Trafikåtgärder Heby 200 200 Ej startat. BfMS Nytt verksamhetsområde Hebron 1 352 2 800 4 152 1 138 - Varav genomförda delar Arbetet kommer att vara klart under våren BfMS 1 089 2015. BfMS -Varav Projektering 0 50 Projekteringen är klar. Utökat verksamhetsområde Arbetet blev billigare än förväntat. BfMS Huddunge 1 200 1 200 762 Reservvattentäkter Arbetet har försenats på grund av BfMS 5 049 1 500 6 549 589 svårigheter att få fram el till pumpen. Det ordnades till sist och arbetet fortgår. Reningsverk reinvestering utrustning Har inte genomförts då det mesta blev klart redan 2013, och vakanser gjort att det inte BfMS 3 000 1 000 4 000 kunnat prioriteras under 2014. Driftövervakning Arbetet försenades i slutet av 2014 på grund av svårigheter att få åtkomst till installationerna. Detta innebär att projektet inte blir klart förrän under våren 2015. BfMS 1 000 1 000 375 Reinvestering dricksvatten Har på grund av vakanser inte genomförts. BfMS 500 500 BfMS Avvattning Tärnsjö/Heby 322 322 Ej startat BfSK Möbler 71 250 321 284 Projektet avslutat. BfSK IT-utrustning 4 048 4 048 3 140 Förvaltningens IT-projekt om 6 miljoner kronor med uppbyggnad av bl.a. trådlöst i kommunen pågår fortfarande. Projektet planerades för att vara klart inom en tre års period. En senareläggning av de olika delprojekten har gjort att projektet kommer att pågå vid ingången av år 2015. Steg 5 som gällde Allmänna investeringar har pågått under höstterminen 2014 och beräknas vara klart under februari 2015. Till februari 2015 beräknas den totala investeringen uppgå till cirka 5,3 miljoner. De återstående 700 tkr som inte är utnyttjade gäller en ny skolplattform där det idag finns oklarheter hur arbetet skall fortskrida. BfSK -Varav IKT-projekt 5 BfSK -Varav Datorer IT-projekt 1 583 BfSK -Varav trådlöst nätverk 40 BfSK -Varav tgrådlöst hårdvara 16 BfSK -Varav Allmänna inv. IT (steg 5) 0 1 496 BfKF Energibesparande åtgärder 500 226 500 -Varav Badplatser 0 BfKF BfKF -Varav Elstolpar 0 20 206 I samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet har nya bryggor inköpts, upprustning av omklädningsrum, toaletter, lekutrustning samt utkörning av ny sand. Tack vare samarbetet mellan enheterna blev kostnaden lägre än planerat. Summa 17 185 22 122 36 907 13 242 2 550 21
Heby kommunkoncern I kommunkoncernen ingår förutom kommunen, Hebyfastigheter AB dess dotterbolag Hebygårdar AB. Kommunen äger dessa båda till 100 procent, Kommunkoncernens resultat blev 10 911 tkr, där engångsnedskrivningar inom Hebygårdar AB med 5 000 tkr gjort att fastighetskoncernens resultat för 2014 hamnar på 3 549 tkr. Fastighetskoncernens moderbolag, Hebyfastigheter AB, uppnådde i bokslutet för 2014 ett resultat om 2,048 tkr medan Hebygårdar AB gjorde ett resultat om 174 tkr. Bolaget har under året genomfört värdering av fastigheter där det funnits nedskrivningsbehov på nyproducerade fastigheter, som utifrån beräknat marknadsvärde och bokfört värde genererat negativa avvikelser. I två fall har nedskrivning skett. Det gällde 2 000 tkr, som avser en fastighet på Kyrkbacken i Heby, och 3 000 tkr i en fastighet på Torngatan i Östervåla. De i budgeten angivna soliditetskraven för respektive bolag har delvis uppfyllts i boksluten för 2014, där moderbolaget har en soliditet motsvarande 27,7 procent (ägarens krav i budget är ett långsiktigt mål om högre än 25 procents soliditet). För dotterbolaget uppnåddes inte ägarens 20-procentsmål, då soliditeten uppgick till 18,9 procent i bokslutet för 2014. År 2013 År 2014 Fastighetskoncernen Summa eget kapital 86 210 89 759 Summa skulder och eget kapital 620 233 633 284 Soliditet fastighetskoncernen 13,9% 14,2% Hebyfastigheter AB Summa eget kapital 86 938 88 986 Summa skulder och eget kapital 329 549 321 577 Soliditet HFAB 26,4% 27,7% Hebygårdar AB Summa eget kapital 74 701 74 875 Summa skulder och eget kapital 377 461 396 995 Soliditet HGAB 19,8% 18,9% Kommunkoncernen Summa eget kapital 175 464 190 242 Summa skulder och eget kapital 936 619 986 940 Soliditet kommunkoncernen 18,7% 19,3% Heby Kommun Summa eget kapital 173 369 183 961 Summa skulder och eget kapital 406 924 444 330 Soliditet Heby kommun 42,6% 41,4% 22
Koncerninterna transaktioner Enhet Kommunen Hebyfastigheter AB Hebygårdar AB Ägd andel 100% 100% Försäljning Intäkt 4 975 58 494 17 557 Kostnad 70 644 4 057 6 325 Finansiella poster Intäkt 734 Kostnad 0 331 403 Långa skulder Tillgång 2 750 Skuld 2 750 Korta skulder Tillgång 6 869 289 6 813 Skuld 327 11 699 1 945 Borgen Givare 489 593 Mottagare 212 234 277 359 Tabellen visar de finansiella flödena mellan kommunen och de båda bolagen samt mellan bolagen. 23
Uppföljning av inriktningar Hur bra har vi närmat oss inriktningar/inriktningarna? Läshänvisning till tabellen: För att närma sig inriktningarna har nämnderna, beredningarna och kommunstyrelsen beslutat om effektmål. Dessa är olika många till antalet för olika inriktningar. I matrisen nedan redovisas en sammanfattande bedömning av hur man närmat sig inriktningarna. Efter varje inriktning anges inom parentes hur många effektmål som är beslutade för att nämnderna, beredningarna och styrelsen ska närma sig respektive inriktning. De olika färgerna betyder: Grönt samtliga effektmål kopplade till inriktningen är uppnådda. Gult effektmålen kopplade till inriktningarna är uppnådda delvis, antingen alla eller största delen, aktiviteter för att uppnå effektmålen vid mätperiodens slut är påbörjade. Rött effektmålen kopplade till inriktningen är inte uppnådda eller aktiviteter för att uppnå dem vid mätperiodens slut är inte påbörjade. Kommunfullmäktiges inriktningar med uppföljning Inriktning 30 april Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. (8) 31 aug 31 dec Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. (13) Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. (4) Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. (9) Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa. (5) Individuella behov. Varje barn/elev ska erbjudas en förskola och skola som utgår från varje individs behov, för att därigenom ges möjlighet att utvecklas på absolut bästa sätt. (7) Stimulera nyfikenhet. Varje barn/elev ska erbjudas en verksamhet som stimulerar till ständiga förbättringar i sitt lärande och sin utveckling. (3) Glädje och trygghet. Varje barn/elev har rätt till en arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och stimulans och som bidrar till god hälsa. (3) Kommunen ska vara serviceinriktad och rättssäker i sin myndighetsutövning med snabb handläggning och gott bemötande. (6) Myndighetsnämndernas beslut ska ha en sådan kvalitet att de står sig i besvärsinstanserna. (2) 24
Heby kommun ska skapa förutsättningar för en positiv utveckling av företagsklimatet. (1) Inriktningar för beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ska ligga i linje med intentionerna i Äldreplanen och Plan för arbete med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.(0) Heby kommun ska vara en trygg och säker kommun. För att närma sig inriktningen är åtta effektmål satta. Två är beslutade av vardera kommunstyrelsen, beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och sociala nämnden samt ett av beredningen för äldre- och omsorgsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på barns och äldres trygghet, att alla ska ha ett boende samt att gator och vägar ska upplevas trygga och säkra. För att öka barnens trygghet utförs arbete enligt handlingsplanen mot barnfattigdom mellan kommunen och andra samhällsaktörer. Handlingsplanen följs upp av Trygghetsrådet. Inom verksamheten försörjningsstöd prioriteras barnfamiljer, som är beviljade stöd under längre tid och andelen barnfamiljer med genomförandeplaner har ökat. Vidare pågår samarbetet mellan olika delar inom förvaltningen för förbättringar för föräldrar och barn. Patientsäkerheten för äldre personer som bor i särskilda boenden följs upp genom registrering av dels antalet riskbedömningar och dels antalet åtgärder. För alla boende har gjorts riskbedömning och åtgärder har registrerats för nästan 80 % av de boende. Även registreringen inom hemsjukvården ligger på en hög nivå. För att möjliggöra boende för alla har antalet träningslägenheter ökat under året. Målet, att de som bor i träningslägenhet inom något år ska få annan lägenhet, har börjat få effekt i och med planerade utflyttningar. Samarbetsmöten mellan förvaltningen och Hebygårdar har hållits. För att öka tryggheten i samhället tillförs trygghetsaspekter i detaljplanearbetet och ett kontinuerligt samarbete sker med Polisen. Aktiviteter har också utförts för att medborgarna ska vara nöjda med gator och vägar, bland annat har asfaltering gjorts under hösten. Arbetet med ny g/c-väg mellan Heby och Morgongåva har påbörjats. Heby kommun ska tillhandahålla tjänster av god kvalitet med möjlighet till delaktighet, inflytande och valfrihet. För att närma sig inriktningen är tretton effektmål satta. Fyra är beslutade av vardera kommunstyrelsen och sociala nämnden samt fyra av beredningen för äldre- och omsorgsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på information, inflytande och bemötande, ökad sysselsättning för ungdomar och nyanlända samt ökning av förebyggande och tidiga insatser för barn och unga och inom missbruksvården. Heby kommun har under året fått en ny hemsida och arbetet med att uppdatera informationen sker kontinuerligt. I syfte att förbättra informationen till medborgare och brukare publiceras information på hemsidan enligt av SKL framtagen publikation samt för de särskilda boendena har en informationsbroschyr tagits fram. 25
I syfte att förbättra ungdomars möjlighet att framföra synpunkter till politikerna har två ungdomsdialoger genomförts. För nyanlända erbjuds parallellt med SFI-undervisningen, möjlighet till validering av tidigare utbildning och språkstödsutbildning för att snabbare komma in i det svenska utbildningssystemet. Totalt 44 personer inom Heby kommun omfattas idag av etableringsreformen. Ett fåtal av dessa har fått arbete under året. I syfte att minska arbetslösheten i åldersgruppen 16-24 år sker samarbete mellan kommunen och arbetsförmedlingen. Inom vård- och omsorgsområdet förbättras de anställdas utbildning, särkilt om bemötandet, och handledning ges. Inom äldreomsorgen har en undersökning av hur anhöriga upplever personalens bemötande gjorts, med mycket positiv återkoppling. Brukarnas inflytande stärks dels genom samtal om genomförandeplaner, dels genom brukarråd inom funktionshinderområdet. För att kunna erbjuda större valfrihet inom daglig verksamhet utvecklas utbudet och utredning om ett eventuellt införande av LOV har pågått under hösten och färdigställs under början av 2015. Förebyggande insatser har utökats inom missbruksvården och ett långsiktigt arbete har påbörjats med att motivera familjer med behov av insatser. Under året har utbildningar av behandlare och personalförstärkning till mottagningsfunktionen gjorts. Barnen involveras mer systematiskt än tidigare och nya utredningsmetoder har införts. För att mäta barns delaktighet i utredningsdelarna används barnenkät systematiskt. Heby kommun ska ha en god ekonomisk hushållning med hållbar utveckling. För att närma sig inriktningen är fyra effektmål satta. Två är beslutade av kommunstyrelsen och två av beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. Effektmålen fokuserar på god ekonomisk hushållning, underhåll av gatunätet och begränsning av miljöpåverkan. Kommunens soliditet har sjunkit från 42,6 % till 41,4 % vilket innebär att det egna kapitalet har haft en lägre procentuell utveckling i jämförelse med de totala tillgångarna. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 98,9 % och överstiger därmed det satta målet på 98 %. Jämfört med 2013 har nettokostnaderna ökat med 7 % (exklusive Fora-återbetalningen) under året. I syfte att hålla verksamhetens nettokostnad på målnivån har arbete efter Lean-filosofin påbörjats inom några enheter inom central förvaltning. Arbetet med att driva ut slöseri ur arbetsprocesserna sker kontinuerligt. Förbättringar av kvaliteten på gatunätet har gjorts under året i form av asfaltering. Miljöpåverkan av de kommunala transporterna kan förbättras. Bland annat planeras en elbil att leasas under 2015. Heby kommun ska vara en attraktiv kommun för medborgare, företagare och anställda att leva och verka i. För att närma sig inriktningen är nio effektmål satta. Sju av dem är beslutade av kommunstyrelsen, ett av beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor och ett av beredningen för kultur- och fritidsfrågor. Effektmålen lägger särskilt fokus på gott företagsklimat och ökat nyföretagande, ökad turism och ökat företagande inom hästnäringen, lägre sjukfrånvaro och högre engagemang bland personalen, ökat öppethållande på biblioteken, att kollektivtrafikresandet ska öka och att medborgarna ska vara nöjda med parker och grönområden. 26