Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen
Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Hetsätningsstörning
Definition Med ätstörning avses i första hand en ihållande störning i ätbeteende eller viktkontrollerande syfte, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Störningen skall ej vara sekundär till någon känd allmän medicinsk åkomma eller annan psykiatrisk störning
Vem har en ätstörning? AN BN hetsätn Stört ätbeteende UNS Överviktsproblematik
Incidens AN: 30-40 nya fall/100 000 unga kvinnor och år (12-25 år) BN: 50-65 nya fall/100 000 unga kvinnor och år
Prevalens AN: 0,2-0,4 % BN: 1-2 % Ätstörning UNS: 6-8 %? Hetsätningsstörning: 2? : män /kvinnor : 1/10 Var 10:e ung kvinna kan vara drabbad!
Förekomst i västvärlden Ätstörningar förekommer i alla kulturer med tillgång till mat!
Ökning över tid? Förekomsten av AN tämligen konstant BN viss ökning över tid
Diagnoskriterier DSM-IV (International classification of Mental and behavioural disorders) ICD-10 (diagnostic criteria for reseach)
Barn och ätstörningar Food Avoidance Emotional Disorder (FAED) Pervasive Refusal Syndrome (matvägran) Symptom som påminner om ätstörningar, vilka är sällsynta bland 7-14 åringar
Anorexia nervosa Kroppsvikt 85% av den förväntade Intensiv rädsla för att gå upp i vikt Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form
Anorexia nervosa forts. Utebliven menstruation under minst 3 cykler Undergrupper: restriktiv: enbart svält Med hetsätning/självrensning Debutålder 13-17 år
Bulimia nervosa Återkommande episoder av hetsätning Äter under avgränsad tid väsentlig mängd mat Förlorar kontrollen över ätandet Återkommande kompensatoriskt beteende Debutålder 17-25 år
Bulimia nervosa forts. Hetsätandet och det olämpliga kompensatoriska beteendet minst 2 ggr/vecka under tre månader Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt Undergrupper: med/utan självrensning
Hur många plastikopererade har en ätstörning?
Body Mass Index (BMI) Vikten i kilo/längden 2 Normalt BMI för kvinnor 20-24 Normalt BMI för män 22-26 BMI 18 mensgräns BMI 14- kräver sjukhusvård
Predisponerande faktorer Sociokulturella faktorer (vara smal) Gruppfaktorer (vissa idrotter) Familjefaktorer Biologiska och genetiska faktorer Negativ självbild, höga ambitioner Stress trauma utlösande faktor
Multifaktoriellt synsätt Familj och uppväxt Biogenetik Sociokultur BANTNING Vidmakthållande faktorer bantning Viktfobi- kontrollbehov svält kräkning hetsätning Utlösande faktorer
Prognos Gynnsamma prognostiska tecken: låg ålder vid insjuknandet samt kort sjukdomstid Ogynnsamma: extrem viktförlust, lång sjukdomstid, samsjuklighet, hög ålder vid insjuknandet, osäkerhet och ängslan
Sjukdomstecken AN Försämrat närminne!
Prognos forts generellt (5 år) 50 % är symptomfria (friska) 30 % är förbättrade 15 % oförändrade 5 % döda
Orsaker till tidig död Självmord Somatiska komplikationer (hjärtrytmrubbningar, akut hjärtsvikt, hjärtinfarkt) Högsta riskerna för en tidig död återfinns bland missbrukare och patienter med ätstörningar (Harris and Barraclough, 1998) Även andra ej kända dödsorsaker beaktas
Sjukdomstecken AN Generell avmagring: Reducerat underhudsfett Reducerad muskel- Massa Torr sprucken hud Tunt hår Perifer cyanos Lanugobehåring Mag-tarmsymptom Lågt blodtryck och puls
Somatisk utredning AN Anemi Leukopeni Trombocytopeni Granulocytopeni Hypoglykemi B 12- folsyrebrist Elektrolytrubbn: Na K, Ca, P, Mg EKG förändringar Påverkan thyreoidea Leverpåverkan Osteopeni/poros
Somatisk utredning BN Viktmässigt normalt Svullna salivkörtlar Faryngit, eosofagit Hypokalemi Buksmärtor Kolondilatation, tarmperistaltik upphör Förhöjd S-amylas
Ätstörningsspecifika symptom Viktfobi- fettfobi Kräkning Bruk av laxermedel Diuretica, hungerdämpande lm Hetsätning, kontrollförlust Negativ självbild Perfektionism Impulsivitet Traumatiska erfarenheter
Klinisk utredning och bedömning Vilka faktorer är upprätthållande till ätstörningen? Hur är patienten motiverad till behandlingen och vilka förväntningar har hon?
Vårdnivåer vid behandling Primärvård Primärvård, skolhälsovård, ungdomsmottagning ar Lindriga ätstörningar utan komplikationer Öppenvård (BUP, vuxenpsyk, Spec. ätstörn vård Måttliga medicinska komplikationer Slutenvård (barn- och ungdomspsyk, spec ätstörn klinik) Svåra svälttillstånd allvarliga medicinska komplikationer Patienten remitteras Vidare om viktnedgången fortsätter
Indikationer för slutenvård BMI < 14 Puls < 45 Blodtryck < 90/60 Elektrolytrubbningar Temp < 35,5 Ej sjukdomsinsikt Ej samarbetsvilliga Hög suicidrisk!
Behandling av AN Stöd för att bryta svälten och normalisera ätbeteendet (matdagbok, matgrupper, stöd av dietist) Behandla medicinska komplikationer Näringsdryck vid otillräckligt intag Riktlinjer: + 0,5 kg/vecka (3000 kcal/dag)
Behandling av AN forts. Familjeterapi för yngre patienter KBT / individualterapi till vuxna Kroppsorienterad terapi (sjukgymnast) Co-morbiditet (depression, tvångssyndrom ska även behandlas)
Vad säger forskningen? (AN) Familjeterapi bättre än individualterapi på unga patienter All anorexibehandling måste prioritera återställandet av vikten! Antidepressiv medicin har inte effekt på själva ätstörningen
Behandling av BN Konkret stöd för att normalisera ätbeteendet och bryta hetsätning och kräkningar Uppmuntras använda självhjälpsmanualer Somatisk undersökning och normalisering av medicinska komplikationer (hypokalemi)
Behandling av BN Individualterapi/KBT/dynamisk terapi Kroppsorienterad terapi Behandla co-morbiditet (missbruk, depression) Farmakologisk behandling (Fluoxetin) vid behov
Vad säger forskningen? KBT är idag den mest effektiva behandlingsmetoden Antidepressiv medicin har effekt på hetsätning, kräkning och stämningsläge -men rekommenderas inte som enda behandlingsform
Behandling (hetsätn, UNS) Behandlingen följer riktlinjerna för AN eller BN beroende på vilken undergrupp patienten tillhör Saknas behandlingsprogram för hetsätningsstörning men bör inriktas på både behandling av ätstörningssyndromet och viktreduktion
Samsjuklighet (comorbiditet) Depression-ätstörning Tvångssyndrom-ofta associerat med AN Bokstavssyndrom+ätstörning Missbruk ätstörning- kräver nära samarbete mellan missbruks- och ätstörningsenheter
Samsjuklighet forts Självskadebeteenden-ätstörning Diabetes- ätstörning Idrott-ätstörning
Läsa mera Ätstörningar- kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Gothia AB, 2005 The Cochrane Database of Systematic Reviews: http://updatesoftware.com/cochrane/