Väg 70 Smedjebacksvägen - Gyllehemsvägen Borlänge kommun, Dalarnas län

FASTSTÄLLELSEHANDLING Väg 70 Smedjebacksvägen - Gyllehemsvägen Borlänge kommun, Dalarnas län Gestaltningsprogram 2014-12-22 Projektnummer: 130826

Medverkande Projektledare: Marcus Danielsson Landskapsarkitekt: Marit Montelius Uppdragsansvarig: Fredrik Arwehed Gestaltning: Åsa Andersson Titel: Gestaltningsprogram Väg 70 Smedjebacksvägen - Gyllehemsvägen. Utgivningsdatum: 2014-12-22 Skede: Fastställelsehandling Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Marcus Danielsson Kartor och foton: Tyréns om inget annat anges. Distributör: Trafikverket, 781 89 Borlänge, telefon 0770-921 921 Lantmäteriets medgivande för kartorna: Dnr Lantmäteriet 109-2011/3027

Innehåll Sammanfattning...4 1 Inledning...5 1.1 Vägförslaget... 6 1.2 Gestaltningsprogrammets innehåll...7 2 Landskapsanalys...8 Övergripande idéer för gestaltningen... 11 4 Gestaltningsförslag...12 4.1 Vägbreddningens anpassning till befintligt landskap...12 4.2 Bulleråtgärder... 13 4.3 Utformning av cirkulationsplatsen vid väg 70/Korsgårdsvägen... 13 4.4 Gång- och cykelväg med tillhörande port under väg 70 i anslutning till ny cirkulation... 16 4.5 Gång- och cykelport mellan Gylle och Årby... 18 4.6 Miljön kring Österby gård... 19 4.7 Ny bro vid sidan av befintlig bro över Tunaån... 21 4.8 Drift och underhåll... 24 5. Gestaltningsarbete i kommande skeden... 24 5.1 Bygghandlingsskedet...25 5.2 Byggskedet...25 6. Källor...25 7.1 Skriftliga källor...25

Sammanfattning Detta gestaltningsprogram ingår i vägplan för väg 70 Smedjebacksvägen Gyllehemsvägen. Den berörda sträckan av vägen ligger i Borlänge kommun mellan cirkulationsplatsen vid Gyllehemsvägen i norr och Tunaån i söder. Bron över Tunaån ingår i uppdraget. Vägsträckan omfattar ca 2,4 km. Vägen ska breddas från den idag 10 meter breda tvåfältiga vägen till en fyrfältig 16,5 meter bred tätortsnära motorväg med mitträcke. Planen omfattar även en cirkulationsplats vid väg 70/Korsgårdsvägen med tillhörande gång- och cykelväg och -port under väg 70, en ny bro över Tunaån intill befintlig bro samt en breddning av en befintlig gång- och cykelport. Landskapsbilden längs sträckan består av ett flackt, lätt böljande jordbrukslandskap som avgränsas av bebyggelse, handel, industrier och skogsklädda partier. För att på bästa sätt anpassa vägåtgärderna till det öppna åkerlandskapet är det viktigt att minimera intrånget på odlingsmarken. Nya vägförbindelser ska läggas i anslutning till befintlig väg, och vägar ska anpassas till befintlig topografi för att underordna sig landskapet. Vackra utblickar i landskapet ska bevaras. Bulleråtgärder utförs till största del genom fasadåtgärder. Vägbreddningen förläggs till den sida som ger minst intrång på bebyggelse och bevarandevärd vegetation. I den norra och södra delen av sträckan läggs breddningen på väster sida för att undvika förhöjda bullervärden på bostadsområdet i Årby samt undvika intrång på Österby gård. I den mittersta delen av sträckan förläggs vägbreddningen på östra sidan för att undvika bostadsområdet i Hytting. Släntlutningar görs flacka och kläs med avbaningsmassor, ytjord, för att snabbt etablera gräs och örter som minskar slänternas visuella dominans i landskapet. Vägportar ges en öppen och ljus utformning. 4

Inledning Detta gestaltningsprogram ingår i vägplan för Väg 70 Smedjebacksvägen Gyllehemsvägen. Den berörda sträckan av riksväg 70 ligger i Borlänge kommun mellan cirkulationsplatsen vid Gyllehemsvägen i norr och Tunaån i söder. Bron över Tunaån ingår i uppdraget (se figur 1.2). Syftet med gestaltningsprogrammet är att lyfta de gestaltningsprinciper som bör gälla vid planeringen av breddning av väg 70 till en fyrfältig tätortsnära motorväg med mitträcke, inklusive en ny cirkulationsplats, en planskild gång- och cykelväg samt breddning av bron över Tunaån. Gestaltningsåtgärderna har tagits fram med utgångspunkt i det befintliga landskapets karaktär och tekniska förutsättningar. Gestaltningsprinciperna ska arbetas in i ritningar och övriga handlingar för att ombyggnaden ska få ett estetiskt tilltalande utseende. Genom arbetet med programmet säkras en gestaltningsmässig helhet i utformningen vilket ger tydliga riktlinjer i nästa skede när bygghandlingar upprättas. Gestaltningsprogrammet ska även fungera som vägledning vid framtida förvaltning av vägområdet. Den aktuella sträckan har utretts tidigare då förstudie och arbetsplan togs fram för en cirkulation vid Väg 70 Korsgårdsvägen år 2005. Arbetsplanen är dock äldre än tio år och gäller därmed inte längre, därför görs ett omtag av processen. En skisshandling togs fram 2013 inför arbetet med föreliggande vägplan. I skisskedet har samråd hållits med Länsstyrelsen i Dalarnas län. Parallellt med denna vägutredning utreds fortsättningen av väg 70 söderut; söder om Tunaån till trafikplats Romme. Figur 1.1 Kartan visar berörd vägsträcka söder om Borlänge centrum. 5

1.1 Vägförslaget Vägplanen ger förslag till utformning av en ca 2,4 km lång sträcka av väg 70 från cirkulation Gyllehemsvägen i norr till bron över Tunaån i söder. Högsta tillåtna hastighet på vägen idag är 90 km/h förutom vid korsningen med Korsgårdsvägen där den är begränsad till 70 km/h. Hastigheten föreslås ändras till 100 km/h mellan Tunaån och den nya cirkulationen vid Korsgårdsvägen, där hastigheten sänks till 80 km/h fram till Gyllehemsvägen. Förslaget innebär att den idag 10 meter breda tvåfältiga vägen byggs om till en 16,5 meter bred fyrfältig tätortsnära motorväg med mitträcke. Ytterligare åtgärder längs sträckan innefattar en cirkulationsplats vid Korsgårdsvägen, en planskild gång- och cykelväg vid Korsgårdsvägen samt en ny bro bredvid den befintliga bron över Tunaån. Syftet med projektet är att öka framkomligheten och trafiksäkerheten längs väg 70. Väg 70 är en viktig förbindelse mellan Dalarna och Stockholms- och Mälarregionerna. Den är den södra entrén till Borlänge och har även stor betydelse för regional och lokal trafik. Vägen är starkt trafikerad och framkomligheten och trafiksäkerheten är bristfällig. Framkomligheten begränsas idag främst av fyrvägskorsningen vid Korsgårdsvägen. Trafikanterna upplever, trots signalregleringen, att framkomligheten är bristfällig. Under rusningstid kan köerna vara långa och många bilister väljer därför att istället köra den parallellt gående Tunavägen. Trafiksituationen är därmed dålig även på Tunavägen under vissa tider på dygnet. Åskådarna i landskapet, de som vistas och bor i området, kommer att uppleva att barriäreffekten av väg 70 ökar på de flesta ställen i och med att vägen breddas och på grund av att man inte längre får passera över vägen. Mellan Korsgårdsvägen och Tunaån blir barriären extra tydlig för de oskyddade trafikanterna. Mellan Gruvkarlby och Österby, som ligger på var sida om vägen, norr om Gc-port breddas Gyllehemsvägen Dalälven RV 70 Tunavägen Hugo Hedströms väg Planerad cirkulationsplats Korsgårdsvägen väg 812 Stormarknad Tunaån Föreslagen ny bro Figur 1.2 Aktuell vägsträcka är blåmarkerad. I söder syns väg 70 passeratunaån. 6

Tunaån, brukar motionärerna passera över vägen, vilket inte längre blir tillåtet. Närmaste platserna för gående och cyklister att korsa vägen blir vid Korsgårdsvägen i norr och vid trafikplats Smedjebacksvägen, söder om Tunaån. Däremot kommer den nya cirkulationen vid väg 70/Korsgårdsvägen med tillhörande gång- och cykelport under väg 70 samt kompletteringar av gång- och cykelvägar bidra till minskad barriäreffekt och ökad framkomlighet vid Korsgårdsvägen. Gång- och cykelporten som planeras under väg 70 kommer att knyta ihop bostadsområdena Hytting och Färjegårdarna samt minskar risken för spring över väg 70. Trafikanterna längs väg 70 kommer att få bättre framkomlighet och minskade köer längs vägen. Upplevelsen av att passera genom ett lantligt småskaligt odlingslandskap kommer dock att minska i samband med att vägen breddas. Vägbelysning finns vid cirkulationen vid Gyllehemsvägen samt vid Korsgårdsvägen. Förutom dessa finns ingen belysning längs med vägen. 1.2 Gestaltningsprogrammets innehåll Gestaltningsprogrammet är indelat i fem kapitel; Inledning, Landskapsanalys, Övergripande idéer för gestaltningen, Gestaltningsförslag och Gestaltningsarbete i kommande skeden. I inledningskapitlet, detta kapitel, presenteras bakgrund och syfte till projektet. Kapitel Landskapsanalys innehåller en beskrivning av landskapets karaktär samt en landskapsanalys. I kapitlet Övergripande idéer för gestaltningen presenteras mål och generella gestaltningsprinciper för vägprojektet. Kapitel Gestaltningsförslag redovisar platsspecifika gestaltningsprinciper. I kapitel Gestaltningsarbete i kommande skeden beskrivs viktiga frågor att ta upp i kommande skeden. Viktiga, övergripande fakta och riktlinjer för uppdraget att ta extra hänsyn till i bygghandlingsskedet och byggskedet är i denna rapport markerade med grön ruta. Projektet omfattar: Breddning av väg 70 mellan cirkulation Gyllehemsvägen i norr till bron över Tunaån i söder. Vägen breddas från en tio meter bred tvåfältig väg till en 16,5 m bred fyrfältig tätortsnära motorväg med mitträcke. En cirkulationsplats ersätter den nuvarande signalreglerade fyrvägskorsningen vid väg 70/ Korsgårdsvägen väg 812. En ny väg mellan Åselby och cirkulationen anläggs parallellt med väg 70. Denna väg uppfyller kommunens önskemål om att leda bort tung trafik från Hugo Hedströms väg (se figur 4.6). Anläggning av en ny gång- och cykelport under väg 70 i anslutning till cirkulationen vid Korsgårdsvägen inklusive komplettering av gång- och cykelvägar i dess anslutning. En ny bro på västra sidan om befintlig bro över Tunaån, för trafik i södra riktningen. Gång - och cykelport mellan Gylle och Årby görs om i och med att väg 70 breddas. Befintlig koport mellan Gruvkarlby och Österby gård ersätts av en ny, större port. 7

2 Landskapsanalys Väg 70 går genom ett flackt, lätt böljande jordbrukslandskap, Tunaslätten, som avgränsas av skogsklädda partier samt bebyggelse, handel och industrier. Utblickarna är långa över den öppna åkermarken och rumsbildningarna är stora. Marken i området utgörs till största delen av sedimentjordar. I norra delen av vägsträckan finns vegetationsridåer med lövträd som till stor del består av björk. Här finns en gång- och cykelport under väg 70 som förbinder bostadsområdet Gylle i väster med Årby i öster. Invid rondellen finns även ett värdshus samt en rastplats med plats för bilar och lastbilar. Längre söderut öppnar landskapet delvis upp sig med åkermark på östra sidan av vägen. Bakom åkrarna skymtar villaområdet Färjegårdarna. Väster om vägen ligger ett industri- och handelsområde närmast vägen med bostadsområdet Hytting strax innanför. Mot industriområdet finns grupper av planterade träd, mestadels lönnar. Invid den signalreglerade korsningen med Korsgårdsvägen ligger en stormarknad till öster. Till väster finns en bensinstation, bostadsområdet Bro och den gamla gården Korsgården med en värdefull gammal allé, till största del bestående av lönnar. Längre österut, där Tunaån går ihop med Dalälven, ligger Tyllnäs udde med camping och logdans. Söder om Korsgårdsvägen finns åkermark på båda sidor om vägen som ger långa utblickar över landskapet. Åkerlandskapet avgränsas av Tunaåns vegetationsklädda dalgång med gråal som dominerande trädslag. Åkermarkerna kring väg 70 är rika på fornlämningar från järnåldern och medeltiden, stora delar är därför klassade som värdefullt odlingslandskap. Tunaån är en bred, lugnt flytande å med stort värde för landskapsbilden och för rekreationen i området. Strax norr om Tunaån, på östra sidan av väg 70, ligger Österby gård, som tidigare var ett officersboställe för Dalregementet och Gagnefs kompani. Området finns omnämnt redan 1598. Här finns vackra betesmarker med flera hävdberoende arter i sluttningen mot Tunaån. Ängs- och hagmarksinventering samt ängs- och betesmarksinventering finns utpekade här. Här finns även en naturminnesförklarad ek, Österbyeken. Trädet fälldes av en storm 2012 och ligger på marken men omfattas även i detta skick av bestämmelserna för naturminnen enligt miljöbalken. Mellan Österby och grannbyn Gruvkarlby leder en gammal allé, som delades i två delar när riksvägen byggdes ut. Allén består av rader varvade av ekar och lönnar. Allén går i huvudsak på vägens östra sida, ett fåtal träd finns på den västra. Tunaån med intilliggande gårdsmiljö har stor betydelse för landskapsbilden. Söder om aktuell vägsträcka leder vägen vidare mot Säter och passerar Stora Tuna kyrka, Borlänges flygplats Dala Airport, Romme travbana, industrier samt stora åkermarker, varav de två förstnämnda är tydliga landmärken med blånande berg i bakgrunden. Norr om vägsträckan blir bebyggelsen tätare och väg 70 fortsätter in till Borlänge tätort. Här skymtar SSAB:s skorstenar över trädtopparna. Breddningen av väg 70 kommer att få följder på befintliga stråk längs vägen samt oskyddade trafikanters rörelsemönster. Vid den planerade cirkulationen vid väg 70/Korsgårdsvägen kommer barriärverkan att minska i samband med gång- och cykelporten under väg 70. Dock kommer väg 70 att bli en större barriär på övriga sträckor eftersom man fortsättningsvis inte får passera gående över vägen. Särskilt tydligt blir detta vid Gruvkarlby Österby. Öster om väg 70, från Österby och längs Tunaån och Dalälven, går Tunaåleden med cykel- och vandringsleder. Längs denna led rör sig många människor för motion och rastning av hundar. Idag används korsningen över väg 70 mellan Österby och Gruvkarlby flitigt för att ta sig till Tunaåleden. När vägen byggs om till en fyrfältig tätortsnära motorväg kommer oskyddade trafikanter inte längre att kunna passera över vägen, vilket ökar barriärsverkan. Närmaste platserna att ta sig över väg 70 blir vid cirkulationen vid Korsgårsvägen samt vid trafikplats Smedjebacksvägen söder om Tunaån. 8

Gyllehemsvägen RV 70 Korsgården Korsgårdsvägen Stormarknad Tyllsnäs udde Tunaån Figur 2.1 Landskapsanalys. Utblickar i landskapet Odlings-/beteslandskap Skogsmark Viktiga områden för utblickar, bör ej nyttjas som upplags- och etableringsyta. Öppet landskap Fotopunkt Landmärken Rörelsestråk Vägens breddning från i snitt 10 meter till 16,5 meter kommer att utgöra ett intrång i landskapet och påverka landskapsbilden. Vägen kommer att upplevas mer dominant och storskalig, odlingslandskapet kommer att påverkas av intrånget. Eftersom riksväg 70 redan finns och endast breddas mildras intrånget på helhetsupplevelsen. De stora värdena längs sträckan är det öppna odlingslandskapet med långa utblickar, Tunaån med tillhörande grönska samt natur- och kulturmiljön kring Österby gård. För att minimera påverkan på landskapsbilden är det viktigt att vägen underordnar sig landskapet samt att vägen breddas på den sida där intrång på de mest värdefulla sträckorna blir minimala. På vissa platser kan återplantering av vegetation behövas. 9

Figur 2.2 Industrier längs väg 70 från Borlänge centrum söderut mot korsningen vid Korsgårdsvägen. Figur 2.6 Vägen till Österby gård ramas in av en allé med varvade rader med ek och lönn. Figur 2.3 Korsningen väg 70/ Korsgårdsvägen ska ersättas med en cirkulation samt en gång- och cykelport för oskyddade trafikanter, vilket minskar barriäreffekten av vägen. Figur 2.7Tunaån är en bred, lugnt flytande å. Figur 2.4. Intill korsningen väg 70/Korsgårdsvägen ligger Korsgården med tillhörande allé. Figur 2.8. I bild syns bron över Tunaån samt Österby gård. Tunaån ligger i en dalgång. Fotot är taget från söder. 10 Figur 2.5 Vy över de öppna åkermarkerna. I bakgrunden skymtar flygledartornet samt Stora Tunas kyrktorn.

Övergripande idéer för gestaltningen För att på bästa sätt anpassa vägåtgärderna till det befintliga öppna åkerlandskapet samt skapa en god estetisk och trivsam miljö bör följande riktlinjer beaktas. Delar av dessa mål och riktlinjer togs fram i de tidigare studier som gjorts för cirkulationsplatsen väg 70/väg 812 Korsgårdsvägen 2005. Minimera intrånget på den värdefulla och vackra odlingsmarken. Vägar som inte kommer att användas i fortsättningen rivs och marken återställs till ursprungligt skick, tex odlingsmark. Vegetation och släntutformning anpassas till omgivande landskap. Anpassa nya vägar till den befintliga topografin och det omgivande öppna odlingslandskapet, vägarna bör underordna sig landskapet. Flacka släntlutningar mot omgivande landskap rekommenderas. Höga bankar och djupa skärningar bör undvikas. Ombyggnationen av korsningen väg 70/Korsgårdsvägen till en cirkulationsplats ger möjlighet att delvis omgestalta och förbättra helhetsintrycket av denna södra infart till Borlänge på ett sätt som fungerar ur såväl trafiksäkerhetsmässig samt estetisk synvinkel. Ombyggnaden kan medföra att en del uppvuxna träd vid befintlig korsning försvinner. I detaljprojekteringen ska åtgärder vidtas för att bevara träden i största möjliga utsträckning. Återplantering kan behövas. Befintlig vegetation bevaras i största möjliga mån. Nytt växtmaterial ska anpassas till platsens karaktär och omgivande landskap. Vackra utblickar över odlingslandskapet ska bevaras. Utrustning så som skyltar, vägräcken och belysningsstolpar ska utformas så att de anpassas till anslutande vägsträckor. Bulleråtgärder vidtas vid de bostadshus och lokaler som efter vägåtgärder får högre bullernivåer än rådande riktvärden. Bullerskydd utformas för att minimera intrången i utblickarna över odlingsmarken. I första hand förespråkas fasadåtgärder. Intrång på allén och naturvärdena vid Österby gård ska minimeras genom att förlägga vägens breddning på västra sidan av vägen. Fällda alléträd föreslås delvis kompenseras av plantering av ny ek på noggrann utvald plats. Eken får på sikt ersätta den nu omkullvälta Österbyekens roll. Vägslänter kläs med avbaningsmassor, ytjord, från angränsande landskap där så är möjligt med hänsyn till vägkroppens dränering. I samband med vägbreddningen bör den befintliga gång- och cykelporten under väg 70 mellan Gylle och Årby ersättas mot en bredare och ljusare bro, som upplevs tryggare. Vägslänter samt gräskilar som bildas i anslutning till cirkulationen ska hållas öppna från slyvegetation. Gång- och cykelporten under den nya cirkulationsplatsen ska minska väg 70:s barriäreffekt. Den ska ges en öppen utformning och förses med god belysning så att den upplevs trygg och lättillgänglig. Slänterna närmast gång- och cykelporten utformas så att förbindelsen under väg 70 upplevs som ljus och trygg. Med noggrann terränganpassning av slänterna kring den nedsänkta gång- och cykelvägen kan de negativa konsekvenserna som höga slänter medför för landskapsbilden minimeras. Innerslänter får en lutning på 1:4, ytterslänter 1:2. 11

Gestaltningsförslag 4.1 Vägbreddningens anpassning till befintligt landskap Väg 70 kommer att breddas från en 10 m bred tvåfältig väg till en fyrfältig 16,5 m bred tätortsnära motorväg med mitträcke. Vägens slänter utförs med flack lutning, i innerslänt i huvudsak 1:4, för att smälta in i jordbrukslandskapet. Ytterslänter får huvudsakligen en lutning på 1:2. Slänters släntfot/-krön avrundas och ytterslänter kläs med avbaningsmassor, ytjord, från angränsande landskap. Härigenom skapas en snabb etablering av gräs och örter som konkurrerar med slyvegetationen och därmed minskar skötselbehovet. Fältskiktets rötter bidrar till att binda jorden vilket minskar erosionsrisken. På grund av siltiga jordar i området kan ytterligare stabiliserande åtgärder, förutom avbaningsmassor, krävas. Där så är möjligt, utan att äventyra dräneringen av vägkroppen, kan även innerslänter kläs med avbaningsmassor. Vid lågpunkter bör man lämna öppna slitsar, där man inte täcker vägen med avbaningsmassor, så att eventuellt vatten i vägkroppen kan passera ut. Vägmitten avskiljs med mitträcke och målad linje. Vägen kommer att belysas vid cirkulationsplatsen samt längs den nya gång- och cykelvägen. Nya armaturer ska ha samma utförande som befintliga för att ge ett enhetligt utseende. För att vägen inte ska komma närmare bostadsområden har vägbreddningen förlagts på den sida av befintlig väg som berör boenden minst. I norr kommer vägen att breddas på väster sida förbi bostadsområdet Årby, därefter läggs breddningen på östra sidan förbi området Hytting. Invid Tunaån läggs vägbreddningen på västra sidan igen för att inte komma närmare Österby gård. Den nya bron över Tunaån kommer också att ligga på västra sidan av befintlig bro. Figur 4.1 Exempel på mitträcke. Källa: www.dt.se. Fotograf Berit Zöllner. Figur 4.2 I korsningspunkter kommer vägen att belysas. Nya armaturer ska ha samma utförande som befintliga för att ge ett enhetligt utseende. Befintlig väg breddas från 10 m till 16,5 m. Där så är möjligt, utan att Mitträcke. äventyra dräneringen av vägkroppen, kan inneslänt kläs med avbaningsmassor från angränsande landskap. Släntlutning 1:4. Ytterslänt kläs med avbaningsmassor från angränsande landskap. Släntlutning 1:2. Figur 4.3 Väg 70 breddas från 10 meter till 16,5 meter. Vägen får två körfält i vardera rikning samt mitträcke. Streckad linje visar befintlig väg. 12

4.2 Bulleråtgärder De fastigheter som får en förhöjd bullernivå, med över 55 dba ekvivalent ljudnivå, får fönsteråtgärder. Inga bullerplank eller bullerskärmar placeras ut på sträckan. Totalt berörs ett tiotal fastigheter av förhöjt buller. 4.3 Utformning av cirkulationsplatsen vid väg 70/Korsgårdsvägen Den befintliga signalreglerade korsningen vid väg 70/Korsgårdsvägen ska byggas om till en cirkulationsplats för att öka trafiksäkerheten och minska bilköerna. Cirkulationen blir en del av entrén mot Borlänges centrala delar och bör få en estetisk, välkomnande och trafiksäker utformning. Samtidigt ska utformningen knyta an till det omgivande öppna landskapet. Cirkulationsplatsen kommer att bli stor till ytan. Själva rondellen får en diameter på 60 m. Vid projekteringen av cirkulationen med anslutande vägar ska hänsyn tas till intilliggande vegetation. Störst värde av omgivande vegetation har den gamla allén vid Korsgården. Denna allé får inga intrång eftersom vägen flyttas längre ifrån Korsgården. Om träd behöver fällas öster om cirkulationen, mellan Korsgårdsvägen och stormarknaden Coop Forum, föreslås en enhetlig återplantering av ett växtmaterial med uppstammade kronor som inte skymmer sikten och kontakten mot köpcentrat. Förslag på art är björk, som finns på platsen idag. Träden planteras relativt glest och stammas upp för att öka kontakten med intilliggande områden. I samband med att cirkulationsplatsen anläggs byggs en ny väg från cirkulationen parallellt med väg 70, som leds in mot Åselby. Denna väg ska leda bort tung trafik från Hugo Hedströms väg. För att förbinda områdena öster och väster om väg 70 anläggs en gång- och cykelväg med port under väg 70. Denna gång- och cykelväg beskrivs i nästa kapitel. Coop Forum Färjegårdarna Korsgården Figur 4.4 Den befintliga korsningen vid väg 70 - Korsgårdsvägen byggs om till en cirkulationsplats med en gång- och cykelport under vägen som ska förbinda områdena Bro och Hytting väster om väg 70 med området Färjegårdarna och stormarknaden öster om väg 70. 13

RV 70 Färjegårdarna Hytting Korsgården Coop Forum Figur 4.5 Korsning väg 70/Korsgårdsvägen. Dagsläge. Illustration hämtad från Miljökonsekvensbeskrivning Väg 70 Säter-Borlänge, delen cirkulationsplats Korsgårdsvägen. Objekt 858610. RV 70 Färjegårdarna Hytting Hugo Hedströms väg Gång- och cykelväg inklusive port under väg 70 RV 70 Bro Korsgården Coop Forum Figur 4.6 Förslag på utformning av cirkulation vid riksväg 70/Korsgårdsvägen. I bakgrunden syns en flygbild med befintlig situation. Ovanpå syns den föreslagna cirkulationen. En ny gång- och cykelväg med port under väg 70 föreslås förbinda områdena Hytting/Korsgården med Färjegårdarna och Coop Forum. 14

Coop Forum GC-väg med port under väg 70 Bro Färjegårdarna Hytting RV 70 Förslag till utformning av cirkulationen redovisas på följande sidor. Borlänge tätort Figur 4.9 Montage visar cirkulationsplatsen vid riksväg 70/Korsgårdsvägen. I bakgrunden syns Coop Forums blå byggnad. Föreslagen gång- och cykelväg redovisas med svartstreckad linje. Vy mot söder. Cirkulationen föreslås få en utformning som harmonierar med omgivningen. Platsen kännetecknas av det öppna småkuperade odlingslandskapet med långa utblickar. Här och var finns träddungar beståendes av lövträd. Cirkulationen föreslås få en botten av en lätt välvd gräsyta med svagväxande gräs. På gräsytan reses en skulptur i cortenstål som symboliserar Österbyeken, den naturminnesförklarade eken vid Österby gård som varit ett välkänt landmärke i trakten. Nu när den riktiga eken har fällts av en storm föreslås den ersättas av en konstgjord ek i rondellen. Eken belyses för att skapa ett stämningsfullt och intressant blickfång under dygnets mörka timmar. I gräsytan föreslås scilla alternativt en annan lökväxt med god spridningsförmåga planteras för att skapa ett blommande hav i rondellen om våren. Figur 4.10 Cirkulationen får en botten av en lätt välvd gräsyta. I rondellens centrala del reses en skulptur i cortenstål som symboliserar Österbyeken, den naturminnesförklarade eken vid Österby gård som varit ett välkänt landmärke i trakten. 15

4.4 Gång- och cykelväg med tillhörande port under väg 70 i anslutning till ny cirkulation Det befintliga övergångsstället vid Korsgårdsvägen kommer att ersättas av en ny gång- och cykelport under vägen. Detta minskar vägens barriäreffekt. Denna port kommer att förbinda bostadsområdena Bro och Hytting med området Färjegårdarna och Coop Forum. Gång- och cykelporten kommer att ha stor påverkan på landskapsbilden då man gräver sig djupt under befintlig marknivå för att ta sig under väg 70. Därför är gestaltningen av porten och omgivande slänter viktig. Gång- och cykelporten kommer att bli lång, ca 17,5 m. Det är därför extra viktigt att den ges en öppen utformning och förses med god belysning för att upplevas trygg och ljus. En rörbro föreslås i första hand. Portens öppning ska snedskäras i linje med omgivande grässlänt. Det är viktigt att porten är överblickbar och känns trygg. Porten ska belysas i passagen, ingen mörk yta får finnas i portens mitt. Invändigt målas bron i ljus färg. Rörändarna kläs med ett kantavslut i form av en stenrad. Inga buskage som skymmer porten ska finnas vid öppningarna. Räcken på bron utförs på sådant sätt att de medger utblickar för trafikanterna mot landskapet. Fri höjd på bron ska vara minst 2,7 meter, minsta bredd 3,0 m. I och med ombyggnaden av cirkulationen får gångoch cykeltrafiken ett nytt rörelsemönster där all gång- och cykeltrafik leds genom den nya vägporten. Det är därför viktigt att utformningen tydligt styr trafikanterna att naturligt använda denna nya förbindelse. Denna styrning bör börja i anslutning mot de nya vägarna, exempelvis genom skyltning. Gång- och cykelvägarna asfalteras för bästa framkomlighet. De anpassas i största möjliga mån till befintliga marknivåer för att smälta in i landskapet. Slänterna kring den nedsänkta gång- och cykelvägen rundas av vid krön och fot samt kläs med avbaningsmassor, ytjord, från angränsande landskap. Innerslänter får en lutning på 1:4, ytterslänter 1:2. Gång- och cykelvägar får en bredd på 3,0 meter för att säkerställa god framkomlighet. Vägarna förläggs så att de tar upp höjdskillnaden på en lång sträcka och därmed får flacka lutningar, vilket främjar tillgängligheten. Därmed tas en del gräsyta och åkermark i anspråk. Gång- och cykelvägar utförs med belysning. Coop Forum GC-väg med port under väg 70 Bro Hytting Färjegårdarna RV 70 Figur 4.11 Montage visar cirkulationsplatsen vid riksväg 70/Korsgårdsvägen. I bakgrunden syns Coop Forums blå byggnad. Det befintliga övergångsstället över väg 70 ersätts av en gång- och cykelport under riksvägen samt knyts ihop med gång- och cykelvägar (svartstreckad linje). 16

Figur 4.12 Exempel på en snedskuren rörbro i grässlänt. Källa: Viacon. Figur 4.13 Exempel på en ljus och bred rörbro. Källa: Viacon. Figur 4.14 Exempel på en rörbro med stensatt kantavslut. Källa: Viacon. Figur 4.15 Typsektion över gång- och cykelväg. Snittet är taget strax före porten under väg 70, sett mot Coop Forum. 17

4.5 Gång- och cykelport mellan Gylle och Årby Breddningen av väg 70 medför att gång- och cykelporten mellan Gylle och Årby förlängs. I första hand föreslås befintlig bro ersättas av en rörbro, för att skapa en ljusare passage som upplevs tryggare än befintlig port. Portens öppning ska snedskäras i linje med omgivande slänt, storleken ska anpassas mot gång-och cykelvägens bredd. Det är viktigt att porten är överblickbar och känns trygg. Den ska belysas i passagen, ingen mörk yta får finnas i portens mitt. Invändigt målas bron i ljus färg. Rörändarna kläs med ett kantavslut i form av en stenrad. Inga buskage som skymmer porten ska finnas vid öppningarna. För exempelbilder på rörbroar; se föregående sida. I andra hand föreslås den befintliga plattbron förlängas. Förlängningen breddas med samma tekniska lösning men med rundad kantbalk samt rundad brobaneplatta, för större ljussläpp. Porten bör vitmålas invändigt samt utföras med god och vandalsäker släpbelysning i taket för att den ska upplevas trygg. Armaturer ska vara bestyckade med LED för att lång livslängd och långt underhållsintervall ska kunna hållas. Broräcken utförs på ett sådant sätt att de medger utblickar för trafikanterna. Figur 4.16 Gång- och cykelporten mellan bostadsområdena Gylle och Årby kommer att förlängas 6,5 meter i samband med vägens breddning. I första hand föreslås bron ersättas med en ljusmålad och belyst rörbro. I andra hand, vid en breddning av befintlig port, föreslås kantbalken samt brobaneplattan rundas för att möjliggöra ett större ljusinsläpp. 18

4.6 Miljön kring Österby gård Kring Österby gård och Gruvkarlby, i södra delen av vägsträckan, finns värdefull vegetation. Här finns vackra hagmarker och betesmarker på östra sidan av riksväg 70, samt en gammal biotopskyddad allé som löper på vardera sidan av vägen. Allén består av vartannat träd ek och varannan lönn i raderna. Vid Österby gård finns även en naturminnesförklarad ek, Österbyeken, som fälldes i en storm 2012 men fortfarande ligger kvar och är skyddad genom miljöbalken. Längs denna vägsträcka breddas väg 70 på dess västra sida för att minimera intrånget på Österby gård. Därmed undviks intrånget på naturvärdena på vägens östra sida. Däremot påverkas den biotopskyddade allén på väster sida om väg 70, där fem stycken träd bedöms behövas tas ner. Dessa träd är svåra att ersätta med nya alléträd på lämpligt ställe. Istället föreslås en ny ek planteras, som på sikt får ta över efter den nu fallna Österbyeken. Platsen där eken planteras väljs med omsorg och i samråd med markägaren. Figur 4.17 Österbyeken fälldes i en storm 2012 men är fortfarande skyddad genom miljöbalken. Till höger om eken står en alm. I samband med att väg 70 breddas till en tätortsnära motorväg försvinner möjligheterna för oskyddade trafikanter att korsa vägen. Detta kommer att påverka rörelsestråket som löper mellan Gruvkarlby och Österby, som ansluter till Tunaåleden öster om väg 70. Utfarterna till väg 70 stängs av. Mellan Österby gård och Gruvkarlby finns en koport under väg 70; en passage för kor. I samband med vägens tillbyggnad föreslås denna port bytas ut mot en större rörport, som även möjliggör passage för människor. Porten kommer att bli ca 23 m lång i takhöjd, jämfört med dagens ca 20 m. För att porten ska upplevas ljus bör den utföras med en minsta bredd på 3 m och en minsta höjd på 2,5 m. Rörporten utförs med ljus färg invändigt. Figur 4.18 Vägen till Österby gård ramas in av en allé med varvade rader med ek och lönn. Gruvkarlbyvägen Koport Väg 70 Allé Österby gård Österbyeken Tunaån Figur 4.19 Kartutsnitt över Gruvkarleby, Österby gård samt Tunån. 19

Figur 4.20 Mellan Österby gård och Tunaån finns vackra betesmarker. Figur 4.21 Idag passerar många oskyddade trafikanter över väg 70 i korsningen med Gruvkarlbyvägen. Denna möjlighet tas bort då vägen blir en tätortsnära motorväg med mitträcke. Figur 4.22 Öster om väg 70 leder Tunaåleden som är ett attraktivt rekreationsstråk. 20

4.7 Ny bro vid sidan av befintlig bro över Tunaån Intill befintlig bro över Tunaån kommer ytterligare en bro att anläggas, för trafik i södra riktningen. Den nya bron förläggs på västra sidan av befintlig bro. Där gör den inget intrång på fastigheten Österby gård öster om bron och inte heller på Länsstyrelsens utpekade ängs- och betesmarker samt ängs- och hagmarker intill gården. Tunaån med sin lövklädda dalgång och intilliggande gårdsmiljö har stor betydelse för landskapsbilden och friluftslivet, därför är det viktigt att den nya bron smälter in i omgivningen. Bron bör utföras med utseende motsvarande befintlig bro med ett välvt brovalv. Utredningar tyder på att den nya bron bör byggas knappt dubbelt så lång som befintlig bro för att undvika pålkollision, vilket innebär att pålarna som befintlig bro står på kolliderar med den nya brons pålar. Bron bedöms som nybyggnad vilket leder till att den kommer att ligga ca 1,0 m högre än befintlig bro, enligt Trafikverkets regelverk VGU. Höjningen görs för att tung trafik inte ska tappa farten och bromsa upp trafiken i backarna. Bron föreslås utföras i stål ur montage- och ekonomiska skäl. Slänterna kring bron föreslås täckas med tvättat krossmaterial och läggs innanför en ram som håller krosset på plats. Stensatta koner är olämpliga på grund av den branta lutningen kring bron samt av ekonomiska skäl. Den nya bron byggs med ett avstånd på minst 5 meter från den befintliga bron av driftskäl samt grundläggningsskäl. Detta medför att hela broanläggningen blir bredare, vilket minskar utblickarna mot vattnet. Detta skapar ett större intrång på friluftslivet och landskapsbilden. För att bevara utblickarna över Tunaån bör broar utföras med genomsiktliga räcken. Figur 4.23 Kartutsnitt över Tunån. Tunaån Österby gård Tunaåns dalgång Ytterligare en bro anläggs väster om bef. bro Figur 4.24 Foto på bron över Tunaån. I bakgrunden skymtar Österby gård. 21

Figur 4.25 Den befintliga bron har en stensatt kon och ett välvt brovalv. åns ång Österby gård Ny väg Befintlig väg 22 Figur 4.26 Illustration över väg 70:s passage över Tunaån. Den högra bron är befintlig, den vänstra bron är nybyggd. Vy mot Borlänge centrum. Broarna anläggs med minst 5 meters avstånd ur drift- och grundläggningsskäl. Ny och befintlig väg kommer att sammanstråla ca 100 meter från broarna.

Figur 4.27 På bilden syns den befintliga bron. Den nya bron byggs 1 meter högre än befintlig bro och skymtas ovanför befintlig bro. Vy mot väst. Figur 4.25 Ny bro byggs 1 meter högre än befintlig bro för att. klara Trafikverkets regler. Bron föreslås få ett liknande utseende som befintlig bro för att smälta in i miljön. Slänter täcks med tvättat krossmaterial och läggs innanför en ram som håller krosset på plats. 23

4.8 Drift och underhåll Kantstolpar och stänkskydd över bron över Tunaån tvättas regelbundet. Slänter samt gräskilar som bildas i anslutning till cirkulationsplatsen och broarna slås regelbundet för att inte växa igen. Gräset i rondellen slås minst två gånger per säsong. 5. Gestaltningsarbete i kommande skeden Detta program ska ligga till grund för gestaltningsarbetet i kommande skeden, då lösningar förfinas och detaljeras. Ännu är inte beslut fattat om vilken typ av entreprenad som kommer att tillämpas. I en generalentreprenad ska gestaltningsprinciperna ligga till grund för utformning i bygghandlingen. I en totalentreprenad ska krav som säkerställer gestaltningsintentionerna i detta program ställas i den Objektspecifika Tekniska Beskrivningen (OTB:n). I OTB:n, som är ett gemensamt dokument för alla teknikområden, ställs funktionskrav och vid behov även krav på teknisk lösning. Från gestaltningsprogrammet ska information om landskapets förutsättningar omvandlas till text under kodade rubriker. Utöver beskrivningen bör en plan som beskriver ytor avseende vegetation bifogas förfrågningsunderlaget. Ytorna på planen kopplas till beskrivande text i OTB. 24

5.1 Bygghandlingsskedet Vid bygghandlingsskedet är utformningen av cirkulationen vid väg 70/Korsgårdsvägen en viktig fråga att jobba vidare med. Utformning av bron över Tunaån, gång- och cykelvägsportar, släntutformning samt bevarande och nyetablering av vegetation är andra viktiga frågor. 5.2 Byggskedet En viktig fråga att bevaka under byggskedet är upplag- och etableringsytors placering, så att de inte medför stora störningar av landskapsbilden. I samband med byggandet av vägen måste hänsyn tas till träds rotsystem. De får inte skadas eller torkas ut. Hänsyn måste även tas till fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Inga massor eller ris får läggas på dessa. Viktiga områden för utblickar, som inte bör nyttjas som upplags- eller etableringsyta, är markerade med röd cirkel i figur 2.1, Landskapsbildsanalys. Där så är möjligt, med hänsyn till byggandet av bron, ska inga etablerings- eller upplagsytor placeras i närheten till Tunaån. Även området närmaste allén ska undantas från placering av dessa ytor. 6. Källor 7.1 Skriftliga källor Landskapsutformning Väg 70 Säter Borlänge, delen trafikplats Smedjebacksvägen. Tyréns AB. Koncept 2003-04-15. Miljökonsekvensbeskrivning Väg 70 Säter-Borlänge, delen cirkulationsplats Korsgårdsvägen. Borlänge kommun. Objekt 858610. 2005-09-30. Miljöbeskrivning. Smedjebacksvägen Gyllehemsvägen. Borlänge kommun, Dalarnas län. 2014-09-19. Vägverket. Råd förgestaltningsprogram och gestaltningsarbete i olika skeden. Publikation 2009:161. Nedschaktningen av gång- och cykelvägen under riksväg 70 vid cirkulationen kommer att medföra ett massöverskott. Med anledning av att projektet ansluter mot befintlig väg har ingen massoptimering kunnat utföras i projektet. 25

26 Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se