Väg 595 Gång- och cykelväg Gagnefs kyrkby - Resecentrum

Transkript

1 Väg 595 Gång- och cykelväg Gagnefs kyrkby - Resecentrum Projektnummer: Dalarnas län Gestaltningsprogram, Yta för bild eller mönster

2 Titel: Väg 595 Gång- och cykelväg Gagnefs kyrkby - Resecentrum. Gestaltningsprogram. Projektnummer: Skede: Granskningshandling Utgivare: Trafikverket Projektledare: Kristina Wilander-Lindström Landskapsarkitekt: Marit Montelius Diarienr: TRV 2013/59565 Konsult: Tyréns AB Projektledare: Anders Brandt Gestaltning: Åsa Andersson Foton tagna av Tyréns där inget annat anges.

3 Innehåll Sammanfattning Inledning Vägförslaget Gestaltningsprogrammets innehåll Landskapsanalys Övergripande idéer för gestaltningen Gestaltningsförslag Gång- och cykelvägens utförande Sidoförflyttning av väg samt ny gång- och cykelväg Korsning med Aspbacksvägen/Rännarhedsvägen Korsning med Tjärnavägen/Mojevägen Busshållplatser Ensidig avsmalning på väg Bulleråtgärder Belysning Vegetation och diken Stödmurar Utrustning Drift och underhåll Gestaltningsarbete i kommande skeden Bygghandlingsskedet Byggskedet Källor Skriftliga och digitala källor...20

4 Sammanfattning Detta gestaltningsprogram ingår i vägplan för Väg 595 Gång- och cykelväg Gagnef. Vägen ligger i Gagnef kommun och sträcker sig mellan korsningen med Tallbacksvägen i väst till Gagnef resecentrum i öst. Vägsträckan omfattar ca 1 km. Intill vägen, som är 5,0 meter bred, ska en gångoch cykelväg anläggas, med bredden 2,0 meter. Gång- och cykelvägen kommer att ligga upphöjd från vägen och skiljas åt av en förhöjd kantsten. Vid utfarter och korsningar sänks kantstenen. Vid större korsningar ersätts kantstenen med vitmålade linjer på asfalten, som får markera gång- och cykelvägen. Landskapsbilden längs sträckan består av en kuperad bymiljö med spridda villor tätt intill vägen. Vägen slingrar sig fram mellan bebyggelse och över krön. Gång- och cykelvägen föreslås förläggas på vägens västra sida. Detta görs för att gång- och cykelvägen ska sluta an mot den befintliga gång- och cykelvägen på Kyrkbyvägen samt vid resecentrum. Markintrånget kommer dock till största del att göras på vägens östra sida, där det gör minst intrång på infarter, slänter, trånga passager och vegetation. Därmed kommer bilvägen mestadels att förskjutas och byggas ut på den östra sidan. I samband med att gång- och cykelvägen anläggs utförs hastighetsdämpande åtgärder och förflyttning av busshållplatsen i anslutning till korsningen med Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen; där får vägen en enkelsidig avsmalning. Ytterligare en enkelsidig avsmalning anläggs cirka 200 meter öster om busshållplatsen, för att främja lägre hastigheter längs vägen. 4

5 1 Inledning Detta gestaltningsprogram ingår i vägplan för Väg 595 Gång- och cykelväg Gagnef. Projektet avser att anlägga en gång- och cykelväg längs Tegelbruksvägen i Gagnef, en sträcka på cirka 1 km. Sträckan leder från korsningen med Tallbacksvägen i söder till Gagnef resecentrum i norr. Projektet är den sista kvarstående delen i att skapa en trygg och säker trafiklösning mellan Kyrkskolan i söder och Gagnef resecentrum i norr. I juni 2013 upprättades förstudien Väg 595, GC-väg Gagnef kyrkby resecentrum. Utifrån denna tog Trafikverket ställning till att upprätta en vägplan, varav detta gestaltningsprogram är en del. Gestaltningsåtgärder har tagits fram med utgångspunkt i det befintliga landskapets karaktär, tekniska förutsättningar och trafiksäkerhet. Gestaltningsprogrammets idéer ska arbetas in i ritningar och övriga handlingar för att ombyggnaden ska få ett estetiskt tilltalande utseende. Genom arbetet med programmet säkras en gestaltningsmässig helhet i utformningen vilket ger tydliga riktlinjer i nästa skede när bygghandlingar upprättas. Gestaltningsprogrammet ska även fungera som vägledning vid framtida förvaltning av vägområdet. Syftet med gestaltningsprogrammet är att lyfta de gestaltningsprinciper som bör gälla vid planeringen av den nya gång- och cykelvägen. Figur 1.1 Kartan visar Gagnef med en röd stjärna. 5

6 1.1 Vägförslaget Väg 595 genom Gagnef kyrkby utgör en huvudförbindelse mellan Kyrkskolan i sydväst samt Gagnef resecentrum i nordost. Trafikverket har sedan tidigare byggt ut en del av sträckan längs Kyrkbyvägen; mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen, med en gång- och cykelväg. Nu ska resterande del, mellan Tallbacksvägen och resecentrum, få en gångoch cykelväg för att skapa en säker trafiklösning för hela sträckan. Syftet med projektet är att oskyddade trafikanter på egen hand ska kunna förflytta sig mellan olika målpunkter i anslutning till väg 595 på ett trafiksäkert sätt. Vägen är mycket smal, endast 5,0 meter bred. Här samsas idag både biltrafikanter, cyklister och gående om utrymmet. Vägen har många kuperade avsnitt och många trånga passager vilket bidrar till en otrygg och i många fall trafikfarlig situation. Riksväg 70 Tegelbruksvägen, väg 595 Gagnef resecentrum Gagnef Kyrkbyvägen Rännarhedsvägen Tjärnsjön Aspbacksvägen Ravin Nytt utseende på busshållplats Enkelsidig avsmalning av väg Kyrkskolan Kyrkbyvägen Tallbacksvägen Gagnef kyrka Dalälven VÄG 595 GC-VÄG GAGNEFS KYRKBY Översikt Teckenförklaring Projekterad GC-väg Befintlig GC-väg 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, dnr / Figur 1.2 Aktuell vägsträcka är gulmarkerad. Befintlig gång- och cykelväg redovisas med lila linje. På Tegelbruksvägens västra sida föreslås en 2,0 meter bred cykelväg som separeras från bilvägen med en förhöjd kantsten.

7 Vägen är dessutom en skolväg för många barn som går och cyklar till skolan. Framförallt med hänsyn till barnen är det angeläget att skapa en säker trafiklösning. Vägen kommer även fortsättningsvis att ha en bredd på 5,0 meter, gång- och cykelvägen kommer att få en bredd på 2,0 meter. Den befintliga hastigheten på 40 km/h kommer att behållas även fortsättningsvis. Gång- och cykelvägen kommer att ansluta till befintlig gång- och cykelbana vid korsningen Kyrkbyvägen/Tallbacksvägen och leda norrut till resecentrum (se gul linje på figur 1.2). Åskådarna i landskapet, de som vistas och bor i området, kommer att uppleva att vägområdet breddas i och med att den nya gång- och cykelvägen anläggs. Gång- och cykelvägen kommer att bidra till att de boende får en säkrare och tryggare väg till och från hemmet och skolan. För bilresenärer medför den nya gång- och cykelvägen att mindre fokus måste läggas på de oskyddade trafikanterna, då dessa fortsättningsvis kommer att vistas på en separat gång- och cykelväg. 1.2 Gestaltningsprogrammets innehåll Gestaltningsprogrammet är indelat i fem kapitel; Inledning, Landskapsanalys, Övergripande idéer för gestaltningen, Gestaltningsförslag och Gestaltningsarbete i kommande skeden. I inledningskapitlet, detta kapitel, presenteras bakgrund och syfte till projektet. Kapitlet Landskapsanalys innehåller en beskrivning av landskapets karaktär samt en landskapsanalys. I kapitlet Övergripande idéer för gestaltningen presenteras mål och generella gestaltningsprinciper för vägprojektet. Kapitel Gestaltningsförslag redovisar platsspecifika gestaltningsprinciper. I kapitel Gestaltningsprinciper i kommande skeden beskrivs viktiga frågor att ta upp i kommande skeden. Viktiga, övergripande fakta och riktlinjer att ta extra hänsyn till i bygghandlingsskedet och byggskedet är i denna rapport markerade med grön ruta. Projektet omfattar: Anläggning av en 2,0 meter bred gång- och cykelväg intill väg 595, Tegelbruksvägen, mellan Tallbacksvägen och resecentrum (gulmarkerad linje på figur 1.2). Gång- och cykelvägen separeras från bilvägen med en förhöjd kantsten. Där utrymme finns anläggs öppna diken kring vägen för att ta hand om dagvattnet, i annat fall föreslås dräneringsledningar. Nytt utseende på en busshållplats. Båda hållplatslägena samordnas vid en enkelsidig avsmalning. En enkelsidig avsmalning av vägen, ca 10 meter lång, strax väster om ravinen, för att hålla nere hastigheterna. Fällning av träd. Ny stödmur vid ett fritidshus. Figur 1.3 Väg 595 leder från Kyrkskolan i sydväst till Gagnef resecentrum i nordost. 7

8 Landskapsanalys Tegelbruksvägen, väg 595, går genom en kuperad bymiljö med spridda villor av olika typer och ålder. Största delen av bebyggelsen består av trähus i olika kulörer. Här finns också gamla timrade trähus med gärdesgårdar samt ett fåtal tegelvillor. På några ställen finns även affärslokaler och industrier. Området är småskaligt och vägen kantas av frodiga trädgårdar och uppvuxen vegetation. På många platser längs vägen växter björkar i tomtgräns. Flertalet björkar är gamla och några har börjat torka in. Här och var, längre från vägen, växer även stora tallar och ett fåtal granar. På vissa platser är höjdskillanden mellan väg och bebyggelse stor, vilket innebär slänter intill husen. Vegetationen, bebyggelsen och det kuperade landskapet gör siktlinjerna korta och öppna rumsbildningar längs sträckan är få. Vid resecentrum däremot öppnar landskapet upp sig med flacka odlingsmarker och blånande berg i bakgrunden. Berggrunden består av granit och jordlagret av isälvssediment. På sydvästra delen av sträckan ligger Tjärnsjön med badplats, väster om vägen. Mitt på sträckan korsar väg 595 en ravin. På västra sidan av vägen växer en björkrad invid ravinkanten. Nere i ravinslänten växer träd och sly, mestadels hägg. På vägens östra sida leder ravinen ner för en gräsklädd slänt med sikt ut mot ett öppet odlingslandskap. Ravinen bildar ett grönt stråk genom området. På den nordöstra delen av sträckan passerar Tegelbruksvägen på bro ovanför riksväg 70. Längs vägen finns en lindallé som tidigare kantat båda sidor av vägen. Nu finns träden endast kvar på västra sidan av vägen. Längs vägen finns ett antal landmärken. Ett av dessa är bron över riksväg 70, ett annat är vattentornet som ligger på en höjd öster om Tegelbruksvägen. Ett tredje är lindallén längs vägen och ett fjärde är kyrktornet, som syns skymta över trädtopparna i sydvästra delen av sträckan. Vägen är en skolväg för många barn som promenerar eller cyklar till skolan. Även många vuxna promenerar längs vägen. I omgivningen finns miljöer värdefulla ur kultursynpunkt. Gagnefs kyrka uppfördes under 1200-talet, och delar av väg 595 är klassad som kulturhistorisk väg, dock inte den del som omfattas av detta projekt. Längs sträckan finns en busshållplats vid korsningen med Rännahedsvägen/Aspbacksvägen. Korsningen är väldigt bred och har en otydlig utformning vilket kan skapa osäkerhet hos biltrafikanterna. Vägbelysning finns längs stora delar av sträckan i form av stolpbelysning. Då det redan går en väg genom landskapet utgör den planerade gång- och cykelvägen inte något intrång i landskapsbilden mer än att vägrummet breddas. Vägen som idag utgör en barriär i landskapet kan framöver ses som en tillgång för de oskyddade trafikanterna. Den värdfulla karaktären längs sträckan består i att vägen snirklar sig fram genom landskapet och följer kurvorna i den småskaliga bostadsmiljön. Dessa värden är viktiga att bevara då de bidrar till upplevelsen av landskapet och skapar en intressant och upplevelserik färdväg. Gagnefs ytterområden består av flack odlingsmark med långa siktlinjer och stora rumsbildningar. I Gagnef finns ett antal små lokor/dödisgropar; rester av sjöar från istiden, samt sjöar. De målpunkter som finns i Gagnef kyrkby ligger huvudsakligen på Tegelbruksvägens och anslutande Kyrkbyvägens östra sida. Här ligger till exempel Kyrkskolan, en öppen förskola, Handelsbanken, kyrkan, bageri och en fotbollsplan. På västra sidan finns bland annat badplatsen vid Tjärnsjön. I nordost ligger Gagnef resecentrum, Preem samt ICA som är viktiga målpunkter för de boende. 8

9 Mojevägen Gagnef resecentrum Tjärnavägen Riksväg 70 Gagnef Dödisgrop Rännarhedsvägen Aspbacksvägen Våtområde Ravin Ensidig lindallé Tegelbruksvägen väg 595 Ravin Mojevägen Preem ICA Tjärnsjön Dödisgrop B Badplats Kyrkskolan och Gagnef kyrka Handelsbanken Kyrkbyvägen Bageri Kyrkbyvägen Väg 595 f.d. Gagns Inn Tallbacksvägen Vattentorn Figur 2.1 Landskapsanalys. Gul linje visar Tegelbruksvägen och aktuell sträcka där gång- och cykelväg ska anläggas. Lila linje visar Kyrkbyvägen, där gång-och cykelväg redan är anlagd. Skogsmark Utblickar i landskapet B Busshållplats Odlings-/beteslandskap Fotopunkt Landmärken Anlagd gång- och cykelväg Planerad gång- och cykelväg 9

10 Figur 2.2 Efter Kyrkbyvägen är en gång- och cykelväg redan anlagd. Den slutar vid korsningen Tallbacksvägen. Fotot är taget åt nordost. Figur 2.6 Vy mot ravinen på vägens östra sida. Figur 2.3 Två uthus står tätt intill vägen. Den vänstra i bilden kommer att behöva flyttas, då vägen sidoförflyttas österut. Fotot är taget åt sydväst. Figur 2.7 Väg 595 passerar på bro över riksväg 70. Bron utgör ett landmärke. Fotot är taget åt sydväst. Rännarhedsvägen Aspbacksvägen Tegelbruksvägen Figur 2.4 Korsningen Tegelbruksvägen - Aspbacksvägen - Rännarhedsvägen har en otydlig utformning och behöver ses över för att höja trafiksäkerheten. Fotot är taget åt nordost. Figur 2.8 På flera ställen längs vägen syns vattentornet sticka upp över trädtopparna som ett tydligt landmärke. Fotot är taget sydväst. 10 Figur 2.5 Den ensidiga lindallén på norra sidan av vägen är ett högrest landmärke längs sträckan. Fotot är taget åt sydväst. Figur 2.9 I nordost slutar vägsträckan i Gagnef resecentrum.

11 Övergripande idéer för gestaltningen För att skapa en god och estetisk miljö bör följande riktlinjer beaktas: Gång- och cykelvägen placeras på den västra sidan av väg 595. Detta görs för att anpassa och ansluta gång- och cykelvägen till den befintliga gång- och cykelvägen i projektets sydvästra ände samt till cykelparkeringen vid Gagnef resecentrum i den nordöstra delen. Markintrånget kommer dock på de flesta sträckor att göras på den östra sidan, för att undvika trånga passager samt intrång på fastigheter, staket och häckar. Gång- och cykelvägen anläggs intill vägen men separeras genom att läggas upphöjd från vägen, med en förhöjd kantsten. Vid gårdsutfarter och korsningar sänks kantstenen delvis eller doppas helt. På bron ligger gång- oc h cykelvägen i samma plan som vägen men skiljs åt genom en målad linje. Släntlutningar bör utföras flacka, lutning 1:3. Korsningen med Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen har en otydlig utformning sett ur trafiksynpunkt och bör få ett nytt utseende för att tydliggöras. Korsningen med Mojevägen och Tjärnavägen är otydlig ur trafiksynpunkt och bör ses över. Busshållplatsen får ett nytt utförande för att hålla nere bilisternas hastighet samt för att värna oskyddade trafikanter. En enkelsidig avsmalning föreslås nordost om korsningen med Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen. Där möjlighet finns anläggs öppna diken som får ta hand om dagvattnet längs vägen. Där staket och häckar ligger intill vägen föreslås istället i första hand dräneringsledningar under marken för att minska markintrånget och försöka undvika påverkan på staket och häckar. Belysningsstolpar kommer att stå kvar i befintligt läge i så stor utsträckning som möjligt. Uthus, friggebodar och annat som rör gårdsmiljöerna ska i möjligaste mån bevaras. Där stödmurar behöver anläggas invid fastigheter bör de smälta in stilmässigt i området. Uppvuxna, värdefulla träd ska bevaras i så stor utsträcknings som möjligt. Den ensidiga lindallén ska bevaras intakt. Återplantering av vegetation kan behövas. Nytt växtmaterial ska anpassas till platsens karaktär och omgivande landskap. Vackra utblickar över odlingslandskapet ska bevaras. Utrustning så som skyltar och räcken ska utformas så att de harmonierar med utrustning i angränsande områden. Vägslänter kläs med avbaningsmassor, ytjord, från angränsande landskap där så är möjligt med hänsyn till vägkroppens dränering. 11

12 4 Gestaltningsförslag 4.1 Gång- och cykelvägens utförande Väg 595 kommer att ha kvar sin bredd på 5,0 meter och den planerade gång- och cykelvägen kommer att få en bredd på 2,0 meter. Gång- och cykelvägen placeras på den västra sidan av vägen. Detta görs för att anpassa och ansluta gång- och cykelvägen till den befintliga gång- och cykelvägen i projektets sydvästra ände samt mot cykelparkeringen vid Gagnef resecentrum i den nordöstra änden. Lokaliseringen av gång- och cykelvägen till den västra sidan innebär dock inte att allt markintrång kommer att ske på västra sidan. På långa sträckor kommer vägen att sidoförskjutas österut ca 1 2 meter för att därigenom anpassas bäst till omgivningen med fastigheter, trånga passager, alléer, staket, infarter och slänter. Dock kommer några häckar, staket, ett uthus och en friggebod att behöva flyttas. Ett tjugotal träd som står i tomtgräns behöver tas ner. Gång- och cykelvägen kommer att separeras från vägen genom att läggas upphöjd, 12 cm ovanför vägnivån, med en förhöjd kantsten. Vid gårdsutfarter och korsningar sänks kantstenen antingen till 4 cm höjd eller doppas helt; läggs i marknivå. Där kantstenen sänks ner till vägnivån ersätts den med målade linjer på vägen. Innerslänterna utförs med en flack lutning på 1:3. Bron över väg 70 behåller sin befintliga bredd på ca 7 meter och målas med vit heldragen linje på den västra sidan av bron, för att markera gång- och cykelbanan. Inga övergångsställen kommer att anordnas längs sträckan. Intill vägen anläggs en upphöjd gång- och cykelväg. På vissa platser förskjuts vägen i sidled, vilket kan skapa intrång på omgivande mark på båda sidor om vägen. GC-väg Väg 595 Figur 4.1 Snittet visar hur väg 595 kommer att kompletteras med en upphöjd gång- och cykelväg. Gång- och cykelvägen kommer att ligga på vägens västra sida. Gång- och cykelvägen kommer att markeras med en vit heldragen linje över bron. 12 Figur 4.2 Fotomontage. Bron över väg 70 behåller sin befintliga bredd på ca 7 meter och målas med vit heldragen linje för att markera gång- och cykelvägen. Fotot är taget åt nordost.

13 4.2 Sidoförflyttning av väg samt ny gång- och cykelväg Vid anläggandet av gång- och cykelvägen kommer intrånget på ny mark att ske på den sida det gör minst intrång på infarter, slänter, trånga passager och vegetation. Bilvägen får huvudsakligen förskjutas och byggas ut på östra sidan av befintlig väg. Mellan bron över riksväg 70 och resecentrum kommer dock markintrånget att ske på västra sidan av vägen. De första 500 metrarna av vägen, sett från sydväst mellan Kyrkbyvägen och ravinen, sker breddningen av vägområdet till största del på vägens östra sida. Detta görs för att undvika intrång på bostäderna som ligger på vägens västra sida. Breddningen medför dock intrång på ett uthus, en gärdesgård och en friggebod, som alla föreslås flyttas. Där vägen passerar på bank över ravinen är vägen redan breddad på östra sidan som en bärighetsåtgärd. Dock behöver ytterligare förstärkningsåtgärder utföras i form av breddning och utfyllning av slänten på vägens västra sida, för att inte riskera ras. Slänten kommer att fyllas upp med krossmaterial. Vegetationen i detta område påverkas, vilket beskrivs under kapitel 4.9. Även på sträckan strax nordost om ravinen fram till bron över riksväg 70 sidoförflyttas vägen med anledning av de hus som ligger på den västra sidan av vägen. Mellan bron (över väg 70) fram till Gagnef resecentrum sker breddningen på västra sidan av vägen. Detta görs för att undvika intrång på byggnaden öster om vägen samt för att ansluta gång- och cykelvägen till befintlig gång- och cykelväg vid resecentrum. Figur 4.3 Vägen passerar på bank över en ravin. På ena sidan är vägen redan breddad som en förstärkningsåtgärd (vänster i bild). I samband med anläggandet av gång- och cykelvägen behöver vägen även breddas på andra sidan. Slänten kommer att fyllas ut med ett tjockt lager krossmaterial vilket medför att träden i slänten inte kommer att kunna bevaras. Figur 4.4 Fotot visar en smal passage längs vägen, strax nordost om ravinen. På ena sidan ligger lokalsbyggnader, på andra sidan sluttar marken ner i ravinen. Fotot är taget åt sydväst. 13

14 4.3 Korsning med Aspbacksvägen/Rännarhedsvägen En kritisk plats längs sträckan är väg 595:s korsning med Aspbacksvägen/Rännarhedsvägen, en fyrvägskorsning där vägen har en otydlig utformning sett ur trafiksynpunkt. I denna korsning finns även en hållplats för busstrafik i båda riktningarna. Korsningen är idag väldigt bred och föreslås förtydligas genom att smalnas av något. Förhoppningen är att detta ska medföra att bilister ska ha lättare att uppfatta korsningen samt sänka farten. Avsmalningen görs i kurvan mellan Tegelbruksvägen/Aspbacksvägen, likaså mellan Tegelbruksvägen/Rännarhedsvägen (se figur 4.5). 4.4 Korsning med Tjärnavägen/Mojevägen Ytterligare en kritisk plats längs väg 595 är femvägskorsningen med Tjärnavägen och Mojevägen, i nordöstra delen av vägsträckan. Här kommer trafik från flera olika håll vilket medför en risk för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelvägen kommer att leda förbi korsningen på västra sidan av väg 595, där Tjärnvägen och Mojevägen ansluter till vägen. Gång- och cykelvägen markeras med målade vitstreckade linjer, liksom vid korsningen Aspbacksvägen/Rännarhedsvägen. Gång- och cykelvägen kommer att passera korsningen med en vitmålad streckad linje. I samband med att vägen byggs om föreslås busshållplatsen vid korsningen flyttas åt nordost, vilket beskrivs i kapitel 4.5. Denna busshållplats föreslås även få en enkelsidig avsmalning för att sänka hastigheten längs sträckan och förbi korsningen. Tjärnavägen Tegelbruksvägen Mojevägen Figur 4.6 Tjärnavägen och Mojevägen ansluter i en femvägskorsning mot väg 595 i sträckans nordöstra del. Rännarhedsvägen Aspbacksvägen Tegelbruksvägen Figur 4.5 Till väg 595 ansluter Rännhedsvägen och Aspbacksvägen. Korsningen är bred och har en otydlig utformning ur trafiksynpukt. Vägen föreslås smalnas av enligt vitstreckade linjer på fotot. 14

15 4.5 Busshållplatser Längs vägen finns en busshållplats, i anslutning till korsningen Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen. Hållplatsläget föreslås samordnas vid en enkelsidig avsmalning nordost om korsningen. Detta görs som en hastighetsdämpande åtgärd, samt för att värna om de oskyddade trafikanterna. Avsmalningen kommer att utformas som en så kallad timglashållplats, men med avsmalning endast på ena sidan, se illustration nedan. Inga busskurer placeras vid busshållplatsen. Kyrkbyvägen Rännarhedsvägen Tjärnsjön Aspbacksvägen Ravin Nytt utseende på busshållplats Enkelsidig avsmalning av väg 4.6 Ensidig avsmalning på väg Liksom avsmalningen vid den föreslagna busshållplatsen föreslås ytterligare en ensidig avsmalning av väg 595 cirka 200 meter nordost om busshållplatsen, strax sydväst om ravinen. Detta görs för att hålla nere hastigheterna på vägen. Mellan ravinen och den föreslagna busshållplatsen går vägen i en raksträcka, och här upplever närboende att hastigheten hos biltrafikanter kan vara hög. Avsmalningen utförs likadant som den enkelsidiga avsmalningen vid busshållplatsen, men plattraden föreslås ersättas av en vitmålad linje. Tallbacksvägen Figur 4.7 Längs sträckan föreslås ett nytt utseende på en busshållplats samt en enkelsidig avsmalning av vägen för att hålla ner hastigheterna på raksträckan. 4.7 Bulleråtgärder Tegelbruksvägen väg 595 Inga fastigheter kommer att beröras av ljudnivåer som överstiger tillåtna värden. Därför kommer inga bulleråtgärder att utföras i projektet. GC-väg Rännarhedsvägen Aspbacksvägen Tegelbruksvägen Enkelsidig avsmalning Figur 4.8 Illustrationen visar den planerade busshållplatsen nordost om korsningen med Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen. Till höger i bild syns den enkelsidiga avsmalningen, som leder till att inga bilar kan passera när bussen står stilla för att släppa av och på passagerare. Avsmalningen gör även att bilar måste hålla nere farten när de passerar busshållplatsen. Vy mot sydväst. 15

16 4.8 Belysning Stolpbelysning finns längs vägen, bitvis på västra sidan, bitvis på östra. Ett tiotal stolpar kommer att behöva flyttas ett par meter i sidled i samband med att gång- och cykelvägen anläggs, i övrigt får stolparna stå kvar i befintligt läge. 4.9 Vegetation och diken Området kring väg 595 är grönt och lummigt. I vägens närmsta omgivning växer i huvudsak björkar, längre bort finns grupper med högresta tallar och enstaka granar. På tomterna finns fruktträd och häckar, bärbuskar och andra odlingar. Den ensidiga allén på västra sidan av vägen bevaras i sitt nuvarande skick med fem lindar. Däremot kommer ett tjugotal andra träd, i huvudsak björkar, att behöva tas ner längs sträckan på grund av vägens justering i sidled. Flera av dessa björkar börjar bli gamla, ihåliga och torra. Även ett antal häckar behöver tas ner längs tomtgränser. Häckar kommer att ersättas, även återplantering av träd föreslås på tomtmark där fastighetsägarna så önskar. Nya träd eller alléer inom vägområdet anses inte behöva återplanteras för att behålla karaktären i området. Vägområdet är smalt och nya träd kan utgöra trafikfara. Området är dessutom redan lummigt och grönskande med vegetation inne på tomtmark. Dock ska inga fler träd än nödvändigt tas ner i samband med vägprojektet. Figur 4.9 Stolpbelysning längs vägen. Där vägen passerar på bank över ravinen kommer banken att breddas på västra sidan. Detta görs som en förstärkningsåtgärd för att inte riskera ras. Vägkanten och slänten ner mot ravinen kommer att fyllas upp med ett tjockt lager av kross. Detta leder till att björkraden längs vägen samt träd och slyvegetation i slänten kommer att behöva tas ner. För att underlätta etablering av nya växter i slänten föreslås krossmaterialet täckas med avbaningsmassor, ytjord, från närliggande område. Ny vegetation föreslås inte planteras in, utan får vandra in naturligt. Under tiden vegetationen vandrar in kommer vackra utblickar att ges ner mot ravinen och våtområdet i ravinens botten. Vägslänters släntfot/-krön avrundas och ytterslänterna kläs med avbaningsmassor, ytjord, från angränsande landskap. Härigenom skapas en snabb etablering av gräs och örter. Även innerslänter bedöms kunna kläs med avbaningsmassor utan att äventyra dräneringen av vägkroppen, detta eftersom marken bedöms vara väldränerad. Där möjlighet finns anläggs öppna diken som får ta hand om dagvattnet från vägen. På övriga ställen föreslås istället dräneringsledningar under marken för att minska markintrång och i största möjliga utsträckning undvika att behöva flytta staket och häckar. 16 Figur 4.10 På västra sidan av vägen växer en ensidig lindallé.

17 Figur 4.11 Foto över ravin. Vy åt sydväst. GC-väg Väg 595 Dräneringsledning Figur 4.12 Snitt över vägen med dräneringsledningar på två platser: mellan GC-väg och väg samt i utkanten av väg. Tack vare dräneringsledningarna undviks intrång på slänt vilket möjliggör att trädet får stå kvar. Vägslänters släntfot och släntkrön avrundas. GC-väg Väg 595 Dräneringsledning Öppet dike Figur 4.13 Snitt över vägen med dräneringsledning på en plats: mellan GC-väg och väg. I utkanten av vägen grävs ett öppet dike. Öppna diken tar större mark i anspråk än en dräneringsledning. Vägslänters släntfot och släntkrön avrundas. 17

18 4.10 Stödmurar Vid en fastighet, ett fritidsboende, leder anläggandet av gång- och cykelvägen till att slänten mellan väg och fastighet blir väldigt brant. Denna slänt föreslås ersättas av en stödmur. Muren föreslås anpassas mot bebyggelsen och få ett tidsenligt utseende. I området är många hus byggda kring mitten av 1900-talet då de tidigare vanligt förekommande stenmurarna började ersättas av betongmurar. Stödmuren föreslås därför utföras i betong, förslagsvis mönstrad som en stenmur med större block. I andra hand, som alternativ till betongmur, föreslås en gabionmur. Gabionmurar är inte tidstypiska för området men finns redan längs vägsträckan. Gabionmuren kan kläs med klätterväxter. Om klätterväxter önskas behöver planteringsgropar förberedas vid murens nederkant i samband med anläggandet Utrustning Räcken som behöver bytas ut föreslås ersättas av räcken med likadant utseende som befintligt räcke Drift och underhåll Slänter slås regelbundet för att inte växa igen. Väglinjer målas för att hållas synliga. Där gång- och cykelvägen endast markeras med målad linje, som över korsningar, ska de snöröjas och borstas för att hållas synliga. Slänt Anläggande av GC-väg Figur 4.14 Anläggandet av GC-vägen leder till att slänten mot intilliggande fastighet blir brant och föreslås ersättas av en mur. Figur 4.16 Som utseende på stödmur föreslås en betongmur som påminner i utseende om denna blockmur. Figur 4.15 Ett alternativ till betongmur är att bygga en gabionmur, som bilden visar. Bilden är tagen längs Kyrkbyvägen. 18

19 5. Gestaltningsarbete i kommande skeden Detta program ska ligga till grund för gestaltningsarbetet i kommande skeden, då lösningar förfinas och detaljeras. Ännu är inte beslut fattat om vilken typ av entreprenad som kommer att tillämpas, antingen blir det en generalentreprenad eller en totalentreprenad. I en generalentreprenad ska gestaltningsprinciperna ligga till grund för utformning i bygghandlingen. I en totalentreprenad ska krav som säkerställer gestaltningsintentionerna i detta program ställas i den Objektspecifika Tekniska Beskrivningen (OTB:n). I OTB:n, som är ett gemensamt dokument för alla teknikområden, ställs funktionskrav och vid behov även krav på teknisk lösning. Från gestaltningsprogrammet ska information om landskapets förutsättningar omvandlas till text under kodade rubriker. Utöver beskrivningen bör en plan som beskriver ytor avseende vegetation bifogas förfrågningsunderlaget. Ytorna på planen kopplas till beskrivande text i OTB. 5.1 Bygghandlingsskedet Vid bygghandlingsskedet är utformningen av korsningen med Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen samt intilliggande busshållplats viktiga frågor att jobba vidare med. Detsamma gäller korsningen med Mojevägen/Tjärnavägen. Det är även viktigt att titta vidare på hur gång- och cykelvägen ska utformas vid korsande vägar och utfarter, samt möten mellan tomtmark och vägområde. Andra viktiga frågor att belysa är utformning av stödmurar samt hantering av befintlig vegetationen och eventuell återplantering. 5.2 Byggskedet En viktig fråga att bevaka under byggskedet är upplags- och etableringsytors placering. Vägrummet är smalt och bebyggelsen ligger nära vägen. På några platser finns dock öppna grönytor som ligger på kommunal mark. Inga upplags- och etableringsytor får läggas på privat mark utan tillstånd från markägaren. I samband med byggandet av vägen måste hänsyn tas till träds rotsystem. De får inte skadas eller torkas ut. Området närmast lindallén får inte täckas med massor. Hänsyn måste även tas till eventuella fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Inga massor eller ris får läggas på dessa. 19

20 6. Källor 6.1 Skriftliga och digitala källor Förstudie väg 595, GC-väg Gagnefs kyrkby resecentrum. Slutrapport, juni Sveriges geologiska undersökning, Vägplan väg 595 Gång- och cykelväg Gagnef. Samrådshandling, mars Objektnummer

21 21

22 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: TRAFIKVERKET. JUNI PRODUKTION:XXX. TRYCKERI: XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRTATION: XXX.