Väg 595 Gång- och cykelväg Gagnefs kyrkby - Resecentrum

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 595 Gång- och cykelväg Gagnefs kyrkby - Resecentrum Projektnummer: Dalarnas län Vägplan,

2 Titel: Väg 595 Gång- och cykelväg Gagnefs kyrkby - Resecentrum Projektnummer: Skede: Granskningshandling Utgivare: Trafikverket Projektledare: Kristina Wilander-Lindström Diarienr: TRV 2013/59565 Konsult: Tyréns AB Projektledare: Anders Brandt Utredare/GIS: Anneli Guttormsson Väg: Lars Hedström Miljö: Malin Axner Rapport: Åsa Andersson Foton tagna av Tyréns där inget annat anges.

3 Innehåll Sammanfattning...4 Bakgrund...4 Behov av förändringar...4 Nuvarande anläggning...4 Lokalisering...4 Utformning...4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått...4 Konsekvenser - Samlad bedömning...4 Genomförande Bakgrund och mål Bakgrund Behov av förändringar Ändamål och projektmål Övergripande mål Krav enligt miljöbalken Nuvarande förutsättningar Markanvändning Nuvarande anläggning, trafik och trafikanter Förutsättningar för hälsa och miljö Byggnadstekniska förutsättningar Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Lokalisering och utformning med motiv Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Val av lokalisering Val av utformning Konsekvenser av förslaget Överrensstämmelse med övergripande mål och krav enligt miljöbalken Trafiktekniska konsekvenser Miljökonsekvenser Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggtiden Samlad bedömning Genomförande och finansiering Formell hantering Genomförande Källor Skriftliga och digitala...31

4 Sammanfattning Bakgrund Väg 595 genom Gagnef kyrkby utgör en huvudförbindelse mellan Kyrkskolan i väster samt Gagnef resecentrum i nordost. Trafikverket har sedan tidigare byggt ut del av sträckan mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen, med gång- och cykelväg, se figur 1.1. Resterande del, mellan Tallbacksvägen och Gagnef resecentrum, återstår för att erhålla en säker och trygg trafiklösning på hela sträckan mellan Kyrkskolan och Gagnef resecentrum. Behov av förändringar Väg 595 är skolväg för många barn som går eller cyklar till skolan. Även många mindre barn går längs vägen eftersom det finns förskolor både i församlingshemmet och vid skolan. Idag måste gående och cyklister använda vägbanan för att ta sig fram på den aktuella sträckan. Vägen är smal med kuperade avsnitt och många trånga passager vilket bidrar till en otrygg och i många fall farlig trafiksituation. Flera incidenter har inträffat på sträckan, ofta i samband med busstrafik och vinterväglag. För att öka säkerheten för oskyddade trafikanter finns ett stort behov av en separerad gång- och cykelbana längs väg 595. Nuvarande anläggning Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för den aktuella sträckan uppgår till ca 630 fordon varav mindre än fem procent utgörs av tunga fordon. Merparten av biltrafiken har antingen start- eller målpunkt vid bostäder eller verksamheter inom utredningsområdet. Flera korsningar är bristfälligt utformade när det gäller tydlighet i vilka som har företräde. Lokalisering Förstudien Väg 595, Gång- och cykelväg Gagnefs kyrkby resecentrum som upprättades i juni 2013 har Trafikverket ( ) tagit ställning till att fortsätta projekteringen med att upprätta en vägplan utifrån förstudiens alternativ 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län fattade ( ) beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Under arbetet med vägplanen har Trafikverket valt att gå vidare och studera en lokalisering av gång- och cykelvägen längs väg 595:s västra sida. Genom detta anpassas och ansluter den nya gångoch cykelvägen till den befintliga gång- och cykelvägen i projektets södra ände och anpassas väl in mot cykelparkeringar vid Gagnefs resecentrum i den norra änden av projektet. Att lokalisera gång- och cykelvägen till den västra sidan hela vägen kommer dock inte att innebära att allt markintrång kommer att ske på västra sidan. På flera delar av sträckan kommer vägen att sidoförskjutas österut ca 1-2 m för att anpassas till omgivningen med trånga passager, alléer, byggnader, infarter och slänter. Utformning Gång- och cykelvägen projekteras längs väg 595. Utförandet föreslås bli en gång- och cykelväg som är separerad från väg 595 med en förhöjd kantsten. Vid gårdsutfarter, korsningar och på bron sänks kantstenen till antingen 4 cm höjd eller doppas helt. Gång- och cykelvägen placeras på den vänstra sidan av väg 595, sett i riktning mot resecentrum. Detta gäller för hela sträckan. På sträckan finns trånga passager och för att kunna passera dessa föreslås en sidoförflyttning av vägen åt höger. Bredden på gång- och cykelvägen blir 2 m och överbyggnadstjockleken ca 0.5 m. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått är aktuella för projektet. Konsekvenser - Samlad bedömning Vägförslaget innebär små negativa konsekvenser eller inga konsekvenser för samtliga miljöaspekter förutom friluftliv, där projektet kommer att ge positiva konsekvenser. Positiva konsekvenser uppstår även med avseende på trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. De negativa konsekvenser som uppstår är framförallt förknippade med påverkan under byggtiden eftersom arbetet kommer att pågå nära ett flertal bostadshus. 4

5 Genomförande Framtagandet av denna vägplan har initierats av Trafikverket. Arbetet har bedrivits i samråd med Gagnefs kommun, Länsstyrelsen i Dalarnas län, sakägare och allmänheten. Tiderna nedan är uppskattade: 2014 Vägplanen fastställs 2015 Bygghandling Planerad byggstart Trafikverket ansvarar för upprättande och granskning av vägplanen. Fastställelse av vägplanen prövas och beslutas av särskild enhet inom Trafikverket. Trafikverket kommer att handlägga marklösenfrågor. Översiktlig bild över befintlig och projekterad gång- och cykelväg. 5

6 1 Bakgrund och mål 1.1 Bakgrund Väg 595 genom Gagnef kyrkby utgör en huvudförbindelse mellan Kyrkskolan i väster samt Gagnef resecentrum i nordost. Trafikverket har sedan tidigare byggt ut del av sträckan mellan Kyrkskolan och Tallbacksvägen, med gång- och cykelväg, se figur 1.1. Resterande del, mellan Tallbacksvägen och Gagnef resecentrum, återstår för att erhålla en säker och trygg trafiklösning på hela sträckan mellan Kyrkskolan och Gagnef resecentrum. Då vägen är mycket smal (5,5 m) är utrymmet för gång- och cykeltrafikanter begränsat. Dessa måste samsas med övrig trafik på den smala vägbanan. Framförallt med hänsyn tagen till de oskyddade skolbarnen och pendlare som reser vidare från resecentrum är det angeläget att skapa en trygg och säker trafiklösning. 1.2 Behov av förändringar Väg 595 är skolväg för många barn som går eller cyklar till skolan. Även många mindre barn går längs vägen eftersom det finns förskolor både i församlingshemmet och vid skolan. Idag måste gående och cyklister använda vägbanan för att ta sig fram på den aktuella sträckan. Vägen är smal med kuperade avsnitt och många trånga passager vilket bidrar till en otrygg och i många fall farlig trafiksituation. Flera incidenter har inträffat på sträckan, ofta i samband med busstrafik och vinterväglag. För att öka säkerheten för oskyddade trafikanter finns ett stort behov av en separerad gång och cykelbana längs väg 595. På delar av aktuell sträcka ligger även intilliggande fastigheter med buskar, staket och byggnader mycket nära befintlig väg vilket kan begränsa möjligheten till breddning. Väg 565:s korsning med Aspbacksvägen/Rännarhedsvägen på sträckan har en bristfällig utformning med avseende på trafiksäkerhet och bör därför åtgärdas. 6 Figur 1.1 översiktskarta.

7 1.3 Ändamål och projektmål Ändamål Syfte med vägplanen är att: Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och vägordning. Trafikverkets utgångspunkt i arbetet är att förbättra möjligheterna att gå och cykla mellan Kyrkskolan och Gagnefs resecentrum utifrån kriterierna barns säkra skolvägar och pendling. Planerad sträcka ansluter mot befintlig gång- och cykelväg i söder och mot resecentrum i norr. Effektmål: En mer trafiksäker och tillgänglig gångoch cykelväg från Tallbacksvägen fram till Gagnef resecentrum för oskyddade trafikanter. Genomförandet av åtgärderna på väg 595 ska bidra till trafiksäkerhetsförbättringar Projektmål Följande specifika mål har satts upp för projektet: Oskyddade trafikanter ska på egen hand kunna förflytta sig mellan olika målpunkter i anslutning till väg 595 genom Gagnef på ett trafiksäkert sätt Utöver detta mål finns allmänna projektstyrande faktorer som styrs av lagar, förordningar och myndighetskrav med i bakgrunden. 1.4 Övergripande mål På nationell nivå har det formulerats mål i olika avsee nden; utbyggnader ska medverka till uppfyllnad av transportpolitiska mål, miljökvalitetsmål, jämställdhetspolitiska mål, folkhälsomål och arkitekturpolitiska mål. I kapitlet om förslagets konsekvenser redovisas lydelser av dessa mål jämte uppföljning av hur utbyggnaden lever upp till målen. För miljökvalitetsmålen finns även regionala och lokala mål formulerade, vilka också följs upp. 1.5 Krav enligt miljöbalken Vid planläggning av väg och vid prövning av ärenden om byggande av väg ska de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och miljökvalitetsnormerna tillämpas (2 4 kap. och 5 kap. 3 miljöbalken). De allmänna hänsynsreglerna utgör minimikrav vid all prövning enligt miljöbalken. Hänsynsreglerna ska vägas mot vad som i övrigt finns att ta hänsyn till i det ärende som bedöms, och avvägningen ska göras så att balkens mål och syfte bäst tillgodoses. Hushållningsbestämmelserna - miljöbalken stadgar att områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel som används för att motverka miljöförhållanden som inte kan accepteras med tanke på människors hälsa och miljön i övrigt. Normerna omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenförekomster. I kapitlet om förslagets konsekvenser redovisas hur utbyggnaden överensstämmer med de allmänna hänsynsreglerna, hushållningsbestämmelserna och miljökvalitetsnormerna. 7

8 2 Nuvarande förutsättningar 2.1 Markanvändning Befolkning Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick befolkningen i Gagnefs kommun till invånare varav ca 6000 bodde i Gagnefs församling och övriga i Mockfjärd respektive Floda. Befolkningsutvecklingen har i stort sett varit konstant under de senaste åren och en relativt stor andel barn bor i kommunen. Bebyggelse Bostäderna består nästan enbart av privatägda småhus. Mindre än 300 lägenheter finns i flerfamiljshus medan småhusen uppgår till drygt Dessutom finns många fritidshus i kommunen. Näringsliv och sysselsättning Många av de som bor i Gagnef pendlar till arbetsplatser i Leksand, Borlänge eller Falun, som alla ligger inom ett rimligt pendlingsavstånd. Inom Gagnefs kyrkby finns att antal företag såsom Dooria, E.Liss Mekaniska, Svahns Mekaniska, Päras hembageri samt 3M Svenska AB. På Kyrkskolans område sker utbildning för lågoch mellanstadieelever samt förskoleverksamhet. Totalt antal barn uppgår till ungefär 220 varav omkring 90 barn hör till förskolan. En öppen förskola finns också i det närliggande församlingshemmet. Viktiga målpunkter De målpunkter som finns i Gagnef kyrkby ligger huvudsakligen på väg 595:s södra/östra sida. Här finns ett bageri med café, restaurang Gangs Inn, Handelsbanken, pastorsexpedition med tillhörande församlingshem och öppen förskola, kyrkan, en fotbollsplan samt Kyrkskolan. På norra sidan finns prostgården med Adelborgsmuséet samt badplats vid Tjärnsjön. Se karta i figur 2.1. I projektets norra ände finns Gagnef resecentrum, Preem samt ICA som är viktiga målpunkter för boende i Gagnef kyrkby. Längs omgivande vägar finns ytterligare målpunkter som alstrar trafik på väg 595. Kommunala planer Gagnefs kommuns översiktsplan från 1998 har under 2011 förklarats aktuell. Följande antagna detaljplaner för Gagnefs kommun finns som angränsar mot väg 595: Förslag till byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby, antagen 1962, (KB ) Förslag till ändring av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (Tjärna 36:12), antagen 1977, (KB ) Förslag till ändring och utvidgning av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (s om järnvägsstationen), antagen 1975, (KB ) Förslag till ändring av byggnadsplan för del av Gagnef kyrkby (vid brandstationen), antagen 1974, (KB ) Detaljplan för Järnvägsunderfart mm i norra Gagnef, antagen 2010, (D ) Detaljplan Tegelbruksvägen mm, antagen 2004, (D ) Detaljplan Peters Snickeri mm, antagen 1998, (ÄDP ) Detaljplan Tjärna 37:14 mm, antagen 1992, (D , ÄDP ) Detaljplan Mojevägen, Gagnef Kyrkby, antagen 1990, (D , ÄDP ) I flera av de detaljplaner som finns utmed sträckan finns det så kallad prickmark (mark som inte får bebyggas) längs väg 595. Flera av detaljplanerna kan komma att behöva ändras med anledning av nya markintrång. Det är viktigt att se över detta detaljerat så att inte differenser uppstår mellan gällande detaljplaner och vägplanen i fortsatt arbete. Vid möte med Gagnefs kommun har föreslagna vägåtgärder ansetts kunna ske utan att detaljplanerna behöver revideras. 8

9 Figur 2.1 Målpunkter kring väg 595 med omnejd. 9

10 2.2 Nuvarande anläggning, trafik och trafikanter Nuvarande anläggning och trafiksäkerhet Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) för den aktuella sträckan uppgår till ca 630 fordon varav mindre än fem procent utgörs av tunga fordon (mätår 2008). Merparten av biltrafiken har antingen start- eller målpunkt vid bostäder eller verksamheter inom utredningsområdet. Flera korsningar är bristfälligt utformade när det gäller tydlighet i vilka som har företräde. Trafiksäkerheten har höjts mellan Kyrkskolan och Gagns Inn i och med utbyggnaden av gång- och cykelväg. Sträckan mellan Gagns Inn och Gagnef resecentrum återstår vilket utgör en mindre trafiksäker sträcka med anledning av den smala vägen och kraftiga lutningar. Flera incidenter har inträffat på sträckan, ofta i samband med busstrafik och vinterväglag. En olycka har sedan år 2003 inrapporterats till STRA- DA, som är en nationell olycksdatabas för olyckor som inkommer till polis eller akutsjukvård. Akutsjukvården i Dalarnas landsting har dock nyligen börjat rapportera in skador till STRADA vilket gör att statistiken från 2003 framförallt gäller polisrapporterade olyckor. Den inrapporterade olyckan var av lindrig karaktär och skedde på väg 595 vid en insticksväg i närhet av bron över väg 70. Kollektivtrafik Kyrkskolans upptagningsområde är stort och många av barnen åker därför skolskjuts till skolan. Skolskjutsar sker med buss och taxi som stannar till inne på skolområdet. De barn som bor i Gagnefs kyrkby har dock promenadavstånd till skolan och väg 595 utgör förbindelse mellan bostäderna och Kyrkskolan. Dalatrafiks busslinje 58 trafikerar sträckan med knappt tio turer i vardera riktningen per vardag. Inom utredningsområdet finns tre busshållplatser i östlig riktning och tre i västlig. Hållplatserna ligger vid korsningen väg 595/Tallbacksvägen, väg 595/Aspbacksvägen samt vid Gagnef resecentrum. Samtliga hållplatser förutom vid resecentrum saknar bussfickor. Övrig infrastruktur Förutom väg 595 ligger, i utredningsområdes norra ände, Gagnef resecentrum där bussar angör. Från resecentrum går tåg mellan Mora och Borlänge. Gång- och cykelnätet och de oskyddade trafikanterna Väg 595 är skolväg för många barn som går eller cyklar till skolan. Även många mindre barn går längs vägen eftersom det finns förskolor både i församlingshemmet och vid skolan. Eftersom omgivningen är mycket vacker är det också många som promenerar i området för nöjes skull. Det är möjligt att gång- och cykeltrafiken skulle öka Figur 2.2 Befintlig breddning vid ravinen. 10

11 ytterligare om en säker gång- och cykelväg anordnas. I dagsläget måste de oskyddade trafikanterna samsas med bilarna om utrymmet på den smala vägen. I projektets södra ände ansluter en relativt nybyggd gång- och cykelväg som sträcker sig från Kyrkbyskolan till Tallbacksvägen på norra sidan om väg 595. Gång- och cykelvägen är helt skild från vägbanan mellan skolan och Prostdammen för att därefter följa intill vägbanan fram till Tallbacksvägen. Mitt på sträckan korsar väg 595 en ravin som går parallellt med riksväg 70. Vid denna passage har vägen sedan tidigare breddats, på den östra sidan, och en heldragen linje skiljer här gång- och cykeltrafik från biltrafik, se figur Förutsättningar för hälsa och miljö Boende och hälsa Bullerstörningar från vägtrafik är vanligt i bostadsområden med genomfartstrafik. I detta projekt har inga beräkningar av buller och vibrationer för nuvarande förutsättningar genomförts, men med hänsyn tagen till dagens trafikmängd och tilllåten hastighet på vägen är det mest sannolikt att uppsatta riktvärden för buller inte överskrids, se tabell 2.1. Längs den del av väg 595 som utreds i denna vägplan finns ingen separat gång- och cykelväg, de oskyddade trafikanterna upplever otrygghet längs vägen. Vid Gagns Inn går en gång- och cykelväg längs väg 595 in mot Gagnef kyrby. I genomförd barnkonsekvensanalys har skolbarn beskrivit vilka delar av sträckan de upplever som mest otrygg med avseende på trafiksituationen. Gång- och cykelvägar främjar de boendes förmåga att på ett tryggt sätt röra sig i området för att ta sig till sina arbetsplatser, skolor, fritidsaktiviteter, vänner etc. och barn kan i större utsträckning själva röra sig i trafiken till sina aktiviteter. Landskapets karaktär och funktion inklusive visuell upplevelse och barriärer Väg 595 går i en kuperad terräng och utblickar över omgivande landskap ges på vissa ställen, men i stort går vägen i en miljö tätt omgiven av växtlighet och byggnader och man kan endast se fram till nästa krön eller kurva. Bebyggelsen består främst av villor med blandat utseende och ålder, men det finns även affärslokaler och industrier. Några av husen har ett karakteristiskt utseende för Dalarna, målade i falurött och med gärdesgårdar. Väl framme vid resecentrumet öppnas landskapet upp och här ses bergen långt bort i fjärran i det flacka landskapet kring stationen. Omgivningarna domineras av jordbrukens åkrar och där dessa slutar tar skogen vid. I Gagnef finns ett antal små lokor (rester av sjöar från istiden) och sjöar. Genom området för denna vägplan sträcker sig en ravin tvärs väg 595, där bildas ett grönt stråk som delar bebyggelsen. Längs vägen finns en allé med lindträd som tidigare har kantat båda sidor av vägen, numera finns endast träden på den ena sidan kvar. Vägen är idag en barriär i landskapet, dock är dess negativa påverkan troligen inte så stor eftersom det inte är någon större trafikering längs sträckan. Tabell 2.1 Riktvärden och etappmål för bullernivåer. Mer information finns i proposition 1996/97:53 och det tillhörande betänkandet 1996/97:TU7. Väsentlig ombyggnad/nybyggnad Bostadsbebyggelse 1) Vård- och undervisningslokaler Inomhus (ekvivalentnivå) 30 db(a) 30 db(a) Inomhus (max) 45 db(a) 2) (nattetid) 45 db(a) 4) (nattetid i vårdlokaler) Utomhus vid fasad (ekvivalentnivå) 55 db(a) 55 db(a) Utomhus vid fasad (max) 70 db(a) 3) 1) Med bostadsbebyggelse avses även vårdlokaler där vårdtagaren vistas under bostadsliknande förhållanden, samt fritidshus. 2) Får överskridas högst fem gånger per natt (22-06), vilket även anges i Boverkets byggregler. 3) Trafikverkets interna rekommendationer (efter samråd med Boverket) är tillsvidare att riktvärdet får överskridas högst fem gånger per timme. 4) Gäller vårdlokaler. Får överskridas högst fem gånger per natt (22-06). 11

12 !( Gagnef 263:1 #0!( Gagnef 250:1 #0 #0 #0 ")!( Gagnef 269:1 #0 #0!( Gagnef 84:1!(!(!(!(!(!( Gagnef 76:1 Gagnef 233:1!(!( #0 #0 Gagnef 64:2 Gagnef 64:1 Gagnef 57:1 Gagnef 63:1 Gagnef 63:2 Gagnef 267:1 Gagnef 233:2 #0!(!( Gagnef 73:1!( Gagnef 369:1Gagnef 56:2Gagnef 56:1!( #0 VÄG 595 GC-VÄG GAGNEFS KYRKBY Natur-och kulturintressen Datum: Skala (A4): 1: ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, dnr /4174 Figur 2.3 Natur- och kulturvärden. Teckenförklaring!( Fornlämning, objekt ") Riksintresse - stationsbyggnad #0 Potentiellt förorenade områden Fornlämning, linje Fornlämning, område Kulturmiljövård, övrig Projekterad GC-väg Befintlig GC-väg Riksintresse, järnväg Riksintresse, väg Naturvårdsområde 12

13 Naturmiljö Utredningsområdet ligger inom Dalälvens huvudavrinningsområde, projektet berör inom detta tre stycken delavrinningsområden. För vattendrag inom området gäller generellt strandskydd om 100 meter. Väg 595 ligger inom dessa 100 meter vid passagen förbi Tjärnsjön. Vid Gagns Inn finns en mindre tjärn som även den ligger inom 100 meter från vägen. Inga bäckar eller andra vattendrag korsas av väg 595. De trummor som finns har endast funktion för avvattning. Den grönska som ligger närmast vägen består i stort sett av husens trädgårdar, längre bort finns framförallt åkrar. Detta gör att den naturliga växtligheten saknas. Vid studier av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsen underlag finns inga utpekade naturvärden i området kring väg 595. Ravinen som korsar väg 595, och går parallellt med riksväg 70, bildar ett grönt stråk genom området. Förutsättningarna för fågelliv och mindre djur är goda i området då det är tätt mellan träd, buskar och oröjda vägkanter. De många små sjöarna i området bidrar till goda förutsättningar för djurlivet. Några större träd kantar vägen, de flesta är björkar, men det finns även tall, gran, rönn och en allé av lind längs vägens ena sida. Allén omfattas av generellt biotopskydd som avser att skydda miljöer som utgör viktiga boplatser eller födoplatser för insekter, fåglar och fladdermöss, träden ger även goda förutsättningar för lavar och svampar. Naturresurser Området som gång- och cykelvägen går genom består av mark kring bostäder eller annan öppen mark. Ingen mark där det bedrivs skogs- eller jordbruk berörs. En grundvattenförekomst kallad Tallbacken går tvärs över utredningsområdet och omfattar området från Gagns Inn vid befintlig gång- och cykelväg fram till bron över riksväg 70. Grundvattenförekomsten har enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) id SE Då vattenförekomsten har ett uttag av vatten på mer än 10 m 3 /dygn eller förser fler än femtio personer med dricksvatten, är den skyddad enligt vattendirektivets artikel 7 samt omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Rekreation och friluftsliv Vid Kyrkskolan i Gagnef finns gymnastiksal och ishockeyrink, längre mot sydost finns tennisbanor, fotbollsplaner och en nöjesanläggning med dansbana. Badplats finns i den södra änden av Tjärnsjön samt i Mojesjön. De flesta av dessa rekreationsområden ligger på avstånd från den planerade gång- och cykelvägen men utgör viktiga målpunkter för de som nyttjar vägen. Kulturmiljö Väg 595 går genom Gagnef kyrkby, förbi Kyrkskolan och Gagnefs kyrka som uppfördes under 1200-talet. Genom Gagnef kyrkby är väg 595 klassad som kulturhistorisk väg, dock är inte den del av vägen som omfattas inom detta projekt klassad som det. Ett kulturobjekt, Raä Gagnef 73:1, klassat som övrig kulturhistorisk lämning ligger i vägens närhet, det är en minnessten för byggandet av vägen, se figur 2.3. Både norr och söder om projektet gränsar väg 595 till Övriga intressen för kulturvård, områdena kallas Gagnefs kyrkby Gråda Gärde Nedre Tjärna och Moje. Figur 2.4 Vägbro över riksväg

14 Skyddade och skyddsvärda områden Inga riksintressen eller Natura 2000-områden bedöms beröras av projektet. Riksväg 70 är ett riksintresse, det passeras på bro av väg 595. I anslutning till projektets slutpunkt i norr finns Dalabanan som utgör riksintresse för järnväg. En grundvattenförekomst, SE , finns inom i princip hela projektområdet, se karta i figur 2.5. Projektet berör både primärt och sekundärt vattenskyddsområde. Miljöbelastning Byggande av gång- och cykelväg främjar minskat bilåkande och bidrar därmed till en minskad miljöbelastning, därmed utreds inte denna fråga vidare. För påverkan under byggtiden se kapitel Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förutsättningar Vägen går i en brant sluttning med raviner, dock är omkringliggande landskap relativt flackt. Berggrunden består av granit och jordlagret består av isälvssediment (källa: SGU). Broar Projektet berör en brokonstruktion ( , W680), denna går över riksväg 70, se figur 2.4. Bron är av funktionstypen vägbro och byggdes år Ledningar För de ledningar som finns längs vägen är Skanova, Dala energi och Gagnef kommun ledningsägare. Elledningar finns längs hela sträckan. Inledningsvis på vänster sida för att sedan övergå till högra sidan. Efter ett uppehåll på mitten så ligger elledningarna, på andra halvan av sträckan, på vänster sida. Teleledningar ligger till höger på hela sträckan och även på vänster sida på ett parti mitt på sträckan. 2.5 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning Vägnätet genom Gagnef är gammalt och inte anpassat för dagens trafikmängder och användande. Väg 595 är på delen mellan Gagns Inn och resecentrum smal och kurvig, bebyggelsen ligger nära vägen. På grund av vägens förhållanden blir det svårt för gående och cyklister att färdas utmed vägarna på ett säkert sätt och bilisterna måste anpassa hastigheten. För att öka trafiksäkerheten finns behov av en gång-och cykelväg. Ingen beräkning har genomfört, men då behovet av gång- och cykelväg är stort bedöms projektet vara samhällsekonomiskt lönsamt. Vid framtagande av bygghandling krävs att en klassningsberäkning genomförs då lastfördelningen kommer att bli annorlunda mot vad bron är byggd för. Brunnar En brunn finns längs med aktuell vägsträcka, det är en enskild brunn för hushåll. Inventering av brunnar genomförs vid framtagande av bygghandling. Förorenad mark Ett område med potentiellt förorenad mark enligt länsstyrelsens MIFO-databas finns längs med väg 595. Området ligger på fastigheten Gröntuv 11:30, med branschklass Verkstadsindustri utan halogenerade lösningsmedel, riskklass saknas. Det finns inga kända förekomster av sulfidjordar eller stenkolstjära längs vägsträckan. 14

15 VÄG 595 GC-VÄG GAGNEFS KYRKBY Vattenskyddsområde Datum: Skala (A4):1: ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, dnr /4174 Figur 2.5 Vattenskyddsområde, primär och sekundär skyddszon. Teckenförklaring Projekterad GC-väg Brunn Inre skyddsområde Yttre skyddsområde 15

16 3 Lokalisering och utformning med motiv 3.1 Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) Någon åtgärdsvalsstudie har inte genomförts, men en förstudie har tagits fram enligt den lagstiftning som gällde t.o.m I det arbetet har problemställningen och projektmålen analyserats enligt fyrstegsprincipen. Vid planering av ny väg eller järnväg tillämpar Trafikverket fyrstegsprincipen. Avsikten med principen är att inrikta planeringsarbetet mot ett brett angreppssätt, där den bästa åtgärden för att lösa en brist ska hittas. Det aktuella projektet är främst en åtgärd i syfte att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs sträckan. Åtgärder i steg 1-2 ger inte möjlighet till ökad trafiksäkerhet. Åtgärder enligt steg 4 är inte relevant då det är önskvärt att gång-och cykelvägen anläggs i befintlig sträckning. Vid analysen har en steg 3 åtgärd, som innebär hastighetsdämpande åtgärder eller breddning av befintlig väg på delar av sträckan, tagits fram som lämplig och värd att utredas vidare. Förstudien Väg 595, gång- och cykelväg Gagnefs kyrkby resecentrum som upprättades i juni 2013 har Trafikverket ( ) tagit ställning till att fortsätta projekteringen med att upprätta en vägplan utifrån förstudiens alternativ 2. I förstudien studerades 4 olika alternativ till utformning av en gång- och cykelväg längs sträckan: Alternativ 1 - En separat gång- och cykelväg, vilken är den mest trafiksäkra lösningen. Alternativet bedömdes ej som relevant då det medför ett stort markintrång. Alternativ 2 - En gång- och cykelväg förlagd direkt intill vägen, avskild med kantsten, är en mindre utrymmeskrävande variant. Denna variant har i förstudien föreslagits i fyra olika alternativa utföranden. Alternativ 3 - En gång- och cykelväg förlagd direkt intill vägen, avskild med målade heldragna linjer. Alternativet bedömdes ej som relevant då det endast marginellt bidrar till ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. Alternativ 4 - Bymiljöväg av Östtjärnatyp. Alternativet bedömdes ej som relevant då det endast marginellt bidrar till ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. Länsstyrelsen i Dalarnas län fattade ( ) beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Tabell Fyrstegsprincipen. Steg i åtgärdsanalysen 1 Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintlig väg Exempel på åtgärd/lösning Genom information skulle männsikors val av färdsätt påverkas, men att få fler att åka kollektivt löser bara en del av målen. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för de oskyddade trafikanterna skulle fortfarande vara ett problem. Åtgärder genom steg 1 skulle därför inte vara relevanta för detta projekt. Åtgärder kan vara hastighetssänkning men detta bedöms inte vara ett tillräckligt bra alternativ för de oskyddade trafikanterna. Åtgärder enligt steg 2 anses inte vara relevanta för detta projekt. 3 Åtgärder som förbättrar vägen Åtgärder som bidrar till ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för de oskyddade trafikanterna. Genom att bygga en gång- och cykelväg förbättras säkerhet och tillgänglighet och målet för projektet tillgodoses. Åtgärder enligt steg 3 bedöms därför som relevanta för projektet. 4 Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Behovet av åtgärder bedöms i detta fall som begränsade och därför är det inte rimligt att genomföra en större omyggnation. 16

17 3.2 Val av lokalisering I den tidigare upprättade förstudien fattade inte Trafikverket något beslut om på vilken sida om vägen den nya gång- och cykelvägen skulle placeras. I ett inledande skede av vägplanen har därför gång- och cykelvägens placering hållits öppen. Alternativa lokaliseringar på båda sidor om befintlig väg har studerats. Alternativ att längs sträckan anpassa gång- och cykelvägens lokalisering genom att skifta mellan västra och östra sidan i förhållande till intilliggande fastigheter i syfte att minska markintrången har studerats. Vid de samråd som har skett under den tidigare upprättade förstudie samt under denna samrådshandling (Öppet Hus, ) har flera synpunkter från allmänheten berört vikten av att få en så säker och trygg gång- och cykelväg som möjligt med så få passager över vägen som möjligt. Trafiksäkerheten för de som skall använda den nya gång-och cykelvägen är den allra viktigaste frågan vid lokaliseringen. Även om det går att göra passager över vägen relativt säkra så blir inte trafiksituationen lika säker som om dessa passager går att undvika och att oskyddade trafikanter kan färdas på samma sida vägen. Trafikverket har valt att gå vidare och studera en lokalisering av gång- och cykelvägen längs väg 595:s västra sida. Genom detta anpassas och ansluter den nya gång- och cykelvägen till den befintliga gång- och cykelvägen i projektets södra ände och anpassas väl in mot cykelparkeringar vid Gagnefs resecentrum i den norra änden av projektet. Att lokalisera gång- och cykelvägen till den västra sidan hela vägen kommer dock inte att innebära att allt markintrång kommer att ske på västra sidan. På flera delar av sträckan kommer vägen att sidoförskjutas österut ca 1-2 m för att anpassas till omgivningen med trånga passager, alléer, byggnader, infarter och slänter. 3.3 Val av utformning Generell utformning Gång- och cykelväg har projekterats för att gå längs väg 595. Utförandet föreslås bli en gång- och cykelväg som är separerad från väg 595 med en förhöjd kantsten. Vid gårdsutfarter, korsningar och på bron sänks kantstenen till antingen 4 cm höjd eller doppas helt. Gång- och cykelvägen placeras på den vänstra sidan av väg 595, sett i riktning mot resecentrum. Detta gäller för hela sträckan. På sträckan finns trånga passager och för att kunna passera dessa föreslås en sidoförflyttning av vägen åt höger. Bredden på gång- och cykelvägen blir 2 meter och överbyggnadstjockleken ca 0,5 meter. Där möjlighet finns, anläggs öppna diken. På flera ställen föreslås dräneringsledningar för att minska markintrång och i största möjliga utsträckning undvika att flytta, staket och häckar. Stödmurar, släta eller som nätkorgar fyllda med sten, s.k. gabionmurar, kan med fördel användas på ett par ställen. Inga geotekniska åtgärder kommer att behövas. Marken bedöms som väldränerande. Inom aktuellt område finns idag en busshållplats. Idag stannar bussen längs vägen i anslutning till korsningen med Rännarhedsvägen och Aspbacksvägen. I planen föreslås en plats för av- och påstigning för båda riktningarna strax efter korsningen Rännarhedsvägen/Aspbacksvägen. Vid denna busshållplats anordnas en hastighetsdämpande åtgärd i form av en enkelsidig avsmalning, en s.k. timglashållplats. Ytterligare enkelsidig avsmalning föreslås på raksträckan strax söder om ravinen. Belysning finns idag på sträckan. De stolpar som finns, planeras stå kvar. Cirka 10 stolpar behöver dock flyttas ett par meter i sidled. El- och teleledningar finns längs hela sträckan. De kommer att påverkas och behöva flyttas. En nätstation i sektion 0/340 påverkas också och kommer att behöva flyttas i sidled. På bron över väg 70 målas ett gång- och cykelfält på den vänstra sidan av bron och fordonstrafik styrs över på den högra delen av bron. Som skydd mot oskyddade trafikanter över bron kan målningen kombineras med låga kantstenar. 17

18 3.3.2 Utformning och anpassning längs väg 595 I sektion 0/000 till 0/090 förläggs gång- och cykelvägen, i huvudsak, åt vänster. Mot slutet övergår breddningen åt höger där intilliggande fastighet har jordvärmekabel nära vägen. Dessa kablar kommer troligen att beröras men en dräneringsåtgärd kan möjligen undvika detta. I sektion 0/100 till 0/500 sidoförflyttas vägen åt höger och gång- och cykelvägen förläggs på vänster sida med beläggningskant i samma läge som den befintliga vägen. På fastigheten i sektion 0/120 finns jordvärmekabel som troligen måste flyttas även om dräneringsåtgärder utförs. Uthus i sektion 0/210 hamnar inom vägområdet och föreslås rivas eller flyttas. På sträckan mellan sektion 0/230 och sektion 0/325 föreslås gärdesgård och en mindre bod att flyttas några meter i sidled från vägen. På sträckan mellan 0/590 och fram till bron sidoförflyttas vägen åt höger med anledning av att de hus som finns på den vänstra sidan står väldigt nära vägen. Över bron, i sektion 0/680-0/700, målas en spärrlinje på brobanan för att fungera som separering mot fordonstrafiken. I sektion 0/700 till 0/980 förläggs gång- och cykelvägen åt vänster utan sidoförflyttning av vägen. Strax efter bron sidoförflyttas vägen tillbaka till befintligt läge vilket medför att gång- och cykelvägen gör markintrång på den vänstra sidan. Anledningen till detta är bostadshuset, i sektion 0/840, som står mycket nära vägen. Gång- och cykelvägens anslutning mot området vid Resecentrum är också planerat att ansluta mitt för befintlig gångoch cykelväg. Korsningen vid Rännarhedsvägen/Apbacksvägen är otydlig, sett ur trafiksäkerhetssynpunkt. Här föreslås tydliggöra trafiksituationen med utökad kanstensplacering in mot de anslutande vägarna. I sektion 0/340 och 0/500 anläggs enkelsidiga avsmalningar för att sänka hastigheten i området. Vid fastigheten i sektion 0/430 till 0/500 föreslås dräneringslösning. På partiet över ravinen, 0/500 till 0/580, rätas kurvan något för att möjliggöra en så bra passage som möjligt vid hörnet av byggnad, som står väldigt nära vägen, i sektion 0/585. Detta möjliggör även en breddning, åt vänster, av vägbanken över ravinen. Vägbanken är tidigare breddad som en förstärkningsåtgärd, men med den tillkommande gång- och cykelvägen, så bör vägbanken breddas ytterligare för att säkerställa en god bärighet. Vid fritidshuset som står lågt i förhållande till vägen, i sektion 0/590 föreslås en stödmur för att minska släntutfallet som annars kommer väldigt nära huset. 18

19 Figur 3.1 Översikt över gång- och cykelvägen. 19

20 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Överrensstämmelse med övergripande mål och krav enligt miljöbalken I det följande kapitlet görs målavstämning med utgångspunkt att projektet är genomfört. Det är emellertid inte möjligt att i förtid avgöra de samlade effekterna i detalj. De mål som inte behandlas har för projektet inte ansetts beröras Transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter som för detta projekt innebär: Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjlighet att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljön ökar. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa som för detta projekt innebär: Ökad säkerhet för de oskyddade trafikanterna. Bättre förutsättningar för att ta sig till och från alternativa kommunikationsmedel och därmed möjliggöra användningen av kollektivtrafiken Allmänna hänsynsregler I miljöbalken andra kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Vid alla åtgärder som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa ska de allmänna hänsynsreglerna följas, om åtgärden inte är av försumbar betydelse med hänsyn till miljöbalkens mål. Bevisbörderegeln 1 Bevisbörderegeln innebär att det är den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Detta sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. Regeln efterlevs genom att en vägplan med miljöbeskrivning tas fram för att identifiera projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Kunskapskravet 2 Kunskapskravet innebär att det är den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska ha tillräcklig kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas och kan skyddas. Kunskapskravet efterlevs genom de samråd, sammanställning av underlagsmaterial, platsbesök, beräkningar och bedömningar som utförts under projektets planeringsprocess. Försiktighetsprincipen 3 Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och på miljön medför en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra en störning. Bästa möjliga teknik ska användas för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste vara möjlig att använda inom branschen i fråga, både tekniskt och ekonomiskt sett. Detta gäller vid alla verksamheter som orsakar störningar, skador eller olägenheter, till exempel vid kemikalielagring. Paragraf 3 innehåller även principen om att förorenaren betalar. De skyddsåtgärder, begränsningar och försiktighetsmått i övrigt som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att projektet medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön beskrivs i denna vägplan. Produktvalsprincipen 4 Produktvalsprincipen eller substitutionsprincipen innebär att alla ska undvika att sälja eller använda produkter som kan vara skadliga för människor eller miljön om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Trafikverket kommer vid upphandling av entreprenör ställa krav på val av produkter som används i projektet enligt Trafikverkets generella miljökrav vid entreprenadupphandling TDOK 2012:93. Nedan redovisas en kort bedömning av hur de allmänna hänsynsreglerna tillämpats eller avser att tillämpas i arbetet med vägplan för anläggande av gång- och cykelväg längs väg

21 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna innebär att råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt och att förbrukningen och avfallet minimeras. Det som utvinns ur naturen ska återanvändas, återvinnas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Genom att uppskatta materialåtgången ger vägplanen en första handledning för det fortsatta arbetet i bygghandling och byggande. Överskottsmassor ska i största möjliga mån återanvändas i projektet eller i närliggande projekt. Inget naturgrus ska användas i projektet. Lokaliseringsprincipen 6 Lokaliseringsprincipen innebär att man ska välja en sådan plats att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter och störningar som uppkommer i samband med en verksamhet. I förstudieskedet och i arbetet med denna vägplan har olika alternativa lösningar med utformning och placeringar av gång och cykelvägen utretts. Skälighetsprincipen 7 Skälighetsprincipen innebär att hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga att genomföra. Det har i projektet tagits hänsyn till vilka åtgärder och metoder för att nå ökad trafiksäkerhet som kan antas vara skäliga att genomföra. Skadeansvaret 8 Skadeansvaret innebär att det är den som orsakat en skada på miljön som är ansvarig för att skadan blir avhjälpt Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer kan fastställas av regeringen för att förebygga eller åtgärda miljöproblem, de kan gälla hela landet eller för ett begränsat geografiskt område. Normerna kan ses som styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna omfattar idag utomhusluft, fisk- och musselvatten, omgivningsbuller och vattenförekomster. Normerna finns reglerade i miljöbalkens femte kapitel. Utomhusluft: Projektet bidrar till förbättrade förutsättningar för att minska utsläppen till luft och motverkar därmed inte möjligheten att uppfylla normen. Fisk- och musselvatten: Inga fisk- och musselvatten berörs av projektet. Omgivningsbuller: Projektet omfattas inte av miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller enligt kriterierna i lag SFS 2004:675. Kriterierna omfattar bland annat kommunens invånarantal, där kommunen ska ha minst invånare för att omfattas av normen. Gagnef kommun har invånare (SCB dec 2012). Ett annat kriterium är vägens trafikmängd, för att omfattas av normen krävs tre miljoner fordon/år. Vägens nuvarande trafikmängd är ca fordon/ år. Vattenförekomster: Det finns en vattenförekomst inom utredningsområdet, det är grundvattenförekomst SE Kemisk status och kvantitativ status 2009 är goda. Risken att kemisk status och kvantitativ status inte uppnås till år 2015 bedöms av länsstyrelsen till Ingen risk. Projektet bedöms inte påverka uppfyllelsen av denna norm om gällande skyddsföreskrifter efterlevs. De eventuella skador eller olägenheter som uppstår till följd av projektet under bygg- eller driftskede kommer Trafikverket att avhjälpa i den omfattning det anses skäligt enligt gällande miljölagstiftning. 21

22 4.1.4 Miljömål Nationella miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har fastställt ett generationsmål och sexton nationella miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i miljön som miljöarbetet i Sverige ska leda till. Utöver detta har Regeringen fastställt ett antal etappmål som anger steg på vägen för att nå upp till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. De sexton nationella miljökvalitetsmålen (de markerade med fet stil har relevans för detta projekt): 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Då projektet främjar gång- och cykeltrafik och därmed ökar möjligheten för oskyddade trafikanter att röra sig i området bedöms inga nationella miljökvalitetsmål motverkas till följd av genomförandet av projektet. Regionala mål I Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna (2009) som tagits fram av Vägverket/Banverket (nuvarande Trafikverket), Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, framgår mål för år 2020 som berör projektet. Det ena målet är att transportsystemet och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-, kultur- och naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Hänsyn ska också tas till att transportsystemet ska vara jämlikt och jämställt. Ett annat mål är att miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängligt och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik ska vara goda. Lokala miljömål Gagnefs kommun har valt att anamma de nationella och regionala miljömålen i form av fem övergripande inriktningsmål: 1. Energianvändning och transporter. 2. Giftfria och effektiva kretslopp. 3. Hushålla med mark och vatten samt biologisk mångfald. 4. God bebyggd miljö samt natur- och kulturvärden. 5. Vi ska vara miljömedvetna. Med god planering av det markintrång som gångoch cykelvägen tar i anspråk bedöms projektet ligga i linje med samtliga lokala miljömål. 4.2 Trafiktekniska konsekvenser Funktion Den nya gång- och cykelvägen, tillsammans med anslutande befintlig gång-och cykelväg, bildar ett stråk som sammanbinder Kyrkskolan med Gagnefs resecentrum Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna förbättras avsevärt då de oskyddade trafikanterna skiljs från fordonstrafiken på en separerad gångoch cykelväg. Ombyggnaden medför standardförbättring i väganläggningen. Anläggandet av hastighetsdämpande åtgärder kommer att medföra att hastigheten bättre efterlevs och ger sammantaget en säkrare trafikmiljö Restid, komfort och framkomlighet Restiden förblir oförändrad. När de oskyddade trafikanterna skiljs från fordonstrafiken ges fordonstrafiken bättre framkomlighet på sträckan. För de oskyddade trafikanterna kan framkomligheten minskas något då de nu ska samsas i båda riktningarna på den två meter breda gång- och cykelvägen. Dock behöver de inte beblanda sig med fordonstrafiken vilket borde upplevas positivt. Projektet bedöms medföra förbättrade möjligheter att uppnå de regionala målen. 22

23 4.3 Miljökonsekvenser Boende och hälsa Åtgärdsförslag Inga åtgärder föreslås. Konsekvenser Förutsättningarna för att på ett säkert sätt transportera sig i området ökar när gång- och cykelvägen anläggs. Boende i området får en förbättrad förbindelse mellan centrum och resecentrum. Positiva konsekvenser uppstår med avseende på detta för alla med gång- eller cykelavstånd till målpunkter. Dock kommer några av de fastigheter som ligger direkt mot planerad gång- och cykelväg att drabbas av markintrång på sina fastigheter vilket för dessa kan innebära negativa konsekvenser i olika grad. Bilvägen kommer att flyttas i sidled för att göra plats för gång- och cykelvägen, detta medför att trafiken flyttas närmre vissa fastigheter jämfört med nollalternativet. Bullerstörningar kan öka eller minska beroende på hur vägen flyttas vid boende, dock blir ändringen marginell då vägen flyttas mycket lite i sidled. Utförd bullerberäkning (Tyréns AB 2014) fick resultatet att inga bostäder ska få överskridna ekvivalenta bullernivåer enligt uppsatta riktvärden från Naturvårdsverket, se tabell 2.1. De maximala värdena bedöms inte överskridas mer än fem gånger per natt på grund av låg andel tung trafik längs sträckan och troligtvis mycket låg andel under nattetid, vilket medför att även de maximala bullernivåerna ligger under uppsatta riktvärden Landskapsbild Åtgärdsförslag Lindallén bevaras i sitt nuvarande skick. Utformning av slänter, räcken och andra anordningar ska utformas för att smälta in i landskapsbilden. Konsekvenser Påverkan på landskapsbilden sker då vägområdet genom bebyggelsen breddas. Däremot kommer möjligheten att på ett lugnt och fridfullt sätt uppleva naturen kring vägen öka. Direkt efter färdigställandet av vägen kommer ändringarna att bli påtagliga för landskapsbilden, men då växtligheten har återetablerats längs dikena minskar den visuella störningen. Konsekvenserna bedöms bli små negativa avseende landskapsbilden. För vidare information, se gestaltningsprogrammet. Nollalternativet Befintlig landskapsbild och förutsättningar för att uppleva landskapet förblir de samma som i nuläget. Konsekvenserna bedöms bli både positiva och negativa men överlag positiva för området. Nollalternativet Ingen påverkan sker på boende och hälsa jämfört med i dag om trafikmängden på väg 595 förblir den samma. Vid en ökad trafikmängd ökar problemen längs vägen. Skulle trafikmängden minska uppstår förbättringar. 23

24 4.3.3 Naturmiljö Åtgärdsförslag Lindallén bevaras i sitt nuvarande skick. Större träd, även planterade på tomtmark, bevaras så långt möjligt. Konsekvenser Negativa konsekvenser bedöms uppstå för ravinen som går tvärs utredningsområdet då vägens ena sida kommer att breddas för att öka vägens bärighet. Då vägen redan har blivit breddad vid ett tidigare tillfälle kommer den breddning som genomförs i samband med projektet att bli av mindre omfattning. Gång- och cykelvägen ska förläggas på den västra sidan av väg 595. Bilvägen kommer att justeras i sidled för att göra plats för gång- och cykelvägen. Detta innebär att ett flertal större träd kommer att behöva tas bort längs sträckan, dock sker ingen påverkan på lindallén. Projektet bedöms inte motverka strandskyddets syfte med avseende på växtoch djurliv då gång- och cykelvägen följer den befintliga vägen och en bård av bebyggelse ligger mellan vägen och vattenområdet. Konsekvenserna bedöms bli små negativa avseende naturmiljön. För vidare information, se gestaltningsprogrammet. Nollalternativet Befintliga värden bevaras, ingen påverkan på naturmiljön sker Kulturmiljö Åtgärdsförslag Ingen åverkan får ske på minnessten RAÄ Gagnef 73:1 som står vid korsning väg 590/595. Konsekvenser Negativa konsekvenser uppstår för kulturmiljön som helhet då vägen breddas och därmed blir mer påtaglig i området. Områdets upplevelsevärde ökar då det blir lättare att på ett rofyllt sätt uppleva omgivningarna. Konsekvenserna bedöms bli små negativa avseende kulturmiljön. För vidare information, se gestaltningsprogrammet. Nollalternativet Ingen påverkan på kulturmiljön sker Naturresurser Åtgärdsförslag Inget naturgrus ska användas i projektet. Inventering av brunnar ska ske innan påbörjat arbete. För vattenskyddsområdet Tallbackens grundvattenförekomst ska gällande vattenskyddsföreskrifter beaktas och följas. Konsekvenser Ingen åkermark eller skogsmark tas i anspråk för projektet. Risk för påverkan på vattentäkten bedöms inte ändras jämfört med nuläget. Konsekvenserna bedöms bli små negativa avseende naturresurser. Nollalternativet Ingen påverkan på naturresurser sker. 24

25 4.3.6 Rekreation och friluftsliv Åtgärdsförslag Inga åtgärder föreslås. Konsekvenser Gång- och cykelvägens utformning är en viktig del i tillgängligheten inom området, vilket är en viktig faktor för rekreation och friluftslivet. Gång- och cykelvägen ger positiva effekter både för de som vill ta sig genom området för att komma till målpunkter längre bort, men även för de som nyttjar området där vägen går. Barn som leker längs vägen eller går och cyklar till skola, vänner och aktiviteter får en bättre och säkrare miljö vilket gynnar deras möjlighet att röra sig själva längs vägen. Att gång- och cykelvägen anläggs bedöms inte påverka strandskyddet med avseende på friluftslivet. Området där gång- och cykelvägen byggs är tätbebyggt vilket medför att den måste anpassas för att undvika stora intrång i intilliggande fastigheter. Gång- och cykelvägen kan därmed inte utformas för att ge bästa möjliga tillgänglighet till målpunkter och bostäder längs vägen. Trots detta uppstår positiva konsekvenser med avseende på rekreation och friluftsliv. Nollalternativet Inga ändrade förutsättningar för friluftslivet sker Skyddade och skyddsvärda områden Åtgärdsförslag Skyddsföreskrifter gällande vattenskyddsområde Tallbacken ska efterlevas Byggnadstekniska förutsättningar Åtgärdsförslag Brunnar inventeras före och efter byggtiden. Försiktighet vidtas vid känd misstänkt förorening på fastighet Gröntuv 11:30. Markprover tas i samband med geoteknisk undersökning. Flytt av ledningar i mark eller luft sker i samråd med ledningsägaren. Detta gäller även för jordvärmeanläggningar tillhörande privatpersoner. Konsekvenser Vid efterlevande av föreslagna skyddsåtgärder bedöms inga negativa konsekvenser uppstå. Nollalternativet Ingen påverkan sker på byggnadstekniska åtgärder. Eventuella föroreningar i mark som på grund av projektet kan komma att saneras förblir i marken. 4.4 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått är aktuella för projektet. 4.5 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Intrång på kringliggande fastigheter redovisas på plankartor. Längs väg 595 kommer främst tomtmark vid privatbostäder att påverkas, i kapitel redovisas intrånget. Konsekvenser Projektet bedöms under driftiden medföra mycket små risker för vattentäktens vattenkvalitet. Projektet påverkar inga generella biotopskydd. Projektet bedöms inte påverka natur-, kultur- eller landskapsvärden i den omfattning att anmälan 12:6 samråd ska göras. Nollalternativet Ingen påverkan på skyddade eller skyddsvärda områden sker. 25

26 4.6 Påverkan under byggtiden Åtgärdsförslag Information ska gå ut till närboende om att bullerstörningar kommer att uppstå under byggtiden. I Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2004:15) ges allmänna råd beträffande buller under byggtiden i anslutning till boendemiljöer. Inga uppställnings- eller etableringsytor får anläggas inom vattenskyddsområdet. Försiktighet och hänsyn ska tas vid allt arbete inom vattenskyddsområde, både primärt och sekundärt. Markområden för upplag återställs efter byggandets färdigställande för att den naturliga floran ska kunna återetableras så fort som möjligt. Om tidigare ej kända fornlämningar, kulturlager eller fynd påträffas i samband med markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Vid påträffande av misstänkta föroreningar i mark ska marken undersökas innan arbetet kan fortgå. Entreprenören ska ha riskberedskap vid oförutsedda utsläpp till luft, mark eller vatten t.ex. med absorptionsmedel, uppsamlingsplats och oljelänsar. Lagring, uppläggning och hantering ska ske på sådant sätt att spill och läckage fångas upp och inte orsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Detta gäller alla kemiska produkter och allt material som hanteras i projektet, såväl insatsvaror som avfall. Inför byggstart utförs en inventering av brunnnar, träd, planteringar, staket, byggnader och annat som ligger nära vägen och kan komma att påverkas av projektet. Detta för att Trafikverket ska kunna åtgärda eller kompensera för eventuella skador som uppstår Konsekvenser Under byggtiden uppstår risker både för människors hälsa och säkerhet. Buller, damning och vibrationer stör de närboende och verksamheter i närområdet. Säkerhetsrisker uppstår när arbetsfordon står uppställda och kör längs med vägen. Under byggtiden kan oskyddade trafikanter ha svårt att ta sig fram på ett säkert sätt. I samband med arbetet görs schaktningar vilket kan innebära intrång och påverkan på häckar, staket, planteringar och annat som tillhör boendemiljön. Bebyggelse i form av komplementbyggnader kan komma att påverkas av projektet, men inga bostadshus kommer att behöva lösas in. Längs väg 595 finns många bostäder och ett flertal ligger direkt mot vägen. Projektet bedöms ge måttliga negativa konsekvenser under byggtiden. 4.7 Samlad bedömning Vägförslaget innebär små negativa konsekvenser eller inga konsekvenser för samtliga miljöaspekter förutom friluftliv, där projektet kommer att ge positiva konsekvenser. Positiva konsekvenser uppstår även med avseende på trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. De negativa konsekvenser som uppstår är framförallt förknippade med påverkan under byggtiden eftersom arbetet kommer att pågå nära ett flertal bostadshus. 26

27 5 Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering Planläggning enligt den nya lagstiftningen Lagändringar om en ny planläggningsprocess för väg- och/eller järnvägsåtgärder trädde i kraft den 1 januari Den huvudsakliga förändringen i lagstiftningen var att processen inte längre innehåller de tre skedena - förstudie, utredning och plan - utan utgör istället en sammanhållen process, se figur 5.1. Dessutom behöver miljökonsekvensbeskrivning endast tas fram om åtgärden innebär betydande miljöpåverkan. Planläggningen ska föregås av förberedande studier med syfte att göra analyser och prioriteringar av förslag till åtgärder i transportsystemet utifrån den s.k. fyrstegsprincipen, vilket beskrivs i kap. 3. Tillåtlighetsprövning av regeringen för utbyggnaden på sträckan Gagnefs kyrkby Resecentrum erfordras inte Planläggningsprocessen Nedan följer en beskrivning av olika status som vägplanen har haft och kommer att ha i den fortsatta planläggningen samt hur den formellt kommer att hanteras. Nuvarande status är granskningshandling. Förstudie Väg 595 GC-väg Gagnefs kyrkby - Resecentrum upprättades juni 2013 Med denna handling som underlag hölls samråd med kommunen, länsstyrelsen, allmänheten och enskilda som kunde bli berörda. Efter genomfört samråd har länsstyrelsen fattat beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet påverkar hur miljöfrågorna behandlas fortsatt i processen. Ingen miljökonsekvensbeskrivning erfordras för planen, men en miljöbeskrivning behöver tas fram. Samrådshandling upprättades Ett projekterat förslag fanns framme med planbeskrivning med integrerad miljöbeskrivning samt illustrationskarta. Inför samrådet hade Trafikverket via brev informerat enskilda som särskilt berörs, länsstyrelsen samt kommunen om att samrådshandlingen fanns tillgänglig på Trafikverkets hemsida samt hur och när eventuella synpunkter skulle ha inkommit till Trafikverket. Granskningshandling utgör denna handling. Synpunkter från samråden har arbetats in i handlingen. Underrättelse om granskning skickas till berörda fastighetsägare, kommunen m.fl. Trafikverket informerar även om möjlighet till granskning genom kungörelse i ortstidning och/ eller Post och Inrikestidningar. Under granskningstiden ges möjlighet att yttra sig över planen. Av underrättelser och kungörelse framgår var planen och underlaget finns tillgängligt för granskning, inom vilken tid skriftliga synpunkter kan lämnas och vart de ska skickas. Figur 5.1 Planläggningsprocessen. 27