REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Relevanta dokument
Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Samarbetsrutin för skolgång vid placering av barn (6-17år)

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner vid jour- och familjehemsplacering

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

Information skolpliktsbevakning

Överenskommelse om läkarundersökningar av barn som placeras i familjehem eller på HVB (Hem för vård och boende)

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

Gemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Individuella utvecklingsplaner

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan

Information till hemmen om elevens skolgång

Västerås Idrottsgymnasium

Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)

Samhälle, samverkan & övergång

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Handlingsplan för frånvaro

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Samhälle, samverkan & övergång

1 GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE INTRODUKTION FÖR BARNET PEDAGOGISK OCH MEDICINSK BEDÖMNING AV MOTTAGANDE PART... 7

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Placeringsinformation

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

ESLÖVS KOMMUN

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Elevhälsoplan för Tuna skola

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

HANDLÄGGNING BARN OCH UNGA

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Samhälle, samverkan & övergång

Riktlinjer & Strategier

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Verksamhetsplan elevhälsan

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Förstudie återvändande ensamkommande

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Riktlinjer angående hälsoundersökning av barn som placeras enl. Socialtjänstlagen (SoL) 1

Förskolan Stenröset LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Innehållsförteckning. Kris- och katastrofplan. Läsår 2014/2015 SSP Svenska skolan i Paris 9 rue Médéric Paris

Handlingsplan för barn/elevvårdsarbete inom Strövelstorps rektorsområde.

Lokal likabehandlingsplan

Barn- och Elevhälsoplan

Lena Persson mail: Rutiner för hantering av skyddad identitet inom förskola och grundskola i Ängelholms kommun

Hjälpredan. Hörselnedsättning

Förvaltning av 48-72

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

Likabehandlingsplanen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL A Sammanträdesdatum Socialnämnden Blad 1 (15 )

Donnergymnasiets ANTD-plan

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jan Plantin (M) K ristina Pettersson (S) Å ke Malmqvist (MP), ersättare för Karl Arne Larsson (C) 17. Medborgarkontoret, Östervåla 28 januari 2014

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

RIKTLINJER FÖR INDIVID OCH FAMILJEOMSORGENS HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN RÖRANDE BARN OCH UNGA

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Likabehandlingsplan 2008/09

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Välkommen till Lärkans Förskola!

Transkript:

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan 0

INNEHÅLL 1. INLEDNING... 2 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE... 2 2.1 INFORMATIONSMÖTETS INNEHÅLL... 3 2.1.1 SOCIALSEKRETERARES ANSVAR... 3 2.1.2 SKOLSKÖTERSKAS ANSVAR VID MOTTAGANDE SKOLA... 4 2.1.3 AVLÄMNANDE SKOLAS ANSVAR... 5 3. INTRODUKTION FÖR BARNET... 5 4. PEDAGOGISK OCH MEDICINSK BEDÖMNING... 5 4.1 PEDAGOGISK BEDÖMNING... 5 4.2 MEDICINSK BEDÖMNING... 6 5. GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSMÖTE... 6 5.1 SOCIALSEKRETERARES ANSVAR VID UPPFÖLJNINGSMÖTE... 6 5.2 SKOLANS ANSVAR VID UPPFÖLJNINGSMÖTE... 6 6. FORTSATT UPPFÖLJNING... 7 7. VID ORO FÖR BARNETS HÄLSA OCH SKOLGÅNG ELLER VID ORO FÖR BRISTER I FAMILJEHEMMET... 7 8. FLÖDESSCHEMA GENOMFÖRANDE OCH ANSVAR... 8 1

1. INLEDNING När ett barn placeras i familjehem innebär det en stor förändring i barnets liv. I de flesta fall byter barnet skola och i många fall flyttar barnet till en ny kommun. För att barnet skall få en bra skolgång och elevhälsa, är det viktigt att samarbetet mellan socialtjänst och skola fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt. Denna regionala samverkansrutin beskriver innehåll, form och ansvar i samarbetet mellan socialtjänst och skola inklusive elevhälsan vid familjehemsplacering. Rutinen gäller vid samtliga familjehemsplaceringar, det vill säga både vid jourplaceringar och stadigvarande placering. Rutinen gäller oavsett om barnet byter skola eller inte. Rutinen tydliggör också eventuella skillnader för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort. Med barn avses en person som ännu ej fyllt 18 år. I de fall en ungdom över 18 år är placerad, bör rutinen användas, men då utifrån ungdomens egna beslut och önskemål. 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE Direkt när en familjehemsplacering är bestämd, kallar socialsekreterare till gemensamt informationsmöte mellan socialtjänst, avlämnande skola, mottagande skola samt familjehemmet. Barnet och/eller vårdnadshavaren deltar vid informationsmötet om det bedöms som särskilt viktigt eller lämpligt. Socialsekreteraren meddelar tid och plats för informationsmötet. Så långt det är möjligt ska informationsmötet genomföras innan barnet börjar i den nya skolan, dock senast inom två veckor. Det är viktigt att mötet prioriteras av alla inblandade så att barnet får en så bra skolstart som möjligt. Vid särskilt långa avstånd kan informationsmötet genomföras i form av en telefonkonferens. Även i de fall placeringen inte innebär skolbyte för barnet genomförs ett informationsmöte så snart som möjligt efter det att placeringen är bestämd. Socialsekreteraren bjuder in följande personer till mötet: - Rektor vid avlämnande skola, som i sin tur bestämmer vem som mer ska delta på informationsmötet. Mest lämpligt är den pedagog som känner barnet bäst samt representant för elevhälsan. - Rektor vid mottagande skola, som i sin tur sammankallar elevhälsan och barnets blivande klasslärare/mentor. - Familjehemmet - Barnets vårdnadshavare, om det bedöms som särskilt viktigt eller lämpligt - Barnet, om det bedöms som särskilt viktigt eller lämpligt Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya skolan ska socialsekreteraren ge en första information till den mottagande skolan via telefon. Socialsekreteraren informerar om barnet har särskilda behov som påverkar barnets skolgång, lämnar kontaktuppgifter till familjehemmet och till avlämnande skola samt meddelar tid för gemensamt 2

informationsmöte enligt ovan. Informationsmötet genomförs så snart som möjligt, senast inom två veckor. För att inte riskera att barnets tidigare eller nuvarande bostadsort röjs, deltar inte avlämnande skola vid informationsmötet. All kontakt mellan skolorna går via socialsekreteraren. 2.1 INFORMATIONSMÖTETS INNEHÅLL 2.1.1 SOCIALSEKRETERARES ANSVAR Socialsekreterare ansvarar för att leda informationsmötet och att innehållet i mötet följer rutinen. Vårdnadshavarens, familjehemmets och socialtjänstens ansvar För att säkerställa att skola och elevhälsa fattar rätt beslut kring eleven är det viktigt att socialsekreteraren klargör vårdnadshavarens ansvar, familjehemmets ansvar och socialtjänstens ansvar. Som regel ansvarar familjehemmet för den dagliga vården och fostran, vilket innefattar stöd i skolarbetet och beslut kring enklare frågor som exempelvis utflykter och fotografering. Både vårdnadshavare och familjehem ska bjudas in till utvecklingssamtal, om inget annat är överenskommet. Vårdnadshavaren ska alltid informeras och få möjlighet att vara delaktig i beslut som är av betydelse för barnets skolgång på lång sikt, exempelvis anpassad studiegång eller byte av skolform. Om det finns särskilda förbud eller restriktioner vad gäller skolans kontakt med vårdnadshavaren informerar socialsekreteraren om detta. Detta ska även framgå av dokumentet Socialtjänstens information till skolan vid familjehemsplacering. Om det sker förändringar i placeringen som påverkar ansvarsfördelningen ska socialsekreteraren fortlöpande informera skolans rektor. Socialsekretaren informerar om barnet har skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort, hur detta påverkar ansvarsfördelningen samt vilka särskilda säkerhetsrutiner som gäller kring barnet. Som stöd för detta används dokumentet Handlingsplan vid skyddade personuppgifter. Information om barnet Socialsekreteraren informerar muntligt och skriftligt om det som är av betydelse för barnets skolgång utifrån dokumentet Socialtjänsten information till skolan vid familjehemsplacering. Informationen förvaras sedan i elevhälsovårdsjournalen. Socialsekreteraren informerar även vårdnadshavaren om att skolan fått nödvändig information, som behövs för att kunna ge barnet/den unge en bra skolgång. Socialsekreteraren tar bort alla uppgifter som kan röja barnets tidigare och nuvarande boende. Övrig information om barnet skall delges på samma sätt som för övriga barn. I samtalet diskuteras vilka som ska få information om barnets situation och om vad. Säkerheten för barnet måste vägas mot tillgängligheten och diskuteras i varje enskilt fall enligt den särskilda handlingsplanen, se ovan. 3

Samtycke till hälso- och sjukvård För att säkerställa barnets rätt till hälsoundersökningar och vaccinationer, är det mycket viktigt att socialsekreteraren strävar efter att få vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård liksom samtycke till att elevhälsovårdsjournal överförs till mottagande skola. Vårdnadshavarens ställningstagande om samtycke meddelas muntligt till skolsköterskan vid informationsmötet och skriftligt via en kopia av samtyckesdelen i BBIC Placeringsinformation samt Blankett för journalöverföring. Om det sker förändringar i samtycket skall socialsekreteraren meddela detta till skolsköterskan. Nytt samtycke inhämtas alltid om barnet får en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Tid för uppföljningsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att bestämma datum för ett gemensamt uppföljningsmöte med skolan inklusive elevhälsan senast tre månader efter informationsmötet, se punkt 5. 2.1.2 SKOLSKÖTERSKAS ANSVAR VID MOTTAGANDE SKOLA Journalöverföring Vid flytt till annan skola är det av stor vikt att elevhälsovårdsjournalen följer eleven till den nya skolan. Journalen är en sekretessbelagd handling som endast skolsköterska och skolläkare har tillgång till. I den finns bland annat noteringar om barnets hälsa, vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling. Skolsköterskan ansvarar för att beställa elevhälsovårdsjournalen efter att vårdnadshavare lämnat samtycke. Vårdnadshavarens ställningstagande skall framgå i Blankett för journalöverföring, vilken socialsekreteraren har med sig till informationsmötet. Om placeringen sker enligt LVU eller om vårdnadshavaren inte går att få tag i, gör socialtjänsten en bedömning utifrån barnets bästa om att elevhälsovårdsjournal får överföras. Uppgifter om egenvård Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som kräver medicinering under skoltid, exempelvis vid astma, ADHD, diabetes eller epilepsi, skall skolsköterskan se till att skolpersonal får den information som behövs utifrån barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Barnets behandlande läkaren bedömer om insatsen kan göras som egenvård och planeras i samarbete med familjehemmet och skolan. Socialsekreteraren hämtar elevhälsovårdsjournalen vid avlämnande skola och överlämnar till mottagande skolsköterska. Om mer information behövs mellan skolorna skall denna alltid gå via socialsekreteraren. 4

2.1.3 AVLÄMNANDE SKOLAS ANSVAR Avlämnande skola ger muntlig information om barnets tidigare skolgång utifrån uppgifter i Pedagogiskt överlämningsdokument. Denna information ska också skickas till den nya skolan och förvaras i elevakt. Socialsekreteraren hämtar pedagogiskt överlämningsdokument med bilagor vid avlämnade skola och överlämnar till mottagande skola. I dokumentet ska inga uppgifter fyllas i som kan röja barnets tidigare boende. Om mer information behövs mellan skolorna skall denna alltid gå via socialsekreteraren. 3. INTRODUKTION FÖR BARNET Rektor vid mottagande skola ansvarar för introduktion för barnet inför skolstarten. Vid introduktionen planerar rektor, eller någon som rektor utser, och barnets mentor tillsammans med barnet och familjehemmet hur skolstarten ska gå till. Barnet ska vid introduktionen få möjlighet att träffa skolsköterskan för att få information om att de kommer att träffas för ett hälsobesök (se punkt 4.2). Skolan går tillsammans med barnet och familjehemmet igenom de särskilda säkerhetsrutiner som gäller för barnet, utifrån Handlingsplan vid skyddade personuppgifter. 4. PEDAGOGISK OCH MEDICINSK BEDÖMNING 4.1 PEDAGOGISK BEDÖMNING Vid samtliga familjehemsplaceringar gör den mottagande skolan en pedagogisk bedömning inom tre månader från det att barnet börjat skolan. Den pedagogiska bedömningen bygger på information från avlämnande skola, hur barnets skolgång fungerat den första tiden i den mottagande skolan samt hur det går för barnet i respektive ämne. Den pedagogiska bedömningen görs oavsett om barnet byter skola eller inte. Om barnet inte har nått målen i den avlämnande skolan eller om det saknas betydande information om barnet, ska den mottagande skolan göra en pedagogisk utredning enligt skol- och elevutredningen. Om barnet har haft åtgärdsprogram i den tidigare skolan, används detta som en del i utredningen. 5

4.2 MEDICINSK BEDÖMNING Vid samtliga familjehemsplaceringar erbjuds barnet tillsammans med familjehemmet hälsobesök hos skolsköterskan, oavsett vilken årskurs barnet går i. Hälsobesöket genomförs inom tre månader från det att barnet börjat skolan. Skolsköterskan genomför hälsosamtal och efterfrågar om och när barnet har vaccinerats, läkarundersökts och när barnet senast var på tandvårdskontroll. Om barnet inte nyligen varit på hälsobesök i den tidigare skolan, genomför skolsköterskan sedvanliga kontroller av längd, vikt, rygg, syn och hörsel. Skolsköterskan ska också bedöma om barnet behöver undersökas av skolläkare och i så fall boka tid för detta. Om barnet har en konstaterad långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning frågar skolsköterskan om eventuell medicinering, hur denna fungerar samt hur övriga kontakter med hälso- och sjukvården fungerar. Vid behov och om vårdnadshavaren samtyckt till hälso- och sjukvård, tar skolsköterskan kontakt med barnets behandlande läkare. 5. GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSMÖTE Senast tre månader efter det att barnet börjat skolan genomförs ett gemensamt uppföljningsmöte. Socialsekreteraren ansvarar för att bjuda in: - Skolans rektor, som i sin tur sammankallar elevhälsa och övrig berörd personal. - Familjehemmet - Barnets vårdnadshavare, utifrån en individuell bedömning av aktuell situation - Barnet, utifrån en individuell bedömning av aktuell situation Om det bedöms som olämpligt att barnet deltar på mötet, på grund av barnets hälsa eller situationen i övrigt, skall ett separat möte genomföras tillsammans med barnet. Formen för detta möte planeras och bestäms av socialsekreteraren och skolans rektor. 5.1 SOCIALSEKRETERARES ANSVAR VID UPPFÖLJNINGSMÖTE Socialsekreterare ansvarar för att leda uppföljningsmötet och att innehållet i mötet följer rutinen. Socialsekreteraren informerar om det skett förändringar i placeringen som påverkar: - barnets skolgång - vårdnadshavarens, familjehemmets och/eller socialtjänstens ansvar - vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård 5.2 SKOLANS ANSVAR VID UPPFÖLJNINGSMÖTE Skolans rektor eller elevhälsa informerar om resultatet av den pedagogiska bedömningen och barnets eventuella behov av särskilt stöd i skolan. Denna skall skriftligen lämnas till socialsekreteraren. Om åtgärdsprogram har upprättats skall innehållet delges och diskuteras vid mötet. Skolsköterskan informerar om journalöverföringen har fungerat, om hälsobesök och eventuell läkarundersökning har genomförts. 6

6. FORTSATT UPPFÖLJNING Socialsekreterare bjuder in till gemensamt uppföljningsmöte minst en gång per läsår. Inför uppföljningsmötet besvarar skolan BBIC konsultationsdokument som är en viktig del i socialtjänstens ansvar för uppföljningen av barnets skolgång. Socialsekreterare skickar konsultationsdokumentet till skolan i samband med kallelsen, senast två veckor innan uppföljningsmötet. Utöver detta bestäms tider och former för fortsatt uppföljning utifrån de behov som finns kring barnets skolgång och hälsa. Vid behov upprättas en gemensam handlingsplan som tydliggör var och ens fortsatta ansvar. 7. VID ORO FÖR BARNETS HÄLSA OCH SKOLGÅNG ELLER VID ORO FÖR BRISTER I FAMILJEHEMMET Barnets lärare, skolans rektor och/eller elevhälsopersonalen skall vid behov kontakta socialtjänsten. Detta görs om: - Barnet har hög frånvaro i skolan eller om skolgången på annat sätt inte fungerar - Barnets fysiska eller psykiska hälsa försämras - Om barnet/den unge visar tecken på missbruk eller annat normbrytande beteende - Familjehemmet inte deltar vid utvecklingssamtal - Familjehemmet inte visar intresse för barnets skolgång eller hälsa - Om det finns oro för hur barnet har det i familjehemmet - Om det finns oro för hur barnets umgänge med vårdnadshavare/föräldrar fungerar och påverkar barnet OBS! Vid misstanke om att barnet far illa i familjehemmet, i samband med umgänge med vårdnadshavare/föräldrar eller på grund av eget beteende, skall skolan enligt anmälningsskyldigheten, göra en anmälan till socialtjänsten i den kommun som genomfört placeringen. En kopia av anmälan bör för kännedom skickas till socialtjänsten i vistelsekommunen. 7

8. FLÖDESSCHEMA GENOMFÖRANDE OCH ANSVAR GENOMFÖRANDE OCH ANSVARSFÖRDELNING Socialsekreterare kallar till informationsmöte direkt när en placering är bestämd. Så långt det är möjligt hålls informationsmötet innan barnet börjar i den nya skolan, dock senast inom två veckor. Särskilda bestämmelser för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort framgår av rutinen. Inför informationsmöte Informationsmöte Skriftliga dokument: 1:Socialtjänstens information till skolan vid familjehemsplacering 2:Samtycke till hälso- och sjukvård i BBIC - placeringsinformation 3:Blankett för samtycke till journalöverföring 4:Pedagogiskt överlämningsdokument 5: Ev. Handlingsplan vid skyddade personuppgifter Introduktionsmöte för barnet Socialsekreterare Inbjuder rektorer vid avlämnande och mottagande skola, familjehem samt ev. vårdnadshavare och barnet Sammanställer information om barnet inklusive samtycke till hälso- och sjukvård och samtycke till överföring av elevhälsovårdsjournal Klargöra vårdnadshavarens, socialtjänstens samt familjehemmets ansvar Lämna information om barnet utifrån informationsdokument Informera om vårdnadshavares samtycke till hälso- och sjukvård och överföring av elevhälsovårdsjournal Avlämnande rektor Kallar Klasslärare/ mentor och representant för elevhälsan Sammanställer pedagogiskt överlämningsdokument Informera utifrån pedagogisk överlämningsdokument Mottagande rektor Kallar elevhälsa och blivande klasslärare/ mentor Planerar introduktionen för barnet Mottagande skolsköterska Fråga efter samtycke till journalöverföring samt fråga om ev. långvarig sjukdom /funktionsnedsättning som kräver skolinformation Tillsammans med barnet och familjehemmet planera skolstarten Informera barnet om kommande pedagogiska och medicinska bedömning Gemensam uppföljning planeras vid informationsmötet och genomförs inom ca 3 månader Inför uppföljningsmöte Innehåll uppföljningsmöte Inbjuder rektor, familjehem, barnet och vårdnadshavare Meddela eventuella ändringar som påverkar barnets skolgång och skolans kontakt med vårdnadshavare Kallar elevhälsa Genomföra och sammanställa pedagogisk bedömning Presentera resultat av pedagogisk bedömning och Genomföra och sammanställa medicinsk bedömning Delge om journalöverföring, hälsobesök och/eller läkarundersökning genomförts ev. åtgärder Minst en gång per läsår bjuder socialsekreterare in till gemensamt uppföljningsmöte, se punkt 5. Inför detta besvarar skolan BBIC-konsultationsdokument, som är en viktig del i socialtjänstens uppföljningsansvar. Skolan ska kontakta barnets socialsekreterare vid oro för barnets skolgång och hälsa eller vid oro för brister i familjehemmet, enligt punkt 6. 8

Rutinen är framtagen inom ramen för en nationell utvecklingssatsning för Bättre stöd till utsatta barn. Satsningen samordnas och finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting i överenskommelse med regeringen. Kontaktperson Birgitta Svensson Regional Utvecklingsledare Sociala barn- och ungdomsvården Region Värmland Birgitta.svensson@regionvarmland.se 054-701 1135 9