Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22



Relevanta dokument
VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

VÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. Egna anteckningar:

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Göteborgs Universitet Lärarprogrammet/fristående kurs PDG518. Studiehandledning i kursen UTOMHUSPEDAGOGIK PDG 518 Våren 2010

Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1

Skrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn

Barn och familj

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Förskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Mötesplats för skolledare på sfi

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande

Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi

Informationsträff 4 nov 2015

Kursen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om förskoleklassens, fritidshemmets och skolans uppdrag gällande stödinsatser.

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Lärarutbildningen. Validering för tillgodoräknande av kurserna Läraruppdraget, 15 hp och Lärande och utveckling, 15 hp i Lärarutbildning, 90hp

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1 PÅ VÄG MOT LÄRARYRKET VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

Över tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Övning: Dilemmafrågor

Kvalitetsredovisning. Förskola

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

LOKAL ARBETSPLAN RÖDA BERGA 2008/2009

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter

Svenska språket GR (A), Svenska för lärare åk 1-3, 1-30 hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Mall för beskrivning av utbildning

Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning

Likabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12

Vad tycker du om sfi?

Arbetsplan för. Rönnens förskola

Elevnära, anpassning och textrörlighet. Elevnära som språkhandling och innehåll. Nyckelord för arbetsprocessen:

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Världskrigen. Talmanus

Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Hälsa, Idrott och Fritid

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Den fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Föräldrar

Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Utvecklingsarbete, Sagor

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Frivilligverksamhet i Hjo kommun

Användningsområde för digitalt verktyg

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Rapportering Tillsyn/ Inspektion

Läsglädje med lek och musik

Rödebyområdets elevhälsa

Du, jag och klimatfrågan

ANTIMOBBINGPLAN FÖR KYRKVILLANS FÖRSKOLA

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

KOMETSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Bedömning för lärande. Folkets Hus, Sundsvall

Transkript:

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Detta är en kurs som skall fördjupa dina kunskaper i och om läs- och skrivundervisning. Du har en grund att stå på och vi hoppas att du kommer att få större insikt i vad som påverkar barns skriftspråkliga utveckling.. Under kursen kommer ni att jobba med ett temaarbete. I detta temaarbete skall ni i smågrupper välja ut ett tema som är av betydelse för barns läs- eller/och skrivutveckling och skriva ett arbete på ca 20-30 sidor. Mer information ges vid introduktionen den 27/3 och vid seminariet den 29/3 Allmänna anvisningar Ta i början av kursen kontakt med din partnerskola eller annan skola där du är känd. Vid denna skall du göra följande: Examinerande uppgift (pedagogiska institutionen) I samband med föreläsning om Kartläggning (30/3, 31/3) får ni en uppgift* som ni ska göra med två barn. Uppgiften görs i en förskoleklass eller de tidigare åren. Följande frågor ska besvaras och lämnas in skriftligt i samband med litteraturseminariet den 4/5 och 5/5. Förskollärare/förskoleklass 1 a) Intervjua förskollärare i förskoleklass. Ta reda på följande: - Vilken förberedande läsundervisning bedrivs? - Hur många av barnen i barngruppen har knäckt koden och kan läsa? - Hur många barn som inte verkar intresserade och inte känner till bokstäver? - Hur arbetar förskollärarna med dessa barn? - Används förberedande läsmaterial och hur i så fall? - Hur många barn verkar intresserade av högläsning och/eller av att titta i böcker? - Brukar alla barn delta i sagostund? Om inte avgör barnet själv om han/hon ska vara med? Diskutera och reflektera kring uppgiften. b) Intervjua* två barn i 6- årsåldern (helst på olika läsutvecklingsnivåer) Sammanställ och analysera resultatet. Vad bör förberedande läsundervisning innehålla? Vilka aspekter bör du notera om barns tidiga läsutvecklingsförlopp vad gäller begynnande läsutveckling innan de knäckt läskoden? Koppla till Lundberg & Herrlin Examinerande uppgift lämnas in (ca 2-3 sidor datorskriven text) c) Ta även reda på hur det går till att upprätta ett åtgärdsprogram och hur ett sådant kan se ut. Diskuteras i samband med seminariet Grundskollärare/skolklass tidigare åren 1 a) Intervjua en lärare kring hur denne arbetar med dokumentation kring barns läs- och skrivutveckling? Vad är det läraren dokumenterar och vad ligger till grund för dokumentationen? Diskutera och reflektera kring uppgiften. b) Kartlägg två elevers läsförmåga. Åtminstone en elev som i jämförelse med sina kamrater inte kommit så långt i sin läsutveckling. Eleverna får läsa en given text*. Utifrån denna analyserar du elevens läsförmåga enligt Lundbergs fem dimensioner.

Sammanställ och skriv ett utlåtande om elevernas läsförmåga. Föreslå undervisningsinsatser. Koppla till Lundberg & Herrlin. Examinerande uppgift lämnas in (ca 2-3 sidor datorskriven text) c) Ta även reda på hur det går till att upprätta ett åtgärdsprogram och hur ett sådant kan se ut på skolan. Diskuteras i samband med seminariet Examinerande uppgift (sv/shv) Gör en intervju med en specialpedagog där du tar reda på hur en diagnostisering av dyslexi går till och hur specialpedagogen arbetar med dyslexielever. eller intervjua en lärare om hur hon/han arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. eller intervjua en vuxen med diagnosen dyslexi om hur han/hon upplevt sin skolgång. Vad som upplevdes svårt eller lätt och vilken hjälp som erbjöds Förbered dig för en kort presentation av din intervju som du gjort till Redovisningen görs i mindre grupper den 16/5. Ta med dig skriftligt underlag till redovisningen (1-2 sidor datorskriven text). Examinerande. Lämna in till Ingalill vid redovisningstillfället. Läsanvisningar 27/3 Introduktion och temaarbetesgenomgång. 29/3 Läs boken Tematisk undervisning av Jan Nilsson. Du skall enskilt till dagens seminarium lägga upp ett temaarbete för en år 1-3. Du väljer ett ämne som du tror passar dina tänkta elever. Tonvikten bör ligga på läs- och skrivutveckling. I ditt temaarbete skall du bestämma ämne, tidsåtgång och vilka skolämnen du involverar. Du skall också hänvisa till styrdokumenten. Vilket mål du har med temaarbetet och vilka mål eleverna skall uppnå och hur du tänker utvärdera temat med barnen. Redovisas i mindre grupper vid dagens seminarium. 30/3 Gr.2 Språklekar, praktiskt och teoretiskt. 31/3 Gr.1 Språklekar, praktiskt och teoretiskt. 4/4 Gr.2 5/4 Gr.1 Läroboken i skolan. Till dagens seminarium läser du Den meningsfulla språkväven (s. 11-95) av Rigmor Lindö. Detta skall du sedan vid dagens seminarium använda dig av när du granskar läromedel. Du skall till dagens seminarium även ta med dig en valfri barnbok, som innehåller både bild och kortare textavsnitt. Frågeställningar när du granskar läromedel Titta på bilderna och se om ni kan hitta någon skillnad mellan flickor och pojkar i klädsel, utseende och sysselsättning. Titta på bilderna på de vuxna i boken: Finns det något som skiljer i utseende, åldersdifferenser, sysselsättning. Hur är meningarna språkligt uppbyggda. Hur skildras djuren och vilka förekommer. Vad handlar texterna om? Skriv upp och se om ni kan se ett mönster.

Titta på det individuella kontra det kollektiva i berättelserna. Hur beskrivs de olika helgerna? Beskrivs de alls om inte, varför? Vilka namn finns i boken? Hur byggs texterna upp, hur kan man märka en progression. Titta på hur bild och text är i förhållande till varandra. Är de symmetriska eller kompletterande eller helt skiljda från varandra? Ni skall presentera det ni funnit för en annan grupp i slutet av lektionen. 7/4 Gr.2 26/4 Gr.1 Läs kapitel 4 i SOU : Lämna skolan med rak rygg, Caroline Liberg Hur barn lär sig läsa och skriva. Vid dagens seminarium kommer jag att dela in er i smågrupper och ni skall få möjlighet att tillsammans diskutera utifrån nedanstående frågeställningar. Ni förbereder er genom att läsa litteraturen. Seminariefrågor till Caroline Liberg, Hur barn lär sig läsa och skriva. Liberg har en del uttryck i boken som jag vill att ni skall få insikt i. Hon skriver om AIS-läsande och SIA-skrivande bland annat. Er uppgift blir att bena ut dessa begrepp och på ett enkelt och deskriptivt sätt förklara för gruppen vad det innebär. Liberg pratar också om grammatiska nivåer och deras motsvarighet inom läs- och skrivundervisningen. Dessa nivåer hittar ni på sidan 130. Förklara dessa begrepp och vad som ligger i dessa begrepp. Liberg skriver på sidan 105 ff om Likheter och olikheter i tal- och skriftspråksinlärande. Utveckla detta. Liberg skriver på sidan 55 ff om objektifiering. Förklara vad hon menar. Liberg skriver på s 57 ff om den dubbla artikulationen. Förklara detta. Liberg skriver på s 59ff om skrivtecknens invarians. Vad är det? Förklara. Liberg skriver på sidan 63 ff om linearisering och bi-unikhet. Förklara betydelsen. Hur förhåller sig Liberg till läs- och skrivinlärning? Gör gärna jämförelser med tidigare läst litteratur. Under v.15-16 ges tid för att läsa en skönlitterär bok som redovisas den 23/5 i smågrupper och att arbeta med temaarbetet som skall redovisas den 31/5 24/4 Det mångkulturella klassrummet Föreläsning om barns tvåspråkiga utveckling. Olika begrepp exempelvis kodväxling, diglossi och språkfamiljer belyses och diskuteras. Pedagogiska val i undervisningssituationer där eleverna har ett annat modersmål än svenska lyfts fram. 25/4 Gr.2

26/4 Gr.1 Gisela Håkansson Tvåspråkighet hos barn i Sverige ska vara inläst. Frågor utifrån föreläsningen besvaras. Texter granskas i ett språkpedagogiskt perspektiv. Seminariefrågor: Vad menas med diglossi? Vad anser Håkansson och andra forskare om succesiv respektive simultan tvåspråkighet? Vad betyder modersmålet för läs- och skrivinlärning? Vilka pedagogiska överväganden bör läraren göra när det gäller läs- och skrivinlärning på svenska som andraspråk? 3/5 Att lära sig läsa genom att skriva. Läs Arne Tragetons bok, Att skriva sig till läsning. Ta med dig till dagens seminarium, en text på ca 1dataskriven sida där du diskuterar argument både för och emot Tragetons idéer. Ställ även gärna frågor utifrån Tragetons bok som vi kan diskutera under seminariet. 4/5 gr.1 5/5 Gr.2 Läs boken Portfoliometoden av Karin Taube Gör en lista över fördelar med portfoliometoden. Fundera över vad du behöver få svar på för att du själv ska vilja arbeta med portfoliometoden i framtiden. Ta med båda listorna till dagens lektion. Vid seminarietillfället (där pedagogiska inst. medverkar 4/5 och 5/5) tar ni med er uppgiften som ni fick vid föreläsningen Kartläggning/Tufi projektet, de uppgifter ni ska lämna in 1a och b samt hur det går till att upprätta ett åtgärdsprogram. 16/5 Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Läs boken Dyslexi- problem och möjligheterav Lindell. Ni skall även i par läsa en valfri artikel som beskriver problematiken runt dyslexi. Den artikel ni väljer kan vara en populärvetenskaplig artikel, tidningsartikel men även ur en facktidning från dyslexiföreningen eller läkartidskrifter. Ta ut fem nyckelbegrepp ur er artikel som ni sedan illustrerar på valfritt sätt, dock ej skriftligt. Du skall vid seminariet kort redovisa din intervju som du gjort under uppgift 1c Se tidigare under läsanvisningar. 17/5 Gr.2 19/5 Gr.1 Skönlitteratur. Till dagens seminarium skall du ha läst sidorna 97-218 i Den meningsfulla språkväven av Rigmor Lindö. 23/5 Examinerande seminarium. Redovisning av skönlitterär bok 31/5 Examinerande seminarium. Redovisning av temaarbete Ingalill, Helena, Ingrid, Astrid, Carin, Berit