Utvecklingsarbete, Sagor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvecklingsarbete, Sagor"

Transkript

1 Akademin för utbildning kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UÖÄ008 Utvecklingsarbete 15 hp Ht 2010 Utvecklingsarbete, Sagor Läs- och skrivutveckling under ett sagotema Development work, fairy tales Reading and writing development on the fairy tale theme Teodora Kaya Handledare: Eva Sundgren Examinator: Charlotta Busing

2 Akademin för utbildning kultur och kommunikation EXAMENSARBETE UÖÄ008 Utvecklingsarbete 15 hp Ht 2010 SAMMANDRAG Teodora Kaya Utvecklingsarbete, Sagor Läs- och skrivutveckling under ett sagotema Development work, fairy tales Reading and writing development on the fairy tale theme 2010 Antal sidor: 21 Skolundervisning går ofta ut på att elever ska läsa och skriva och jag har reflekterat över de elever som visar sig inte ha lust att läsa eller skriva och hur man som lärare kan fånga upp dessa elever så att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla arbetssätt för att öka elevernas läs- och skrivintresse och därmed stärka elevernas läs- och skrivförmåga. Jag har valt att genomföra ett sagotema i årskurs två där eleverna fått läsa och skriva sagor och uttrycka sig i form av muntliga övningar och drama för att på lustfyllt sätt arbeta med läs och skrift. Efter att ha utvärderat sagotemat såg jag en positiv förändring i elevernas syn på läsning och skrivning, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna i fortsättningen behåller lusten till att läsa och skriva. Förutom denna rapport har utvecklingsarbetet presenterats vid oppositionsseminarium genom en utställning där jag visade elevernas sagoböcker för att visa elevernas skrivutveckling och en power point-presentation för att visa fotografier på elevernas arbeten. Nyckelord: utvecklingsarbete, årskurs två, sagor, läsutveckling, skrivutveckling, intresse, lustfyllt, temaarbete 2

3 Innehåll Sammandrag Inledning Syfte Litteratur Metod och material Etiska frågor Resultat Resultat: Genomförande Resultat: Frågor Resultat: Intervjuer Diskussion Slutsatser Källförteckning Bilaga

4 1 Inledning Utifrån min erfarenhet i arbete med elever i olika åldrar har jag fått uppfattningen att intresse för läsning hos många elever saknats. Eleverna har haft negativ inställning till att läsa böcker, tyckt att det är tråkigt och jobbigt att läsa böcker. Jag har även i mina tidigare skolår tyckt att läsning var tråkigt eftersom man var tvungen att sitta still vid sin bänk och läsa igenom böcker som läraren hade bestämt. Hade dessa lässtunder istället varit lustfyllda hade jag fått intresse för läsning. Det är just vad jag ska göra under utvecklingsarbetet, nämligen på ett lustfyllt arbetssätt skapa intresse för läsning hos elever. Enligt min erfarenhet måste man som lärare göra lässtunderna intressanta för eleverna genom att låta dem själva låna böcker, utnyttja klassrummets yta genom att låta elever exempelvis få läsa i myshörnan och låta eleverna dramatisera böckernas innehåll. På så vis tror jag definitivt att fler elever skulle få positivare inställning till läsning. Utvecklingsarbetet ska genomlysa hur man kan arbeta för att elever ska få intresse för läsning. Min förhoppning är att när elever blir intresserade av att läsa kommer de medvetet att vilja läsa böcker, vilket leder till att eleverna blir bättre på att läsa, och när eleverna läser ökar deras läs- och skrivförmåga. 1.1 Syfte Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla arbetssätt för att öka elevernas läs- och skrivintresse och därmed stärka elevernas läs- och skrivförmåga. 4

5 2 Litteratur I det följande redogör jag för litteratur om elevers läs- och skrivutveckling, vilket utgör en grund för utvecklingsarbetet. Enligt Lundberg och Herrlin (2005:9 10) utvecklar elever intresse för läsning beroende på sin läsförståelse. Författarna hävdar att läraren kan utveckla elevernas läsförståelse genom att visa bilder som knyter an till texten. Genom att föra samtal med eleverna skapar läraren även nyfikenhet inför texten. Det som är avgörande för elevernas läsutveckling är att eleverna är intresserade, aktiva och känner glädje för läsandet. Det är viktigt att eleverna får uppleva läsning som lustfyllt; läsning bidrar till en värld av fantasi, kunskap och spänning (sid. 16). För att väcka elevernas intresse för läsning ska läraren enligt författarna använda texter som eleverna kan relatera till utifrån sina erfarenheter. Eleverna inspirerar även varandra att läsa vilket leder till att eleverna ytterligare får lust att läsa (sid. 18). Arnqvist (1993:77) menar att när elever har tillgång till texter i sin omgivning kommer de frivilligt att vilja läsa. Enligt Arnqvist (1993:66 67) blir elever även medvetna om skriftspråket när de läser texter för att de tar till sig stavelser under tiden de läser. Han menar att det är viktigt att ge elever positiv erfarenhet av litteratur eftersom det bidrar till att eleverna får intresse för läsning (sid. 76). Att få alla ungar att fatta pennan/öppna boken med lust av egen vilja, det är svenskämnets viktigaste uppgift (Bergöö, Jönsson och Nilsson 1997:7). Bergöö, Jönsson och Nilsson (1997:5) hävdar att elevernas skrivutveckling påverkas av den undervisning de får. Läraren ska skapa en miljö där eleverna får läsa och skriva, vilket leder till att eleverna naturligt upptäcker språkets struktur och förbättrar sin läs- och skrivförmåga (sid ). Författarna skriver att elever lär sig grammatiska regler som exempelvis stavning omedvetet när de läser och skriver (sid. 35). Läraren ska arbeta med läsning och skrivning på ett sådant sätt som väcker elevernas nyfikenhet (sid. 18). Det författarna belyser angående elevernas skrivutveckling är att eleverna måste kunna sätta sig in i läsarens perspektiv när de skriver så att texten blir begriplig för den som läser (sid. 23). Taube (2007:49) anser att eleverna behöver vägledning när de utvecklar sin läsoch skrivförmåga. Det är enligt henne svårare för eleven att lära sig läsa och skriva än att tala och därför kräver läs- och skrivinlärning systematisk vägledning (sid. 54). Eleverna måste ges möjlighet att läsa kontinuerligt för att undvika lässvårigheter (sid. 61). För att kunna läsa krävs det bland annat att eleven har ett rikt ordförråd och kan avkoda ord och för att kunna skriva måste eleven överföra sina tankar enligt skrivregler (sid. 70). Det viktigaste i elevernas läs- och skrivutveckling är att eleverna har en positiv självbild och utnyttjar sina kunskaper under lektionstid (sid. 103). Enligt Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007:47) är det viktigt att läraren i ett temaarbete tar reda på elevernas erfarenheter, skapar situationer där eleverna får utveckla sina förmågor och dokumenterar elevernas arbeten för att se vilka förmågor de har utvecklat. Läraren ska enligt författarna skapa aktiviteter utifrån elevernas tankar eftersom det medför att eleverna utvecklar sina kunskaper 5

6 (sid. 59). Eleverna ska kunna ge uttryck för sina tankar på olika sätt genom att exempelvis måla, skriva och dramatisera (sid. 47). Läsning och skrivning förutsätter varandra där eleverna utvecklar sin skrivförmåga när de läser och tvärtom (sid. 113). Läraren kan visa eleverna att man tar till sig kunskap genom att läsa och att man förmedlar information till andra genom att skriva (sid ). Även Bergöö (1997:35) betonar att elevernas skrivande utvecklas när de läser skönlitteratur. Arnqvist (1993:99) skriver att elever använder sina tidigare kunskaper för att förstå en text och att läraren kan utveckla elevernas läsförståelse genom att diskutera kring textens innehåll, om exempelvis händelser och huvudpersoner (sid ). Kåreland (2001:18 19) påstår att när eleverna läser böcker som är anpassade till deras verklighet möter de olika erfarenheter i texten, vilket leder till att de får nya upplevelser. Författaren hävdar också att elever får språklig stimulans när de läser. Vuxna måste enligt författaren skapa en positiv inställning till läsning hos eleverna så att eleverna utvecklar sin läs- och skrivförmåga. Det är dessutom viktigt att lärare skaffar sig goda kunskaper i barnlitteratur så att lärare kan väcka elevernas läslust. Författaren hävdar att barn som är mellan fyra och nio år tilltalas av sagornas innehåll eftersom sagan svarar mot deras behov av spänning (sid. 65). En barnbok ska förutom att väcka nyfikenhet även handla om något som elever kan identifiera sig med, exempelvis den godmodiga björnen (sid. 28). Enligt Trageton (2005:7) finns det ett samband mellan fyra huvudområden i ett modersmål, nämligen sambandet mellan att tala, lyssna, skriva och läsa. Elever som sitter tillsammans och skriver stimulerar sin muntliga kompetens eftersom de under skrivandet får tillfälle att tala tillsammans (sid. 9). När elever får tillfälle att tala, skriva, lyssna och läsa utvecklas deras språkliga kunskaper (sid. 21). Enligt Garme (1992:112) är alla samtal kunskapssökande där människor talar med varandra för att få reda på något och därför utvecklar elever nya erfarenheter i samtal. Elever lär sig att läsa genom sin egen skrivning enligt Trageton (2005:9) eftersom läsning och skrivning förutsätter varandra (se Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson 2007:113). Trageton (2005:53) skriver att det är viktigt att elever som går i skolans tidigare år får utveckla skrivglädje och läslust. Lärare ska stödja elever under tiden de skriver och uppmuntra eleverna att förbättra sin text så att de uppnår sin maximala nivå (sid. 79). Det är även viktigt att eleverna får läsa varandras berättelser så att de blir bekanta med olika texter (sid. 85). Något som är väldigt stimulerande för eleverna i deras skrivning är brevväxling, eftersom eleven får sätta sig in i hur en mottagare ska kunna förstå texten och brevväxling är en skriftlig kommunikation (sid. 86). Det finns en koppling mellan läs och skrift; när eleven skriver utvecklas läslust och när eleven läser stimuleras elevens skrivning (sid. 140). Enligt Nilsson (2007:226) har elever i yngre åldrar stort behov av att uttrycka sig på olika sätt och därför ska läraren planera olika aktiviteter i exempelvis svenska där elever får arbeta praktiskt, samtala och dramatisera. När olika ämnen integreras bildas en tematisk undervisning (sid. 15). I Lpo94:11 står det att skolan ska sträva mot att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Varje elev ska uppnå målet att behärska det svenska språket och 6

7 kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. Kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans (sid. 12). I kursplanen i svenska (Kursplaner för grundskolan 2000) står det att skolan ska sträva mot att varje elev utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. Utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd. Utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimulera till att reflektera och värdera. Får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen. Genom eget skrivande fördjupar sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer i språket [ ]. Mål som eleverna ska uppnå i slutet av tredje skolåret (Kursplaner för grundskolan 2000) är att kunna läsa elevnära skönlitterära texter och kunna återberätta handlingen muntligt eller skriftligt. Kunna skriva berättande texter med tydlig handling. 7

8 3 Metod och material Utvecklingsarbetet genomfördes under ett antal lektioner, cirka 20 lektioner, under fyra veckors tid i form av ett sagotema. Jag valde ett sagotema eftersom ett av syftena var att utveckla arbetssätt för att öka elevernas läs- och skrivintresse. Sagor väcker nämligen yngre elevers intresse enligt Kåreland (2001:65) och jag hoppades att dessa elever skulle tycka att sagotemat var kul. Eleverna fick arbeta med sagor i olika uttryckssätt genom att tala, läsa, skriva, måla och dramatisera. Syftet var dessutom att stärka elevernas läs- och skrivförmåga och därför fick eleverna läsa olika sagor och skriva egna sagor. Sagotemat innefattade olika ämnen som svenska, matematik, bild och drama. Momenten beskrivs i resultatdelen. Utvecklingsarbetet genomfördes i en kommunal skola i årskurs två i en elevgrupp med elva elever, fem pojkar och sex flickor, där alla elever utom en har annat modersmål än svenska och där alla elever i stort sett kan läsa och skriva. Skolan befinner sig i ett område med många hyreshus. Namn på skolan och eleverna är anonymiserade med andra namn i detta arbete. Sagotemat inleddes med att eleverna fick tala kring sina tidigare erfarenheter av sagor och svara på frågor om vad de tycker om att läsa och skriva. Temat bestod sedan av sagoläsning, muntliga övningar, sagoskrivning, film, studiebesök och drama. Efter genomförandet av temat utvärderade jag temat genom att ställa frågor till alla elever och intervjua fem slumpmässigt utvalda elever. För att jag skulle få en generell bild av elevernas utveckling handlade frågorna till alla elever om vad de tyckte om temat och om de hade lärt sig något. Vid intervjuerna fick eleverna också svara på dessa frågor och vad de tycker om att läsa och skriva för att jag skulle få en specifikare bild av deras utveckling i läs och skrift. Jag dokumenterade utvecklingsarbetet genom att skriva logg efter varje lektion om vad som gick bra och vad som kunde förbättras till nästa lektion. Jag fotograferade även elevernas arbeten. 3.1 Etiska frågor Följande etiska principer gäller för svensk forskning (Hwang och Nilsson 2003:63). Informationskravet innebär (Hwang och Nilsson 2003:63) att forskaren ska informera deltagarna om undersökningen, dess syfte, alla moment som ingår och förklara att deltagarna får delta frivilligt. Eleverna fick reda på sagotemats olika moment under första lektionen. Utvecklingsarbetet genomfördes under obligatorisk skolundervisning och därför informerades inte eleverna om något frivilligt deltagande eftersom att det inte skulle gynna deras utveckling. Samtyckeskravet innebär (Hwang och Nilsson 2003:63) att forskaren behöver deltagarnas tillstånd om deras deltagande och i detta fall godkände alla föräldrar/vårdnadshavare, innan temat genomfördes, att eleverna fick delta i sagotemat och i fotografier. Se bilaga 1. 8

9 Konfidentialitetskravet betyder (Hwang och Nilsson 2003:63) att deltagarnas personuppgifter behandlas konfidentiellt så att obehöriga inte kan komma åt dem. Under lektionerna och efter temats genomförande förvarades elevernas arbetsmaterial inlåst i ett skåp så att ingen utomstående kunde komma åt dem. Namn på skolan och eleverna är även anonymiserade. Med nyttjandekravet menas (Hwang och Nilsson 2003:63) att uppgifter som samlas in om deltagarna endast får användas för forskningsändamålet. Elevernas uppgifter användes endast som analysredskap för utvecklingsarbetet. 9

10 4 Resultat I detta kapitel redogör jag för mina resultat. Jag presenterar först hur jag introducerade temat och syftet med de olika momenten och sedan presenterar jag vad som framkom vid de frågor jag ställde i början av temat, frågorna vid utvärderingen i slutet av temat och vid intervjuerna. 4.1 Resultat: Genomförande Jag introducerade sagotemat genom att fråga eleverna vad de tycker om sagor och vad en saga vanligtvist handlar om för att få reda på elevernas kunskaper om sagor. Då framförde eleverna alla möjliga berättelser och ramsor som de tidigare läst. Det visade sig att eleverna inte riktigt hade koll på vad en traditionell saga är. Men när jag visade sagoböcker som exempelvis Rödluvan och vargen nämnde eleverna en del traditionella sagor som de kände igen sedan tidigare som Askungen och Den fula ankungen. Därefter läste jag en saga för att koppla samtalet om vad en saga är till att få lyssna till en saga. Jag skrev även ner punkter på tavlan om sagans struktur; inledning, handling, figurer och slut för att eleverna tydligt skulle få se sagans delar. Denna struktur döpte vi till sagostrukturen och den skulle användas som stöd för eleverna i deras skrivande. Sedan fick varje elev anonymt skriva ner vad de tycker om att läsa och skriva för att jag skulle få reda på elevernas tidigare erfarenheter kring läsning och skrivning. Jag valde att eleverna skulle skriva svaren för att de skulle öva sig på att skriva ner sina tankar. Svaren eleverna skrev skulle utgöra grunden för utvärderingen av temat. Eleverna fick sedan skapa sin sagobok som de skulle samla sina skrivna sagor i och de skrev därefter en kort saga utifrån sagostrukturen för att öva sig på att skriva en saga. Detta tog en hel dag att genomföra. Under sagotemat fick eleverna även tillsammans skapa en saga utifrån bilder på sagofigurer. Var och en fick en sagofigur, presenterade den och framförde sina idéer om vad sagan skulle handla om. Jag skrev upp elevernas idéer på tavlan och vi hjälptes åt att skapa sagan i form av inledning, handling och slut och döpte den till Klassens saga. Syftet var att eleverna skulle få igång sin fantasi kring sagor, delta och tillsammans skapa en saga. Eleverna fick även dramatisera denna saga där syftet var att levandegöra figurerna i sagan och uttrycka sig med kroppen. Eleverna fick även se filmatisering av en saga, Prinsessan på ärten, eftersom jag ville presentera sagor på lustfyllt sätt och för att eleverna på ett annat sätt skulle se hur en saga är uppbyggd. Eleverna fick sedan diskutera kring innehållet av filmen för att framföra sina tolkningar av vad de sett. Sagotemat fortskred sedan med att eleverna fick läsa sagor och tala kring sagors innehåll för att få kunskap om hur en saga är uppbyggd. Jag hade valt ut traditionella sagor skrivna av både svenska och utländska författare som eleverna fick läsa för att få en bred bild av sagor. 10

11 För att integrera matematik i temat fick eleverna skapa räknesagor. Jag presenterade först en räknesaga: Två troll leker sedan kommer ytterligare ett troll som fick vara med att leka, hur många troll blev det sammanlagt?. Eleverna fick sedan svara hur många troll det blev sammanlagt för att vara delaktiga i sagan. Därefter fick eleverna sitta i par och skapa egna räknesagor där de samtalade, ritade och skrev text till räknesagan. Syftet var att eleverna skulle få samarbeta och utveckla sina språkliga färdigheter genom att tala, rita och skriva. Vi gick även till ett bibliotek nära skolan för att eleverna skulle få lyssna på bokprat om sagor där de fick lyssna på modernare sagor än de sagor vi arbetat med. Syftet var att eleverna skulle bli presenterade för sagor och få tala kring sagornas innehåll. Eleverna fick sedan låna sagor som de skulle läsa under lektionerna. Dessa sagor läste eleverna både för sig själv för att utveckla sin läsförmåga, och för varandra för att de tillsammans skulle diskutera kring tankar som väckts i sagan. Under första veckan fick eleverna lyssna på sagor, skriva en kort saga, dramatisera, läsa och tala kring sagor för att få kunskap om sagor så att de i fortsättningen lättare skulle kunna skriva sagor. Under andra veckan fick varje elev skriva en längre saga än den första för att utveckla sin skrivförmåga där eleverna fick använda sagostrukturen som stöd i sitt skrivande. De ritade även bilder till sina sagor för att i bild uttrycka sig och tydliggöra sagans innehåll. Efter att ha läst elevernas skrivna sagor såg jag att de hade skrivit mer text än den första sagan och det syntes tydligt att de hade skrivit utifrån sagans struktur där alla delar fanns med. Under tiden de arbetade gav jag eleverna muntlig respons där vi även pratade om när man ska använda stor bokstav och punkt för att skriva på rätt sätt. För att integrera teknik i temat fick eleverna bygga sagoslott där de använde kartonger, tomma toarullar, saxar och målarfärg. Syftet var att eleverna skulle arbeta kreativt där var och en byggde sitt eget slott utifrån sin fantasi. Jag läste sagor för eleverna under hela temat, exempelvis Bockarna Bruse, där eleverna tillsammans med mig fick vara med att läsa genom att låta som de olika bockarna. Detta gjorde jag för att visa att läsning är lustfyllt. För att integrera fler sinnen i lärandet hos eleverna sjöng vi även en sång som tillhör sagan. Eftersom nästan alla elever har annat modersmål än svenska läste jag ett par utländska sagor, exempelvis Syrsan och myran, för att alla elever skulle få kunskap om utländska sagor. Eleverna fick även jämföra dessa sagor med de nordiska sagorna vi läst för att se likheter och skillnader mellan olika sagor. Genom att leka sagolekar integrerades även idrott i temat där eleverna blev uppdelade i två lag, syrsorna och myrorna, för att fysiskt medverka i sagan vi läst. Det gick till på så sätt att jag ropade antingen alla syrsor eller alla myror och då skulle eleverna passa en boll till sina lagkamrater. Syftet var att eleverna skulle få arbeta med kroppen och samarbeta med varandra. Eleverna fick även läsa för yngre förskolebarn för att öva sig på att läsa högt, väcka nyfikenhet hos andra barn och påverka barnen att få lust till att läsa. 11

12 Under andra veckan hade eleverna skrivit två sagor i sin sagobok och för att lära sig av varandras kunskaper kring sagor fick eleverna uppgiften att skriva en saga i par. Vissa elever hade lättare än andra att samarbeta och efter att ha läst elevernas sagor såg jag tydligt att olika idéer hade sammanförts till en gemensam saga. Eleverna fick även redovisa sina sagor för att presentera sagor för varandra. Under tredje veckan fick eleverna brevväxla sagor med varandra där två elever skulle byta sagor med varandra. Syftet var att eleverna under tiden de skriver ska reflektera hur man måste skriva för att andra ska förstå sagan och inse att man faktiskt förmedlar ett visst budskap till den som läser. När eleverna sedan läste varandras sagor tog eleverna till sig idéer om det andra hade skrivit. Under brevväxlingen fick eleverna både skriva och läsa för att utveckla sin förmåga i läs och skrift. För att eleverna skulle reflektera kring sina kunskaper om vad vi arbetat med under sagotemat fick eleverna gå ut på tipspromenad för att svara på frågor kring sagorna vi läst. Frågorna handlade exempelvis om hur många bockar som fanns med i Bockarna Bruse, om hur en saga vanligtvis börjar och om typiska sagofigurer. Under fjärde veckan fick eleverna tillbaka sina sagoböcker eftersom de skulle läsa sina sagor som de hade skrivit. Sedan skrev de en sista saga där de skulle lägga ner mer energi på att skriva än de tidigare sagorna. Syftet var att utmana elevernas skrivande till en maximal nivå. Som vanligt hade de sagostrukturen på tavlan som stöd men jag märkte tydligt att de flesta eleverna endast lade fokus på sitt eget skrivande. Sedan fick eleverna tillbaka sina slott och sagobilder för att förbereda sig för en utställning som de skulle göra för andra elever på skolan. Elevernas sagoböcker, slott och bilder som de skapat fanns med i utställningen och varje elev presenterade sagor och hur de skapat sina verk. Syftet med utställningen var att eleverna skulle presentera sina verk och vara stolta över vad de framställt och även att eleverna som såg verken skulle väcka sin nyfikenhet för sagor. 4.2 Resultat: Frågor Av frågorna som ställdes i början av temaarbetet framkom att fem elever tyckte om att läsa, fyra tyckte inte om att läsa och två var osäkra. Orsaken till varför eleverna tyckte som de gjorde var olika. De flesta tyckte bara om att läsa utan någon förklaring medan en elev skrev att man kunde läsa om skurkar och en elev att det var spännande att läsa. De elever som inte tyckte om att läsa skrev att läsning är svårt och tråkigt och att det är roligare med bild. De som var osäkra skrev att ibland är det kul att läsa och ibland inte. På frågorna angående skrivning tyckte fyra elever om att skriva, fem elever tyckte inte om att skriva och två elever var osäkra. De som tyckte om att skriva hade olika argument: roligt att skriva presenter, kul att skriva lappar till kompisar. De elever som inte tyckte om att skriva skrev att det var jobbigt, mycket text och kan bli fel när man skriver. De som var osäkra skrev att det var lite tråkigt. Efter genomförandet av sagotemat utvärderade jag temat genom att fråga eleverna om vad de tyckte om sagotemat och om de hade lärt sig något. På frågan om 12

13 sagotemat svarade fyra elever att sagotemat hade varit kul för att man fick skriva egna sagor. En elev tyckte att det var kul för man fick fantisera. En annan elev tyckte att det var bra att man fick lära sig hur en saga börjar och slutar. En elev tyckte att det var intressant att läsa sagor. Två elever tyckte att det var kul att bli en egen författare. En elev tyckte att sagotemat var positivt för att killarna inte var stökiga och en annan tyckte bra om sagotemat för att man fick samarbeta. På frågan om eleverna hade lärt sig något svarade tre elever att de hade blivit bättre på att fantisera och en elev att hon blivit bättre på att tänka själv. Fyra elever svarade att de hade blivit bättre på att skriva, göra snyggare bokstäver och använda små bokstäver. Tre elever svarade att de hade blivit bättre på att läsa sagor och rita snygga bilder. 4.3 Resultat: Intervjuer I det följande återger jag i form av referat mina intervjuer med fem elever i klassen. Intervju med Anton Anton tyckte att sagotemat var bra för att man har läsit och skrivit. Han har lärt sig att skriva bättre. Det som var roligast var lektionen om Bockarna Bruse. Han vet inte riktigt vad som var minst roligt. Han säger att det är jobbigt att läsa. Han gillar att skriva om drakar. Intervju med Maria Maria tyckte att sagotemat var bra för att man fick hitta på själv, det var ingen som bestämde. Hon tycker att hon blivit bättre på att skriva sagor och att det var roligast att bygga sagoslott. Inget var tråkigt. Det är enkelt och kul att läsa men jobbigare att skriva för att musklerna arbetar mer då. Intervju med Robin Sagotemat var kul för att det är roligt när man skriver själv. Robin tycker att han blivit bättre på att skriva. Det som var roligast var att skriva i sagoboken. Det var tråkigt att vi inte läste tjocka böcker. Han tycker att det är lätt att läsa och roligast att läsa fotbollsböcker. Han tycker att det går bra att skriva. Intervju med Malin Malin tycker att sagotemat har varit jätteroligt för att man fick rita och läsa och det gillar jag. Hon har lärt sig att skriva lite bättre och tyckte att det var roligast att göra framsidan på sagoboken. Hon vet inte vad som varit minst roligt. Hon tycker att det är intressant att läsa. Hon säger att det är sådär att skriva för att ibland är det jobbigt och ibland bra. 13

14 Intervju med Danny Sagotemat var lite kul för att man fick skriva sagor. Danny tycker att han har blivit bättre på att läsa och lärt sig att göra sagor. Det han tyckte var roligast var att man fick jobba själv. Inget var mindre kul. Det är sådär att läsa böcker. Det är lätt att skriva. 14

15 5 Diskussion I detta kapitel diskuterar jag de olika momenten i utvecklingsarbetet i den ordning de utfördes, kopplat till den valda litteraturen, frågorna och intervjuerna. Antalet lektioner, cirka 20 lektioner, i sagotemat var lagom eftersom eleverna fick tid att bekanta sig med sagor vid många tillfällen. Eftersom sagotemat sträckte sig under relativt lång tid fick eleverna möjlighet att arbeta med sagor i olika uttryckssätt vilket bidrar till att temat blev givande för många elever. Det var lätt att integrera sagotemat med olika ämnen så att eleverna kunde upplevde en helhetsbild i sin skolundervisning. Lektionsinnehållet planerades utifrån mina egna idéer och inspiration av litteratur jag tagit del av. Genom reflektioner kring temats olika moment ser jag att en del förändringar kan göras i detta tema. Jag upplevde att introduktionen var bra eftersom eleverna fick diskutera kring sina tidigare kunskaper om sagor och enligt Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007:47) är det viktigt att läraren i ett temaarbete utgår från elevernas erfarenheter för att utveckla elevernas kunskaper. Men jag skulle kunna presentera sagan på ett mer lustfyllt sätt genom att överaska eleverna till en sagovärld med nedsläckt belysning i klassrummet så att de hade blivit mer nyfikna. Sagan jag läste fick däremot eleverna att uppdatera sina kunskaper om sagor eftersom de fick lyssna till en saga. Sagostrukturen som jag visade eleverna gav eleverna en tydligare bild av vilka delar som ingår i en saga. Frågorna som eleverna fick svara på i början av temat utgjorde en bra grund för utvärderingen av temat, då det blev synligt vad eleverna ansåg om läsning och skrivning. Det var intressant att jämföra dessa svar med utvärderingen i slutet eftersom de flesta elever fått en positivare syn på läsning och skrivning jämfört med i början av temat. Genom att observera eleverna under tiden de skapade en gemensam saga såg jag att det var en lustfylld lektion eftersom eleverna nämnde en hel del förslag om vad sagan skulle handla om. Detta var dels positivt eftersom eleverna tyckte det var kul att skapa en saga, och dels negativt eftersom vissa elever upplevde att deras idéer inte riktigt ingick i sagan. Här fick jag tala om att vi utifrån en sagas struktur ska hjälpas åt att sammanföra alla idéer, vilket inte var lätt, men efter att ha kämpat blev alla elever nöjda med resultatet av sagan. Genom reflektioner kring elevernas svar i utvärderingen ser jag att eleverna uppskattat att man fick fantisera och samarbeta. Under dramatisering av denna saga fick eleverna läsa upp ett antal rader ur sagan där eleverna var duktiga på att levandegöra figurerna i sagan. När eleverna såg sagofilmen Prinsessan på ärten fick eleverna uppleva att sagor inte endast finns skrivna i form av böcker utan även som film. Eleverna fick sedan tala kring hur de tolkat filmen och enligt min uppfattning tog eleverna till sig varandras tolkningar under samtalet vilket bidrar till att eleverna får nya tankar. Som Garme (1992:112) hävdar utvecklar elever nya erfarenheter i samtal. 15

16 Tematisk undervisning innebär enligt Nilsson (2007:15) att olika ämnen integreras med varandra och därför valde jag att eleverna bland annat skulle arbeta matematiskt genom att skriva räknesagor. Trageton (2005:9) menar att när elever arbetar skriftligt tillsammans talar de även med varandra vilket stimulerar deras muntliga kompetens. När eleverna skrev sina räknesagor kom vissa elever inte överens om vilka figurer som skulle finnas med, eller om det skulle vara en additions- eller subtraktionssaga. Dessa elever ville hellre arbeta individuellt och då märkte jag att eleverna inte vant sig vid att samarbeta. Jag fick hjälpa eleverna att komma överens genom att tala om att de skulle försöka få med varsin sagofigur vilket bidrar till att sagan blir fantasifull. Eleverna fick viljan att slutföra uppgiften och därför skapades gemensamma räknesagor och jag avslutade lektionen med att berömma dem och talade om fördelar med att samarbeta. Bokprat i biblioteket (se 4.1) anser jag var ett bra inslag eftersom eleverna fick lyssna till sagor i en miljö med massor av olika böcker. Arnqvist (1993:77) hävdar att elever får lust att vilja läsa böcker när de har tillgång till texter i sin omgivning. När vi återvände till klassrummet var eleverna ivriga på att läsa sina lånade böcker vilket visade mig att eleverna fått läslust. Enligt Trageton (2005:53) är det viktigt att elever som går i skolans tidigare år får utveckla läslust och skrivglädje. Därför fick eleverna läsa sagor som de själv valt ut och även skriva sagor utifrån sin fantasi i sina sagoböcker. Samtidigt anser jag att det är viktigt att eleverna har en struktur att utgå ifrån så att de känner ett stöd i sitt skrivande och därför skrev eleverna sagor utifrån sagostrukturen. Genom reflektioner kring elevernas svar i utvärderingen ser jag att eleverna uppskattade sagoläsning och sagoskrivning där vissa blivit bättre på att läsa och där andra upplevt sig som författare. Utifrån intervjuerna ser jag att många elever uppskattade att man fick skriva sagor utifrån sin egen fantasi. Skrivning och läsning förutsätter varandra enligt Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson (2007:113) och därför har syftet med att skriva bland annat varit att utveckla läsförmågan. Under sagotemat har jag försökt att få dessa förmågor att samspela genom att utföra övningar där eleverna fått läsa och skriva. Jag rättade inte elevernas sagor för att jag märkte att ju mer eleverna läste sagor tog de till sig ord och det är just vad Bergöö, Jönsson och Nilsson (1997:35) hävdar att elever lär sig stava omedvetet när de läser och skriver. Genom reflektioner kring elevernas svar i utvärderingen tyckte en del elever att de blivit bättre på att läsa och en del att de blivit bättre på att skriva och använda små bokstäver. Elever i yngre åldrar har enligt Nilsson (2007:226) stort behov att uttrycka sig på olika sätt och därför ska läraren planera olika aktiviteter. Eleverna fick under sagotemat exempelvis rita bilder och bygga sagoslott. Enligt min erfarenhet tar elever till sig kunskap utifrån sitt sätt att lära och därför fick eleverna arbeta med olika moment. Eleverna fick bland annat rita bilder till sina sagor där de tydliggjort sagans innehåll och det visade mig att de formulerat sagan i bild. Eleverna fick även bygga sagoslott utifrån sin fantasi där många ritat sagofigurer på slotten, vilket visade mig att eleverna tagit till sig kunskap om sagor. Det blev alltså lättare för mig att se vad eleven tagit till sig när de fick uttrycka sig på olika sätt. Pramling Samuelsson och 16

17 Mårdsjö Olsson (2007:47) betonar att elever ska kunna ge uttryck för sina tankar på olika sätt genom att exempelvis måla. Det är enligt Lundberg och Herrlin (2005:18) viktigt att elever får läsa texter som de kan relatera till och därför valde jag både sagor utifrån svensk kultur och utländska sagor som vi läste. I kursplanen i svenska (Kursplaner för grundskolan 2000) står det även att elever ska möta litteratur från olika länder för att förstå kulturell mångfald. Eleverna i klassen har sitt ursprung från många olika länder och därför läste vi sagor från Indien, Frankrike, Turkiet, Finnland och Kina och endast vissa elever kände igen dessa. Jag hade förväntat mig att fler elever skulle känt igen dem eftersom jag trodde att sagorna varit en del av deras uppväxt men efter att en del elever talat om att de inte brukar läsa hemma var det inte konstigt att eleverna inte kände igen dessa. Detta är enligt min tolkning ytterligare en orsak till att vissa elever inte utvecklat läslust. Enligt Lundberg och Herrlin (2005:18) påverkar elever varandra till att läsa och därför fick eleverna läsa sagor för yngre barn och enligt min erfarenhet övade eleverna samtidigt sig på att redovisa. Eleverna skrev och läste sagor till varandra och Trageton (2005:86) menar att brevväxling är stimulerande för elevernas skrivning eftersom de reflekterar då kring hur en läsare ska uppfatta texten. Även Bergöö, Jönsson och Nilsson (1997:23) betonar att eleverna under sitt skrivande måste sätta sig in i läsarens perspektiv så att texten blir begriplig för den som läser. För att utmana elevernas skrivning fick de uppgiften att skriva en sista saga med mer text där de skulle skriva så bra de kunde. Trageton (2005:79) hävdar att läraren ska uppmuntra eleverna att förbättra sin text till en maximal nivå. Jag utgick ifrån eleverna olika läs- och skrivnivåer när jag uppmuntrade dem, så att varje elev utmanades utifrån sina kunskaper. Taube (2007:103) anser att det är viktigt att eleverna har en positiv självbild så att de utnyttjar sina kunskaper under exempelvis skrivning. När jag berömde elevernas skriva sagor fick eleverna bekräftelse på att de skriver bra och det ledde till att eleverna ville skriva. Förutom muntliga kommentarer skulle jag kunna skriva kommentarer i deras sagor men jag undvek det för att inte förhindra eleverna att skriva fritt utifrån deras fantasi. När eleverna väl frågade mig om de stavat rätt eller vart punkt ska vara, talade jag om vad de kunde ändra. Reflektioner kring temats olika moment och elevernas svar i utvärderingen visar att de flesta elevers läs- och skrivförmåga har utvecklats på så sätt att de kan läsa bättre vilket enligt min tolkning beror på att de läst olika sagor vid många tillfällen. Vissa anser att de kan skriva bättre vilket enligt min tolkning beror på att de skrivit sagor som utmanade deras skrivning. Jag har upplevt att när elever får läsa och skriva under olika tillfällen som de upplever som lustfyllt leder det till att elevernas läs- och skrivförmåga utvecklas. För att presentera sina sagor och andra verk för elever på skolan hade eleverna en utställning. Eleverna hade blivit medvetna om utställningen tidigare där de förberett sig på vilka sagor de skulle läsa och därför tror jag att presentationerna gick så bra och de elever som lyssnade var nyfikna på verken. 17

18 Genom att eleverna fick svara på frågor i början av temat fick jag reda på elevernas inställning om att läsa och skriva där eleverna tyckte olika om läsning och skrivning. Genom att utföra ett sagotema fick eleverna arbeta med läsning och skrivning på olika sätt där elever uppskattat vissa moment mer än andra. Detta beror enligt min uppfattning på att elever har olika intressen och därför planerade jag ett tema där eleverna fick uttrycka sig med olika sinnen. Jag anser att det är svårt att få alla elever att uppskatta alla moment eftersom de har olika intressen. Utifrån Lpo94:11 ska man sträva efter att elever utvecklar nyfikenhet och lust att lära vilket jag har haft som utgångspunkt i temat. Jag anser att man som lärare måste vara beredd att ändra sin planering beroende på hur eleverna upplever undervisningen där jag ibland var tvungen att låta den elev som hade svårt att uttrycka sig skriftligt istället få uttrycka sig muntligt. Eftersom jag hade ett syfte med de olika momenten gjordes dessa ändringar endast vid vissa tillfällen, medan jag för det mesta sade att eleverna skulle försöka. Trageton (2005:7) belyser att det finns ett samband mellan att tala, läsa, lyssna och skriva och att dessa områden ska samspela. Genom att till sist utvärdera temat genom frågor och intervjuer fick jag reda på vilka förmågor eleverna utvecklat och moment de uppskattat. Det var kul att se att eleverna utvecklat olika förmågor och jag hade inte förväntat mig så stor utveckling hos vissa. En elev var exempelvis osäker på vad han tyckte om att läsa i början av temat men talade sedan om i intervjun att det är lätt att läsa och hade till och med fått intresse för en viss genre, fotbollsböcker. 18

19 6 Slutsatser Då ett av syftena var att utveckla arbetssätt för att öka elevernas läs- och skrivintresse anser jag att temat varit lyckat eftersom många elever utifrån utvärderingen tyckt att det varit intressant att läsa och andra att det varit kul att skriva. Syftet var dessutom att stärka elevernas läs- och skrivförmåga och många elever ansåg att de blivit bättre på att skriva och andra att de blivit bättre på att läsa. För de elever som fortfarande anser att läsning och skrivning är svårt ibland gav sagotemat många bra övningar att utveckla deras läs- och skrivförmåga. Jag rekommenderar att man som lärare genomför ett sagotema för att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga eftersom eleverna får arbeta med olika sinnen som tala, skriva, måla, läsa och lyssna vilket gör att läs och skriv blir lustfyllt. Under ett sagotema uppfyller man även mål utifrån kursplanen i svenska (Kursplaner för grundskolan 2000) exempelvis att elever utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur [ ], Utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd. Jag anser att ett sagotema kan pågå under längre period eftersom man kan arbeta med många olika moment och ju mer elever läser och skriver desto mer utvecklar de sin läs- och skrivförmåga. Dock bör temat genomföras under vissa tillfällen under en hel period så att temat inte blir tjatigt för eleverna. Det har varit kul att se hur elevernas läsintresse utvecklats under temat då de velat läsa egna och andras sagor. Elevernas skrivning har även utvecklats vilket jag märkte när jag tog del av elevernas sagor där de skrivit mer utförligt och flytande. Eleverna talade även om vad de uppskattat under temat, exempelvis att det var lättare att komma på vad de skulle skriva om än tidigare. Jag kan dra slutsatsen utifrån elevernas arbeten och utvärdering att elevernas läs- och skrivintresse ökats och att eleverna utvecklat olika sidor i sin läs- och skrivförmåga. Om elever får möjlighet att arbeta med att läsa och skriva i olika moment anser jag att de kan utveckla sina språkförmågor. Det är viktigt att man som lärare är väl förberedd i sin undervisning och medveten om vad målet är att eleverna ska utveckla så att man kan anpassa olika moment till elevens sätt att lära. 19

20 Källförteckning Arnqvist, Anders, 1993: Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. Bergöö, Kerstin, Jönsson, Karin & Nilsson, Jan, 1997: Skrivutveckling och undervisning. Lund: Studentlitteratur. Garme, Birgitta, 1992: Låt oss tala om saken. I: Strömquist, Siv (red.), Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur. S Hwang, Philip & Nilsson, Björn, 2003: Utvecklingspsykologi. 2 uppl. Stockholm: Natur och Kultur. Kursplaner för grundskolan, Kursplan i svenska. Stockholm: Skolverket. %20Svenska Kåreland, Lena, 2001: Möte med barnboken. 2 uppl. Stockholm: Natur och Kultur. Lpo-94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket och CE Fritzes AB, Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina, 2005: God läsutveckling Kartläggning och övningar. 2 uppl. Stockholm: Natur och Kultur. Nilsson, Jan, 2007: Tematisk undervisning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte, 2007: Grundläggande färdigheter och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur. Taube, Karin, 2007: Läsinlärning och självförtroende Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 4 uppl. Norstedts Akademiska Förlag AB. Trageton, Arne, 2005: Att skriva sig till läsning. Stockholm: Liber. 20

21 Bilaga 1 Hej föräldrar/vårdnadshavare! Här kommer information angående mitt arbete på Blåskolan. Mitt namn är Teodora och jag läser sista terminen i lärarprogrammet och ska nu skriva mitt examensarbete utifrån ett sagotema med eleverna i 2c. Sagotemat kommer att pågå under v.40 till v.43. Eleverna kommer att bli introducerade om sagotemat under första lektionen och sedan kommer eleverna tillsammans med mig att låna och läsa egna sagor, skriva sagor, måla, pyssla och träna på en gemensam pjäs. Syftet med sagotemat är att eleverna ska få intresse för läsning, kunskap om traditionella svenska sagor och en del utländska sagor och på så sätt utveckla sin läsoch skrivförmåga. I läroplanen i svenska står det att skolan ska sträva mot att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära. Genom att låta eleverna läsa och skriva på ett intressant sätt genom sagotemat tror jag definitivt att eleverna kommer att få lust att lära. Examensarbetet går ut på att det ska ske en förändring i elevernas läs- och skrivförmåga där jag kommer att låta eleverna skriva egna sagor i sina sagoböcker under hela perioden och se hur elevernas sätt att skriva sagor utvecklas. I början av temat kommer jag även att fråga eleverna vad de tycker om att läsa och skriva, och sedan ta reda på vad eleverna tycker i slutet av temat, om de ändrat uppfattning och fått intresse för läsning och skrivning. Jag kommer att samla in elevernas skrivna sagoböcker, loggböcker och bilder konfidentiellt vilket innebär att det inte går att utläsa namn på eleverna, årskurs eller skola. Jag kommer även att fotografera eleverna och deras arbeten och behöver därför Ert godkännande som vårdnadshavare. Har ni frågor eller funderingar är ni välkomna att höra av er. Varma hälsningar Teodora Jag godkänner att Teodora Kaya får fotografera mitt barn under temaarbetet och ta del av mitt barns arbetsmaterial och sagobok som analysredskap i samband med hennes Examensarbete. Blåskolan den / 2010 Underskrift 21

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22

Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Läsanvisningar till Läs- och skrivundervisning i de tidigare skolåren. Fördjupning Vt-06 vecka 13-22 Detta är en kurs som skall fördjupa dina kunskaper i och om läs- och skrivundervisning. Du har en grund

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Bonusmaterial Hej Kompis!

Bonusmaterial Hej Kompis! Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015

Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012-2013

Kvalitetsdokument 2012-2013 Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll. Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande

Karin Jönsson och Jan Nilsson. Elevernas skrivande Karin Jönsson och Jan Nilsson Elevernas skrivande I reportaget Ta ut svängarna samtala, läs och skriv, liksom i beskrivningen av undervisningen på Bodetorpsskolan framgår att skrivandet utgör en stor och

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i

Läs mer

Boken om svenska för 3:an

Boken om svenska för 3:an Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre

Malmö högskola Lärarutbildningen Självständigt arbete på grundnivå del II Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Vivien Mach Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för inlämning:

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan Utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR Läroplan för grundskolan Målområden Läroplan för förskolan Målområden Läroplan för gymnasieskola

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1:

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två

Läs mer

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation? 1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket

Läs mer

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass. www.hoglandsskolan.stockholm.se Verksamhetsplan Höglandskolans Förskoleklass www.hoglandsskolan.stockholm.se 1 Förskoleklassen Tiden i förskoleklassen ska vara lustfylld, med fokus på gemenskap och glädje. En tid där barnen i lugn och

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Arbetsplan läsåret 2010-2011 Håksberg/Sörviks rektorsområde. Håksberg är beläget ca 6 km utanför Ludvika, rekorsområdet omfattar förskola, förskoleklassår 6 och fritidshem. Arbetsplanen för Håksberg är

Läs mer

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Arbetar ämneslärare språkutvecklande? Camilla Borg Carenlöv 2012 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska språket Svenska som andraspråk 31-60 hp Handledare: Olle Hammermo Examinator:Ulrika Serrander Sammandrag

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef

21 dec 2015. Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef Hej! Nu är det snart dags att avsluta det här året på Fårdala Simmets förskolor Båten, Gunghästen, Pusslet och Sagan för att fira jul och nyår. Jag önskar att ni alla får umgås med era barn, nära och kära

Läs mer

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

SKAPANDE SKOLA 2015-16

SKAPANDE SKOLA 2015-16 2015-16 Nu finns möjlighet att under läsåret 15-16 göra Skapande skola-projekt på Din skola. Falkenbergs kommun har av Kulturrådet beviljats medel för att genomföra konstnärliga projekt för årskurs F-9

Läs mer

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Resultat Gräsö skola Östhammars kommun läsåret 2014/2015 20150611 KVALITETSRAPPORT GRUNDSKOLA FRITISHEMMET Denna kvalitetsrapport innehåller inga tabeller eller diagram över resultaten.

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Boken handlar om: När morfar kommer på besök, får Viggo ett gevär av honom. Mamma är rädd. Hon tycker att Viggo är för liten, för att ha ett gevär. Mamma gömmer geväret, och Viggo blir jättesur.

Läs mer

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument

Läs mer

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer