Trafik- och bullerutredning för ny skola i Hököpinge Vellinge kommun

Trafik- och bullerutredning för ny skola i Hököpinge Vellinge kommun

Trafik- och bullerutredning för ny skola i Hököpinge Ramboll Malmö Beställare: Vellinge kommun (Johan Mattisson) Uppdragsnummer: 1320039888 Datum: 2019-01-28 Utgåva: 0.6 Delleverans Uppdragsledare: Lukas Lindgren Handläggare trafik: Sofia Persson Teknikansvarig buller: Karl Thurén Handläggare buller: Amanda Engström Granskare: Matilda Brogård 2

INNEHÅLL INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR TRAFIKMÄTNING ALLMÄNT OM TRAFIK VID SKOLOR ALTERNATIV FÖR ANGÖRING OCH PARKERING TRAFIKALSTRING (BIL) TRAFIKALSTRING (GÅNG, CYKEL, BUSS, LEVERANSER) REKOMMENDATIONER REFERENSER 4 6 10 11 14 17 20 22 27 BILAGA 1: BULLERUTREDNING 3

INLEDNING BAKGRUND Vellinge kommun planerar nybyggnation av en skola i Hököpinge, en tätort som ligger 2-3 km norr om centrala Vellinge. Skolan ska lokaliseras i västra delen av orten utmed gamla Vellingevägen. Det planeras för omkring 550 elever i årskurs F-9. Utöver skolverksamheten ska området innefatta en sporthall. Kommunen har tagit fram förslag på hur fastigheten kan disponeras. Orienteringskarta, skolans lokalisering markerad med blått. 4

INLEDNING UPPDRAGET Ramboll fick i uppdrag att utföra en trafik- och bullerutredning. Trafikutredningen inleds med en bedömning av trafiksituationen för två olika utformningsförslag. Därefter följer trafikalstringsberäkningar och trafikutläggningar för de båda alternativen. Vidare redovisas trafiksäkerhetseffekterna liksom förslag på åtgärder om sådana ansågs nödvändiga. Trafikutredningen avslutas med en samlad bedömning och rekommendationer och därefter redovisas bullerutredningen. BENÄMNING AV GATOR På kartor benämns både genomfartsleden genom Hököpinge och den lilla lokalgatan som går längs skoltomten som Vellingevägen. För att skilja vägarna åt benämns genomfartsleden i denna rapport istället väg 500, medan gatan längs skoltomten benämns gamla Vellingevägen. Gamla Vellingevägen Väg 500 Kartbild från Google. 5

FÖRUTSÄTTNINGAR ÖVERGRIPANDE TRANSPORTNÄT Det övergripande transportnätet kan ses i figuren nedan. Från Hököpinge kan transport mot de större närliggande orterna ske via mindre vägar med varierande hastighetsbegränsning eller via anslutning till motorvägen E6/E22 mot Malmö eller Trelleborg. Påfarter till E6/E22 finns dels norr om Vellinge omkring 1-1,5 km söder om Hököpinge, dels cirka 6 km norr om Hököpinge, i ett läge mellan Tygelsjö och Malmö. Övergripande transportsystem. 6

FÖRUTSÄTTNINGAR GÅNG- OCH CYKELNÄT I Hököpinge finns vissa separerade gångoch cykelbanor men cykling sker främst i blandtrafik. Gamla Vellingevägen ingår i den nordsydliga länken för gående och cyklister som förbinder Hököpinge med Vellinge i söder och Gessie, Tygelsjö och vidare Malmö i norr. Sträckan nyttjas som pendlingssträcka för cyklister mellan Vellinge och Malmö, en sträcka om ca 20 km. Cykelstråket passerar en del trafikerade vägar, dels Bruksvägen i Hököpinge men också väg 500 strax söder om Gessie, i samband med att cykelbanan byter sida. Passagerna är inte hastighetssäkrade. Gång- och cykelnät. 7

FÖRUTSÄTTNINGAR KOLLEKTIVTRAFIK Regionbusslinje 150 mellan Malmö och Vellinge angör längs väg 500 vid hållplats Snickarevägen, vilken ligger cirka 200 m från skolområdet. Bussen har en turtäthet på 4 turer per timme på morgonen och eftermiddagen under vardagarna, i övrigt två turer per timme. Under helgen trafikerar bussen med 30-minuterstrafik under stora delar av dagen. Hållplatsen är väderskyddad i båda riktningar och den östra är utrustad med ytterligare cykelparkering och postlåda. Tillgängligheten till hållplatserna är något bristfällig då passage i plan av Vellingevägen krävs och det saknas en hastighetssäkrad sådan. BILNÄT Väg 500 förbinder Hököpinge med Tygelsjö i norr om med Vellinge i söder. I båda riktningar leder väg 500 till påfarter till väg E6/E22. Gamla Vellingevägen tillåter biltrafik i båda riktningar men gatan är för smal för att tung trafik ska kunna mötas på ett bra sätt på del av sträckan. 8

FÖRUTSÄTTNINGAR UPPTAGNINGSOMRÅDE Det primära upptagningsområdet för den nya skolan är förutom Hököpinge även kringliggande orter så som Gessie villastad och Hököpinge kyrkby. En del elever förväntas komma från kommunens huvudort Vellinge liksom från Tygelsjö och andra orter norr om kommungränsen. Elever förväntas också komma från omkringliggande landsbygdsområden. FRAMTIDA UTBYGGNADSPLANER Hököpinge är en ort under utveckling och det planeras för flertalet exploateringar på orten, i Skolans primära upptagningsområde inringat. huvudsak bostäder. En del befintliga gator planeras få ny utformning, exempelvis Mossahusvägen med gång- och cykelbanor på båda sidor av gatan samt trädrader. 9

TRAFIKFLÖDEN Vellinge kommun utförde i november 2018 slangmätningar i Hököpinge. På gamla Vellingevägen var antalet fordon/vardagsdygn 30 st (varav 3 % tung trafik) och på Mossahusvägen var antalet 500 st (varav 4 % tung trafik). Utöver dessa mätningar finns i området kring Hököpinge punkter där Trafikverket har gjort ådt-skattningar, se figuren. Kommunens slangmätning samt årsmedeldygnstrafik enligt Trafikverket, *mätmetod: Ådt-skattning med osäkerhet. 10

ALLMÄNT OM TRAFIK VID SKOLOR (1) Enligt 8 kap. 9 i Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ska det på tomten eller i närheten av den finnas lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. Om tomten ska bebyggas med förskola och skola ska det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering, ska det i första hand ordnas friyta. Sverige lyder under FN:s barnkonvention som handlar om att barnets bästa ska beaktas vid beslut som rör barn och att barnen har rätt till utveckling (UNICEF 2009). Skolområdens utformning är relevant för barnen och beslut i frågorna ska utgå från barnens bästa. De nationella transportpolitiska målen säger att trafikmiljöer ska uppfattas som trygga och säkra av barnen samt att förutsättningarna för barnen att röra sig på egen hand bör öka (Näringsdepartementet 2009). Ofta står olika intressen i konflikt med varandra och det kan exempelvis handla om framkomlighet för biltrafik mot trafiksäkerhet för barn som gående och cyklister. I och med att Sverige undertecknat barnkonventionen ska trafiksäkerhet för barn prioriteras före bilars framkomlighet. 11

ALLMÄNT OM TRAFIK VID SKOLOR (2) Självständigt resande till och från skolan är utvecklande för orienteringsförmågan och för barnens identitet men också för att få förståelse för trafiken. Ett självständigt skolresande är bättre för miljön och barn erhåller också direkta hälsovinster genom den motion som gång, cykel eller annat liknande färdsätt ger upphov till. Barnen får också bättre ork och uthållighet i skolan. Forskning visar dessvärre att allt färre barn reser på egen hand till skolan idag jämfört med för ett par decennier sedan. En av orsakerna handlar om ett ökat säkerhetstänkande kring barn och trafik i takt med den ökande bilismen. Idag skjutsas många barn i bil och en orsak är att trafikmiljöer med mycket trafik upplevs som osäkra av föräldrar som då väljer att skjutsa. Det skapas en ond spiral med fler bilar och ännu fler föräldrar som väljer att skjutsa (Faskunger 2008). Som barn är leken alltid närvarande och de distraheras lätt och glömmer den omgivande trafiken. Säkra trafikmiljöer för barn kan åstadkommas genom att den fysiska utformningen anpassar fordonstrafiken efter barnen och inte vise versa, exempelvis genom: - Separation i trafiksystemet. Med tydliga gång- och cykelbanor erhålls säkra trafikmiljöer för barn. Det är viktigt att passager i plan hastighetssäkras. - Koncentrera platser för angöring och parkering till områden där barn vistas i liten utsträckning, även om det innebär en omväg för bilisterna. - Planera övriga funktioner så att de separeras från barnens yta i så stor utsträckning som möjligt, detta kan t.ex. handla om skolverksamhetens leveranser. 12

ALLMÄNT OM TRAFIK VID SKOLOR (3) Det är viktigt att säkerställa att de barn som går, cyklar eller åker skolbuss kan ta sig hela vägen fram till skolans entré på ett säkert sätt, separerade från biltrafiken och bilparkeringar. Cykelparkeringarna bör ligga i nära anslutning till entréerna. Föräldrar som skjutsar sina barn till en grundskola (till skillnad från en förskola) behöver vanligtvis inte parkera och följa med barnen in utan det räcker att stanna några få sekunder och släppa av barnen. Då är det inte nödvändigt med parkeringar avsedda för föräldrar, vilka endast utnyttjas på morgonen och eftermiddagen. Om skjutstrafiken till grundskolorna stannar i gatan eller i angöringsfickor, istället för att köra in på parkeringen, undviks att fordon korsar gång- och cykelbanor i onödan. Risken att det skapas trafiksituationer som kan leda till minskad framkomlighet ökar dock. 13

ALTERNATIV FÖR ANGÖRING OCH PARKERING Två alternativ, A och B, för principlösningar gällande angöring och parkering studeras närmare gällande trafikflöden och behov av ombyggnad av gator. 14

ALTERNATIV A Buss och leveranser angör från en slinga i tomtens sydvästra hörn. Parkering för personal och angöring för skjutsande föräldrar nås från Mossahusvägen. Angöring buss och leveranser Personal-P och bilangöring 15

ALTERNATIV B Infarter till såväl personalparkering, angöring för skjutsande föräldrar, skolbuss och leveranser sker via Vellingevägen. Gång- och cykelkopplingar inne på skolområdet studeras närmare i samband med att skolbyggnadens utformning fastställs. Personal-P och bilangöring Angöring buss och leveranser 16

TRAFIKALSTRING (BIL) Oberoende av vilket alternativ som väljs för senare detaljplanering alstrar skolan samma mängd trafik. Skillnaden blir först i nästa steg när trafiken läggs ut på nätet, se kommande avsnitt. Trafiken på vardagar är större än på helgerna, då skolan endast är öppen vardagar. Viss trafik sker ändå på helgen till idrottshallen. Trafikalstring skola Skolan har 550 elever, dessa antas fördelas jämt på årskurs F till 9. Det ger enligt Trafikverkets alstringsverktyg en total alstring av bilresor på 873 stycken per vardag. Detta är dock antalet personförflyttningar, varför antalet fordonsrörelser blir lägre då det kan färdas mer än en person per bil. Parkeringsnormen ger att skolan ska ha cirka 60 parkeringsrutor för personal Därmed antas 60 anställda köra bil Dessa genererar 60*2 = 120 fordonsrörelser per dygn (en när de kör till arbetet och en när de kör därifrån) Resterande biltrafik är 873-120 = 753 personförflyttningar. Dessa består av elever som skjutsas. När barnen skjutsas till skolan antas 2,5 personer i genomsnitt färdas i varje bil, en vuxen och 1,5 barn, då det är vanligt att syskon går på samma skola. När föräldrarna sedan lämnat barnen antas det färdas endast en person per bil. I genomsnitt blir det (2,5+1)/2 = 1,75 personer per bil. Det innebär att elever som skjutsas genererar 753/1,75 = 430 fordonsrörelser per dygn. Skolverksamheten genererar således totalt 120+430 = 550 fordonsrörelser per dygn. Trafikalstring idrottshall (vardagar) Idrottshallen antas användas till fyra träningspass under en vardagskväll. 20 personer antas delta i varje träningspass i genomsnitt. 50 % antas ta sig dit med bil. I genomsnitt antas varje person som tar sig dit med bil generera 2 bilresor (en dit och en hem) En del samåker, vilket ger ett lägre antal. Men barn som tränar kan skjutsas av en förälder som sedan kör hem innan barnet hämtas igen, något som ger ett högre antal. Ett genomsnitt på 2 bilresor bedöms vara rimligt. Det ger totalt 4 * 20 * 50 % * 2 = 80 fordonsrörelser per dygn. Trafikalstring totalt Sammanlagt genererar skolan och idrottshallen 550+80 = 630 fordonsrörelser per dygn (vardagar). 17

TRAFIKUTLÄGGNING, ANTAGANDEN Skolans elever antas vara bosatta enligt följande: 50 % i Hököpinge 10 % totalt i Gessie villastad och Gessie 5 % totalt i Hököpinge kyrkby och landsbygden öster om Hököpinge 10 % i Vellinge tätort 25 % i Tygelsjö och andra orter norr om kommungränsen Antas köra via väg 500 och alltså inte genom Hököpinge på Bangårdsvägen Av barnen som blir skjutsade till skolan antas 40 % bo i Hököpinge och 60 % i övriga orter (eftersom barnen i Hököpinge har närmare till skolan skjutsas de i lägre utsträckning). Föräldrarna som skjutsat barn antas arbeta enligt: 70 % åt norr 25 % åt söder 5 % åt öster För att komma norrut antas hälften av dessa köra norrut på Tygelsjövägen, den andra hälften söderut för att köra på E6/E22 i Vellinge Skolans personal antas till stor del komma väg 500 från söder. Detta eftersom även personal boende norr om Hököpinge får kortast restid om de kör väg E6/E22 via Vellinge. Besökare till idrottshallen på kvällstid antas fördelas på samma sätt som trafiken till skolan. Det ger en fördelning av trafiken till skolan enligt figurerna på nästa sida. 18

TRAFIKUTLÄGGNING, FLÖDESKARTOR Alt A Alt B Trafiken som skolan alstrar beräknas fördelas enligt figurerna ovan vid utformningsalternativ A respektive B. Observera att det endast är trafiken till och från skolan som redovisas, inte den totala trafikmängden på gatorna. Trafiken på gamla Vellingevägen blir större i alternativ B, medan trafiken på Mossahusvägen blir mindre. I övrigt är det inga skillnader mellan alternativen. 19

TRAFIKALSTRING (GÅNG, CYKEL, BUSS OCH LEVERANSER) Skolans elever bedöms ta sig till skolan på följande sätt: Färdmedel Andel Bil 30 % Cykel 45 % Gång 10 % Buss 15 % (Bedömningen bygger bland annat på resultatet från en undersökning i ett tidigare uppdrag som Ramboll utfört i Åhus, Kristianstads kommun. I Åhus var andelen som åkte bil 25 %, cykel 56 %, gång 12 % och buss 7%. I Hököpinge bör andelen som åker bil och buss vara något högre då fler elever bor utanför tätorten. En bilandel på 30 % stämmer även med trafikalstringsberäkningen för bilresor.) Skolans personal bedöms åka bil och buss i större utsträckning än eleverna. Detta eftersom en större andel av dem kan förväntas bo utanför Hököpinge. Leveranser till en skola består i huvudsak av matleveranser, vanligtvis en gång dagligen med tung lastbil. Övriga leveranser är av mer oregelbunden karaktär och kan ske både med lätta och tunga fordon. 20

FÄRDVÄGAR CYKEL OCH GÅNG Gående och cyklister med skolan som målpunkt bedöms använda sig av samma färdvägar. Skolan kan nås från huvudsakligen fyra olika håll (tjocka, röda pilar i figuren). De fyra olika färdvägarna att närma sig skolan bedöms användas i ungefär lika stor omfattning. För elever som bor nära skolan, i både befintlig och planerad bebyggelse, finns möjligheten att även använda andra färdvägar (smala, röda pilar i figuren). Denna angöring bygger på att anliggande detaljplan genomförs. Rörelse enligt blå pil om inte anliggande detaljplan genomförs. Risk för rörelse enligt lila pil om inte skolans entréer och miljö utformas på ett bra sätt där gång- och cykeltrafiken leds bort från gamla Vellingevägen, är speciellt viktigt för alternativ B. 21

REKOMMENDATIONER, ALLMÄNT FÖR BÄGGE ALTERNATIVEN o För att minska risken för genomfartstrafik bör Mossahusvägen och Bangårdsvägen förses med farthinder och avsmalningar. o Antalet in- och utfarter bör minimeras så att korsningspunkterna mellan fordonstrafiken och fotgängarna och cyklisterna minimeras. o Elever som kommer till fots, med cykel eller med buss ska inte behöva korsa parkering eller körvägar för bilar då det är osäkra trafikmiljöer. o Kommunens parkeringsnorm för skolverksamheter bör följas. o Om det finns behov av att spara in på marken för att säkerställa tillräcklig friyta för skolbarnen kan angöring för personbil (skjutsande föräldrar), skolbuss och leveranser eventuellt anordnas i gatan (eller i angöringsfickor). En sådan lösning bidrar också till att stora mängder fordon, varav vissa är tunga fordon, inte behöver korsa gång- och cykelbanor. o Gående och cyklister bör ledas in på skolområdet från flera olika håll, så att de slipper att korsa skolans infart/infarter. Exakt hur gång- och cykelstråk dras inne på skolområdet och var cykelparkeringar placeras behöver utredas närmare när skolans utformning fastställs. Cykelparkering bör finnas på flera olika platser, så att alla lätt når en cykelparkering, oavsett vilket håll man kommer ifrån. o Där skolelever korsar bilvägar bör det i största möjliga mån ske på upphöjda passager, se förslag på åtgärder på nästa sida. 22

FÖRSLAG PÅ KORSNINGSPUNKTER SOM SÄKRAS (1) Följande passager föreslås hastighetssäkras: A. Söder om Gessie korsar gång- och cykelbanan väg 500 på en icke hastighetssäkrad passage. När skolan öppnar kommer denna passage användas av många skolelever från Gessie, Gessie villastad, Tygelsjö, med flera orter. En upphöjd passage föreslås. B. Gång- och cykelstråket korsar Bruksvägen. Det finns ett övergångsställe och cykelpassage, som saknar hastighetssäkring. Ett upphöjt övergångsställe och cykelpassage föreslås. C. I korsningen mellan Vellingevägen och Mossahusvägen kommer många gående och cyklister från söder att korsa Mossahusvägen. En upphöjd korsning, med ett övergångsställe över Mossahusvägen, föreslås. D. Ett nordsydligt gång- och cykelstråk planeras, delvis genom ett grönstråk. Där gc-stråket korsar Mossahusvägen föreslås en upphöjd passage. A B D C 23

FÖRSLAG PÅ KORSNINGSPUNKTER SOM SÄKRAS (2) Vidare föreslås att de planerade gång- och cykelbanorna längs Mossahusvägen görs upphöjda och genomgående i korsningar med tvärgator och infarter. Exempel på utformning från Malmö i figuren, med genomgående cykelbana i asfalt, genomgående gångbana i betongplattor och ramper i smågatsten. 24

YTTERLIGARE REKOMMENDATIONER VID ALTERNATIV A Om alternativ A väljs för infart till skolan, det vill säga att infart sker från Mossahusvägen, bör det inte finnas någon entré som är tillgänglig för skolans elever från gamla Vellingevägen. Om det finns en entré på sträckan är risken stor att många föräldrar väljer att lämna sina barn där trots att platsen inte är anpassad för det. 25

YTTERLIGARE REKOMMENDATIONER VID ALTERNATIV B Om alternativ B väljs för infart till skolan, det vill säga att infart sker från gamla Vellingevägen, rekommenderas att det anläggs en gångbana längs med vägen enligt röd markering i figuren. Detta för att säkerställa att gående kan röra sig säkert längs med vägen, vilken enligt trafikutläggningen kommer att trafikeras av betydligt fler fordon jämfört med idag. För att möjliggöra möte behöver körytan breddas till 5,5 meter. För cyklister till skolan rekommenderas det att det anläggs kopplingar från skolområdets olika hörn, så att skoleleverna inte behöver cykla längs gamla Vellingevägen på sträckan längs skolan. Då är det inte heller nödvändigt med någon cykelbana längs sträckan. Vid alternativ A är åtgärder i gamla Vellingevägen inte nödvändigt, eftersom det i alternativ A endast är ytterst få fordon som förväntas använda sträckan. 26

REFERENSER Björklid, P. (1992). Barns och ungdomars upplevelser av trafiksäkerhet i olika närmiljöer: en intervjustudie från tre boendemiljöer med olika trafiktekniska lösningar. Allmänna förl. Stockholm Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Östersund: Statens folkhälsoinstitut Näringsdepartementet (2009). Mål för framtidens resor och transporter (Regeringens proposition 2008/09:93). Stockholm: Regeringskansliet SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Stockholm: Näringsdepartementet RSN UNICEF (2009). BARNKONVENTIONEN - FN:s konvention om barns rättigheter. Stockholm 27