Kvalitetsredovisning 2011/2012 RO 3 Åmotfors Agneta Greek Rektor
Innehållsförteckning Kvalitetsarbete 11/12 1. Kvalitetsarbete för läsåret 2011/2012...3 2. Arbetslaget som omfattas...3 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsarbetet...3 4. Förutsättningar för måluppfyllelse...3 5. Arbetet i verksamheten...4 6. Måluppfyllelse samt analys av måluppfyllelsen, i förhållande till nationella och lokala mål5 7. Utvärdering av likabehandlingsplanen...10 8. Åtgärder för ökad måluppfyllelse...11 Bilaga 1 Föräldraenkät...13 2
1. Kvalitetsarbete för läsåret 2011/2012 Kvalitetsarbete för tidsperioden ht11 vt12. 2. Arbetslaget som omfattas Arbetslaget har denna tidsperiod innefattat Christina Söderberg, Margareta Levin, Ida Steien, Anna-Karin Gundahl och Torill Andersen. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsarbetet Redovisningen bygger på observationer, skriftlig dokumentation, fotografering, arbetslagsdiskussioner, föräldraenkät och BRUK. Det vardagliga arbetet och barnens portfoliopärmar är också underlag. Alla förskollärare har varit delaktiga i att ta fram kvalitetsredovisningen. 4. Förutsättningar för måluppfyllelse Under hösten hade vi 11 barn, varav tre stycken under två år. Vårterminen har vi haft 12 barn, varav fyra stycken har varit under två år. Personalmässigt är vi tre förskollärare, detta är en av förutsättningarna att det ska bli ett bra och homogent arbete kring de barn som har svårigheter av en eller annan anledning. Att dela dessa barns livsvärld för att utifrån det sätta in rätta insatser är mycket viktigt. En bra barnsyn och ett nära och respektfullt förhållningssätt ser vi som självklara förutsättningar för att arbeta här. Vi har även en medarbetare i kök och städ som arbetar mindre än halvtid. Hon är dock lika viktig som alla andra vuxna i verksamheten. Hon syns hela dagen, sitter med vid maten och går in för förskollärarna i barngruppen när dessa har rast. Hon är också mycket flexibel och hoppar ofta in som vikarie. Under året har all pedagogisk personal genomgått en introduktion i ICDP - Vägledande samspel. En pedagog har läst småbarnspedagogik och en annan har läst processutbildning och har nu till uppgift att var pedagogisk utvecklingsledare på både Nyckelpigan och Blåsippan. En tredje har lärt sig mer om arbetet med likabehandlingsplanen och har även varit på kursdag om detta i Örebro. Vi har en liten gård, men detta är bra för de barn som behöver närheten till vuxna. Man har som vuxen bättre överblick vad som sker. Nackdelen med vår gård är klätterställningen som är för hög för de flesta av våra barn. Den finns kvar sedan fritidshemstiden och är avsedd för 3
5-9 år. Det är mycket pass för att inte de små ska klättra upp och ramla ner och skada sig. Vi har blivit erbjudna att vi kan få den borttagen, men vi kan inte få något annat istället så då har vi valt att passa de små istället. Det måste ju finnas lite utmaningar för de stora barnen i vår grupp. Förutsättningarna att få till ett bra arbetsklimat inne har krävt ganska många olika varianter och omflyttningar. Just nu äter vi i två rum och det är en förutsättning för att det ska bli lugna måltider. Köket måste också användas till annat än just kök. Där får de stora sitta om de ska bygga med smålego eller annat material som är farligt för de minsta. Vi försöker att erbjuda material och leksaker som lockar till aktiviteter som ger en allsidig pedagogisk verksamhet. Detta har alltid funnits med i tankarna när vi beställt saker till vår förskola. Att ha roligt och bli utmanad är en förutsättning för både barnen och oss vuxna. 5. Arbetet i verksamheten Mål: Att barnen utvecklar sin förmåga att fungera i grupp. Målkriterier: Att barnen klarar att leka tillsammans och då även förhandla och komma överens vid konflikter. Att barnen tycker det är roligt att leka och vara tillsammans med andra. I förhållande till de prioriterade målen och målkriterier som vi haft under året har arbetet i verksamheten förändrats över tid. I början av hösten hade vi en del traditionella samlingar med alla barn. Bland annat följde vi vad som hände med ett äpple som fick ligga framme. Men efter ett tag delade vi mer på barngruppen, en vuxen samlades med några barn kring olika aktiviteter t.ex. läsa, lek, spela spel m.m. Vuxna följde barnens vardag och kunde då finnas med som stöd vid eventuella konflikter och kompromisser. Under våren har vi vid några tillfällen haft frivilliga samlingar kring naturvetenskapliga fenomen. Hela läsåret har vi dock haft några spontana samlingar med sång eller sagor ibland. Vi har lekt lite gemensamma lekar som kurragömma eller gömma nyckel. Barnen i gruppen har dock inte varit så intresserade av grupplekar, så vi har följt barnen och därför har det inte blivit så mycket. De gånger vi har varit i gympasalen har det blivit lite mer med hinderbana, ringlekar m.m. De barnen som ska börja förskoleklass ht12 har haft en egen grupp tillsammans med barnen från förskolan Blåsippan och dagbarnvårdarna som också ska börja förskoleklass. De har kallat sig vildhästarna och träffats en gång i veckan. Varannan gång har de varit i skogen eller någon lekpark och varannan gång i gympasalen. 4
När de har varit i skogen har de bl.a. lekt lekar, byggt med befintligt material som kottar, pinnar och snö. De har även grillat korv och tittat på saker i förstoringsglas. Några av lekarna har tränat mattebegrepp t.ex. hitta något som är smalare än eller längre än de har även utnyttjat hinderbanan som finns i skolskogen. Barnen har också hittat på egna lekar tillsammans. I gympasalen har de börjat med en liten samling för att tala om vad som ska hända. Vildhästarna har fått springa, göra hinderbanor, lekt lekar som hav, land och skepp, gömma nyckeln, lyssna-övningar, musikgympa, använt ärtpåsar. Vuxna och barn har turats om att leda lekar som kom alla mina barn, kom alla mina kycklingar, under hökens vingar kom m.fl. Barnen har även fått tala om vad de vill göra, då har det blivit mycket hinderbana, hopprep och innebandy m.m. Efter varje gång vildhästarna har träffats har de fått tala om hur de har tyckt att det har varit. Ibland har det varit roligt och ibland tråkigt. 6. Måluppfyllelse samt analys av måluppfyllelsen, i förhållande till nationella och lokala mål Mål: Att barnen utvecklar sin förmåga att fungera i grupp. Målkriterier: Att barnen klarar att leka tillsammans och då även förhandla och komma överens vid konflikter. Att barnen tycker det är roligt att leka och vara tillsammans med andra. Målet är delvis nått. Vi har haft mest improviserade samlingar på barnens initiativ. Barnen har stort inflytande över sin dag här på Nyckelpigan. Vi läser mycket sagor och spelar spel tillsammans. Det är mycket vuxennärvaro i barngruppen som stöd i lek och som stöd vid kompromisser och konflikter. Barnen klarar att leka tillsammans, i olika konstellationer, men helst inte för många barn i samma lek. Tre barn brukar vara lagom. Detta kan delvis bero på att vi har små lekytor inne. Det har inte blivit så mycket återkommande grupplekar, det har varit mest kontinuerligt med vildhästarna. De gånger Nyckelpigan varit i gympasalen har vi dock lekt lekar. Vildhästarna har många upplevelser tillsammans med skogen, gympasal och utflykter. Tanken med vildhästgruppen har varit att barnen ska få lära känna sina blivande klasskompisar, ha roligt tillsammans och bekanta sig med skolmiljön. Vi tycker att det verkar som att barnen har lärt känna varandra och haft roligt. I början av hösten tydde de sig mycket till respektive 5
förskolegrupp, men framåt våren kände de varandra och kunde leka med varandra oavsett vilken förskola de gick på. Barngruppen här på Nyckelpigan har varit i skogen, lekparker, några andra utflykter t.ex. sköttvika och valfjället. Vi har även haft samlingar. Vi ser att barnen här på Nyckelpigan kan leka tillsammans, många har dock svårt att se fördelen med att vara i en grupp. En del kan använda sig av att vara i en grupp, samarbetar man kring något kan det gå lättare eller att om man lägger ihop de saker var och en har blir det fler eller en helhet. Många barn håller fortfarande mycket på sitt och vill inte använda sig av gruppen. Vi upplever att vi inte nått detta mål helt för att vi har ett åldersspann på 1-5 år, små lokaler och barn under utredning. De små barnen ska läggas direkt efter maten vilket gör det lite rörigt och svårt att samla ihop barngruppen direkt. Det märks att Torills arbetstid har kortats ner. Personalen lägger sina raster tidigare då Torill går in i barngruppen som förstärkning. Normer och värden Ett av vårt prioriterade mål under den här perioden har handlat om att barnen utvecklar sin förmåga att fungera i grupp. Att de ska kunna klara att leka tillsammans och då även kunna förhandla och komma överens vid konflikter. Att barnen tycker det är roligt att leka och vara tillsammans med andra. Att fungerar i grupp handlar mycket om det som går in under den här rubriken. Vi har under året försökt att har traditionella samlingar och grupplekar i syfte att barnen ska få positiva gruppupplevelser tillsammans, samtidigt som turtagning och respekt för andra får upplevas konkret. Men ganska snart gick det över till spontana samlingar mest på barnens initiativ. Barnen har inte varit så intresserade av grupplekar, så det har mest blivit i gympasalen eller i vildhästgruppen. Barnen här på Nyckelpigan har stort inflytande över sin dag och vi vuxna försöker vara lyhörda för vad barnen skickar ut för signaler. Barnen verkade ha större behov av att en vuxen gick in i en grupp med barn och de samlades kring t.ex en lek, ett spel eller en bok än traditionella samlingar. Då får vi vuxna lyssna in alla barnens sätt att meddela sig på och försöka gör så bra som möjligt för alla barnen. Många av barnen är vuxentörstande och behöver då kanske mer att den vuxne är med och stöttar i det vardagliga med lek, förhandlingar och konflikter än att vara en del i en stor grupp. Barnen är trots allt alltid en del av en stor grupp. Att få positiva upplevelser i små grupper tror vi betyder minst lika mycket. I vildhästgruppen blir också normer och värden tydliga. Barnen har nästan vid varje tillfälle fått möjlighet att påverka och tala om vad de vill göra, samt att de efteråt alltid har fått 6
ventilera vad de tyckt om det de gjort vid just det tillfället. I början av hösten sökte sig barnen till andra från just sin förskolegrupp, men med tiden har de lärt känna varandra och nu under våren har de lekt tillsammans med varandra utan att tänka på vilken avdelning de hör till. Alla vi som arbetar på Nyckelpigan försöker dagligen hitta, lyfta fram och belysa det som gör varje barn så speciellt, så att varje barn ska få kunna känna sig värdefull hos oss. Vi tror att vi klarar det för att vi är mycket närvarande i barngruppen, den vuxne pedagogen har kanske en grupp med tre barn runt sig vid flera tillfällen under dagen. Då kan vi lyfta varje barn, lyssna, prata och diskutera. Vi har gjort en förändring i samband med att vi firar barnens födelsedagar. Alla barn får en present av oss när de fyller år. Tidigare valde en vuxen ut en present som vi trodde passade barnet utifrån det vi såg att de var intresserade av och packade in i paket. Nu har vi lagt alla presenter vi har i en födelsedagslåda. Barnet som fyller år får titta i lådan och själv välja en sak som han eller hon vill ha. På detta sätt befäster vi inte könsroller genom presenterna. Vi har utvärderat vår verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv med hjälp av BRUK A 1.5 Jämställdhet, vid två tillfällen under året. En gång i januari -12 och en gång i juni -12. I det stora hela skattar vi oss väldigt högt inom detta område. I januari tyckte vi att alla frågor utom två kunde skattas till att förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet. Vad de gäller de två andra frågorna tyckte vi att arbetet hade påbörjats och vissa kännetecken finns när det gäller att vi har de grundläggande kunskaper som krävs för att kunna arbeta för att barnen inte ska hindras av sitt kön i sin utveckling. När det gällde om vi är uppmärksamma på och har återkommande diskussioner om hur förskolans miljö och innehåll kan utveckla varje barns inneboende resurser oavsett kön tyckte vi att detta kännetecknar förskolan. Vid utvärderingen i juni hade vi ändrat oss lite och låg nu på att förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet på samtliga frågor. Utveckling och lärande Hos oss får alla barnen vara som de är. Vi strävar efter att tillsammans stärka individen och samtidigt ge förutsättningar för fungerande lek. Mycket sker med stöd från vuxna. När vi spelar spel får barnen uppleva många matematiska begrepp, vi läser mycket sagor som vi ser att de större barnen sedan läser på låtsas för de minsta. Några av de samlingar som vi haft under året har handlat om naturvetenskapliga fenomen och teknik, så barnen har fått upplevelser som vi pratat om både då och senare. Vildhästarna har utmanats mycket motoriskt både i skogen där de lärt sig att erövra skolskogens många stationer, samt i gympasalen där de fått erfarenhet av och provat många redskap och lekar. Barnen har sedan själva tagit det ett 7
steg vidare och utvecklat nya, egna lekar. Matematiska begrepp har också funnits med t.ex. när barnen lekt hitta saker som är smalare än... längre än... osv. Barns inflytande Barnen på Nyckelpigan har mycket stort inflytande över sin dag och vad som sker i verksamheten. Ofta är det vuxna som följer det barnen gör och då ger stöd och vägledning i det som sker. Vi tycker oss se att barnen mår bra och att det skapas gyllene ögonblick i verksamheten. Att barnen själva får välja så mycket vad de vill göra innebär också att de får ta en del ansvar. Att de tillsammans med pedagogen ser till att allt som behövs till olika aktiviteter kommer fram och ställs tillbaka. Det kan handla om docklek, måla med flaskfärg, pyssla, göra halsband, lek med play doh lera, barbie, bilar, läsa böcker m.m. Förskola och hem Vi eftersträvar ett gott samspel med barnens vårdnadshavare. Vi har daglig kontakt i hallen, ett Nyckelpigeblad som kommer ut med jämna mellanrum och som informerar lite om vad vi gjort i verksamheten och vad som eventuellt är på gång. Vi erbjuder utvecklingssamtal, föräldramöten och möjlighet att delta i inflytanderådet. När vi hade föräldramöte under hösten kom dock bara en förälder. Vi tror att orsaken kan vara att det var förlagt till förskolan Blåsippan, det handlade om Nyckelpigans vara eller inte vara och då kanske föräldrarna till de barnen som ändå skulle sluta inte kom. Dessutom var det föräldramöte på fritids samtigt. Vi tror att ett sätt att få fler föräldrar till möte kan vara att ha det på Nyckelpigan och låta föräldrarna ha inflytande över en del av mötet t.ex. fråga inför mötet om det är något de vill prata om. Vid en föräldraundersökning (se bilaga 1) framkommer att 86% upplever mycket bra att förskolan är intresserad av att ha en förtroendefull och nära kontakt, 14 % tycker att vi gör det ganska bra. Vid frågan om de upplever att förskolan ser mitt barns behov och arbetar för att tillgodose dessa, tyckte 72 % att vi gör det mycket bra, 14% bra och 14% ganska bra. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Det finns nedskrivna rutiner för hur överskolningen till förskoleklass och fritidshem ska gå till. Det som har fungerat bra det här läsåret har varit de överlämningskonferenser som personal från båda ställen har deltagit i. Dessa är till för att stödja barnens övergång mellan verksamheterna, men även se till att barn med behov av särskilt stöd uppmärksammas så att övergången blir så smidig som möjligt. 8
Dock har inte besök från blivande lärare varit när det enligt planen skulle vara, och att barnen skulle besöka förskoleklassen kom väldigt sent. Hur överskolningen till fritids skulle gå till fick vi veta veckan innan det skulle börja, trots att både vi och föräldrar efterlyst det i flera veckor. Vi tycker att den nedskrivna rutin som finns för överskolningen verkar bra, vi hoppas att den kan följas nästa år. Vi har dock utvärderat detta med hjälp av BRUK A 4.3 Samverkan med förskoleklass och fritidshem. Av de åtta kriterier som finns har vi skattat oss till B att diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts på fem kriterier. På de övriga tre tycker vi inte att kriteriet kännetecknar förskolan alls. Det som efterfrågas i denna blankett handlar mest om pedagogiska frågor och gemensam syn på barnens utveckling och lärande. De rutiner som finns nu handlar om fysisk organisation och att träffa varandra. När det fungerar bra, kanske vi kan vidare med frågor angående det pedagogiska. Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi arbetar väldigt nära barnen varje dag. Vi ser varje barn varje dag och hur verksamheten påverkar barnen. Vi pratar om det när vi kan och funderar på hur vi ska föra verksamheten vidare. Vi brister dock i den nedskrivna dokumentationen. Vi har dokumenterat en del och utvärderat, dessutom har vi genomfört mitterminskonferenserna som utgör ett underlag i verksamheten. Mycket finns dock med i barnens portfoliopärmar, där framsteg, funderingar och erövrade färdigheter dokumenteras. Personalen är trött, det händer mycket som tar energi varje dag. Vi upplever att få till planeringstid känts stressande, den enda planeringstiden som har funnits är två timmar tillsammans en gång i månaden. Denna tid kan dock inte avsättas till att enbart planera verksamheten, det kan finnas dokument som vi måste fylla i när vi sitter ner tillsammans, t.ex. om något barn behöver extra stöd. Vi tror att måluppfyllelsen kan bli bättre om verksamheten är mer planerad och utvärderad inte bara tröskelmöten. Det som fungerar väldigt bra på Nyckelpigan är det nära samspelet mellan barn och vuxna. Vi arbetar utifrån ICDP- Vägledande samspel och dess tre dialoger: Den känslomässiga dialogen: Vi visar barnen positiva känslor genom att ha roligt tillsammans, ger ofta barnen närhet och försöker få barnet att känna samhörighet. Vi respekterar barnet för den person barnet är oavsett vad barnet gör. Den meningsskapande dialogen: Vi bemöter barns behov och stöttar i olika stunder och situationer. Vi har en tydlig pedagogik och försöker alltid lyfta barnen i positiv bemärkelse. 9
Vi är tydliga vid byten av aktiviteter, en del av barnen behöver bildschema som förstärkning över hur dagen ser ut. Samtal med barnen ser vi som en viktig del för att få barnen förstå sin vardag och verklighet, och det är en förutsättning för att kunna lära in nya saker. Den vägledande dialogen: Barn behöver vuxna i sin närhet som stöd. Vi leder barnen steg för steg och sätter gränser för barnens handlingar på ett positivt sätt och genom att ge alternativ. Viktigt att barnen får bekräftelse och känner att det är tillåtet att känna och visa vilka känslor som helst. Även här är samtalet ett viktigt instrument. Sedan är det förstås viktigt att som vuxen visa på vad som är rätt och fel. Vi vuxna är viktiga förebilder. Vi vuxna finns där barnen är, hjälper, stöttar och puschar framåt på alla tänkbara sätt för att det ska bli så bra som möjligt för varje barn och hela gruppen. Samtidigt försöker vi att utmana barnen, låter dom få upplevelser både enskilt och tillsammans som bottnar i vår läroplan som syns här ovanför. Detta är ett krävande arbetssätt som gör att en del vuxentid försvinner. Har vi lite barn en dag tänker inte vi att vi den dagen kan få in lite planeringstid, utan vi ser det som ett tillfälle att kunna ge barnen som är särskilt vuxentörstande ännu mer vuxentid, kanske helt ensamma med en pedagog. Vi ser hela tiden det vi gör ur ett barnperspektiv, men vet också att vi borde planera mer av verksamheten, trots att den inte är ostrukturerad på något vis i dagsläget. Men med allt som händer hos oss, har det blivit en stress att finna planeringstid och därför har det inte blivit så mycket. 7. Utvärdering av likabehandlingsplanen Vi tycker att vi kan stå för vår likabehandlingsplan, dess utvärdering och främjande insatser. Någon förändring blir det, men det handlar mest om formuleringar. Vad det gäller förebyggande åtgärder som handlar om övergång mellan aktiviteter där målet var att övergångarna skulle bli smidigare med färre barn på samma ställe genom att vi skulle organisera verksamheten så inte alla barn behövde byta aktivitet samtidigt har vi uppnått målet delvis. Vi vuxna strävar efter att barnen ska gå ut och in i omgångar så det inte ska vara så många i vår lilla hall samtidigt. Det blir då lätt rörigt och lätt att något händer. Det blir så ungefär hälften av gångerna. De gånger då det inte fungerar är när alla barn kommer på samtidigt att de ska gå ut och ska göra det direkt. Då är det lättare att styra lite när vi ska gå in. Men att alla är i hallen samtidigt betyder inte att något barn utsätts för någon kränkande behandling. 10
Vi har utvärderat med hjälp av BRUK A 1.10 Förskolans likabehandlingsplan både i januari och juni 2012. Vi skattar oss högre i juni än vi gjorde i januari. I januari låg vi på mest D - arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, eller E - förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet. I juni låg de flesta svar på F - detta kriterium kännetecknar förskolan eller på E. Dock finns det tre kriterier där vi har skattat oss till att det inte kännetecknar förskolan alls, både i januari och juni. Det handlar om att likabehandlingsplanen tydligt uttrycker att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Att likabehandlingsplanen innehåller en planering för personalens kompetensutveckling för att öka medvetenheten om förekomsten av och kunskap om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Även när det gäller att i utarbetandet av likabehandlingsplanen ha representanter för föräldrar och personal deltagit och barnens åsikter har inhämtats skattar vi oss dåligt. Utifrån dessa utvärderingar ser vi att vi måste vara mer tydliga i att ledningen tar avstånd från trakasserier och annan kränkande behandling. Det har pågått kompetensutveckling för delar av personalen under året, men det har inte funnits någon plan för det. Osäkert hur vi kan förbättra oss på den punkten. Representanter för personalen finns med i utarbetandet av vår likabehandlingsplan, det gör hela arbetslaget. Barnens åsikter inhämtas inte, men det är utifrån det vi som pedagoger ser och hör dagligen i barngruppen på förskolan som planen har utarbetats. Föräldrarna finns dock inte med alls i utarbetandet, vi försöker dock att de ska veta att den finns och vad den handlar om. Vi får fundera på hur vi kan göra föräldrarna mer involverade. 8. Åtgärder för ökad måluppfyllelse - Arbetar mer med bildförstärkning. Vår tanke är att det vi gör under förmiddagen förstärks med bilder på väggen i hallen. Exempel på detta kan vara samling med saga/sång/experiment m.m. Att måla, gå ut och leka på gården, gå till lekparken/skogen/gympasalen. Detta kräver mer planering av verksamheten så vi vuxna måste se över hur detta kan fungera bra. - Vi vill börja med medhjälpare igen. Ett barn blir dagens medhjälpare. Det barnet får då vara med och skölja och servera frukt, samt välja film till filmvilan efter maten. Vi har goda upplevelser av filmvila sedan tidigare och vill återinföra det. De barn som inte vill se på film läser bok eller gör någon annan lugn aktivitet. - Vi vill gärna gör vår utegård mer utmanande och intressant. Vi vill rusta upp förrådet så det blir funktionellt och man kan hitta saker där inne. Som det ser ut nu är den mesta av 11
förvaringen på golvet. Sen vill vi gärna se till att utemiljön inspirerar till naturvetenskapliga, matematiska och tekniska experiment och erfarenheter efter varje barn förmåga, samtidigt gör den roligare och mer attraktiv. Vi hade tänkt oss mer flaskor, dunkar och trattar som man kan hälla både sand och vatten med, en vatten/bollbana, en liten kulle, gungbräde, plantera så det kan bli som små rum eller avskiljare, måla asfalten så det kan bli parkeringsrutor och övergångsställe m.m. - Vi skulle vilja ha tillgång till handledning vid behov. Ibland räcker vi inte till och känner att vi behöver prata och få input från någon annan. - Finna bra och fungerande former för dokumentation, uppföljning och utvärdering. - Försöka få in egen planeringstid. Gemensam planering har vi en gång/månad. - Genomgång med skolan om överskolning till förskoleklass och fritidshem. - Utveckla likabehandlingsplanen. - Föräldramöten som föräldrarna kommer på. 12
Bilaga 1 Resultat föräldraenkät, förskolan Nyckelpigan vt12. 70% av föräldrarna har svarat. Stämmer: 1 = inte alls bra 2 = ganska bra 3 = bra 4 = mycket bra Jag som förälder: - får den information jag behöver från förskolan: 1 = 0% 2 = 0% 3 = 71% 4 = 29% -vet vart jag ska vända mig om jag har några frågor och funderingar eller har information att dela: 1 = 0% 2 = 0% 3 = 43% 4 = 57% - känner till förskolans Likabehandlingsplan: 1 = 0% 2 = 29% 3= 71% 4 = 0% -känner till förskolans läroplan (Lpfö98) och dess innehåll: 1 = 14% 2 = 14% 3 = 43% 4 = 29% -upplever att förskolan arbetar efter målen i läroplanen: 1 = 0% 2 = 14% 3 = 43% 4 = 43% -upplever att förskolan är intresserad av att ha en förtroendefull och nära kontakt: 1 = 0% 2 = 0% 3 = 14% 4 = 86% -upplever mig delaktig och att mina kunskaper tas tillvara: 1 = 0% 2 = 0% 3 = 57% 4 = 43% -upplever att möten mellan mig och förskolans personal är positiva och respektfulla: 1 = 0% 2 = 0% 3 = 43% 4 = 57% -inbjuds till utvecklingssamtal och föräldramöten minst en gång per termin: 1 = 0% 2 = 0% 3 = 14% 4 = 86% -inbjuds till diskussioner om förskolans arbetssätt, normer och värderingar: 1 = 0% 2 = 14% 3 = 72% 4 = 14% -upplever att förskolan ser mitt barns behov och arbetar för att tillgodose dessa: 1 = 0% 2 = 14% 3 = 14% 4 = 72%