BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018

BUDGET 2016 OCH EKONOMIPLAN 2016-2018 (godkänd av stadsfullmäktige 8.12.2015)

Budget & ekonomiplan 2016 Innehållsförteckning Inledningstext... 3 Koncernmålsättningar 2015... 12 Strategiska handlingar... 14 Resultaträkning... 16 Finansieringsanalys och låneplan... 17 Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning... 18 Driftsbudget Koncerntjänster... 20 Bildning... 47 Social- och hälsovård... 58 Miljö... 70 Vattenverket... 84 Investeringsdel... 86 Motiveringar för driftsbudget... 92 2

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Allmänna motiveringar Finland är inne i en förlängd ekonomisk kris. De risker som man såg under beredning av förra årets budget, har realiserats till stor del och även den förväntade lilla tillväxten har uteblivit. Recessionen påverkar negativt på sysselsättningen och näringslivet och därmed försämrar stadens finansiering genom minskande skatteintäkter. Statsandelar förväntas minska eller högst hållas på innevarande nivå på grund av den pågående statsandelsreformen. Den ekonomiska utvecklingen i landet förväntas vara fortsatt svag under år 2016. De makroekonomiska talen för budgetåret 2016 ger följande vid handen: Allmänt anses finansministeriets prognoser för nästa år vara ganska optimistiska. Tillväxtförväntningarna grundar sig på exportens ökning. Privata konsumtionen förväntas växa 2016 med 1 %, men den offentliga sektorns efterfråga förväntas minska litet. Investeringarna har varit på en exceptionellt låg nivå redan länge och 2016 förväntas både den privata och den offentliga sektorns investeringar öka och totala ökningen skulle vara då över 5 %. Totala efterfrågan har minskat under de sista fyra åren, men nu väntas den öka något nästa år, dock mest på grund av exporten. Inflationen har varit på låg nivå och det här året prognostiseras deflation. 2016 förväntas inflationen vara på en nivå, som anses vara önskvärt från allmän ekonomisk synvinkel. Arbetslösheten har en stor inverkan på både skatteinkomster och offentliga sektorns kostnader. I Pargas är arbetslösheten ca 2 %-enheter lägre än i hela landet och var i september 2015 7,0 % (7,1 % året innan). Kommunallagen, som trädde i kraft i början av det här året styr striktare än förut stadens budgetering och planering. Kommunallagen 110 utgår ifrån att planen måste vara i balans. Budget för år 2016 har upprättats med hänsyn till det svaga ekonomiska läget och de strikta ramarna, som gäller för 2016. Budgeten utgår och skall utgå ifrån planerade åtgärder och verksamhet, således har även verksamhetsplaner justerats med beaktande av ramar. Lagen förutsätter även att stadens strategier påverkar och syns i planeringen och budgeten. För att få mera synlighet till detta, har vi inkluderat de s.k. strategiska handlingarna dels redan i avdelningarnas driftsbudget och även som en helhet i den här budgetboken. Stadens finansiella status Pargas stad har under en lång tid försämrat sin finansiella status. Stora underskott i driften kombinerat med investeringar på en hög nivå har lett till stora årliga finansieringsunderskott. Stadens egen finansiering har inte räckt till utan staden har under en lång tid varit tvungen att öka sin låntagning. Då den nya staden startade upp sin verksamhet hade verksamheterna svällt ut så att man trots kostnadsminskningar inte kunde nå balans i den nya staden. Sedan dess har läget förvärrats trots det sammanslagningsunderstöd på totalt nästan 8 miljoner euro som staden fick under åren 2009-2011 och trots att statsandels- och skattefinansieringen utvecklats rätt bra. Sedan sammanslagningen av kommunerna år 2009 har staden årligen haft ett finansieringsunderskott på i medeltal 3 miljoner euro och det ackumulerade finansieringsunderskottet har under perioden 2009-2014 ökat med totalt 14,4 miljoner euro. Staden har saknat förmågan att anpassa verksamheten till sin finansiering, på kort och lång sikt och utvecklingen är inte hållbar. Det har allmänt taget inte funnits och finns inte heller nu någon generell naturlig förklaring till att staden kontinuerligt levt över sina tillgångar: befolkningsutvecklingen har varit moderat och utvecklingen av den totala finansieringen under perioden har varit god. Också i absoluta termer och i jämförelse med andra kommuner har staden haft och har en egen finansiering som i sig skulle ha möjliggjort en god servicenivå. Tillämpningen av strikta ramar för både drift och investeringar har under 2015 och för budget 2016 hjälpt till att begränsa ökad skuldsättning, men återhållsamhet och ännu noggrannare ekonomistyrning behövs för att få lånebördan börja minska. En hög skuld innebär en ytterligare risk för driften då räntekostnader ännu på grund av låg allmän räntenivå, hålls nere. Även en räntenivå, som skulle vara på en mera normal nivå, skulle höja avsevärt räntekostnader före ränteskydds tillämpning. 2015 årets prognos utgår ifrån en 1,4 milj. euro ökning i lånebördan (budget 2015 2,7 milj. 3

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 euro) och trots den strikta linjen som tillämpats i budgeteringen för 2016, ökar finansieringsbehovet med ytterligare 800 tusen euro. Extern räntebärande finansiering ökar i budgeten för 2016 till 45,5 miljoner euro. Kriskommunkriterierna i kommunallagen relaterar alla direkt eller indirekt till skuldsättningen. Nedan soliditet och skuldsättningsgrad kalkylerade ifrån stadens egen balans, kriterierna tillämpas till hela koncernens balans, där lånebördan är större än i stadens balans. Soliditet är på en acceptabel nivå (> 50 %) men den relativa skuldsättningsgraden är för hög i både budgeten och under hela planeringsperioden, den borde vara under 50 % då en kriterium för kriskommun är 50 % relativ skuldsättningsgrad. Soliditet i budget 2016 är 53,4% och relativ skuldsättningsgrad 53,8 %. Statens kriskommunkriterier har från år 2015 att kompletterats med en ny skrivning i Kommunallagen som förpliktigar kommunerna att de facto balansera driftsekonomin under planeringsperioden. Om staden inte lyckas med denna balansering uppfylls ett i sig tillräckligt kriterium för kriskommun. De av staten ställda kriskommunkriterierna är dock långt ifrån enda orsakerna till en ansvarsfull skötsel av ekonomin. En hushållning som bygger på en kontinuerlig låntagning innebär att de nuvarande invånarna nu åtnjuter en sådan service som de framtida invånarna skall finansiera. En mer ansvarsfull skötsel av ekonomin och en bättre finansiell status skulle göra att: Staden bättre klarar av att långsiktigt sköta sina åtaganden Staden har en bättre finansiell beredskap att göra satsningar då det behövs Staden har en bättre beredskap att klara finansiella eller andra kriser Stadens anseende och attraktionskraft påverkas positivt Staden stärker sin självständighet Ansvaret för att finansiera den nuvarande verksamheten och för att anpassa verksamheten skjuts inte på framtida generationer 4

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Stadens finansiering 2016 2018 Stadens beräknade inkomster 2016 ger ramen för den verksamhet staden själv kan finansiera. Stadens inkomster beräknas ändra enligt följande: Förändring / Inkomststruktur 2016 - Tulorakenne 2016 Budget / TA 2015 Prognos / Ennuste 2015 Budget / TA 2016 Muutos 2015-2016, budget/ta Verksamhetsintäkter Toimintatuotot 26 198 609 26 242 936 27 254 079 4,0 % Skatteinkomster Verotulot 63 517 129 64 845 471 64 237 804 1,1 % Statsandelar Valtionosuudet 30 397 962 31 131 283 31 582 885 3,9 % Totalt / Yhteensä 120 113 700 122 219 690 123 074 768 2,5 % Skatteinkomster Verotulot 63 517 129 64 845 471 64 237 804 1,1 % Övriga Muut 56 596 571 57 374 219 58 836 964 4,0 % totalt 120 113 700 122 219 690 123 074 768 2,5 % Utvecklingen av alla inkomstslag förväntas vara positiv från 2015 till budget 2016. Verksamhetsintäkter ökar genom höjda interna avgifter och även höjda externa avgifter. En bättre kostnadsmotsvarighet söks inom vissa områden. Vattenverket skall enligt lag bära alla sina egna kostnader och detta leder till höjda avgifter för vattenverkets del. Av stadens inkomster år 2016 kommer 52 % från skatteinkomster, 26 % från statsandelar och 22 % från verksamhetsintäkter, Statsandelsreformen försämrar stadens finansiering Statsandelarna har växt varje år sedan 2006 ända till 2014. Statsandelsreformen, som har trätt i kraft under pågående året, kommer att försämra ytterligare stadens finansiering framöver samtidigt, som de förväntade skatteinkomsterna försämras i takt med det försämrade konjunkturläget. Statsandelsreformen är den mest betydande enskilda förändring som påverkar stadens finansiering under perioden 2015-2019. Reformen som är ett nollsummespel för kommunerna som helhet innebär för Pargas del att statsandelarna under perioden årligen minskar för att slutligen landa på en nivå som är upp till 3,8 miljoner euro lägre än vad den skulle ha varit med det tidigare statsandelssystemet. Reformen missgynnar således kraftigt Pargas stad och försämrar permanent stadens finansiering. Statsandelarna beräknades p.g.a. statsandelsreformen att år 2015 minska med 0,4 %, utfallet enligt prognos blir nu -1,3 %. Staden kommer att förlora 3,4-3,8 miljoner euro per år när reformens effekter slår ut fullt ut. 5

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Skatteutvecklingen är svag Skatteutvecklingen är fortsatt svag, då Finland befinner sig i en förlängd konjunktursvagga. Utvecklingen av den kommunala inkomstskatten har varit svag ända sedan 2009 och visar en klar ökning endast under år 2013 då staden höjde skatteprocentsatsen från 19,25 till 19,75. Inkomsterna från den kommunala inkomstskatten förväntas överstiga 2013 års nivå först 2017. Förändringarna i beskattningen påverkar skatteunderlaget och dels på grund av det har staten litet höjt statsandelarna. Kommunal inkomstskatt Förvärvsinkomsterna är den kommunala inkomstskattens grund och förändringar i förvärvsinkomsterna påverkar direkt de till staden inflytande inkomstskatterna. Förvärvsinkomsterna och deras utveckling bestäms av antalet arbetsföra (arbetskraften), av sysselsättningsgraden, samt av lönenivåerna och förändringar i den. Stadens sysselsättningsgrad är ännu rätt hög jämfört med hela landet, däremot kommer löneutvecklingen sannolikt vara mycket blygsam under de närmaste åren. Den något försämrade sysselsättningen i kombination med en något minskande arbetskraft påverkar utvecklingen av förvärvsinkomsterna i negativ riktning. En eventuell tillväxt i inkomstskatterna 2016-2018 måste därför komma från ett ökat antal arbetsplatser och från inflyttning. En aktiv näringslivspolitik med målsättningen att skapa flera arbetsplatser och en strävan att skapa förutsättningar för ett attraktivt boende är framöver i nyckelposition för att kunna öka stadens skatteintäkter. Stadens inkomster från kommunala inkomstskatten ökade kraftigt 2013 på grund av förhöjningen av skatteprocentsatsen med 0,5 %. Utvecklingen framöver förväntas vara stabil och kalkylen innehåller inga ytterligare förhöjningar i skatteprocentsatsen. 6

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Arbetslöshetsgraden i staden har något försämrats sedan 2013 men ligger 2015 på ungefär samma nivå som under 2014 ca 7 % (vs 6,3 % i 2013). Arbetslöshetensgraden är dock låg nationellt sett och lägst i Egentliga Finland. Samtidigt som vi har det bästa sysselsättningsläget i Egentliga Finland så är befolkningsutvecklingen nästan sämst i regionen. Inkomstskatteutvecklingen förväntas för år 2015 att förverkligas till en nivå upp till ca 1,2 högre än budgeterat, enligt stadens egen prognos. Samfundsskattens utveckling Inkomsterna från samfundsskatten påverkas kraftigast av konjunkturerna och förväntningarna påverkas också av förändringar i kommunens andel av samfundsskatten. Relativt sett har utvecklingen varit sämst gällande samfundsskattens andel, från 2011 har inkomsterna sjunkit med 40 %. Kommunernas andel av samfundsskatten återgår år 2016 från en förhöjd procentandel till en lägre. Sammantaget förväntas stadens inkomster från samfundsskatterna att fortsättningsvis minska något under 2016-2018. Även här kan man påverka utvecklingen med en aktiv näringslivspolitik, arbetsplatserna ökar i och med att kommunens näringsliv växer. Fastighetsskatten Fastighetsskattens betydelse har ökat mest under de senaste åren. Staden har höjt fastighetsskatteprocenten 2010 och 2013 samt 2015. För budgetåret 2016 höjs inte fastighetsskatteprocenten. År 2013 reformerades fastighetsbeskattningen vilket skedde till stadens fördel och år 2014 justerades de underliggande värdena för fastigheterna vilket har gett en betydande ökning av inkomster från fastighetsskatten. Totalt förväntas fastighetsskatten år 2016 att ge inkomster motsvarande ca 9,4 miljoner euro vilket kan jämföras med 4,3 miljoner euro under år 2009. Under planeringsperioden förväntas inkomsten från fastighetsskatten inte att stiga betydligt då byggandet i staden har jämnats ut. Fastighetsskatten har därmed kontinuerligt fått en större betydelse för stadens finansiering. De ökade inkomsterna från fastighetsskatten har delvis kompenserat den svaga utvecklingen för inkomst- och samfundsskatten. 7

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Totala skatteintäkter förväntas överstiga budgeten för 2015 med dryga en miljon och budgeten för 2016 är på en litet lägre nivå 64,2 miljoner euro, en minskning om 0,9 %. Återhämtning förväntas först 2018 i och med att konjunkturläget då förväntas bli bättre. Skatterna och statsandelarna totalt beräknas för budgetåret 2016 minska med 156 000 euro eller 0,2 % i förhållande till prognosen för 2015. Budgeten ökar jämfört med 2015 budget med 1,9 milj. euro eller 2,0 %. 8

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Utvecklingen av stadens finansiering är mycket dålig 2014, 2015, 2016 och 2017 p.g.a. statsandelsreformen och p.g.a. de dåliga konjunkturerna. Statsandelsreformen föranleder för Pargas stad en bestående försämring av vår finansiering och utvecklingen av skattefinansieringen är samtidigt mycket svag p.g.a. konjunkturläget. För att inte riskera stadens ekonomi och för att bibehålla sin självständiga styrning av sin verksamhet och ekonomi måste staden anpassa sin verksamhet till den försämrade finansieringen. Befolkning Statistikcentralen beräknar att staden under detta år och under de kommande tre åren har en moderat befolkningsökning efter att befolkningsutvecklingen vände till negativ under år 2013. Staden har en i regionen jämförelsevis låg befolkningstillväxt trots det goda sysselsättningsläget i staden. En av stadens strategiska målsättningar är att öka befolkningsunderlaget, att svänga trenden tillbaka efter 2013 årets tillbakagång kräver åtgärder, en del av sådana finns med i stadens strategiska handlingar. 15650 Befolkning, Pargas stad 2005-2013, prognos 2014-2017 15600 15550 15500 15450 15400 15350 15300 15250 15200 15150 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013** 2014** 2015** 2016** 2017** Antalet + 65-åringar har ökat markant i staden under de senaste 10 åren (ca 700 flera 65 +) samtidigt som andelen 15-64 åringar minskat betydligt (nästan 400 personer). Antalet 0-14 åringar är förhållandevis konstant och har minskat (med 126). Trenden förväntas stärkas ytterligare. 9

befolkning Pargas stad Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 9 000 8 000 7 000 Befolkning, Pargas stad 2005-2013 och prognos 2014-2017 8 160 7 781 7 455 6 000 5 000 0-14 åringar. 4 000 3 000 4 267 4 141 3 585 2 871 4 054 25-64 åringar. +65 åringar. Linjär ( 0-14 åringar.) 2 000 1 000 0 Verksamhetsinkomsterna Verksamhetsinkomsterna i budget för 2016 beräknas öka med 4 % jämfört med 2015 års prognos eller 1,0 milj. euro. Prognosen för 2015 är 26,2 milj. euro och inkomsterna förväntas då realiseras enligt budget. Externa verksamhetsinkomster beräknas öka med 4,7 % från 14,6 milj. euro år 2015 till 15,3 milj. euro i budget 2016. Den budgeterade ökningen är dels ganska ambitiös. Största externa inkomstkällor är vattenverket, hälsovården, äldreomsorg och dagvård. Verksamhetsutgifterna Driftens kostnader beräknas bli 117,8 milj. Euro, en ökning om 1,6 % eller 1,8 milj. Euro jämfört med 2015 års prognos. Lönerna beräknas stiga med 0,8 %, personalkostnader total ökar med 1,2 %. Inflationsförväntningarna har relativt snabbt förändrats och är nu på en nivå 0,4-0,8 % enheter. Prisförändringar inom köpta tjänster varierar dock mycket t.ex. för IT-kostnader är en 1,5-2,5 % prisförhöjning vanlig. Övriga kostnader innehåller till största delen interna kostnader (hyror, IKT, kosthåll och städning) och ökningen är relativt hög dels på grund av förändrad prissättning Under planeringsperioden är den beräknade kostnadsutvecklingen för driften: Kostnadsförändringar 2015-2017, budget-budget 2016 2017 2018 Personalutgifter 1,14 % 0,50 % 1,00 % Köp av tjänster 1,75 % 1,00 % 1,70 % Material förn. & varor -1,44 % 1,00 % 1,70 % Understöd 2,20 % 1,00 % 1,70 % Övriga utgifter * 3,66 % 1,00 % 1,70 % Totalt 1,42 % 0,78 % 1,40 % 10

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 Budgeten för 2016 innebär: Resultatet blir -41 680 euro och under-/överskott blir noll Driften är i balans i budgeten för år 2016 Verksamhetsbidraget ökar med 776 tusen euro eller 0,9 % jämfört med 2015 prognosen samtidigt som löneökningarna från kollektivavtalen beräknas ha en kostnadshöjande effekt på 0,8 % och inflationen beräknas vara 1,1 % Netto finansiella kostnader ökar med 0,4 milj. Euro. Budget/prognos för 2015 är 716 tusen euro och budget för 2016 är 1 100 tusen euro Investeringar beräknas vara 5,0 milj. Euro Budgeten leder till ett tilläggsfinansieringsbehov (nettolåneupptagning) om 800 tusen euro Stadens soliditet blir 53,4 % och relativ skuldsättningsgrad 52,7 % (utan dottersamfundspåverkan) Under verksamhetsåret preciseras en skild ekonomisk analys av inkomster och kostnader föranledda av mottagande av asylsökande. Nämnda kostnader beräknas täckas av staten. Av detta föranledda budgetändringar aktualiseras under året. Ekonomiplanen 2016-2018 balanserar driften och budgeten för 2016 är balanserad. Åren 2015-2018 inverkan på det ackumulerade överskottet är positivt (ca 1,6 milj. euro). I slutet av ekonomiplaneperioden beräknas staden ha ett ackumulerat överskott motsvarande 8,8 miljoner euro. Balanseringen av driften och finansieringen framöver förutsätter dock fortsatta åtgärder för att minska driftskostnader och investeringar. Det är mycket viktigt att i budgeten för 2016 i driften skapa förutsättningar för en avsevärt större täckning av investeringarna. 11

Allmänna motiveringar Budget & ekonomiplan 2016 För att balansera budgeten är detta dock inte tillräckligt utan det krävs även att investeringarna planeras på en lägre nivå än tidigare år. Stadens verksamhet och investeringar skall enligt stadens strategi planeras och förverkligas så att Pargas ekonomi är i balans, på kort och lång sikt. Verksamheten och investeringarna skall vara anpassade till den egna finansieringen så att de ackumulerade över-/underskotten täcks under respektive ekonomiplanperiod och så att inkomstfinansieringen räcker till för att finansiera nettoinvesteringarna. Det sistnämnda ännu uteblir i budgeten för 2016. Budgetförslaget för investeringarna De totala investeringarna summerar i budgeten för 2016 till netto 5,0 miljoner euro (2015 budget 6,0 milj. euro). Årsbidraget räcker inte till för att själv finansiera investeringarna utan ett finansieringsbehov på 0,8 miljoner euro uppkommer, detta är dock en klar förbättring jämfört med tidigare år. Årsbidraget täcker investeringarna till 84 % (51 % i budget 2015). Årsbidraget beskriver grovt sett stadens bärkraft för att finansiera investeringar. Ifall årsbidraget inte räcker till för att finansiera investeringarna uppstår det ett finansieringsunderskott. Staden har haft årliga finansieringsunderskott under varje år sedan 2005 och således levt över sina tillgångar, med följden att staden först tömt sina kassatillgångar och sedan kontinuerligt utökat sin lånebörda. Ifall ekonomin under ett räkenskapsår är i balans uppstår inget eller ett mycket litet finansieringsunderskott; finansieringen från skatter räcker till för att finansiera både drift och investeringar. Lånebördan förväntas öka med 2,9 milj. euro från slutet av 2014 till 2018. De planerade investeringarna i budget 2016 och de uppskattade investeringarna i investeringstabellen för ekonomiplaneåren 2017-2018 är dock av den storleken att de, ifall de skulle genomföras skulle innebära stora årliga finansieringsunderskott och följaktligen en snabb och ohållbar ökning av lånebördan. I finansieringsanalysen för år 2017-2018 beaktas endast investeringar till ett årligt belopp på netto 5,0 miljoner euro. Budgetens bindningsnivå Anslagen som hänförts till driftsekonomins ansvarsområden i enlighet med tabellerna är bundna till sitt nettobelopp. Stadsstyrelsen har fastställt de interna hyrorna och den interna fördelningen av städnings- och kosthållskostnaderna. De anslag som beviljas för investeringar binds till det nettobelopp som i investeringsdelen noteras skilt för varje investeringsobjekt. Reformernas betydelse för stadens ekonomi Budgeten och ekonomiplanen har uppgjorts så att statsandelsreformens verkningar beaktats. För 2017 och 2018 års del bygger budgeten på uppskattningar för statsandelarna. Staden har i budget och ekonomiplan ännu mycket begränsat kunnat beakta de andra reformer som regeringen initierat och utvecklat. Dessa reformers förverkligande och ekonomiska verkningar för staden är ännu osäkra. Den nya kommunallagen har trätt i kraft, likaså bestämmelser angående krav vattenverkets självfinansiering. Normtalkot har inte ännu hämtat någon förändring i kommunens uppgifter eller kostnadsbörda. Sote-reformen har fått en ny start och tidtabellen för effekter i kommunernas verksamhet är år 2019, då både personalen och ansvaret för verksamheten skall flyttas från kommunerna till sote-områden. Hur och när är ännu i praktiken oklart. Anpassning till den nya situationen har inte beaktats i planen, genomförandet av förändringen kommer att påverka resursanvändningen i både administration och servicetjänster. 12

Koncernmålsättningar Budget & ekonomiplan 2016 Koncernmålsättningar Allmänna koncernmål 1. Dottersamfundens verksamhet skall stöda förverkligande av stadens strategi 2. Stadens koncerndirektiv beaktas till alla delar i dottersamfundens verksamhet och i stadens styrning av bolagen 3. Koncernsamfunden och samkommunerna funktionerar ekonomiskt självbärande och de bör likt Pargas stad kontinuerligt effektivera sin verksamhet 4. Pargas stad definierar professionalitet och branschkunnande då den utser sina representanter till dotterbolagen. De som utses ska uppfylla de kriterier som förutsätts. 5. Dottersamfunden efterstävar en minimal lånefinansiering och ifall operationer för extern finansiering vidtas konsulteras stadens ekonomitjänster Särskilda målsättningar Väståbolands Hyreshus Ab: s förvaltade lägenheter (bolagets egna och dotterbolagens lägenheter) har en beläggningsgrad under året på minst 90 %. Väståbolands Hyreshus Ab säkrar en tillräcklig hyresbostadsstock i Korpo genom en ombyggnad av det gamla kommunkansliet till hyresbostäder, fastigheten överförs till bolaget som apportegendom mot förhöjning av eget kapital. Pargas Vatten Ab fortsätter under året att avyttra sin egendom och utreda bolagets förpliktelser och skyldigheter, med sikte på att kunna avveckla bolaget. Pargas Fjärrvärme Ab utvidgar under året fjärrvärme stomnätet, dividend utdelas i mån av möjlighet med hänsyn till kommunens investering i bolaget, bolagets investeringsplaner och aktiebolagslagens bestämmelser. 13

Strategiska handlingar Budget & ekonomiplan 2016 Strategiska handlingar För att förbättra kopplingen mellan stadens strategi och verksamhetens planering och budgetering, har stadsdirektören bearbetat strategiska handlingar. Handlingarna riktas alltid till minst en del av stadens strategiska mål: arbete boende service. De viktigaste handlingarna kallas för spetshandlingar, dessa prioriteras för deras höga potential för att stöda stadens strategi och dess viktigaste målsättningar. Varje handling har utnämnts ansvarsperson, som skall ansvara för planeringen, samarbete och för att samla ihop de resurser, som behövs för vidareutveckling och realisering av projektet. Arbetet skall ske inom ramen av budget för 2016. Spetshandlingarna är nedan skrivna med bold. De flesta handlingarna är tillsvidare under planeringsskede, men de skall påverka markant verksamheternas fokus och agerande. Stadsdirektören rapporter till stadsstyrelsen i samband med tertialrapporterna 30.4 och 31.8 och bokslutet om hur handlingarna framskridit och vilken effekt de haft. Handling Strategidel ansvarsperson Synliggöra och lyfta fram positiva saker inom näringslivet arbete Informationschef Starta upp ett aktivare inflyttningsarbete boende Informationschef Vänlig kundservice i stadens organisation Arbete Stadsjurist Beslutsförmågan Service Stadsjurist E-arbete och E-service i staden Service Stadsjurist Utveckla gästhamnarna (Infra och service) Arbete Fastighetschef Förtäta fastighetsmassan och vidareutveckla fastighetsstyrningen Service Fastighetschef Företagsamhetsfostran Arbete Näringslivschef Omorganisera sysselsättningsarbetet Service Soc.&hälsovårdsdir. Förbättra invånarnas möjligheter att lära varandras språk Boende Bildningschef Centrumutveckling Boende Planläggningschef Utvecklingsprogram för havstillgänglighet Boende Planläggningschef Bättre återkoppling av strategin / Bättre mätetal i budgeten Service Ekonomichef Naturvärden och rekreation: Bättre skyltning och anslagstavlor Boende Miljövårdschef Medborgardialog Boende Kulturchef Organisation 2017 Service Stadsdirektör Koordinerade insatser för PR och lobbning Arbete Stadsdirektör Förbättra språkkunnandet i staden (andra inhemska från 1 klass o.s.v.) Arbete Bildningschef Långsiktigt arbete med anseende Arbete Informationschef Tvåspråkig, massmedial synlighet nödvändig. Arbete Informationschef Marknadsföring av tvåspråkighet Arbete Informationschef Utbildning för det politiska ledarskapet Service Stadsjurist Bollhallar Boende Fastighetschef Dialog med företagarna, personlig kontakt med företagsledarna Arbete Näringslivschef Servicesedlar för företagsrådgivning, startande företag Arbete Näringslivschef Puls: Staden fortsätter att utveckla Pro Malm Boende Näringslivschef Knyta upp projektarbetet mera till servicen? Service Näringslivschef Utreda sysselsättnings-/sommarpeng, för anställning av sommarhjälp. Arbete Soc.&hälsovårdsdir. Samarbete och synergi Inom äldreomsorgen och hälsovården, skärgården Service Soc.&hälsovårdsdir. Småupphandlingen utvecklas (bl.a.) genom Cloudias upphandlingsprogram. Arbete Projektkoordinator Kontinuerligt förbättra marknads- och upphandlingskunnande Service Projektkoordinator Gymnasie- och yrkesutbildning finns kvar i staden Arbete Bildningschef Kommunal satsning på pendlingstrafiken Arbete Bildningschef Skola, dagis och gymnasium: Samarbete över språkgrupperna Boende Bildningschef Förtäta boende i centra Arbete Planläggningschef Stärka centras dragningskraft Arbete Planläggningschef Utreda och vid behov justera våra taxor Arbete Ekonomichef Kostnadsnivån: Jämförande utredning Boende Ekonomichef Föra in ett starkare produktivitetstänkande i kärnprocesserna Service Ekonomichef Systematiserad Best practise benchmarking för våra kärnprocesser Service Ekonomichef Produktifiera och mäta verksamheten och skapa möjligheter till jämförelser med andra Service Ekonomichef kommuner och privata sektorn. Bryggplats med tomten Boende Miljövårdschef 14

Strategiska handlingar Budget & ekonomiplan 2016 Kommuntillhörighet: Ungdomarna, Bilden av kommunen Boende Kulturchef Tomtutbud i alla kommundelar och marknadsföring av denna Boende Stadsgeodet Tillit och samarbete i beslutsfattandet Service Personalchef Arbetsrotation skapar lärande Service Personalchef Projekt för minskande av sjukfrånvaron Service Personalchef Öka påverkan och vara delaktig i jobbet Service Personalchef Utveckling av turismprodukterna Service Turismchef Mentorskap Arbete Näringslivschef 15

Resultaträkning Budget & ekonomiplan 2016 Resultaträkning RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Änd.budget Utfall utfall % PrognosProg./Budg. Budget Ram Nämnd Stadsdir. Stadsstyrelse TULOSLASKELMA Tilinpäätös Tilinpäätös Muut. TA Toteutunut tot. % Ennuste Enn. / TA Kehys Lautakunta Kaup.joht. Kaup.hall. Plan Plan 2013 2014 2015 31.8.2015 2015 2015 % 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter Toimintatuotot Försäljningsintäkter 11 159 425 11 135 810 10 854 466 6 652 682 61 % 10 994 982 101 % 11 251 246 11 117 938 11 124 938 11 124 938 11 369 687 11 642 559 Myyntituotot Avgiftsintäkter 5 717 003 6 038 795 6 204 629 3 954 148 64 % 6 052 801 98 % 6 431 098 6 207 700 6 252 700 6 252 700 6 390 259 6 543 625 Maksutuotot Understöd och bidrag 1 827 529 1 873 124 1 607 389 1 166 711 73 % 1 626 745 101 % 1 666 059 1 778 240 1 778 240 1 778 240 1 817 361 1 860 978 Tuet ja avustukset Övriga intäkter 7 601 567 7 409 366 7 532 125 5 001 912 66 % 7 568 408 100 % 7 807 048 8 138 201 8 138 201 8 138 201 8 313 173 8 504 376 Muut tuotot Sammanlagt / yhteensä 26 305 524 26 457 094 26 198 609 16 775 453 64 % 26 242 936 100 % 27 155 450 27 242 079 27 294 079 27 294 079 27 890 480 28 551 538 Verksamhetens kostnader Toimintamenot Personalutgifter -50 842 372-49 890 867-50 315 139-33 865 642 67 % -50 296 554 100 % -50 818 290-51 004 693-50 887 360-50 887 360-51 141 797-51 653 215 Henkilöstömenot Köp av tjänster -46 959 537-47 106 798-47 501 333-31 285 088 66 % -47 559 048 100 % -48 189 524-48 326 192-48 333 519-48 333 519-48 816 854-49 646 741 Palvelujen ostot Material, förnödenheter, varor -7 298 534-7 187 536-7 165 365-3 920 158 55 % -7 096 244 99 % -7 237 019-7 062 113-7 062 113-7 062 113-7 132 734-7 253 990 Aineet, tarvikkeet, tavarat Bidrag -3 651 625-3 930 413-3 863 292-2 702 321 70 % -4 004 732 104 % -3 901 925-3 984 760-3 948 260-3 948 260-3 987 743-4 055 535 Avustukset Övriga kostnader -6 710 793-6 731 714-7 307 196-4 657 455 64 % -7 022 285 96 % -7 380 268-7 579 706-7 574 706-7 574 706-7 650 453-7 780 511 Muut kulut Sammanlagt / yhteensä -115 462 861-114 847 328-116 152 325-76 430 664 66 % -115 978 863 100 % -117 527 026-117 957 464-117 805 958-117 805 958-118 729 581-120 389 991 VERKSAMHETSBIDRAG -89 157 337-88 390 233-89 953 716-59 655 211 66 % -89 735 927 100 % -90 371 576-90 715 385-90 511 879-90 511 879-90 839 101-91 838 453 TOIMINTAKATE Skatteinkomster 62 373 029 62 661 685 63 517 129 41 319 137 65 % 64 845 471 102 % 64 303 969 64 237 804 64 237 804 64 237 804 64 998 410 67 293 368 Verotulot Statsandelar 31 379 524 31 544 347 30 397 962 20 754 214 68 % 31 131 283 102 % 30 935 728 31 582 885 31 582 885 31 582 885 30 471 692 31 081 126 Valtionosuudet DRIFTSBIDRAG 4 595 216 5 815 799 3 961 375 2 418 140 61 % 6 240 827 158 % 4 868 121 5 105 304 5 308 810 5 308 810 4 631 001 6 536 041 KÄYTTÖKATE Finansieringsintäkter och -kostnader 2 234 707-727 053-715 899-399 048 56 % -715 899 100 % -715 899-715 899-1 100 490-1 100 490-1 100 490-1 100 490 Rahoitustuotot ja -kustannukset ÅRSBIDRAG 6 829 923 5 088 746 3 245 476 2 019 092 62 % 5 524 928 170 % 4 152 222 4 389 405 4 208 320 4 208 320 3 530 511 5 435 551 VUOSIKATE Avskrivning av anläggningstillgångar -4 124 311-4 169 457-4 200 000-2 766 667 66 % -4 300 000 102 % -4 250 000-4 250 000-4 250 000-4 250 000-4 300 000-4 400 000 Poistot käyttöomaisuudesta Extraordinära intäkter 329 559 Satunnaiset tuotot RESULTAT / TULOS 3 035 171 919 289-954 524-747 575 78 % 1 224 928-128 % -97 778 139 405-41 680-41 680-769 489 1 035 551 Avskrivningsdifferenser 43 178 43 178 41 680 981 2 % 41 680 100 % 41 680 41 680 41 680 41 680 41 680 41 680 Poistoerot Ökn.(-) eller minskn(+) av reserveringar Varaust.lis.(-) tai väh(+) 28 509 27 528 27 528 97 % RÄKENSKAPSPERIODENS ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 3 078 349 962 467-884 335-719 066 1 294 136-146 % -56 098 181 085 0 0-727 809 1 077 231 TILIKAUDEN YLIJÄÄMÄ/ALIJÄÄMÄ Ackum. under-/överskott från tidigare 4 057 år682 7 136 031 8 098 498 8 098 498 8 098 498 100 % 9 392 634 9 392 634 9 392 634 9 392 634 9 392 634 8 664 825 Edellisten tilikausien yli/-alijäämä Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag. 16

Finansieringsanalys och låneplan Budget & ekonomiplan 2016 Finansieringsanalys och låneplan Den egentliga verksamhetens och investeringarnas Bokslutkassaflöde Bokslut Utfall Änd. budget Prognos Budget RAM Nämnd Stadsdir. Stadsstyrelsen Plan Plan Tilipäätös Tilinpäätös Toteutunut Muut. TA Ennuste TA RAAMI Lautakunta Kaup.joht. Kaup.hallitus Varsinaisen toiminnan ja investointien kassavirta 2013 2014 31.8.2015 2015 2015 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Internt tillförda medel / Tulorahoitus Årsbidrag - Vuosikate 6 829 924 5 088 746 2 019 092 3 245 476 5 524 928 4 152 222 4 389 405 4 208 320 4 208 320 3 530 511 5 435 551 Extraordinära poster - Satunnaiset erät 329 559 Korrektivposter till internt tillförda medel Tulorahoituksen korjauserät -449 294 298 687-152 739 165 118-200 189 0-442 -442-442 0 0 Investeringar - Investoinnit Investeringar i anläggningstillgångar Käyttöomaisuuden investointimenoihin -6 822 119-5 266 529-3 567 708-7 810 500-6 351 469-5 800 000-6 251 200-6 287 400-6 277 400-5 750 000-5 750 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter Rahoitusosuudet investointimenoihin 410 903 91 592 0 807 000 393 431 300 000 364 400 364 400 364 400 350 000 350 000 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Käyttöomaisuuden myyntitulot 1 179 612 324 968 245 029 850 000 212 731 500 000 886 800 886 800 886 800 400 000 400 000 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna Varsinaisen toiminnan ja investointien nettokassavirta 1 478 587 537 464-1 456 326-2 742 906-420 568-847 778-611 037-828 322-818 322-1 469 489 435 551 Finansierings behov / rahoitustarve 1 478 587 537 464-1 456 326-2 742 906-420 568-847 778-611 037-828 322-818 322-1 469 489 435 551 Ökning av utlånng -35 000 0 0 0 0 Antolainasaamisten lisäykset Minskning av utlåning 0 0 0 0 0 Antolainasaamisten vähennykset Ökning av lånebördan 13 457 410 1 207 051 4 316 628 4 710 000 3 400 000 2 850 000 2 700 000 2 500 000 2 800 000 3 200 000 1 500 000 Lainakannan lisäys Minskning av lånebördan -17 033 528-1 995 286-1 400 323-1 963 883-1 963 883-2 000 000-2 000 000-2 000 000-2 000 000-2 000 000-2 000 000 Lainakannan vähennys Förändringar av eget kapital -20 223-22 737 Övriga förändringar av likviditeten 2 744 067-141 025-708 615 0-836 755 0 0 0 0 0 0 Nettokassaflöde 591 313-414 534 751 364 3 211 178 794 2 222 88 963-328 322-18 322-269 489-64 449 Nettokassavirta Kassa i slutet av perioden 2 295 451 1 880 918 2 632 282 1 884 128 2 059 712 2 061 934 2 148 675 1 731 390 2 041 390 1 771 901 1 707 452 Lånebeståndet åren 2013-2016 per invånare Bokslut Bokslut Utfall Budget Prognos Budget RAM Nämnd Stadsdir. Stadsstyr. Plan Plan Lainakanta vuosina 2013-2016 asukasta kohden Tilipäätös Tilinpäätös Toteutunut Talousarvio Ennuste Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Kaup.hall. 2013 2014 31.8.2015 2015 2015 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Lånestock/Lainakanta 44 038 550 43 250 315 46 166 620 45 996 432 44 686 432 45 536 432 45 386 432 45 186 432 45 486 432 46 386 432 45 886 432 Låneståck per invånare / lainakanta per asukas2 840 2 791 2 974 2 963 2 879 2 933 2 924 2 911 2 930 2 983 2 944 Bokslut Bokslut Utfall Budget Prognos Budget RAM Nämnd Stadsdir. Stadsstyr. Plan Plan LÅNEPLAN - LAINASUUNNITELMA 2015-2017Tilipäätös Tilinpäätös Toteutunut Talousarvio Ennuste Talousarvio Lautakunta Kaup.joht. Kaup.hall. 2013 2014 31.8.2015 2015 2015 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Nya budgetlån 13 457 410 1 207 051 4 316 628 4 710 000 3 400 000 2 850 000 2 700 000 2 500 000 2 800 000 3 200 000 1 500 000 Uudet talousarviolainat Amortering av budgetlån -17 033 528-1 995 286-1 400 323-1 963 883-1 963 883-2 000 000-2 000 000-2 000 000-2 000 000-2 000 000-2 000 000 Talousarvionlainojen lyhennykset Netto -3 576 118-788 235 2 916 305 2 746 117 1 436 117 850 000 700 000 500 000 800 000 1 200 000-500 000 Soliditet / omavaraisuusaste 52,8 % 53,9 % 52,9 % 52,4 % 53,8 % 53,4 % 53,5 % 53,6 % 53,4 % 52,7 % 53,2 % Skuldsättningsgrad / velkaantuneisuusaste 52,6 % 50,1 % 54,6 % 52,9 % 52,2 % 51,6 % 52,6 % 52,4 % 52,7 % 53,8 % 51,8 % Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag. 17

Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Budget & ekonomiplan 2016 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Jfr skillnad Bokslut Budget Ram Nämnd Stadsdir. Styrelse Fmge Budget 2016/2015 % 1000 Kommunala val -17 0 0 0 0 1010 Statliga val -1 528-5 901 0 0 0-100,00 % 1200 Revision -52 558-56 014-58 200-55 200-55 200-55 200-1,45 % 1400 Centralförvaltningen -1 079 476-1 101 354-1 066 458-1 066 458-1 066 458-1 066 458-3,17 % 1440 Ikt -74 264-42 562-48 046-48 046-48 046-48 046 12,88 % 1475 Personal -753 043-688 456-689 332-670 818-670 818-670 818-2,56 % 2000 Ekonomi -1 253 313-1 082 197-1 150 146-1 145 146-1 145 146-1 145 146 5,82 % 3000 Näringsliv -332 592-336 324-337 914-332 914-332 914-332 914-1,01 % 1760 Trafik & Skärgård -90 505 0 0 0 0 0 3010 Turism -367 414-357 462-363 198-358 198-358 198-358 198 0,21 % 3100 Information -501 142-481 986-501 702-501 702-501 702-501 702 4,09 % 3200 Närservice -14 737-14 040-14 040-14 040-14 040-14 040 0,00 % 3300 Lantbruk -115 108-109 571-102 383-102 383-102 383-102 383-6,56 % 3500 Projekt -177 243-308 930-342 575-342 575-342 575-342 575 10,89 % 4000 Fastigheter 81 322-28 944 14 901 30 728 30 728 30 728-206,16 % 4350 Lokalbank 0 0-16 906-16 906-16 906-16 906 4400 Kosthåll -58 864-6 495-5 322-5 322-5 322-5 322-18,06 % 4600 Städning 89 571 1 003 8 656 8 656 8 656 8 656 763,01 % Koncerntjänster -4 700 911-4 619 233-4 517 208-4 672 665-4 620 324-4 620 324-4 620 324 0,02 % 5010 Dagvård -8 512 604-8 496 057-8 469 004-8 409 004-8 409 004-8 409 004-1,02 % 5200 Svenskspråkig utbildning -12 391 341-12 167 973-12 047 834-12 000 386-12 000 386-12 000 386-1,38 % 5400 Finskspråkig utbildning -7 517 733-7 587 993-7 911 541-7 872 824-7 872 824-7 872 824 3,75 % 5600 Kultur -1 797 990-1 773 307-1 773 678-1 768 678-1 768 678-1 768 678-0,26 % 5700 Bibliotek -998 900-988 675-988 572-988 572-988 572-988 572-0,01 % 5800 Kollektivtrafik -212 842-265 400-286 300-286 300-286 300-286 300 7,87 % Bildningsavdelning -31 431 410-31 279 405-31 288 208-31 476 929-31 325 764-31 325 764-31 325 764 0,15 % 6000 Social- och hälsovårdsförvaltning -220 686-246 339-260 681-261 371-261 371-261 371 6,10 % 6100 Socialservice -6 039 349-6 695 767-6 836 441-6 882 143-6 882 143-6 882 143 2,78 % 6200 Familjetjänster -2 038 589-1 935 326-2 212 861-2 066 806-2 066 806-2 066 806 6,79 % 6300 Äldreomsorg -9 520 914-9 739 712-9 977 291-9 984 556-9 984 556-9 984 556 2,51 % 6500 Hälsovård -11 580 545-12 179 539-12 188 582-12 245 980-12 245 980-12 245 980 0,55 % 6540 Specialsjukvård -18 995 251-19 020 000-19 050 041-19 085 041-19 085 041-19 085 041 0,34 % Social- och hälsovårdsavdelning -48 395 334-49 816 683-50 525 897-50 525 897-50 525 897-50 525 897-50 525 897 1,42 % 18

Nettoanslagen per ansvarsområde och avdelning Budget & ekonomiplan 2016 2014 2015 2016 2016 2016 2016 Jfr skillnad Bokslut Budget Ram Nämnd Stadsdir. Styrelse Fmge Budget 2016/2015 % 7000 Samhällsplanering -1 096 699-1 249 197-1 271 002-1 271 002-1 271 002-1 271 002 1,75 % 7100 Trafikleder -1 307 600-1 328 656-1 265 954-1 265 954-1 265 954-1 265 954-4,72 % 7200 Brand- och räddningsväsendet -1 259 141-1 311 837-1 272 373-1 272 373-1 272 373-1 272 373-3,01 % 7300 Avfallshantering -5 013 0 0 0 0 0 7400 Miljövård -161 133-172 883-195 304-195 304-195 304-195 304 12,97 % 7500 Miljö- och hälsoskydd -229 867-259 416-241 900-241 900-241 900-241 900-6,75 % 7600 Parker och allmänna områden -436 021-424 595-428 167-428 167-428 167-428 167 0,84 % 7700 Vattentjänster 775 433 601 913 764 583 764 583 764 583 764 583 27,03 % 7800 Byggnadstillsyn -142 537-93 724-129 777-129 777-129 777-129 777 38,47 % Miljöavdelning -3 862 578-4 238 395-4 040 263-4 039 894-4 039 894-4 039 894-4 039 894-4,68 % Totalt / Yhteensä Netto -88 390 233-89 953 716-90 371 576-90 715 385-90 511 879-90 511 879-90 511 879 0,62 % 19

STATLIGA/KOMMUNALA VAL Stadsstyrelsen Näringslivstjänster Näringslivschef Tomas Eklund Informationssekreterare Petra Öhman Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 STATLIGA/KOMMUNALA VAL VALTIOLLISET/KUNNALLISET VAALIT 2014 2015 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Jfr skillnad Centralvalnämnden Bokslut Ändrad budget Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan Ändrad budget 2016/2015 Keskusvaalilautakunta Tilinpäätös Muut.talousarvio Lautakunta Kaupunginjohtaja Hallitus Valtuusto Suunnitelma Suunnitelma % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 24 246 23 000 0 0 0 0 0 0-100,0 % Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 24 246 23 000 0 0 0 0 0 0-100,0 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -22 332-25 101 0 0 0 0 0 0-100,0 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -2 443-3 500 0 0 0 0 0 0-100,0 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -1 012-300 0 0 0 0 0 0-100,0 % Understöd / Avustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut -4 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Verksamh.kostn./Toimintakulut -25 791-28 901 0 0 0 0 0 0-100,0 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -1 545-5 901 0 0 0 0 0 0-100,0 % Verksamhet Lugnt valår, varken statliga eller kommunala val år 2016. 20

REVISION Revisionsnämnden Koncerntjänster Ted Bergman, ordförande Monica Avellan, stadsjurist Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 REVISION TILINTARKASTUS 2014 2015 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Jfr skillnad Revisionsnämnden Bokslut Ändrad budget Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan Ändrad budget 2016/2015 Tarkastuslautakunta Tilinpäätös Muut.talousarvio Lautakunta Kaupunginjohtaja Hallitus Valtuusto Suunnitelma Suunnitelma % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Personalkostnader / Henkilöstökulut -11 257-13 864-13 266-13 266-13 266-13 266-13 332-13 466-4,3 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -41 301-42 150-44 934-41 934-41 934-41 934-42 353-43 073-0,5 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Understöd / Avustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Verksamh.kostn./Toimintakulut -52 558-56 014-58 200-55 200-55 200-55 200-55 686-56 539-1,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -52 558-56 014-58 200-55 200-55 200-55 200-55 686-56 539-1,5 % Verksamhet Revision av stadens förvaltning och ekonomi, som utförs av yrkesrevisorerna. Utvärdering av hur de av stadsfullmäktige uppställda bindande målsättningarna förverkligats, som utförs av revisionsnämndens ledamöter. Beredning till stadsfullmäktige av ärenden gällande granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Mål 2016 Stadens förvaltning och ekonomi granskas i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsstadga och godkänt revisionsprogram. Antalet revisionsdagar uppgår till 45. Tillkommer sekreterar- och övriga uppdrag i revisionsnämnden. Revisionsnämnden utvärderar verksamhet, sammankommer till ett behövligt antal möten för detta samt ger fullmäktige en utvärderingsberättelse. Utvärdering: Granskningsprogrammets och utvärderingsprogrammets förverkligande. Målnivå: Granskningsprogrammet och utvärderingsprogrammet förverkligas. Revisionsberättelse och utvärderingsberättelse ges till stadsfullmäktige. Arbetet som revisionsnämnden utför i egenskap av hjälporgan till fullmäktige utnyttjas i kommunens lednings- och utvärderingssystem och resultaten av revisionsnämndens utvärderingsarbete är till nytta för organisationen. Utvärdering: Rapportering (utvärderingsberättelse) och åtgärder föranledda av denna Målnivå: Rapporteringen ska utgöra ett mervärde för förvaltningen. Tillämpning av utvärderingsrekommendationen på riksnivå i revisionsnämndens arbete Utvärdering: Tillämpningsgraden av rekommendationen Målnivå: Rekommendationen används som hjälpmedel vid utvärderingen 21

CENTRALFÖRVALTNING Stadsstyrelsen Förvaltningstjänster Monica Avellan, stadsjurist Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 CENTRALFÖRVALTNING KESKUSHALLINTO 2014 2015 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Ändrad budget Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan Ändrad budget 2016/2015 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Muut.talousarvio Lautakunta Kaupunginjohtaja Hallitus Valtuusto Suunnitelma Suunnitelma % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 21 006 1 300 4 300 4 300 4 300 4 300 4 395 4 500 230,8 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 6 390 5 000 4 000 4 000 4 000 4 000 4 086 4 180-20,0 % Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 27 396 6 300 8 300 8 300 8 300 8 300 8 481 8 680 31,7 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -687 241-680 039-679 571-679 571-679 571-679 571-682 969-689 799-0,1 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -313 519-351 322-322 321-322 321-322 321-322 321-325 544-331 078-8,3 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -8 848-10 450-10 650-10 650-10 650-10 650-10 757-10 939 1,9 % Understöd / Avustukset -47 833-24 000-20 000-20 000-20 000-20 000-20 200-20 543-16,7 % Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut -49 431-41 843-42 216-42 216-42 216-42 216-42 638-43 363 0,9 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -1 106 872-1 107 654-1 074 758-1 074 758-1 074 758-1 074 758-1 082 108-1 095 723-3,0 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -1 079 476-1 101 354-1 066 458-1 066 458-1 066 458-1 066 458-1 073 627-1 087 043-3,2 % Verksamhet Centralförvaltningen fungerar som sekretariat för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Förvaltningstjänster sköter stadens registratur, koordinerar ärendehanteringen och ansvarar för slutarkiven. Centralförvaltningen bereder själv och koordinerar övriga förvaltningsenheters beredning av ärenden som behandlas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. På motsvarande sätt sköter centralförvaltningen om verkställigheten av de ärenden som behandlats i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Vision Centralförvaltningens vision är att staden har goda verksamhetsmöjligheter för växelverkan mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare staden har välfungerande, tvåspråkiga förvaltningsrutiner staden har välfungerande elektroniska tjänster Mål 2016 Att bereda stadens strategi för fullmäktigeperioden 2017-2020 Utvärdering: stadsstyrelsen bereder en strategi för godkännande i fullmäktige Målnivå: stadens handlingsstrategi godkänns i stadsfullmäktige före 31.12.2016 Att utveckla beslutsfattandet Utvärdering: stadsstyrelsen bereder organisationsförändringar och förenklade beslutsförfaranden Målnivå: förbättrade beslutsstrukturer godkända av stadsfullmäktige senast 31.3.2017. Att utveckla e-arbete och e-tjänster Utvärdering: stadens IT-styrgrupp tar fram tre olika elektroniska kundtjänster Målnivå: projektet förverkligat 31.12.2016. Mål 2017-2018 Att arrangera utbildning för de nyvalda förtroendevalda 2017. Att omsätta stadens nya strategi i budget och ekonomiplan. 22

CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 ÅRSVERKEN / TYÖVUODET 31.12 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 TYÖVUODET 31.12 Årsverken tills vidare / Työvuodet toist. Stadsdirektör/Kaupunginjohtaja 1 1 1 1 1 1 1 1 Stadsjurist/Kaupunginlakimies 1 1 1 1 1 1 1 1 Stadssekreterare/Kaupunginsihteeri 0,5 0 0 0 0 0 0 0 Arkivsekreterare/Arkistosihteeri 1 1 1 1 1 1 1 1 Ledningens sekreterare/johdon sihteeri 1 1 1 1 1 1 1 1 Translator/Kielenkääntäjä 2 2 2 2 2 2 2 2 Projektkoordinator/Hankekoordinaattori 0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Textbehandlare/Tekstinkäsittelijä 1 1 1 1 1 1 1 1 Vaktmästare/Vahtimestari 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Sammanlagt /Yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 Årsverken tidsbund. / Työvuodet määräaik. Sammanlagt / Yhteensä 0 0 0 0 0 0 0 0 Årsverken totalt / Työvuodet yhteensä 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 8,1 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO PRESTATIONER / SUORITUKSIA 31.12. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Stadsfullmäktigesammanträden 10 9 8 9 8 8 8 8 Stadsstyrelsesammanträden 17 17 17 15 14 14 14 14 Sektionen 0 0 6 7 5 5 5 5 CENTRALFÖRVALTNING/KESKUSHALLINTO MÄTETAL / MITTARI 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnad per invånare 66 63 69 71 70 70 71 71 Befolkning 15 554 15 622 15 691 15 511 15 543 15 533 15 550 15 567 23

IKT-TJÄNSTER Stadsstyrelsen Koncerntjänster Monica Avellan, stadsjurist Kai Kalliolevo, IT-driftchef Pargas stad Koncerntjänster Budget & ekonomiplan 2016 IKT-TJÄNSTER IKT-PALVELUT 2014 2015 2016 2016 2016 2016 2017 2018 Jfr skillnad Stadsstyrelsen Bokslut Ändrad budget Nämnd Stadsdirektör Styrelse Fmge Plan Plan Ändrad budget 2016/2015 Kaupunginhallitus Tilinpäätös Muut.talousarvio Lautakunta Kaupunginjohtaja Hallitus Valtuusto Suunnitelma Suunnitelma % Försäljningsintäkter / Myyntituotot 1 259 828 1 381 739 1 553 841 1 553 841 1 553 841 1 553 841 1 588 026 1 626 138 12,5 % Avgiftsintäkter / Maksutuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Underst. & bidr. / Avustuks.& tuet 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verks.intäkter/muut toimintatuotot 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Verksamh.intäkter /Toimintatuotot 1 259 828 1 381 739 1 553 841 1 553 841 1 553 841 1 553 841 1 588 026 1 626 138 12,5 % Personalkostnader / Henkilöstökulut -249 379-256 317-257 899-257 899-257 899-257 899-259 188-261 780 0,6 % Köp av tjänster / Palvelujen ostot -847 118-917 660-1 090 128-1 090 128-1 090 128-1 090 128-1 101 029-1 119 747 18,8 % Material och varor/materiaali ja tarvikkeet -227 783-241 644-242 191-242 191-242 191-242 191-244 613-248 771 0,2 % Understöd / Avustukset 0 0 0 0 0 0 0 0 n.a. Övriga verksamh.kostn./muut toimintakulut -9 812-8 680-11 669-11 669-11 669-11 669-11 786-11 986 34,4 % Verksamh.kostn./Toimintakulut -1 334 092-1 424 301-1 601 887-1 601 887-1 601 887-1 601 887-1 616 616-1 642 285 12,5 % Verksamhetsbidrag/Toimintakate -74 264-42 562-48 046-48 046-48 046-48 046-28 591-16 146 12,9 % Verksamhet IT-enheten erbjuder stadens avdelningar datatekniska experttjänster. Till IT-enhetens centrala uppgifter hör bl.a. att planera, driva och utveckla datanätet koordinera datasystemens kompatibilitet trygga datasekretessen utveckla kommunikationen i datanätet administrera användarrättigheter anskaffa och underhålla datatekniska apparater och program ge användarstöd sköta sakkunniguppgifter i anslutning till IT-projekt. Vision Att tillhandahålla och driva en välfungerande IT-miljö och erbjuda de anställda och förtroendevalda i staden sådana verktyg att de kan sköta sina uppgifter effektivt. Mål 2016 Att förbättra krisberedskapen Utvärdering: Datarummens utrustning för oförutsedda störningar förbättras. Utvärdering: Andra möjliga datahallstjänster som uppfyller erforderliga standarder undersöks. Detektorer som producerar statusdata installeras i datarummen. Målnivå: Behövliga övervakningstjänster i datarummen ibruktagna, lösningarna för strömförsörjning uppgraderade och andra placeringsalternativ kartlagda före årets slut. Att utveckla arbetsstationstjänsterna Utvärdering: Processerna för inköp, logistik och underhåll av arbetsstationer effektiveras. Målnivå: Marknaden för arbetsstationstjänster kartlagd och en eventuell konkurrensutsättning genomförd före årets slut. Mål 2017 2018 Val av operatör för stadens fibernät. Att hjälpa och uppmuntra avdelningarna att tillhandahålla elektroniska tjänster till kommuninvånare. Att fortsätta arbetet med helhetsarkitekturen. Att fortsätta effektivera processerna för serviceproduktion. Att säkra nätinfrastrukturen i staden. Att fortsätta hälso- och sjukvårdens integrering i de nationella och regionala data-systemprojekten. 24