Seminarium CPS 22 maj 2012 Lennart G Svensson Sociologiska inst. GU Social integration - studier av professioners samhällsuppdrag
CPS plattform Professionsstudier kan utgå både från: interna perspektiv externa perspektiv
Begrepp som knyter ihop dessa 1. Kunskap o kompetens 2. Autonomi/diskretion 3. Kollegialitet 4. Förtroende 5. Ansvar 6. Status
Social integration Social differentiering Arbetsdelning, specialisering (yrken) Durkheim, Parsons, Freidson: Marknad, Byråkrati/org., Yrken
Molander & Terum (2008) Professioner är yrkesgrupper (ofta omstridda) som har ett samhällsuppdrag som förvaltas med specialiserad kunskap, med definitionsmakt och stora resurser och med stora konsekvenser för människor (13)
Professioner förmedlare och tolkar tjänster som medborgare behöver. Vilar på tillitsbaserat ansvar (fiduciary responsibility, Parsons). Medför en maktrelation (kunskaps- och kompetensasymmetri) Krav om rättfärdigande (att ge goda grunder) Medför i sin tur krav på maktbindning: intern (kollegial självkontroll) och extern (adm. och juridisk).
Ex på samhällsuppdrag Skollagen 2 Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).
Lärarförbundens yrkesetiska principer Lärares samhällsuppdrag Lärare har ett viktigt uppdrag i samhället, att ansvara för kommande generationers grundläggande utbildning och fostran Detta uppdrag formuleras i skolans styrdokument, såsom läroplaner och lagar. Lärare utgår i sin yrkesutövning från det uppdrag samhället ger dem, men reflekterar samtidigt över uppdraget satt i relation till de yrkesetiska principerna. Lärare arbetar i enlighet med det samhällsuppdrag de fått, där det fastlagts genom demokratiska beslut och om det inte strider mot dessa yrkesetiska principer. (LR:s hemsida)
Molander & Terum (2008) Def. En organisatorisk En performativ aspekt
1. Kunskap och kompetens Psykologer o arkitekter (Svensson & Östnäs 1990:120ff) Psykologers argumentation Referenser till kunskapstyper: 1. Psykologiska test 2. Hypotes eller förklaring som härleds ur en viss teori 3. Placera sig inom en tradition 4. Jargong med etiketter, metaforer och stereotyper
Resurstyper Sätt att argumentera, ge stöd Professionella (kunskapsbaserade) Organisatoriska (byråkratiska)
Kompetensbegreppet (Ellström 1992:38) 1.Formell kompetens 2.Faktisk kompetens 3.Utnyttjad kompetens 4.Efterfrågad kompetens 5.Kompetens arbetet kräver
SPS2010 vetenskaplighet (TB)
2. Diskretion o autonomi Diskretion = Bedömningar och bedömningsutrymme på mikro Autonomi = självständighet i org. och i samhället (jurisdiktion både och) SPS1996 Vad styr ditt arbete? Mitt eget yrkeskunnande styr mycket = drygt 90%. Vem styr ditt arbete? Jag själv styr mycket = drygt 90%. = Professionalismen
Etik o retorik, lärares klasskonferenser Resultat som funktioner: Info om alla elever Lära upp nya lärare Kollegial kontroll (mot betygsinflation) Identifiera o konstruera problemelever som grund för åtgärder
3. Kollegialitet Waters definierar kollegiala organisationer: som sådana där det råder en dominerande orientering mot konsensus uppnådd mellan medlemmarna i en expertgrupp som är teoretiskt likställda vad gäller expertnivå men som är specialiserade på expertområden (1989:956, jfr Lazega 2001:2; Svensson 2011)
Org. former/logiker POLITIK (fria val) BESLUT BYRÅKRATI (hierarki) REGLER PROFESSION (kollegialitet) KUNSKAP/ETIK MARKNAD (fria val) EFTERFRÅGAN
4. Förtroende/inst.
Förtroende/professioner
5. Ansvar Förekommer ofta i lagtexter och etikkoder Från ansvariga till redovisande (Responsible accountable)
6. Status Yrkesstatusstudie 2002 Ange för varje yrke hur det värderas i samhället vad gäller status.
Prof yrkens status Judge Uni prof Physician Advocate Civ eng Economist Vet Dentist Psychol Account Author Journalist Clergymen Pharm Sociologist Midwife Teacher H Teacher C Soc work Librarian Serie1 0 20 40 60 80 100
Några yrkens status 1958 o 2002 Yrkens rang 1958 Yrkens rang 2002 Poäng 1958 Poäng 2002 Diff. 1958-2000 Professor (1) Professor (4) 7,70 8,13 + 0,43 Lärare, folkskola, Grsk (52) Gysk 6,98 5,13-1,85 läroverk (3) (42) Apotekare (5) Apotekare (33) 6,98 6,08-0,90 Överste (7) (Officer) (28) 6,80 6,23-0,57 Snickare, egen Snickare (59) 6,26 4,49-1,77 (12) Revisor (13) Revisor (23) 6,08 6,36 + 0,28 Poliskonstapel (16) Polis (34) 6,08 6,08 0,0 Underofficer i (Officer) (28) 5,18 6,23 + 1,05 försvaret (18) Byggnadsarbetare (19) Byggnadsarb. (57) 5,18 4,57-0,61
Sammanfattning Det svenska professionella landskapet Sammansatt Stora skillnader i kompetens, förtroende och status Alla dock mer ansvarskrävda o därmed kanske närmare samhällsuppdraget?
Några teman i prof. konferenser Globalization and the Professions Professions, Regulation and the Public Challenges to Professional Competence Professional Identities on the Move Reconnecting Professional Organizations with Professional Occupations Professions: Social Integration and Differentiation Universities, Professions and Professionalization Professions and Social Theory Gender and the Professions Knowledge Workers in the Knowledge Society Remaking the Health Professional Workforce
Några trender i professionsstudier Följsamhet med större trender i samhällsvetenskap: konsensus, konflikt/klass, postmodernism, konstruktivism, konversationsoch diskursanalys, org. analyser i.o.m. NPM. Utmärkande att inte ha varit eller är positivistisk och kvantitativ, liknar därvid mera organisationsanalyser. Konversationsanalyser o experimentella ansatser efterlyses.