Barn- och utbildningsförvaltningen

Relevanta dokument
Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

(12)

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen. Likabehandlingsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan


Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Anundgårds förskola. Ansvarig: Anna Holter Gäller från

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn och utbildning Ansvarig Kristina Abremark Gäller

Barn- och utbildningsförvaltningen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt plan för likabehandling.

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan. Fäbodgränds förskola 2015

Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan - plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ett förebyggande arbete

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn och utbildning Ansvarig Kristina Abremark Gäller 2017 till 2018

Likabehandlingsplan. och Plan mot kränkande behandling. Fornbackens förskola. Planerna gäller för verksamhetsåret 2018/2019

Likabehandlingsplan Munsö förskola

Sundsvalls Kulturskola

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Skolområde Östra. Ängsgårdens förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Förskolan Laxens systematiska arbete mot kränkande behandling. Senast reviderad

Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan. Förskolan Blå Draken

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Kulingens förskola Välfärds skola Nacka Kommun

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Ankarsviks skola Likabehandlingsplan Ankarsviks skola

Barn- och utbildningsförvaltningen

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Akvarellen

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan. Essviks skola Ansvarig: Ernstolof Ekh / Rektor Gäller från till Barn-och utbildningsförvaltningen

Skolområde Östra. Allö förskola

Sälungens förskola I Ur och Skur. Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Syftet med en likabehandlingsplan är att barnen ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan. Glädje Trygghet Lärande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Likabehandlingsplan för Solbergaskogens förskolor ht2015- vt2016

Barn- och utbildningsförvaltningen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2016/2017

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Skolområde Västra. Dahlgårdens förskola

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Åby skola

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Barn- och utbildningsförvaltningen. Ansvarig: Agneta Stenmark Gäller från tom

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Barn- och utbildningsförvaltningen

... 3... 3... Fel! Bokmärket är inte definierat.... 4... 4... 4... 5... 5... 5... 5... 5... 6... 6... 7... 7... 7... 7 definierat.... 7... 8... 9... Fel! Bokmärket är inte 2(10)

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Det främjande arbetet syftar till att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för lika behandling. Det ingår i förskolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar och att förankra respekten för allas lika värde. Arbetet syftar till att förskolemiljön ska vara trygg för barnen. Vi ska alltid verka för: Sundsvalls kommuns vision Vi gör det goda livet möjligt Barn och utbilnings vision Alltid bästa möte för fortsatt lärande, Barn och utbildnings verksamhetsidé Vi ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barn och elevers livslånga lärande och utveckling. Vårt arbete ska kännetecknas av goda relationer, nära möten och ständig återkoppling. Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att arbeta främjande och förebyggande är en viktig del av arbetet mot alla former av kränkande behandling. Tre ledande begrepp i vårt arbete är att främja (långsiktigt arbete)- förebygga (ta bort hinder)-åtgärda(dokumentera, följa upp). 3(10)

Att vara tillsammans, att mötas, bli lyssnad på och lyssna tillbaka är en rättighet för alla i förskolan. Karläggningen visade att pedagogerna har placerat sig medvetet utomhus och inomhus på ett mer strategiskt sätt än tidigare. På så sätt fördelar vi oss mer i våra olika lärmiljöer. Det har gjort att vi är närmare barnen och konflikterna mellan barnen har minskat. Vi ser utifrån de tidigare åtgärderna att konflikterna har minskat men vi ser också att vi behöver fortsätta att vara nära för att höra och se olika skeenden och samband. När vi är nära kan vi se de strukturer och samtal som sker mellan barnen i olika miljöer och i olika kompisrelationer. Barnen upplevs trygga och trivs på vår förskola, lämning och hämtning fungerar bra. Barnen visar på olika sätt att de vill vara på förskolan. I de aktiviteter som förskolan erbjuder visar barnen tydligt att de vill vara med. Barnen vistas i förskolans miljöer och rum i olika konstellationer och grupperingar. 4(10)

Alla barn ska känna sig trygga och trivas på vår förskola. Vårdnadshavarna får kännedom om likabehandlingsplanen och dess innebörd vid inskolning. Alla på förskolan ska vara medvetna och vara kunniga om att det råder en nolltolerans mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling. Vi är goda förebilder och uppmuntrar goda exempel och handlingar. Vi pedagoger ska ha återkommande samtal kring värdegrunden. Vi fortsätter med att föra en ständig dialog med barnen hur de ska bemöta varandra, där vi tillsammans bestämmer gemensamma regler. Pedagogerna möts upp i små möten inför olika situationer för att fördela resurserna bättre både inom-och utomhus. På så sätt blir vi närvarande pedagoger som kan höra, se, lotsa, stötta och inspirera barnens lek. Mötas upp ute på gården för att fördela resurserna. Inomhus mötas i arbetslagen för att fördela resurserna. Arbeta med värdegrundsfrågor I pedagogiska möten varannan vecka lyfta upp likabehandlingsplanen De äldsta barnen kommer under våren att erbjudas att enskilt utvärdera inomhus- och utomhusmiljöerna. Pedagogerna genomför de insatser som beskrivs. Förskolechefen ansvarar att likabehandlingsplanen genomförs och revideras. 5(10)

Kön Barnen ska känna sig trygga och respekterade för den de är oavsett kön. Etnisk tillhörighet Alla barn ska känna stolthet över sitt eget ursprung och den man är samt att respektera och acceptera andra oavsett etnisk tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning Vi ska respektera allas trosuppfattning. Vi ska ta hänsyn till olika önskemål och åsikter som är viktiga för familjerna i den egna tron såsom ex. kost, kläder och traditioner. Funktionsnedsättning Alla barn ska ges likvärdiga förutsättningar för att aktivt kunna delta i vår verksamhet. Sexuell läggning Alla barn ska bemötas med öppenhet och respekt för människors val av levnadssätt. Kränkande behandling enligt skollagen På vår förskola ska vi ge barnen en atmosfär och miljö fri från kränkande behandling. För att barnen ska få vara med och få en förståelse om nolltoleransen har vi samtal och diskuterar hur vi är en bra kompis. Barnintervjuer genomförs med de äldre barnen på förskolan. 6(10)

Vårdnadshavare ska ha kännedom om vår likabehandlingsplan. Vi ger information om denna vid inskolning, föräldramöten och föräldrarådsmöten. Planen finns tillgänglig på Sundsvalls kommuns hemsida, förskolan samt länkad på förskolans hemsida www.foraldramotet.sundsvall.se och utskriven i pappersform på anslagstavlan med föräldrainfo. Förskolechef Ingela Henningsson 070/ 376 72 78 Alla anställda inom barn- och utbildningsförvaltningen har handlingsplikt och skyldighet att agera. Det är mycket viktigt att alla anställda tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt. Anmäler omgående till förskolechef som är med när kartläggning/utredning görs. Vid kännedom att någon blivit utsatt för kränkning eller diskriminering ska personal agera omedelbart för att reda ut situationen. Det är viktigt att vi som pedagoger är tydliga med att det är handlingen vi inte accepterar. Berörda vårdnadshavare informeras. Händelsen dokumenteras och det skrivs en LISA. Observationer görs för att göra en kartläggning, för att skapa nya förutsättningar och bryta negativa mönster. Uppföljningssamtal genomförs med berörda parter. Reagera och påtala! Dokumentera händelsen via LISA: Ansvarig: Den som ser/hör det! Förskolechef informeras. Förskolechef har ett enskilt samtal med de berörda. 7(10)

Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 8(10)

Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder kan kommat att göra sig skyldig till diskriminering. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i förskolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av förskolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom förskolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 På Vikingens förskola värnar vi om att alla ska känna sig välkomna. Alla ska känna att man kan vara den man är och bli bemött och respekterad för det. Vi värnar om varandra och vår miljö. 9(10)

10(10)