LIVSKUNSKAP i Rudboda skola



Relevanta dokument
SET. Social Emotionell Träning.

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Broskolans röda tråd i Svenska

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Inledning. -med livskunskap på schemat och en definition av detta. Livskunskap från barn och ungdomars horisont!

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

Teamplan Ugglums skola F /2012

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Kvalitetsredovisning

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Innehå llsfö rteckning

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Vår lokala likabehandlingsplan

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Kvalitetsutveckling i fritidshem

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning

Måldokument för Rudboda skolas fritidshem & fritidsklubb läsåret 16-17

Bättre liv och mer lust för unga.

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

starten på ett livslångt lärande

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Backstugans förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. Killingens förskola

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Johari Fönster. Johari Fönster. Arena. Blint. Fasad. Okänt Modell om individens självbild JAG ANDRA. Syfte. Innehåll.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Verksamhetsplan förskola 18/19

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Skolplan för Tierps kommun

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Scouternas gemensamma program

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Verksamhetsplan Duvans förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Verksamhetsplan för Äventyrspedagogik Kvarnens Förskola

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 2010/2011

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Vildmarkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Transkript:

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1

Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt och lösningsfokuserat förhållningssätt, som genomsyrar hela verksamheten känns och märks arbetet med våra värdegrundsord känner sig alla sedda och trygga blir alla respekterade och känner tillhörighet har vi roligt och trivs tillsammans och känner livsglädje har alla social kompetens, dvs. de kunskaper om oss själva och andra som gör att vi kan fungera bra tillsammans får alla de kunskaper och färdigheter som behövs för framtiden 2

SET- Social och Emotionell Träning Hantera sina känslor Veta varför man känner på ett visst sätt och hur man ska hantera och kontrollera sina känslor Hantera förhållanden Social kompetens att kunna hantera andras känslor Självkännedom Att vara observant på sina känslor och veta vad man känner här och nu Motivation Att kunna rikta fokus mot ett visst mål och förstå att utdelningen ibland kommer först senare Empati Att förstå och respektera hur andra känner sig och att uppskatta att människor känner olika 3

SET- Social och Emotionell Träning Kommunikation Känslor Värdera/reflektera Uttrycksförmåga Se samband/dra slutsatser Lösa konflikter Lyssna på andra Komma med lösningar Individ/gruppstärkande övningar och lekar Självinsikt/självförtroende Stresshantering 4

SET är ett program som syftar till att: Synliggöra läroplanens värdegrundsarbete och befästa det hos eleverna Främja psykisk hälsa Lägga en god grund för elevernas sociala och emotionella kompetens Eleverna och skolans personal tillsammans ska utvecklas och nå bättre självinsikt Eleverna lättare ska kunna tillgodogöra sig undervisningen 5

SET kan hjälpa oss att: Skapa ett positivt inlärnings- och arbetsklimat Stärka välmåendet hos både elever och vuxna Utveckla ett accepterande gruppklimat där olikheter upplevs som en tillgång Använda ett positivt bemötande och tron på varandras förmågor som pedagogiskt verktyg Skapa harmoni och trygghet i skolvardagen 6

Tema som återkommer i SET- programmet: Problemlösning Att hantera känslor Lika - olika Värderingar Konflikthantering Tolkning av bilder och berättelser Göra mer av sådant man mår bra av Stå emot kompistryck Att kunna säga NEJ Läsa av människor och situationer Samarbete Veta vad man känner Lyssna och föra fram budskap Sätta upp mål och arbeta för att nå målen Ge och få positiv feedback Stresshantering 7

Förhållningssätt och ledarskap 8

Varför SET? Programmet är evidensbaserat (http//hearpro.oxfordjournals.org. Övriga evidensbaserade program med liknande inriktning: Lions Quest, ÖPP, IM) Förebygger mobbning Manualbaserat färdigt att använda Omfattar hela skoltiden från förskoleklass till gymnasiet 9

Centrala punkter i arbetet med SET: Det vi ger mycket uppmärksamhet får vi mer av! Så. Ta dem på bar gärning när de gör rätt! Beröm Belöna - Tacka 10

Kompissamtal/samtal i ring Kompissamtal ingår i Livskunskap som ett komplement till SET Kompissamtal är en samtalsmodell som syftar till att förebygga och lösa konflikter Tre frågerundor utgör stommen i ett kompissamtal: någon som gjort en glad ifall man själv gjort någon ledsen ifall någon har gjort en själv ledsen Tema Eleverna får även reflektera över frågeställningar och påståenden utifrån olika tema 11

Våra styrdokument säger: Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (LPO 94) 12

Kursplanen i svenska säger: Mål att sträva mot Utvecklar språklig säkerhet i tal och skrift Utvecklar förmågan att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor Stimulera till att reflektera och värdera Ämnets syfte och roll i utbildningen Ge möjlighet att använda och utveckla sin förmåga att tala och lyssna Ge möjlighet till språkutveckling Träna kommunikation och samarbete med andra Utveckla kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet 13

Religion (vår lokala kursplan) Delmål att uppnå - Du har nått målet när du: År 3: Kan utifrån ett vardagligt problem resonera kring vad som är rätt och fel och själv uttrycka din åsikt. Deltar aktivt i t ex Livskunskapsaktiviteter med egna åsikter och förklaringar. Du kan reflektera över varför du tror att vi kan ha olika åsikter om vad som är rätt och fel. År 5: Kan utifrån ett etiskt dilemma föra ett nyanserat resonemang. Motiverar dina ställningstaganden. Resonerar utifrån olika perspektiv. 14

En viktig kunskap för oss alla: Man kan aldrig förändra någon annan än sig själv! 15

Från ett klotterplank i en svensk grundskola Det du tror om mig Sådan du är mot mig Hur du ser på mig Vad du gör mot mig Hur du lyssnar på mig Sådan blir jag! 16