Autismspektrumtillstånd AST



Relevanta dokument
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

Arbete med barn och elever med autism

Sociala berättelser och seriesamtal

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Extra anpassningar - Att arbeta med schema och tydliga uppgifter

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Om autism information för föräldrar

Barn som tänker annorlunda

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Adhd och Autism i vardagen

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum -

Om autism information för föräldrar

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Råd och stöd kring vardagssituationer


Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Bemötande och beteendeanalys

Kollegahandledning. Från styrkor och behov till anpassningar. November 2017

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?


Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) - symtom, förhållningssätt och pedagogiska anpassningar

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Lågaffektivt bemötande LEG PSYKOLOG HANNA KVIMAN & LEG PSYKOLOG AMELIE PLANCK

NPF-anpassad undervisning. Vad innebär det rent praktiskt?

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Att inte förstå. det. kognitiv funktionsnedsättning. Föreläsare: Kerstin Alm. - trots att man intelligens för. - Om Aspergers syndrom en

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Om autism information för föräldrar

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

Seriesamtal och sociala berättelser

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

VIS - Verksamt i skolan

Neuropsykiatriska funktionshinder

Människor som kan uppföra sig gör det

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Adhd och Autism i vardagen

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM

Autism en introduktion

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Människor som kan uppföra sig gör det

Att leva i en annorlunda värld

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Från forskning till praktik. Undervisning för elever med, (eller utan?!), autism i grundskolan. Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Elva olika begrepp som man ofta stöter på i litteratur om diagnoser inom autismspektrat

Personer med autism lider ofta av stress

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Grundkurs om NPF för skolan

Hur vet man vilket stöd man ska ge vilken elev? vid rast/fritid för elever med NPF/AST och den hittar du under samma flik.

Råd och stöd kring vardagssituationer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

Vardagen - utvärdering

Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Seriesamtal och sociala berättelser

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Autism en introduktion

AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Adhd och Autism i vardagen

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Barn och elever som utmanar

Hantering av problemskapande beteende

Februari september 2011

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

Transkript:

Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se

DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning Atypisk autism Aspergers syndrom

Symtom Brister i social kommunikation och interaktion. Begränsade repetitiva beteenden, intressen och aktiviteter.

utåtriktad social tyst verbal tar initiativ undviker ögonkontakt sitter gärna själv rastlös, orolig jobbar på koncentrerat

Ross Greene: Kids do well if they can Om de inte gör det, behöver vi vuxna lista ut varför de inte gör det.

Krav Kompensera Träna Funktionshinder Problemskapande beteende Funktion

Perception Visuellt känslig för starkt ljus, flimmer, ser detaljer Auditivt känslig för höga ljud, svårt att sålla ut ljud Taktilt känslig för tyg mot kroppen, duschstrålar, när någon kommer emot. Doft/smak känslighet mot starka dofter, smaker Motorik- svårighet att reglera sina rörelser och känna kroppskontroll Svårighet att koppla intrycket till helheten

Perception Intryck Bearbetning Uttryck/beteende

Kritiska situationer Förflyttning Raster Matsal Omklädningsrum Intryck Återhämtning

Föreställningsförmåga Problemlösning i matematik Skapa en bild Skriv en novell om valfritt ämne Skriv en text om tekniska lösningar i samhället Analysera konsekvenser och föreslå lösningar

Hur kan vi arbeta? Tydliggöra centrala begrepp Visualisera vid genomgång Stödfrågor vid skrivuppgifter

Röda tråden skönlitterär text Ute/inne? Hur ser det ut? Vilka ljud kan man höra? Hur börjar berättelsen? Beskriv platsen Beskriv personen/ personerna Vad händer sedan? Hur slutar berättelsen? Vilka personer är med? Vilken tid är vi i? Vad händer? Hur ser de ut? Kläder, hår, ögon? Känslor?

Central koherens

Central koherens Tolkar sammanhang annorlunda Missförstånd Svårt att analysera, se samband

Analys av världshandeln 1500-1600- talet 1700- talet 1800-talet Vilka länder? Vilka varor? Transport-medel? 1900-talet 2000-talet

Länder: Lika Olika Varor: Transport:

Resonera Markera följande påstående under fördelar respektive nackdelar för människa, samhälle och miljö: stort utbud av varor hård konkurrens för företag billigare varor + - mka sh miljö mka sh miljö Motivering: Stort utbud av varor + -

Är det fördel eller nackdel med stort utbud av varor? Människa Samhälle + - Motivering: Stort utbud av varor är bra för att Stort utbud av varor är dåligt för att Miljö

Exekutiva funktioner Impulskontroll, affektreglering Planera Genomföra Rikta uppmärksamheten Sålla intryck Tidsuppfattning

Exekutiva funktioner Glömmer bort uppgiften Orkar inte Går omkring, motoriskt orolig Starka reaktioner i konflikter

Tydliggörande pedagogik Vad? Hur? Var? Med vem? Hur länge?

Dagschema Arbetsordning

Förberedelse Tidshjälpmedel App: Timstock, 7:- App: Visual timer, 7:-

Förra lektionen - - Vad gjorde vi förra lektionen? Rita, visa konkret exempel Lektionens mål - Vad ska vi lära oss idag? Varför? - Skriv upp på tavlan Arbetsuppgifter - Skriv på tavlan 1. - 2. - 3. Sammanfattning - Vad har vi gjort? Utvärdering - En enkel utvärdering om egen arbetsinsats? Tumme upp/ner/åt sidan? Nästa lektion - Vad händer nästa lektion? Föreberedelse.

Mentalisering Att förstå sin egen känsla Förstå att människor har olika känslor Kunna se utifrån den andres perspektiv

Mentalisering Hantera/tolka känslomässiga reaktioner. Att tolka sociala signaler och uppfatta sociala nyanser. Överraskad av andras reaktioner. Att förstå hur man själv framstår eller uppfattas av andra.

När jag går i korridoren möter jag mina klasskompisar och andra elever som går på den här skolan. Jag tycker att det känns som att alla tittar på mig. Det känns som att de tittar på mig för att de tycker att jag är konstig. Då känner jag mig orolig. Elever som går i korridoren tittar på andra elever som de möter för att man gör så. Man tittar på den man möter för att man inte ska krocka. Det är också trevligt att titta på den man möter. När de tittar på mig betyder det inte att de tycker att jag är konstig. Det betyder att de tittar på mig för att se var jag är så att de inte ska krocka, eller så tittar de på mig för att de vill vara trevliga. Det kan också vara så att de råkar titta på mig utan anledning. När jag tittar mig omkring så rör jag på huvudet och tittar på olika saker utan att tänka på det. Det gör de andra eleverna också. Då kan det bli att de tittar på mig utan att tänka på det. När jag går i korridoren ska jag komma ihåg att de tittar på mig för att inte krocka, för att vara trevliga eller råkar titta på mig. Då känns det bra att gå i korridoren.

Utvärdering/samtal med eleven Regelbundna samtal samma verktyg

Film samtalsmatta

Krav: - Klara av intrycksrik miljö - Att skapa inre bilder Funktioner: - Annorlunda perception - Föreställningsförmåga - Central Koherens - Exekutiva funktioner - Mentalisering - Flexibilitet - Sociala förmågor - Impulskontroll - Förstå konsekvensen av sitt eget handlande

Litteraturtips Kelly, Alex: SAM-TAL träning av sociala och kommunikativa färdigheter. Argument. Lundkvist, Gunnel: När tålamodsburken rinner över om att ritprata. SPSM Fägerblad, Heléne: Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskola och gymnasium. Habilitering och Hälsa, Stockholm läns landsting. Hejlskov Elvén, Bo: Beteendeproblem i skolan. Natur och Kultur. Skolverket rapport 334/2009: Skolan och Aspergers syndrom. Erfarenheter från skolpersonal och forskare.

Winter, Matt: Aspergers syndrom vad lärare behöver veta. Liber förlag

Tack! orebro.se 019-21 10 00