CENTRALSKOLANS ÅRLIGA PLAN FÖR ATT - främja likabehandling - förebygga diskriminering - förebygga kränkande behandling 2013-2014 VISION Vi skall vara en skola som eleverna vill gå till och som de med mod, nyfikenhet och tillräckliga kunskaper, kan gå vidare ifrån.
Innehåll: Inledning och mål sid 1 Ansvar sid 2 Diskriminering sid 2-3 Kränkande behandling, mobbning sid 4-5 Åtgärdande arbete sid 5 Vart vänder jag mig? sid 5 Åtgärdstrappa vid kränkningsärenden sid 6 Kartläggning av skolan läsåret 12-13 sid 8-10 Förebyggande åtgärder läsåret 13-14 sid 11-12 Årscykel sid 13 1
Inledning Om visionen skall bli verklighet måste eleverna ha en skolvardag fri från diskriminering och kränkningar. Vi tar tydligt avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. För att varje enskild elev ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar att nå goda resultat, både kunskapsmässigt och socialt, ska skolan vara en trygg arbetsplats, där diskriminering och kränkande behandling ej förekommer. Här gäller nolltolerans. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Fr.o.m. 1 januari 2009 finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen). Det är Skollagen (6:e kapitlet) och Diskrimineringslagen. Eleverna ska bli uppmärksammade, sedda och bekräftade. Det dagliga arbetet ska genomsyras av respekt för den enskilda individen och baseras på den värdegrund som anges i läroplanen (kap 1 och 2 - LGR 11). Personal och elever har ett gemensamt ansvar för att aktivt motverka varje form av kränkande behandling. Mål Alla elever ska ha en arbetsmiljö fri från diskriminering Alla elever skall ha en arbetsmiljö fri från kränkande behandling Alla elever skall ha kännedom om planens innehåll samt vara med vid utformning och utvärdering av densamma Alla föräldrar ska ha kännedom om planens innehåll samt hållas fortlöpande informerade vid föräldramöten 2
Ansvar Huvudmannen d v s Malung-Sälens Kommun har det övergripande ansvaret att se till att varje skola bedriver ett målinriktat arbete med att förebygga och förhindra diskriminering och kränkande behandling. Det är rektor som ansvarar för det arbetet på sin enhet. All personal är skyldig att agera om någon blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling samt visa respekt för elever och andra vuxna. Alla elever har ansvar för att visa respekt för andra elever och vuxna samt berätta för någon vuxen om kränkningar förekommer. Föräldrar har ansvaret att kontakta skolan vid vetskap om att någon kränks. De har även ansvar att delta i arbetet om det framkommer att deras barn blir utsatt eller utsätter andra. Skolan har skyldighet att utreda och vidta åtgärder om någon blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Detta skall ske skyndsamt och med dokumentation. Diskriminering vad betyder det? Diskriminering förutsätter ett maktunderläge hos den som utsätts för det. Det betyder att lärare eller annan personal på skolan eller förskolan kan diskriminera eleven eller barnet. Elever i skola och i fritidshem och barn i förskola kan däremot inte diskriminera varandra. Direkt diskriminering kan det till exempel vara om en elev inte får följa med på skolresan för att hon sitter i rullstol (funktionshinder). Eller att förskolan inte tar hänsyn till kötid och istället premierar barn i en viss ålder (ålder). Indirekt diskriminering innebär att ett barn missgynnas på grund av regler som i förstone verkar neutrala. Ett exempel kan vara när Kalle och Olle inte får anmäla sig till skolbalen tillsammans därför att reglerna säger att det bara är tillåtet att anmäla sig som pojke och flicka (sexuell läggning). Indirekt diskriminering kan också vara ett direktiv från huvudmannen, exempelvis att alla elever måste delta i skolavslutningen i kyrkan. Det är också otillåtet att ge instruktioner att diskriminera. Till exempel om rektorn för en skola uppmanar sina lärare att ge pojkarna lite högre betyg eftersom det är ett stort betygsgap mellan flickorna och pojkarna (kön). 3
Allt som man upplever som orättvist är inte diskriminering i lagens namn. Diskriminering enligt lagen kan vara om du blir sämre behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: Kön: att någon är man eller kvinna Exempel: Malin vill vara med på moppedagen. Men teknikläraren säger att bara killar får vara med på skolans moppedag. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Att någon identifierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Exempel: Maja får inte ha kostym på skolbalen. Det står högtidsklädsel och då har killar kostym och tjejer kjol eller klänning. Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. Exempel: Rektor beslutar att det skall stå i skolans ordningsregler att: I skolan pratar vi svenska. Detta för att det förekommit mycket kränkningar mellan invandrargrupper där lärarna inte kunnat ingripa för att de inte förstått. Nu får Ali och Fatima inte prata sitt modersmål med varandra i skolan, utanför modersmålslektionen. Religion eller annan trosuppfattning: en religiös, livsfilosofisk eller annan motsvarande livsåskådning Exempel: Elif nekas ledigt för att fira Ramadan. Funktionsnedsättning/ hinder: varaktiga fysiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av skada eller sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel: Johan kan inte vara med på friluftsdagen. Det finns ingen aktivitet för dem som sitter i rullstol. Stinas klass är på utedag. Fröken har köpt bullar och saft. Men Stina har diabetes och det finns inget av fikat som hon kan äta. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Exempel: Lasse och Nisse får inte gå som par, på skolbalen. Det står uttryckligen att man skall vara kille-tjej. Ålder: uppnådd levnadslängd Exempel: Stig får inte jobbet som lärare trots god utbildning och goda referenser. Rektor säger att de har en policy på skolan, att inte anställa lärare över 50 år för de förstår sig inte på barn. 4
Kränkande behandling vad betyder det? Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567 )kan vara kränkande. Handlingarna ska kränka ett barns eller en elevs värdighet. Dessa är handlingar som strider mot principen om alla människors lika värde. Exempel på kränkningar är: Fysiska kränkningar - att bli utsatt för slag, knuffar, sparkar, sätta krokben, låsa/stänga ute Verbala kränkningar - att bli hotad eller kallad hora, bög eller andra ord som sårar, att bli hånad, förolämpad Psykosociala kränkningar/relationskränkningar - social utstötning, att bli utfrusen eller utsatt för ryktesspridning, skvaller, att någon skickar elaka meddelanden Textburna eller elektroniska kränkningar/cyberkränkningar - lappar, brev, klotter, sms, mail, ofrivilliga bilder på nätet, samma som relations- och verbala kränkningar men via nätet Övriga kränkningar - kan t.ex. vara att man blir kränkt för att man har det svårt ekonomiskt Trakasserier och kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. De kan ske på 4 nivåer. elev-elev, elev-personal, personal-elev och personal-personal Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling som förutsätter att man uppsåtligt kränkts vid upprepade tillfällen under en längre tid. Det råder dessutom obalans i maktförhållanden mellan dem som utsätter och den som utsätts. Varför ska jag gå till skolan? Det är ändå ingen som bryr sig - jag är som luft Pojke 12 år Exempel på mobbning: Himla med ögonen, kasta menade blickar, göra miner, sucka, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Viska, sprida rykten, prata illa om någon, retas, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra eller hånskratta åt någon, skicka kränkande mail eller sms eller skämta. Sparka, ge slag, krokben, knuffar 5
Tecken som kan tyda på mobbning: Håglös, tystlåten, grubblande Passiv: ingen lust, vill inte, orkar inte Uppgiven: ingen idé Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv Leker passivt eller bara ser på Håller sig i närheten av en vuxen Dröjer sig kvar i klassrummet, vill inte ha rast är orolig okoncentrerad inför raster Överdrivet clownbeteende Sämre skolresultat Klagar ofta på ont i magen eller huvudvärk Åtgärdande arbete Det krävs goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbning Det är viktigt att alla vuxna i skolan jobbar efter den nolltolerans vi har på skolan. Rektor bär ansvaret för att all personal följer arbetet som beskrivs i den Årliga Planen. Elev vart vänder jag mig? Om du som elev utsätts för diskriminering, kränkande behandling, trakasserier eller mobbning av annan elev/ elever (eller vet att någon annan elev blir utsatt) vänder du dig till: - din mentor eller någon annan vuxen du har förtroende för på skolan. - du kan anonymt berätta om kränkningar via ett brev/lapp i postlådan utanför kuratorns dörr. - det går också bra att ringa eller mejla lärare, kurator, rektor eller någon i elevhälsoteamet. Det är jättebra om du kan spara bevis på kränkningen, t ex spara sms, ta skärmdump 1 på datorn. Om det är en personal på skolan som utsatt dig vänder du dig till rektor. Om du upplever att du inte blir lyssnad på, eller inte får den hjälp som krävs för att kränkningarna skall upphöra, vänder du dig till rektor eller ber dina vårdnadshavare höra av sig till rektor. Hjälper inte det, kontakta Barn och elevombudet (BEO) http://www.skolinspektionen.se/sv/beo/ Vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare misstänker eller får höra att ditt barn utsätts för kränkande behandling, tar du kontakt med ditt barns lärare, någon i Elevhälsoteamet eller med rektor. Du är en mycket viktig informationskanal och ibland helt avgörande för att vi skall få reda på sådant som pågår utan att vi märkt. 1 Skärmdump är en bild av det som just då visas på datorns skärm. I nya Windows finns verktyget skärmklippsverktyg och har du inte det, prova tryck ctrl + alt + print screen, eller fn + print screen. 6
Åtgärdstrappa vid kränkningsärenden mellan elever Om en elev kränker andra elever, eller på annat sätt uppträder olämpligt, sker åtgärder enligt trappmodellen nedan. Sker incidenterna upprepade gånger, blir åtgärderna de som visas i trappstegen ovanför. Beroende på incidentens allvarlighet kan anmälan till Socialtjänsten och Polisen ske redan på första steget av åtgärdstrappan. Flytt till annan skolenhet - anmälan till Socialtjänsten/ Polis Muntlig varning skriftlig varning Vårdnadshavare kallas till möte på skolan Incidentrapporten kompletteras Ärendet förs vidare till Elevhälsoteamet. Beslut om ev. vidare åtgärder /insatser fattas Incidentrapporten bifogas Tillsägelse och enskilda samtal med alla inblandade. Information till vårdnadshavare. Incidentrapport fylls i av berörda. 7
Kartläggning av skolan läsåret 2012-2013 Vad? När? Av vem? Resultat - utvärdering KOMET-utbildning Ht-12 Specialpedagoger Handledning till personal Ytterligare sex pedagoger har genomgått KOMET-utbildning under höstterminen. I dagsläget är ingen ny omgång av utbildningen planerad Elevenkät Trygghet och Trivsel Dec-13 Kurator 96 % av skolans elever känner sig trygga på skolan (mot 95 % i dec -11) 61.5 % svarar stämmer helt och hållet och 34.5 % svarar stämmer ganska bra på påståendet: Jag känner mig trygg här på skolan. Trygghetsråd/ Trygghetsteam 12-13 Kurator + Skolsköterska MLA Utvalda lärare Vi kommer under lå 13-14 att ha en enkät under oktober och en lite mer omfattande under mars månad. Detta för att kunna jobba mer aktivt med trygghet och trivsel redan under hösten och arbetet med denna plan. Ett trygghetsråd initierades under läsåret, men det fungerade bristfälligt. En analys av detta är att vi är en så liten skola att merparten av personal redan är involverade i många andra råd eller i elevhälsoarbetet och att det system av råd vi har täcker upp Trygghetsrådets tänkta funktion. I det värdegrundsarbete som pågår i klasserna fångas många av dessa frågor upp. Trivselregler/ Ordningsregler 12-13 Alla Under början av höstterminen 2012 gicks trivselreglerna igenom med varje klass. Här har vi under lå 13-14 redan påbörjat en process i och med det förbättrade klasskorridors-skolrådsarbetet som ska göra eleverna mer delaktiga i arbetet kring trivsel- och ordningsregler. 8
Incidentrapportering 12-13 Alla Elevhälsan Alla som var berörda av en incident under lå 12-13 uppmanades att skriva en incidentrapport. Eftersom det var första läsåret vi hade denna form av rapportering så var det stor variation på hur dessa rapporter skrevs och många diskussioner i arbetslagen om vad som är en incident som ska skrivas i denna rapport. Detta är ett område där ständig förbättring sker och vi har som mål att vi under lå 13-14 ska ha ett enklare och bättre system för incidentrapportering. Vi ska också bli bättre på att följa upp avsluta dokumentationen kring incidenter och att rapportera in dessa till huvudmannen. Klassråd En gång/ mån Mentorer Klassråd har genomförts en gång per månad som förberedelse inför korridorsråd och skolråd. En del klasser har inte haft det regelbundet av olika orsaker och ibland har det blivit för långt mellan klassråden. Detta ska förbättras till lå 13-14, då vi har en annan struktur på mentorstiden och krav på att det ska vara klassråd en av mentorstimmarna alla veckor så det inte är andra råd. Korridorsråd Tre ggr/ termin Ansvariga pedagoger i arbetslagen Korridorsråd har genomförts, inte alltid med full representation. Detta ska förbättras genom att vi gör en kraftfull satsning på mötesstrukturen och i det särskilt lyfter fram de forum där elever medverkar. Skolråd Tre ggr/ termin SYV, Kurator Skolråden har genomförts som planerat. Även här har vi känt att en del elevrepresentanter har uteblivit pga. att de inte varit delaktiga i de förberedande råden. Vi vill att skolrådet ska bli mer inblandat i pedagogiska diskussioner och göra eleverna mer involverade i sitt eget lärande, planeringar och diskussioner kring arbetsro/arbetsmiljöfrågor. 9
Elevskyddsombud Utbildning + skyddsrond Fyra elever i åk 9 Fyra elever i åk 9 har utbildats som elevskyddsombud. De har gått skyddsrond tillsammans med huvudskyddsombud och personal från tekniska kontoret. Utvärderingen säger att vi ska utbilda elever i klass 7 och 8 under lå 13-14, för att få en kontinuitet i gruppen. De elever som var ombud 12-13 går nu på gymnasiet i angränsande lokaler och har lovat att gå ut i klasserna tillsammans med huvudskyddsombudet och berätta om sitt uppdrag och inspirera nya elever. Samordningsråd Varje måndag Samordnare för de olika arbetslagen och ämneslagen, SYV, rektor En grupp med ca 10 pedagoger, SYV och rektor för information, samordning och diskussion för ständiga förbättringar av verksamheten Arbetslagsråd Varje tisdag Alla i respektive arbetslag Här diskuteras elevärenden, arbetsmiljö och alla frågor som kan tänkas röra det dagliga arbetet. Information från samordnarna APT / APT-råd En gång/ mån Alla Under lå 12-13 har våra APT-möten varit ett forum och fungerat som utökade samordningsmöten med all personal. Även APT-råd där vi djupare behandlade olika frågor genomfördes. Lå 13-14 ska APT-råd vara ett regelbundet forum för djupare diskussioner. Övriga aktiviteter som främjar trygghet och trivsel och som stärker gruppkänsla 12-13 Div. pedagoger Åk 6 Fäbodskola Åk 7 Läger Lödersjön Åk 8 Hösttur på fjället(utmaningen) Åk 9 Bivacktur på fjället (Utmaningen) 10
Förebyggande & främjande åtgärder läsåret 2013-2014 Vad? När? Av vem? Mål? Värdegrundsarbete Nya 6:or Aug-sep 2013 Kurator tillsammans med mentorer Alla nya elever deltar i gruppstärkande värdegrundsövningar för att stärka gruppkänslan i den nya klassen. Alla klasser Hela läsåret Under hela läsåret ska värdegrundsarbete genomföras regelbundet på mentorstid i alla klasser. Vi har ett flertal bra material för detta arbete. Klassråd Två ggr/ mån Värdegrundssamordnare + mentor Värdegrundssamordnare startar upp klassrådsverksamheten och mentorer ser till att alla klasser har klassråd, de veckor det inte är korridorsråd eller skolråd. Korridorsråd Tre ggr/ mån Arbetslaget Veckan innan skolråd samlas klassrepresentanterna i korridorsråd, för att förbereda frågor som ska tas upp på skolrådet Skolråd Tre ggr/ termin Värdegrundssamordnare SYV och Kurator Representanter från alla klasser diskuterar aktuella frågor och kommer med förslag på förbättringar av verksamheten. Samverkansråd Två ggr/ termin Rektor Tre lärare från vardera arbetslag Elevrepresentanter Två föräldrarepresentanter från varje klass Samverkan med föräldrarepresentanter. Rektor informerar om aktuella händelser. Här diskuteras den Årliga planen, pedagogiska frågor och annat som föräldrarna önskar ta upp till diskussion. Hälsosamtal Åk 6 sep-13 Åk 7 okt-13 Skolsköterska Skolsköterskan har ett enklare samtal med elever i år 6 under september månad för att skapa kontakt och bilda sig en uppfattning om hur eleven har det i skolan. Hälsosamtal och läkarundersökning under oktober månad. 11
Studievägledande samtal Åk 9 Oktnov Studie-och Yrkesvägledare Inför gymnasievalet genomför SYV enskilda samtal med eleverna i år 9 och dessa innehåller en del gemensamma frågor vars svar kan utvärderas. Utvecklingssamtal Erbjuds två ggr/läsår Mentorer, elev och vårdnadshavare Mentorer har utvecklingssamtal tillsammans med elev och vårdnadshavare om elevens skolsituation. Elevhälsoteam Elevhälsoråd Varje vecka Elevhälsoteam + elevhälsosamordnare och resurslärare Elevhälsoteamet består av rektor, SYV, skolsköterska, skolsköterska MLA, kurator, specialpedagog. Här tas alla former av elevhälsoärenden upp till diskussion och avstämning av insatser och beslut om åtgärder tas. Varannan vecka deltar elevhälsosamordnare och resurslärare i de båda arbetslagen. Handledning från specialpedagog 13-14 Specialpedagog med de olika yrkeskategorierna: SYV, Kurator, resurslärare och elevhälsosamordnare Specialpedagog har regelbundet handledande samtal med olika yrkeskategorier kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Övriga aktiviteter som främjar trygghet och trivsel och som stärker gruppkänsla 12-13 Div. pedagoger Åk 6 Fäbodskola Åk 7 Läger Lödersjön Åk 8 Hösttur på fjället(utmaningen) Åk 9 Bivacktur på fjället (Utmaningen) Utmaningen är en frivillig del av friluftslivundervisningen som stärker elevernas självkänsla och ger dem inspiration att utmana sig själva och upptäcka att de klarar mer än de ibland tror 12
Årscykel V 33 - APT-möte med personal presentation och information av arbetet med förra läsårets Plan mot diskriminering och alla typer av kränkande behandling V 34 - Genomgång av trivsel- och ordningsregler med eleverna v 37-39 - Första kartläggningen och utvärdering av förra läsårets plan genomförs och ett nytt förslag till Plan mot diskriminering och alla typer av kränkande behandling tas fram. Läsåret 13-14 byter planen namn till: Centralskolans årliga plan Ansvar: Kurator och Elevhälsoteam v 40 - Förslaget till Centralskolans årliga plan presenteras för föräldrarepresentanterna på Samverkansrådet. Ansvar: Rektor v 41-43 - Mentorer presenterar förslaget på klassråd, diskuterar och låter elevernas åsikter komma vidare till korridorsråd och sen på skolråd v. 43 v 45 Efter att åsikter från föräldrar och elever, via skolrådet, samlats in så antas Centralskolans årliga plan för läsåret 2013-2014. v 46-47 - Mentorer jobbar med Centralskolans årliga plan i sina klasser, informerar och diskuterar fram åtgärder i klassen utifrån planen. v 46-47 - Den lilla trivselenkäten genomförs i alla klasser. Elevhälsoteamet diskuterar snarast resultatet av enkäten och ser till att åtgärder sätts in om det framgår att det behövs. V 49 Samverkansråd med föräldrarepresentanter. Arbetet med planen och resultatet av Trivselenkäten presenteras. Ansvar: Rektor v 12 - Den stora trivselenkäten genomförs i alla klasser. Elevhälsoteamet diskuterar resultaten av enkäten och ser till att åtgärder sätts in om det framgår att det behövs. VT 14 arbetet fortlöper i de olika råd vi har. V 33 2014- APT-möte med personal presentation och information av arbetet med 2013-2014 års Centralskolans årliga plan 13