Nytt från TRAST 3 Att göra en hållbar handelspolicy
Helhetsfigurer Stadsbyggnadskvaliteter (TRAST-aspekter)
TRAST Handbok Arbetsprocessen i TRAST-guiden.
TRAST Handbok Helhetsfigurer inarbetade. Material från och hänvisning till TRAST-guiden. Figurer över planläggningsprocessen utbytta Koppling till SUMP finns med. Delvis förnyad struktur
Planläggningsprocessen jämfört med processen från plan- och bygglagen.
TRAST Underlag till handboken Granskning av ett 60-tal experter Kompletteringar och revideringar utifrån ny kunskap.
1.1 Inledning Underlag till handboken 1 Stadens karaktär Att arbeta med stadens karaktär: Text om Den Goda Staden tillagd.
Underlag till handboken 1 Stadens karaktär 1.2 Lär känna din ort Metoder för analys av ortens förhållande till omgivningen: Avsnitt om Formfaktoranalys tillagt.
Underlag till handboken 1 Stadens karaktär 1.5 Analys av ortens ekonomiska utveckling Nytt avsnitt: Samverkan mellan aktörer.
2.1 Inledning Underlag till handboken 2 Resor och transporter Tillägg om kvinnor och mäns inställning till minskat bilåkande. Tillägg om Peak Car.
Underlag till handboken 2 Resor och transporter 2.2 Att påverka resor och transporter i planeringen Ny rubrik och nytt stycke: Hållbar handelspolicy. Ny rubrik och nytt stycke: Åtgärdsvalsstudie. Ny textruta om Eco Mobility Shift.
Underlag till handboken 2 Resor och transporter Ny figur för fyrstegsprincipen hämtad från kapacitetsutredningen
Underlag till handboken 3 Tillgänglighet 3.1 Begreppet tillgänglighet Ny rubrik och nytt stycke: Användbarhet (transportsystemets förmåga att hantera trafikanternas behov av resor och transporter)
Underlag till handboken 3 Tillgänglighet 3.2 Faktorer som påverkar tillgänglighet Ny rubrik och nytt stycke : Tillgänglighetsmått baserat på rapporten Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort, Trafikverket (2010).
Underlag till handboken 3 Tillgänglighet 3.3 Analys av stadens form och struktur Ny rubrik och nytt stycke: Skapandet av kortdistansstrukturer (handelns perspektiv)
Underlag till handboken 5 Trafiksäkerhet 5.2 Vad påverkar trafiksäkerheten? Ny krockvåldskurva. Avsnittet om hastighet har bearbetats.
Underlag till handboken 6 Trafikens miljö- och hälsopåverkan 6.2 Olika typer av miljö- och hälsopåverkan Fysisk aktivitet: Ny rubrik och nytt stycke. Buller, Begränsad klimatpåverkan, Luftföroreningar : Justeringar i texterna. 6.4 Störningsbegränsande åtgärder på kommunal nivå Tre stycken tillagda om ITS.
Underlag till handboken 7 Ett trafiksystem i balans med staden Trafiknätsanalys Revideringar utifrån att Rätt fart i staden ersatt Lugn Gatan! (Samt nya hastighetsgränser) Gaturumsbeskrivning Gaturumsbeskrivningen består av fyra delar: Del 1 Gaturummets karaktär, stadstyp och stadsliv Del 2 Trafikens funktionskrav, balansen mellan tillgänglighet och framkomlighet Del 3 Hänsyn till andra viktiga stadsbyggnadsaspekter Del 4 Villkor som kan påverka utformningen
Underlag till handboken 7.3 Mopedtrafik Nu ett färdmedel som kan optimeras, t ex elmopeder. Nytt kapitel: Åtgärder för ökad trafiksäkerhet Nytt kapitel: Framtida utveckling (bl.a. säkerhetsfrågor).
Underlag till handboken 7.4 Kollektivtrafik Omarbetad och förkortad (hänvisning Kol-TRAST). Nytt diagram: Ökat pendlande över kommungräns (Skånetrafiken). Nytt diagram: Ungdomstappet. Text om TOD (Transit Oriented Development)
Ungdomstappet
TOD (Transit Oriented Development) Merutnyttja och stärka med systematisk lokalisering av ny bebyggelse Nya kollektivtrafikstråk för att stöda befintlig struktur Stationsnärhetspolitik i Köpenhamn; o Service vid stationer o Arbetsplatser inom 600 m o Bostäder inom 2 km o Halverat bilanvändande vid kontoren nära stationen
Underlag till handboken 7.5 Stationer Omfattande justeringar, nya bilder, förkortningar och anpassning till Trafikverkets Stationshandbok. Nytt avsnitt: Nya stationer - nya platser i staden
Stationen är en knutpunkt för alla transportslag och en central plats i stadens trafiksystem.
Underlag till handboken 7.5 Stationer Nytt avsnitt Stationen ska underlätta byten mellan transportslag Ny faktaruta Dimensionering av ytbehov för stationer Nytt avsnitt Arkitektonisk kvalitet
Underlag till handboken 7.6 Biltrafik Ny text om jämställdhet (Vem använder bilen?) Ny text om ITS-åtgärder (Potentialen att minska bilresandet) Hänvisning till Rätt Fart i Staden istället för Lugna Gatan! Utveckling av parkeringsavsnittet.
Underlag till handboken 7.7 Godstrafik i tätort Texten har justerats med ökad medvetenhet om marknadskrafter. Justerat texter om i syfte att ge bättre utrymme för e-handel och hemleverans. Tillägg om hänsyn till terminalhantering i bebyggelseplanering.
Att göra en hållbar handelspolicy
För att förstå utvecklingen Självbetjäning i affären kräver bra förpackningar.
För att förstå utvecklingen Självbetjäning i affären kräver bra förpackningar. Bilägandet ökar. Större lägenheter med kyl och frys. Konsumenterna tar över mycket av godsleveranserna i den egna bilen och konsumenternas inköpsresor minskar i antal. Bebyggelsen blir mer spridd. Sedan många decennier använder människan 60-80 min/dag till resor. Med bil når man längre på den tiden. 1950 nådde man 10 km/dag, idag når man 40 km/dag.
Procent Val av färdsätt i tre svenska städer vid inköpsresor City
Stadskärnor i förfall Konsekvenser Markanvändningen inte hållbar i städerna (stormarknader utanför städerna) Mer bilar och föroreningar Mer bilanvändning Kapacitetsproblem på gatorna Minskad tillgänglighet för de utan bil Längre mellan butikerna Konsumenterna har mer att välja mellan men en del har mindre (de utan bil)
Internetshopping i Sverige 6 % av Sveriges totala detaljhandel
Umeå: ICA Kvantum, Kronoskogsvägen 18 Sverigepanelen (n=1830) Personliga intervjuer i tre köpcentra i Falun, Nacka och Umeå. (n=586) Falun: Willys, Norra Järnvägsgatan 25 Nacka: ICA Kvantum, Sickla, Siroccogatan 4
Val av butikstyp
De halvcentrala affärsetableringarna är de mest besökta Bas: Samtliga (n=1839) 0 20 40 60 80 100 Butik jag besöker oftast 5 3 25 28 39 Extern affärsetablering Halvcentral affärsetablering Butik jag besöker näst oftast 6 12 24 32 27 Centrumhandel Butik som inte tillhör något av ovanstående alternativ Vet ej Butik jag besöker oftast eller näst oftast 9 46 49 64
Besöksfrekvens
Den oftast besökta butiken besöks i genomsnitt 2,4 ggr/vecka. Den näst oftast besökta 1 ggr/vecka. Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100%. Totalt (n=1863) 1 5 12 24 32 26 0-200 inv 2 11 17 37 33 201-10 000 inv 6 12 30 27 25 10 001-25 000 inv 6 11 22 41 19 25 001-50 000 inv 5 16 19 35 25 50 001-200 000 inv 5 8 22 33 32 > 200 000 inv 7 14 25 29 24 Normalt sett ingen gång 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång
Sällanköpsvaror handlar man vanligen 1-2 gånger i månaden Bas: Samtliga 0 20 40 60 80 100 Totalt (n=1839) 6 9 14 28 34 9 0-200 inv 4 11 12 27 36 11 201-10 000 inv 6 7 14 31 34 8 10 001-25 000 inv 6 8 15 24 39 8 25 001-50 000 inv 4 12 7 29 38 10 50 001-200 000 inv 7 10 17 23 36 8 > 200 000 inv 10 10 17 25 29 9 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Normalt sett ingen gång
Färdmedelsval och avstånd
Bilen dominerar helt som färdsätt till den oftast besökta butiken Bas: Samtliga... till fots... med cykel... med kollektivtrafik 0 20 40 60 80 100 5 3 6 8 19 59 21 3 6 18 70 01 92 Ytterst få använder kollektivtrafik för att ta sig till sin butik.... med bil som förare 10 4 10 20 32 24... med bil som passagerare 324 6 21 64 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång
Om avståndet är under 600 m är det dock vanligt att man går till fots Bas: 0-600 m till dagligvarubutik... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare 0 20 40 60 80 100 10 6 11 14 24 7 01 26 725 14 21 35 18 20 31 23 89 65 71 36 41 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång Bas: 600m -2 km till 0 20 40 60 80 100 dagligvarubutik... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare 12 46 21 37 0 12 3 13 5 13 34 7 21 21 23 20 93 66 66 36 60 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång 13
Färdmedelsval och avstånd 100% 90% 12% 16% 18% 19% 23% 21% 24% 21% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 24% 6% 15% 43% 36% 4% 16% 28% 44% 4% 16% 18% 55% 3% 14% 10% 65% 67% 71% 75% 2% 3% 7% 6% 1% 2% 4% 3% 0% 3% 2% 1% Bil, som passagerare Bil, som förare Kollektivt Med cykel Till fots
Färdmedelsval och butiksval 120% 100% 14% 19% 80% 27% Bil, som passagerare 60% 3% 37% Bil, som förare Kollektivt 40% 33% 5% Med cykel Till fots 23% 20% 23% 16% 0% Oftast besökta butiken Näst oftast besökta butiken
Viljan att gå
Fyra av fem kan tänka sig att gå max 1 km till butiken Bas: säkra på sitt svar (angivit 7-10) 0 20 40 60 80 100 7 15 30 29 10 9 Längre än 2 km 1-2 km (mer än 15 minuter) För att det skall bli ett vanligt alternativ att man går till fots för att handla, krävs i princip en bra dagligvarubutik per kvadratkilometer. 600-1000 m (10-15 minuter) 200-600 m (5-10 minuter) 0-200 m (mindre än 5 minuter) Skulle inte gå till butiken
Närheten till butik
Två av tre har max en km till sin dagligvarubutik Närmaste 0 20 40 60 80 100 Dagligvarubutik 18 27 20 14 6 5 6 4 Stormarknad 1 6 11 17 11 12 12 30 0-200 m 200-600 m 600-1000 m 1-2 km Merparten (65%) av hushållen har en dagligvarubutik inom acceptabelt gångeller cykelavstånd. Knappt 80 % har mindre än 2 km till sin närmsta dagligvarubutik. Stormarknader längre bort. 65 % har mer än 2 km till sin närmsta stormarknad. 2-3km 3-5 km 5-10 km Mer än10 km
Närheten till butik finns ännu och man har acceptans men man går ändå inte!!!
Butikens attraktivitet
Bas: Samtliga Inte alls viktigt Mycket viktigt 1 2 3 4 5 Varornas kvalitet Sortimentet Varornas kvalitet och sortimentet är mest betydelsefulla för butikens attraktivitet Det är viktigt att kunna nå butiken lätt med bil och parkera där, men inte på långt när lika viktigt att kunna gå, cykla eller färdas kommunalt dit. Gratis parkering Goda parkeringsmöjl. Priserna Servicekvalitet Öppettiderna Att du hittar i butiken Lätt att nå med bil Trivseln Närhet till bostaden Möjl. att kombinera ärenden Lätt att nå till fots Lätt att nå med cykel Närheten till arbetspl. Lätt att nå med buss Annat Totalt 0-25 000 invånare 25 001-200 000 invånare 200 001 invånare eller mer
Hållbar handelspolicy
Stor skillnad i kommunstorlekar i Sverige 2010 såg det ut så här; 46 kommuner > 50 000 invånare 74 kommuner 20 000 50 000 invånare 95 kommuner 10 000 20 000 invånare 61 kommuner 5 000 10 000 invånare 14 kommuner < 5 000 invånare Det innebär att 170 kommuner är mindre än 20 000 invånare
Stor skillnad i kommunstorlekar i Sverige För att täcka kommuntyp; Ett exempel stor kommun (> 50 000); Norrköping (129 000 invånare) Ett exempel mindre kommun (20 000 50 000); Katrineholm (32 300) Ett exempel liten kommun (< 20 000 ); Filipstad (10 600 invånare)
Samverkansgruppen bildas Vision och översiktlig stadstypsanalys. Scenarios bestäms Kartläggning av markanvändning Alternativa lokaliseringar föreslås och analyseras Beslutskriterier varje part tas fram och viktas Kriterieanalys utvecklas för scenarierna med känslighetsanalys Underlag för utvecklingsplan
Kommunen Handlarna Fastighetsägarna Blå: Centrum och 2-3 multifunktionella handelsområden. Grön: Centrum och sex till åtta stadsdelscentra med dagligvaror och viss service. Röd: Centrum och många stadsdelscentra. Trafikverket Konsumenterna
Norrköping Det sammanvägda resultatet för de tre alternativen. Alt.1 är Centrum och 2-3 multifunktionella handelsområden. Alt. 2 är Centrum och sex till åtta stadsdelscentra med dagligvaror och viss service. Alt. 3 är Centrum och många stadsdelscentra.
Det sammanvägda resultatet för de två alternativen. Alt.1 Utbyggnad av centrum och Lövåsen Alt.2 Utveckla fler handelsplatser i staden Katrineholm
Filipstad Det sammanvägda resultatet för de två alternativen. Alt.1 Dagligvaruhandel fortsatt stark, sällanköpshandeln krymper vidare för att så småningom upphöra mer eller mindre. Alt.2 Anpassning till nya handelsformer. Anordna show-rooms och utveckla internethandeln.
Utveckling sällanköp 1. Minskad sällanköpshandel i mindre kommuner 2. Enligt TT 11/8 2014 (SvD); Ökad e-handel ger mindre butiker; skyltfönster för delar av sortimentet. Storsäljarna i butik, resten på nätet. Också små butiker i större kedjor kan bli lönsamma. Enligt McKinsey är nybyggda butiker 30 % mindre än äldre butiker. De stora butikerna; hela sortimentet för uppvisning i attraktiva lägen. I jakten på tidseffektiva konsumenter; attraktivt att ligga på t.ex. busstationer eller tågstationer med små och överskådliga butiker plus att större kedjor satsar på utlämning av e- handelsvaror.
Större andel hållbara inköpsresor? Innerstadsutveckling i små städer, utvecklandet av halvcentrala handelsetableringar i större och stora städer. En utveckling av externetableringar; bostäder, arbetstillfällen, tillgänglighet med hållbara färdsätt. Beteendepåverkan; användandet av hållbara färdsätt. Viss acceptans finns redan. Utveckling av kortdistansstrukturer. Aktörssamverkan kring utveckling av internethandel.
Tack! mathias.warnhjelm@trafikverket.se