Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF"

Ingegerd Sundqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF

2 Forskning Regionen Parkering /mark Res & transport Nödinge Lerum Detaljhandel ITplattform Fastighet

3 Syfte - Stationssamhällen växer, det krävs fler bostäder/verksamheter som konkurrerar om utrymme som upptas av bilen - Minska utsläpp från transporter - Minska behov av att äga bil

4 Projektets tre delar Medskapande Effektiv markanvändning Res- och transporttjänster

5 Verktyg för klimatanalys av resemönster kopplat till mark/exploatering visa hur totala CO 2 -utsläpp kopplat till mobilitet/resmönster varierar verktyg för kommun och markexploatörer tydliggöra hur olika bebyggelsealternativ (lokalisering, typ av hus/boenden) påverkar

7 Annat Gröna färdmedel Gång/cykel Buss/tåg

8 Logga transportmedel och längd via app

9 Parkeringseffektivisering Syfte Attraktivare Nödinge och Lerum Frigöra stationsnära mark Sänka byggkostnader Öka efterfrågan på mobilitetstjänster Leverans Stöd och inspel i planeringsarbetet Flexibelt parkeringstal med samnyttjande Befintliga och nya mobilitetstjänster

10 Traditionella parkeringsstrategier Tillhandahålla parkering utifrån prognoser om ökat bilinnehav Miniminormer vid nybyggnation som låser in biltrafiken i stadsmiljön Liten användning av styrning via avgifter och tidsbegränsning Den verkliga kostnaden för parkering har inte lagts på dem som parkerar, utan bakats in i hyror, bostadspriser etc. 12

11 Trender i Sverige och globalt Ökad konkurrens mellan kommuner, städer, regioner attraktivitet viktigare Samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att skapa attraktiva centrum Problem med söktrafik uppmärksammas Luftkvalitet och klimat är prioriterade frågor Gående, cyklister och kollektivtrafik tillåts ta mer plats i gaturummet 13

12 Hur jobbar andra städer? Zürich, Hamburg fruset antal p-platser i centrum Hamburg sedan 1976! Zürich: historiska p-kompromissen, sedan 1996 antalet p-platser i centrum frusna När platser byggs plockas motsvarande antal gatumarksparkeringar bort Frigör stegvis ytor

13 Hur jobbar andra städer? Tidsbegränsa / progressiv taxa Bra för handeln ökar rotation, p-platser utnyttjas mer effektivt! Ökar tillgängligheten fler kunder/plats alt. färre platser behövs Norrtälje går från avgiftsfritt i centrum till 2 timmar gratis och sedan avgift

14 Knivsta invånare/ i tätort - tillväxt Pendelkommun/stationssamhälle mellan Stockholm och Uppsala Bygga nära stationen Många pendlare konkurrerar med besöks/verksamma Gratis parkering avgiftsbeläggning/tidsreglering Max 2 timmars parkering på gatumark kronor månaden för pendelparkering 16

15 Verktyg och strategier för effektiv parkering Prioritera Samla ihop Bygg på höjden Synliggör kostnaden Informera

16 Tidsbegränsning och avgifter Används för att: Öka omsättningen på parkerare Styra undan vissa typer av parkerare Styra trafiken till andra platser Skapa en mer effektiv parkeringsmarknad Exempel: Knivsta

17 Samnyttjande Samlade p-anläggningar med ej reserverade p-platser Underlättas vid många olika verksamheter, där p-behovet ser olika ut Potentialen stor, men varierar från fall till fall

18 Samnyttjande

19 Flexibla parkeringstal Används för att: Reglera/styra antal p-platser vid nybyggnation Skapa god sammanvägd tillgänglighet Tillåter att p-talet varierar utifrån förutsättningar, ambitioner och åtgärder Minskar byggkostnaderna

20 Åtgärd/förutsättning Typiska förutsättningar/åtgärder som motiverar lägre p-tal God kollektivtrafik - 10 % Bilpool % Åtgärder som underlättar boende utan egen bil, t.ex. cykelåtgärder, grön resplan, realtidskyltning för kollektivtrafik etc. etc. Samnyttjande Reduktion (typ-exempel) - 10 % Varierar Bilfritt boende % Stödåtgärd: Reservplan för parkering (finansiell eller markreserv)

21 Parkering Aspen Strand Scenario/kategori Boende Besök Totalt Enligt p-tal Samnyttjande Åtgärdspaket bas Åtgärdspaket plus Åtgärdspaket plus bilfritt

22 Handel - förbättra tillgängligheten (utan bil) Öka tillgänglighet med cykel, kollektivtrafik En kund är en kund är en kund oavsett färdsätt Hemleverans av inköpta livsmedel (cykel-hemleverans, Burgdorf m.fl) Showroom-butiker, hemleverans av tunga varor, mat (IKEA Cambridge, cykel-hemlev. Burgdorf m.fl.) Färre p-platser behöver INTE minska centrumhandelns attraktivitet OM andra kvaliteter lyfts och annan tillgänglighet ökar. MEN vissa butiksstrukturer kan förändras.

23 Boendeparkering - P-tal är nyckeln Synen förändras byggbolagen vill bygga färre p-platser Göteborg nytt p-tal bygger på lägre bilinnehav än dagens Flexibilitet hur kan god tillgänglighet skapas på annat sätt minskat p-tal Ale, Trollhättan, Lund, Eskilstuna, Norrköping, Göteborg t.ex. p-köp, markreserver, bilpool, god kollektivtrafik ++++ Internationellt: MAX-tal utifrån kollektivtrafiktillgänglighet (Zürich) Helt slopat p-platskrav (Berlin, Paris) Bilfria kvarter (Hamburg, Wien) Freiburg i Br.

Relevanta dokument

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik