Parkeringsnorm för Eskilstuna

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen SBN/2013:373 Mats Hällnäs Stadsbyggnadsnämnden Parkeringsnorm för Eskilstuna Inledning Enligt Översiktsplan 2030 är huvudprincipen och det viktigaste redskapet för att skapa en långsiktigt hållbar kommun att begränsa stadens utbredning genom att förtäta den inifrån och ut. Befolkningen i Eskilstuna kommun förväntas fortsättningsvis att öka. För att klara framtida befolkningsutveckling tar översiktsplanen planeringsmässig höjd för invånare år Trafik- och bebyggelsestrukturen ska anpassas till ett mer effektivt och uthålligt samhälle. Förtätning innebär att underlaget för service stärks och att befintlig utbyggd infrastruktur i form av gator och teknisk försörjning kan utnyttjas mer kostnadseffektivt. I Eskilstuna ska planering av trafik och bebyggelse leda till ett minskat resande med bil. Genom att planera för minskat bilbehov ska bilresandets andel minska till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Bakgrund Eskilstuna har idag riktlinjer för parkering som beslutades Dessa parkeringstal ger inte måluppfyllnad mot trafik- och klimatplan och är inte heller tillräckligt flexibla eller omfattande för att möta ett mer progressivt arbete i parkeringsfrågan i Eskilstuna centrum. En ny parkeringsplan gällande hela Eskilstuna innehållande strategier och parkeringsnormer förväntas vara klar under Innan parkeringsplanen är antagen behövs en tillfällig parkeringsnorm som bättre beskriver parkeringsavvägningar för etableringar. Geografiskt område där parkeringsnormen i första hand ska tillämpas är centrala delar med omnejd, ett område på ca 2 km från centrum. Dock ska hänsyn tas till att ju längre bort från centrum en nyexploatering avses desto mer diskussioner om var i det tänkta spannet utgångspunkten för antalet parkeringsplatser ska ligga. Parkeringsnormen ska inarbetas i den nya parkeringsplanen för Eskilstuna.

2 Eskilstuna kommun (9) Syfte och mål Syftet är att skapa tillfälliga parkeringsnormer för att bättre möta centrums behov, vilket dagens parkeringspolicy inte gör och tills dess att den nya parkeringsplanen är klar. De sänkta parkeringsnormerna ska understödja en långsiktigt hållbar utveckling av ett tryggt och attraktivt Eskilstuna, med det också styra mot översiktsplanens intentioner och mål. En sådan framtidsutveckling ställer högre krav på att mark utnyttjas mer effektivt. Samtidigt skapas förutsättningar för förbättrad luftkvalitet och folkhälsa och uppmuntrar till en hållbar livsstil för eskilstunaborna. Den interimistiska parkeringsnormen ska främja både ekonomiska, kvalitativa och attraktiva lösningar som ligger i både byggherrens och kommunens intresse. Konkret kan nya parkeringstal innebära att lägre kostnader för byggherrar vilket främjar byggandet av fler bostäder. Målet är att dessa tillfälliga parkeringsnormer ska vara så pass genomarbetade att de dels kan användas för att skapa bättre parkeringslösningar för centrum och dels fungera som ett underlag till den kommande parkeringsplanen. Genom detta medverkar p-normen till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Den föreslagna parkeringsnormen följer intentionerna i den nu antagna översiktsplanen där det anges att centrum skall vara ett gångvänligt område och fokus ligger på att göra fler och attraktiva ytor för gående och cyklister vilket bidrar till en långsiktigt hållbar parkeringspolitik. En ändring av p-normerna från 2006 ska stödja och uppmuntra till ett hållbar bilanvändande ur ekologisk, ekonomisk och social synvinkel samt bidra till ett ökat byggande av bostäder och kontor Nulägesanalys Förutsättningar I Eskilstuna centrum bor 2207 personer (2012) varav 1972 är äldre än 16 år. I centrum arbetar 7612 personer (2011). Totalt bor det personer (2012) i Eskilstuna kommun. I Eskilstuna centrum är antalet tillgängliga cykelparkeringsplatser (cykelställ) inventerat vid flera tillfällen, men det exakta antalet är inte helt känt beroende på att vissa platser är dolda/svåråtkomliga (t ex på Mälardalens högskolas innergård). Den inventering som gjordes i maj 2012 anger 3297 cykelställ, men antalet är nog betydligt större än så. En enkel besiktning av högskolans platser i maj 2012 gav cirka 500 platser, där vissa var inräknade i totalen, men de flesta var det inte. Beläggningen på de platser som kontrolleras var 2012 i medeltal cirka 66 %, men var fjärde plats hade en beläggning över 100 % (vilket är de mest centrala platserna samt vid centralstationen) med cyklar parkerade utanför parkeringsplatserna som följd.

3 Eskilstuna kommun (9) De perifera platserna som ligger längre ifrån målpunkterna och som ofta håller en lägre kvalitet har också lägre beläggning vilket sänker medelbeläggningen för centrum. Det finns totalt 1922 allmänt tillgängliga bilparkeringsplatser fördelade på 1047 platser i parkeringsgarage, 723 på parkeringsytor (kvartersmark) och 152 platser längs gatorna (kantstensparkering). Den genomsnittliga beläggningen för de allmänt tillgängliga bilparkeringsplatserna år 2012 var 68 % på vardagar och 49 % på vardagskvällar. Utöver de allmänt tillgängliga bilparkeringsplatserna finns det uppskattningsvis cirka 1300 förhyrda platser på privat mark. Av dessa var 18 % uthyrda till boende, 77 % till kontors/affärsverksamhet och 5 % var outhyrda enligt statistik från De flesta outhyrda låg i parkeringsgaragen. Bilinnehavet i centrum (2012) visar att biltätheten är 265 bilar/1000 invånare (jämfört med kommunen i stort där det är 446 bilar/1000 invånare). Var tredje familj i centrum äger en bil (34,6 %). Samtliga bilparkeringsplatser fördelat på arbetande och boende ger en p-plats per var tredje person. Eskilstunas resvaneundersökning från 2010 fastslår att boende i centrala Eskilstuna gör minst andel resor med bil. Även om det är svårt att fånga upp exakta resvanor från boende i centrum kan man nämna att 49 % av tätortsresorna sker med bil och att 55 % av arbetsresorna sker med bil. Dessa siffror är då antagligen avsevärt mindre för centrum, baserat på t ex kunskapen om bilinnehav (vilken är 40 % lägre än kommunen i övrigt). Krav Boverket har i sina Byggregler (BBR) krav på bostadskomplement : BFS 1995:17 - BBR 3 3:23 Bostadskomplement I bostadens närhet skall finnas - Utrymme i närheten av bostadens entré för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar o.d.

4 Eskilstuna kommun (9) För bilparkering gäller PBL (Plan- och bygglagen, SFS 2010:900): Kap 8. 9 En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att 4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon, Kap I en detaljplan får kommunen bestämma 1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 första stycket 4, 2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och 3. att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering. Parkeringsprinciper I Eskilstunas nya översiktsplan anges att centrum ska vara ett gångvänligt område och fokus kommer att ligga på att skapa fler och attraktivare ytor för gående (och cyklister). Detta innebär bland annat att parkeringsplatser längs gator (kantstensparkering) i större utsträckning kommer tilldelas varuleveranser, handikapparkering, taxi och korttidsuppställning. Cykelparkeringar Behovsanalyser från stadsbyggnadsförvaltningen har tidigare visat att behovet i centrum idag är större än utbudet och det kommer inte att bli bättre då målet är att fler ska cykla in till centrum. Principen idag är att inga nya cykelställ ska uppföras som inte har ramlåsningsmöjlighet och bara i undantagsfall tillåts cykelparkeringar utan tak. När det gäller detaljplaner ska dels cykelparkeringsnormen användas, men vi ska även trycka på BBR så att det skapas bra utrymmen för cyklister. Ett exempel är kvarteret Vakteln där cykelutrymmet förvisso finns, men är alldeles för litet. Här borde egentligen inte finnas någon konflikt mellan byggherrar och kommun detta är en service som boende verkligen efterfrågar men som inte tas till vara på.

5 Eskilstuna kommun (9) Flexibla p-normer De diskussioner som förs nationellt inom parkeringsområdet handlar mycket om flexibla p-normer. Att se den specifika platsens behov och möjligheter och inte läsa siffror rakt upp och ner i en tabell. Flexibla parkeringstal innebär att kommunen ger byggherrar möjlighet att påverka antalet parkeringsplatser som måste byggas i samband med uppförandet av nya bostäder och kontorshus. Kommunen som planmyndighet kan ge rabatt på parkeringstalet där byggherren väljer att genomföra vissa av kommunens ställda krav på mjuka och hårda åtgärder som styr mot ett mer hållbart resande för varje enskild individ. Exempel på mjuka och hårda åtgärder enligt nedan. Flexibla parkeringstal innebär också att ekonomiska resurser frigörs då färre parkeringsplatser behöver byggas. En del av de pengar som sparas ska omsättas genom att satsa på att öka mobiliteten eller på åtgärder som minskar behovet av att göra inköpsresor med bil, till exempel smidigare lösningar för hemleveranser. Exempel på faktorer som kan göra p-normen flexibel är: o Högre kvalitet på cykelparkeringar än vanligt (väderskyddade, i direkt anslutning till entré, hög kapacitet, reparationsmöjligheter) o Lokalisering/tillgänglighet av kollektivtrafikhållplats mycket nära målpunkt o Rabatt på kollektivtrafikkort o Lånecykelsystem o Grön resplan o Skapandet av bilpool och reserverade bilparkeringsplatser för dessa o Lastcykelpool (lådcyklar som underlättar egen varutransport) o Tydlig beskrivning av samnyttjande med detaljerad kalkyl av förväntad beläggning och efterfrågan o Avtal/avsiktsförklaring för parkeringsavgifter eller regleringar En problemfrågeställning med avtal, bilpooler etc är vad som händer om det inte följs eller fungerar? Kommunen riskerar att stå med ett parkeringsproblem på halsen. Denna risk måste kalkyleras i varje enskilt objekt, men vi bör följa vår vision modiga och utmanande, annars kommer vi aldrig att göra några egentliga framsteg inom parkeringsområdet. Förvaltningen behöver dock upprätta någon form av checklista för vilka åtgärder och andra parametrar som ska ge rabatt på parkeringsplatser och hur dessa ska följas upp och utvärderas. Omvärldsspaning I nedanstående tabell återfinns andra städers cykelparkeringsnorm (tabell 1) och bilparkeringsnorm (tabell 2).

6 Eskilstuna kommun (9) Som en kommentar till Norrköpings cykelnorm per boende, kan sägas att i Sverige bor det i snitt 2 personer per hushåll (har sjunkit från 2, till 1, ). I diagram 1 nedan hittar vi färdmedelsfördelningen över de jämförda städerna. Diagram 1. Färdmedelsfördelning När man tittar på färdmedelsfördelningen så kan man se att ingen stad idag har en bilandel i nivå med Eskilstunas målsättning (39 %, markerad med en streckad linje i diagram 1). Detta innebär att ska vi skapa förutsättningar för att nå de målen måste vi minst ligga i framkant med de mest proaktiva kommunerna, såsom Göteborg avseende bilparkering och Lund/Norrköping avseende cykelparkering. Parkering är bara en faktor av flera för att uppnå en annan färdmedelsfördelning än dagens, men till exempel ekonomiska styrmedel (avgiftsnivå) är viktiga. I övrigt så måste parkeringen harmonisera med kollektivtrafiken och gång- och cykelmöjligheter för att få största effekt.

7 Eskilstuna kommun (9) Något som är intressant är att titta på cykelägandet i olika länder, se diagram 2 nedan. Diagram 2. Cykelägande i Europeiska länder Om vi ska nå cykelandelar i likhet med Holland och Danmark krävs det satsningar som matchar dem. Avseende cykelparkeringar krävs att det i normala hushåll finns plats för flera cyklar per person. Tittar man på Holland har de mer än en cykel per person, räknar man bort de åldersgrupper där man inte kan cykla blir siffran säkerligen högre. Det innebär att vi måste förvänta oss att skapa utrymme för flera cyklar per person. Parkeringsnorm Användning Att använda sig av flexibla parkeringsnormer med till exempel ett spann innebär till viss del subjektiva bedömningar. Det är viktigt att det tas fram ett bra underlag för hur parkering ska hanteras då det är en fråga som lever med i princip i all framtid, så att dessa bedömningar blir så pass exakta som de bara kan. För cykelparkeringsnorm i Eskilstuna centrum är det viktigt att den blir tydlig för att goda förutsättningar för cykeln ska skapas. Det innebär en hög tillgänglighet på både förvaringsplatser och korttidsuppställningsplatser vid entré. Ju bättre möjlighet att både angöra och ha sin cykel tillgänglig vid hemmet gör att den blir ett naturligt val för att färdas i centrum. En skärpt cykelnorm innebär även att Eskilstuna kommun behöver ta ansvar för

8 Eskilstuna kommun (9) cykelparkeringar vid målpunkter så att en cykelresa kan genomföras bra i båda riktningarna. Cykelnormen är ett mintal, skapas bättre förutsättningar (fler cykelparkering av hög kvalititet) kan bilparkeringsnormen diskuteras. När det gäller parkeringsnorm för Eskilstuna centrum gäller ett spann med antalet p-platser där man ska lägga sig i. För att få bygga få p-platser krävs lokalisering, åtgärder och attitydpåverkan som möjliggör ett lågt bilinnehav såväl MM-kampanjer som marknadsföring som fysiska åtgärder. Till exempel är det rimligt att kräva en grön resplan (handlingsplan för hur verksamheten kan främja hållbart resande) för de som vill lägga sig allra lägst i spannet. På samma sätt krävs tydliga skäl till varför man ska lägga sig högt i spannet vilka behov gör att det krävs många p-platser för just denna etablering? Enheten som används är antal platser per 1000 m 2 BTA (bruttoarea). Cykelparkeringsnorm Bilparkeringsnorm Minimikrav Utgångspunkt Spann Bostäder 35 4,5 0-6 Kontor 25 6,5 0-8 Tabell 3. Parkeringsnorm för cykel och bil i Eskilstuna centrum För bostäder innebär det en ökning av cykelkraven från 20 till 35 cykelparkeringsplatser/1000 m 2 BTA och för kontor innebär det mer än en dubblering av antalet cykelparkeringsplatser från 10/1000 m 2 BTA till 25/1000 m 2 BTA jämfört med nuvarande cykelparkeringsnorm. Anledning till den stora ökningen för kontor är att en ökning av cykelparkeringstalet vid bostäder och en skärpning av p-talet samtidigt måste återspeglas vid arbetsplatserna. Cykelparkeringsnormen är ett minimikrav, det innebär alltså att fler cykelparkeringsplatser kan byggas om så önskas. Om bilparkeringsplatserna minskas så ställs högre krav på att cykelparkeringsplatserna ska öka och mer hänsyn tas till vilka typer av cykelparkeringsplatser erbjuds. Attraktiva, väderskyddade cykelparkeringsplatser i bra lägen underlättar för cyklisterna att använda cykeln i vardagen. Grundförutsättningen är att diskussionen avseende bilparkeringsplatser utgår från 4,5 respektive 6,5 bilparkeringsplatser/1000 m 2 BTA i spannet för bostäder respektive kontor. För bilparkeringsplatser innebär det en minskning från 7 till 4,5 bilparkeringsplatser/1000 m 2 BTA för bostäder. För äldre-, student-, ungdomsboende och likartade boendeformer ska det lägre spannet (0 till 3 bpl) tillämpas. Ett parkeringstal ska diskuteras fram tillsammans med byggherren och stadsbyggnadsförvaltningen och avgörs från fall till fall.

9 Eskilstuna kommun (9) För kontor innebär den interimistiska parkeringsnormen en minskning från 15,3 (9,9 för offentlig förvaltning) bilparkeringsplatser/1000 m 2 BTA till 6,5/1000 m 2 BTA för kontor jämfört med nuvarande bilparkeringsnorm. För att använda sig av bilparkeringsnormen 0-3 bilparkeringsplatser/1000 m 2 BTA för bostäder ställs höga krav på byggherren/exploatören. Byggherren ska påvisa hur bilparkeringsnivån kan sänkas genom en grön resplan. Åtgärder inom mobility management, till exempel erbjudande av gemensam bilpool, tillsammans med principer om parkeringsköp och andra åtgärder som stimulerar ett lågt bilinnehav ska redovisas i den gröna resplanen vilken ska godkännas av stadsbyggnadsförvaltningen (i samarbete med dess mobility managementgrupp). I spannet 3-6 bilparkeringsplatser/1000 m 2 BTA krävs samarbete mellan byggherren och stadsbyggnadsförvaltningen om byggherren vill sänka eller höja normen från 4,5 bilparkeringsplatser/1000 m 2 BTA. Ovanstående principer gäller även bilparkeringsnormen för kontor i spannet 2-5 och 5-8 där 6,5 bilparkeringsplatser/ 1000 m 2 BTA är grundförutsättningen. Parkeringsnormen ska fastställas i detaljplaneskedet. I bygglovsskedet, om en detaljplan redan är antagen, gäller dessa nya riktlinjer. Utgångspunkten för bilparkeringsplatser blir då 4,5 för bostäder och 6,5 för kontor i bygglovsskedet. Detta dokument ersätter Eskilstunas p-norm endast i centrum och närliggande områden. I det här dokumentet ges inga direktiv för cykel- eller bilparkeringsplatser när lägenhetsfördelningen är känd men inställningen är att denna förändring (fler cykelparkeringsplatser och färre bilparkeringsplatser) ska kunna appliceras i motsvarande storlek mot den nuvarande parkeringsnormen. Konsekvenser Användningen av flexibla p-normer kommer att kräva ett annat arbete från förvaltningens sida. Utredningar och underlag avseende parkering i detaljplaneskeden och bygglovsskeden måste göras utförligare vilket kommer att ta mer resurser i anspråk. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Dag Johansson Förvaltningschef Mats Hällnäs Avdelningschef