Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun

Transkript

1 Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige , dnr KS

2 Namn: Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden genom stadsbyggnadskontorets gatuavdelning och planavdelning Diarienummer: SBN Denna version av Parkeringsnorm och grön resplan är framtagen av Stadsbyggnadskontoret, Sundsvalls kommun. Dokumentet finns tillgängligt på kommunens hemsida: Fotografer: Kartor: Copywright Sundsvalls kommun. 2 Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun

3 Innehåll Om parkeringsnorm...4 Boendeparkering...4 Cykelparkering för boende...4 Bilparkering för boende...4 Arbetsplatsparkering...5 Cykelparkering vid arbetsplatser...5 Bilparkering vid arbetsplatser...5 Särskilda besöksmål...5 Särskild utredning...5 Parkeringsnorm för moped och motorcykel...5 Parkeringsnorm cykel...6 Parkeringsnorm bil...7 Grön resplan...8 Varför en grön resplan?...8 Innehåll i en grön resplan...8 Hur stor kan rabatten bli?...9 Samnyttjande...9 Ordlista Källförteckning...11 Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun 3

4 Om parkeringsnorm Parkering ska i första hand ordnas på kvartersmark. Kommunen bygger parkeringar för allmänna behov. Fastighetsägare bygger parkering för det behov fastigheten ger upphov till enligt kommunens parkeringsnorm. I princip allt byggande av parkeringsplatser kräver bygglov, anmälan eller tillstånd från kommunen eller väghållaren. Parkeringsnormen är ett riktvärde som kan vara högre eller lägre beroende på vad som ska byggas och var. Normen beräknas utifrån statistik om cykelinnehav, bilinnehav och hur vi reser. Parkeringsnormen ska också styra mot kommunens mål. Boendeparkering Med boendeparkering menas en parkering som används för den som parkerar vid sitt boende. Olika typer av boende har olika behov av parkering. Cykelparkering för boende Varje boende behöver en (1) cykelparkering. Det är ett led i att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart resande. Bilparkering för boende Vi bor i en gles kommun där Sundsvalls centrum är den stora målpunkten för många ärenden. Men det finns också platser som är svåra att nå med andra färdsätt än bil. Därför bedömer vi att de flesta på ett eller annat sätt har behov av en bil och att tillgången till boendeparkering vara god. Det ska inte vara så att man tvingas ta bilen till jobbet för att det inte finns en bra parkering vid bostaden. Bilnorm beräknas som antal bilar per invånare multiplicerat med antal boende per lägenhet: För kommunen som genomsnitt ser det ut så här: 0,493 bilar per invånare x 2,04 boende per lägenhet = 1 bilplats per lägenhet Parkeringsnormen ser olika ut i olika delar av staden. Detta beror på att bilinnehavet skiljer sig åt. Bilplatser för de boende ska så långt möjligt anordnas på egen fastighet och tillräckligt antal besöksplatser ska finnas så nära som möjligt. Kartan till vänster visar indelningen i områden som har olika parkeringnorm för boende. Kartan till höger visar en inzoomning på det område där en särskild parkeringsnorm för bil gäller. Området kallas Centrala Sundsvall, se vidare i tabell 4 "Parkeringsnorm för bil". 4 Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun

5 Arbetsplatsparkering Med arbetsplatsparkering menas den parkering som används av den som parkerar medan den arbetar. Utifrån den färdmedelsfördelning som finns i kommunen idag är behovet av parkering vid arbetsplatser: 0,2 cykelplatser (cpl) per anställd för cykel 0,3-0,6 bilplatser (bpl) per anställd/verksam Cykelparkering vid arbetsplatser Mer än hälften av kommunens invånare bor inom Sundsvalls tätort. Av dessa har nästan alla mindre än 5 km till centrum, det vill säga cykelavstånd. Särskilda besöksmål För vissa besöksmål gäller särskilda parkeringsnormer. Ofta behövs en särskild utredning göras där parkeringsbehovet beräknas utifrån det beräknade antalet besökare eller antalet sittplatser/åskådarplatser. Särskild utredning I vissa fall går det inte att ange en parkeringsnorm. Då krävs en särskild utredning. Utredningen ska svara på: Hur många som beräknas besöka/arbeta/bo på platsen Hur många som beräknas använda olika transportsätt. Detta beror till stor del på lokaliseringen. Finns det tex ingen kollektivtrafik är det svårt att motivera att resor sker med kollektivtrafik. Parkeringstalet räknas ut så här: antal besökare x andelen cyklande antal besökande x andelen bilförare Sådana som åker som passagerare i bil räknas inte med då de inte har något parkeringsbehov. Parkeringsnorm för moped och motorcykel Moped och motorcykelparkering är svårt att ange som en norm. Behovet brukar generellt vara ca 10 % av bilplatsbehovet. Kartan visar hur mycket 1, 3 och 5 km täcker in av staden räknat från Stora torget. Bilparkering vid arbetsplatser Bilparkeringsnormen för kontor kan verka hög. Det beror på att kontorsanställda idag har mindre yta per person jämfört med tidigare. I Sundsvalls förra parkeringsnorm räknade vi på 35 m 2 kontorsyta per anställd. I den här normen räknar vi på 25 m 2 kontorsyta per anställd. Om platserna är gemensamma för alla anställa på kontoret kan grön rabatt ges. Se tabell 5. Bild från MC-parkeringen på Esplananden sommaren Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun 5

6 Parkeringsnorm cykel Tabell 3. Parkeringsnorm för cykel (CPL). I kolumnen "Kommentar" finns förklaringar till hur parkeringsnormen beräknats. Bostäder Cykelparkeringsnorm (CPL) Boende Besökare Kommentar Enbostadshus 3 cpl/lgh 1 cpl/lgh 3-4 boende per lgh Flerbostadshus 2 cpl/lgh 0,5 cpl/lgh 2,1 boende per lgh. Minst en cpl/lgh ska vara lättillgänglig, tex finnas nära en entré. Små lägenheter < 35 m2 1 cpl/lgh 0,5 cpl/lgh 1 boende per lgh Studentboende 1 cpl/lgh 0,5 cpl/lgh 1 boende per lgh Trygghetsboende/Särskilt boende Arbetsplatser Cykelparkeringsnorm (CPL) 1 cpl/lgh 0,1 cpl/lgh Särskild utredning kan krävas. Om boende har stort vårdbehov sk Särskilt boende behövs cpl endast för vårdpersonal och besökare. Verksamma Besökare Kommentar Kontor 8 cpl/1000 m 2 1 cpl/1000 m 2 40 anställda, 4,5 besökare ger 9 cpl per 1000 m2 BTA Industri 3 cpl/1000 m 2 särskild utredning 15 anställda per 1000 m2 BTA ger 3 cpl/1000 m2 Särskild utredning kan krävas för besök Skola 0,2 cpl/anställd 30/50/70 cpl/100 elever Siffrorna avser åk F-3/4-6/7-9. Ökat behov med ökad ålder på elever. Förskola 0,2 cpl/anställd 2 cpl/avd Det kan behövas cpl även vid förskola för de största barnen. Vård 0,2 cpl/anställ 0,2 cpl/besökare Särskild utredning kan krävas Särskilda besöksmål, Cykelparkeringsnorm (CPL) Verksamma Besökare Kommentar Handel 3 cpl/1000 m 2 12 cpl/1000 m 2 15 anställda, 60 besökare per 1000 m2 BTA ger 15 cpl/1000m2. Vid försäljning av skrymmande varor eller då handelsetableringen ligger långt från bostäder är behovet av cykelparkering oftast mindre än vad normen anger. Idrottsanläggning 0,2 cpl/anställd cpl per 100 besökare Nöjesanläggning 0,2 cpl/anställd 5-35 cpl per 100 besökare Antalet platser beror på lokaliseringen Störst behov vid konserter och centrala disco, lägre vid bio, lägst vid teater Restaurang 2 cpl/1000 m 2 14 cpl/1000 m 2 BTA 70 besökare/1000 m2 BTA och 0,2 cpl/besökare Hotell 1 cpl/1000 m 2 särskild utredning Särskild utredning krävs om det finns konferensmöjligheter på hotellet Kollektivtrafikknutpunkt - särskild utredning Särskild utredning krävs 6 Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun

7 Parkeringsnorm bil Tabell 4. Parkeringsnorm för bil (BPL). I kolumnen "Kommentar" finns förklaringar till hur parkeringsnormen beräknats. Läs mer om särskild utredning i avsnitt 1.5. I kartorna på sidan 4 visas indelningen av områdena centrala Sundsvall, Sundsvalls tätort och övriga kommunen. Bostäder Bilparkeringsnorm (BPL) Boende Besökare Kommentar Enbostadshus 1-2 bpl/lgh boende per lgh Flerbostadshus centrala Sundsvall Sundsvalls tätort Övriga kommunen Lägenheter mindre än 35 m" Centrala Sundsvall 0,75 bpl/lgh 0,8 bpl/lgh 1 bpl/lgh 0,6 bpl/lgh 0,5 bpl/lgh 0 bpl/lgh 0,1 bpl/lgh 0,1 bpl/lgh 0,1 bpl/lgh 0 bpl/lgh 2,1 boende per lgh. Centrum har gott om allmän parkering. Inom 200 m till hållplats med turtäthet 10 min 1 boende per lgh. Studentboende 0,2 bpl/lgh 0,1 bpl/lgh 1 boende per lgh Trygghetsboende 0,2-0,5 bpl/lgh 0,1 bpl/lgh Särskild utredning kan krävas. Det lägre intervallet avser områden med god kollektivtrafik.. Särskilt boende 0-0,2 bpl/lgh 0,1 bpl/lgh Särskild utredning kan behövas. Bpl endast för vårdpersonal och besökare. Arbetsplatser Bilparkeringsnorm (BPL) Verksamma Besökare Kommentar Kontor 24 bpl/1000 m 2 3 bpl/1000 m 2 40 anställda, 4,5 besökare per 1000 m2 BTA ger 27 bpl/1000m2 Industri 9 bpl/1000 m 2 2 bpl/1000 m 2 15 anställda per 1000 m2 BTA ger 11 bpl/1000m2 inkl besökare Särskild utredning kan krävas för besök Skola 0,3-0,6 bpl/verksam 5 per skola Särskild utredning krävs om skoleleverna själva kör bil. Förskola 0,3-0,6 bpl/verksam 2 bpl/avdelning Besöksparkering behövs för att hämta och lämna barn. Vård 0,6 per verksam 0,6 bpl/besökare Särskild utredning kan krävas.. Särskilda besöksmål Bilparkeringsnorm (BPL) Verksamma Besökare Kommentar Handel 9 bpl/1000 m 2 36 bpl/1000 m 2 15 anställda, 60 besökare per 1000 m2 BTA ger 45 bpl/1000m2 Idrottsanläggning 0,2-0,4 bpl/verksam 0,1-0,3 bpl/besökare Behov per åskådarplats för besökare Nöjesanläggning 0,3-0,6 bpl/verksam 0,1 bpl/besökare Enhet per sittplats för besökare. Lägst vid konserter och centrala disco, högre vid bio, högst vid teater Restaurang 6 bpl/1000 m 2 21 bpl/1000 m 2 10 anställda och 70 besökare/1000 m2 BTA, men OBS bara 0,3 bpl/besökare Hotell 3 bpl/1000 m 2 15 bpl/1000 m 2 Särskild utredning om konferens finns, 5 verksamma och 25 besökare/1000 m2 ger 18 bpl/1000 m2 Kollektivtrafikknutpunkt Särskild utredning krävs Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun 7

8 Grön resplan Varför en grön resplan? För att ställa om till ett hållbart resande finns möjlighet att använda gröna parkeringslösningar. Det innebär att en fastighetsägare kan göra annat än att bygga parkering för att tillgodose tillgängligheten till en fastighet. Förutsättningen är att det finns bra cykelförbindelser och/eller att kollektivtrafikförsörjningen är god. Det är också möjligt att arbeta med gröna resplaner för befintliga fastigheter. Det kan i sin tur frigöra ytor för förtätning och förädling av fastigheter. Olika delar av staden har olika förutsättningar för olika trafikslag. Exempel på åtgärder som kan ge rabatt på bilparkeringsnormen visas i tabell 7 på nästa sida. Det är också möjligt att komma med andra ideér på åtgärder som kan minska bilplatsbehovet och stimulera mer hållbara färdsätt. Om gröna parkeringslösningar används samlas de i den gröna resplanen för fastigheten. Sedan måste fastighetsägaren jobba efter planen. Planen följs upp gemensamt av fastighetsägaren och kommunen varje år. Om planen inte fungerar är det fastighetsägarens ansvar att göra fler gröna åtgärder eller att tillskapa de parkeringar som krävs enligt parkeringsnormen. Den gröna resplanen ska vara klar och lämnas in samtidigt som bygglovet. Kommunen bedömer om den gröna resplanen är tillräcklig och vilka rabatter som kan ges från parkeringsnormen. Innehåll i en grön resplan En kort beskrivning av vad som ska byggas Hur stor byggnadsyta som ska byggas Hur många människor byggnaden är avsedd för En samlad beskrivning av tillgängligheten med olika transportmedel till fastigheten Vilka åtgärder som föreslås istället för att bygga parkering Vilken effekt de gröna åtgärderna bedöms ha Hur ofta den gröna resplanen ska följas upp Planen följs upp i enlighet med den gröna resplanen genom att fastighetsägaren sammanställer uppgifter om trafiksituationen och skickar dessa till kommunen. Kommunen redovisar eventuella klagomål på trafikproblem som kan härröras till fastigheten. Tillsammans beslutar parterna om trafiksituationen är fungerande. Om inte tas förslag på åtgärder fram. Om fastighetsägaren vill avbryta arbetet med den gröna resplanen kvarstår kravet att tillgodose parkeringsplatser. Tabell 5. Åtgärder som kan ge rabatt från parkeringsnormen. Åtgärd Möjlig påverkan på parkeringsnorm Samnyttjande upp till 50 % (se tabell 6 och 7) Avtal om bilpool för hyresgäster Upp till -20% Avstånd till bilparkering från fastighetsentré > 200 meter Upp till -10% Avstånd till viktig kollektivtrafikknutpunkt < 200 meter Upp till -15% Förbättrade cykelfaciliteter ex fast luftpump, reparationsrum, ladduttag för elcykel, automatisk dörröppnare för cykel, duschmöjligheter Erbjuda reskort i kollektivtrafiken Upp till -15% Cykelpool Upp till -20% Parkering sker i större gemensamhetsanläggning, samnyttjande Upp till -10% Parkering som är öppen för allmänheten del av dygnet, samnyttjande -5% Avstånd till bil-p ej märkbart längre än till cykel-p Kan idag innebära förmånsbeskattning, avvakta +x% (beroende på läge) Informations- och marknadsföringsåtgärder till köpare och hyresgäster Upp till -10% Andra gröna ideér 8 Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun

9 Hur stor kan rabatten bli? Faktorer som måste vägas in innan rabatt kan ges är: Barriärer, finns hinder för att kunna gå och cykla? Parkeringsavgifter för det som byggs nytt och det befintliga parkeringsbeståndet i området. God kollektivtrafik, minst halvtimmestrafik. Gång- och cykelnät i området. Faktiska avstånd. Den maximala rabatten som går att få på parkeringsnormen är 50 %. Hur mycket rabatt som kan ges beror på platsens förutsättningar och de åtgärder som vidtas. Samnyttjande Samnyttjande är ett effektivt sätt att minska parkeringsbehovet. Tabell 5 visar hur stor andel av parkeringsplatserna som används av olika verksamheter vid olika tider på dygnet. Tabell 6. Korrektionsfaktorer vid samnyttjande. Vardag Fredag Lördag Natt Bostäder 0,6 0,6 0,6 0,8 0,4 0,7 0,6 0,5 Kontor 0,8 0,2 0,1 0,2 Handel 0,4 0, Förskola 0,9 0,1 0,05 - Lokaltyp Boendebesökare Resturanger 0,75 0,4 0,6 - Vid samnyttjande räknas parkeringsbehovet ut genom att parkeringsnormen multipliceras med korrektionsfaktorn. Den tidpunkt då parkeringsbehovet totalt sett är störst blir dimensionerande. Exempel för ett kvarter kan vara: Bostäder behöver Kontor behöver Totalt behövs 100 platser, besökare 10 platser 50 platser 160 platser Vardag Fredag Lördag Natt Bostäder 100x0,6=60 100x0,6=60 100x0,6=60 100x0,8=80 Tabell 7. Parkeringsbehov vid samnyttjande, parkeringsbehovxkorrektionsfaktor. Lokaltyp Boendebesökare 10x0,4=4 10x0,7=7 10x0,6=6 10x0,5=5 Kontor 50x0,8=40 50x0,2=10 50x0,1=4 50x0,2= Istället för att bygga 160 platser behövs bara 104 platser om platserna kan samnyttjas mellan de olika verksamheterna, alla tider på dygnet. Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun 9

10 Ordlista Allmän parkering Sådan parkering som är detaljplanelagd som allmän och som kommunen ansvarar för. Kan finnas både på gatumark och på kvartersmark. Allmän plats Begreppet används på det stora hela inte idag, utan har ersatts med benämningen offentlig plats. Allmän plats förekommer dock fortfarande i plan- och bygglagen ("en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov"). Angöring Innebär på- och avstigning och på- och avlastning. Platser för angöring behövs vanligtvis vid varje fastighet. Kantstensparkering är vanlig för angöring. Arbetsplatsparkering Den parkering som används för den som parkerar sin bil medan denne arbetar. Avlösen Avlösen innebär att fastighetsägaren förbinder sig att hyra parkeringsplatser i kommunens anläggning och i vissa fall bidra till de anläggningskostnader som uppstår. Hyresavtalet tecknas ofta på lång tid tex 20 år. Boendeparkering Bör lösas inom den egna fastigheten eller i en gemensam anläggning. När boende parkerar på allmänna ytor uppstår konkurrens med allmänna behov. Detaljplan Ett dokument inom fysisk planering i Sverige som talar om hur ett begränsat område i en kommun skall bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. Detaljplanen är juridiskt bindande vid prövning av bygglov. Friköp Vid friköp betalar fastighetsägaren ett engångsbelopp till kommunen som sedan förbinder sig att bistå fastigheten med parkering och hålla den tillgänglig för fastigheten. Gatumark Gatumark är mark som i huvudsak gator och torg. En del parkeringsytor är också gatumark. Kvartersmark Med kvartersmark avses all mark inom ett planområde som inte ska utgöra allmän plats eller vattenområde. I en detaljplan ska det alltid framgå vilken användning som är tillåten inom kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, handel eller industri. Det är detaljplanen som styr vad som är gatumark, allmän platsmark eller kvartersmark. Privat parkering Sådan parkering som en privat fastighetsägare ansvarar för. Privat parkering finns endast på kvartersmark. Samnyttjande Med samnyttjande menas att flera verksamheter samsas om en parkering. Det finns inga platser som är reserverade för någon särskild. Särskilda tillstånd Vissa grupper av trafikanter har särskilda behov av tillgänglighet. Tillstånd kan ges till exempelvis rörelsehindrade och vissa yrkesgrupper som har behov av nyttoparkeringstillstånd. Ärende- och besöksparkering Uppställningstiden behöver inte vara särskilt lång. En måttlig uppställningstid inom rimligt avstånd till målet ger god tillgänglighet. Översiktsplan Ett begrepp inom fysisk planering och beskriver grunddragen för hur mark- och vattenområden inom bör användas i en kommun. Alla kommuner måste ha en aktuell översiktsplan. 10 Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun

11 Källförteckning Parkering för hållbar stadsutveckling, Sveriges kommuner och Landsting, 2013 Policy för parkering, Sveriges kommuner och Landsting, 2007 Hållbart resande i praktiken, Sveriges kommuner och Landsting, 2010 MaxLupoSE råd om hur mobility management kan användas i den kommunala planeringen, Trafikverket, 2011 Parkeringsnorm för Uppsala, antagen av plan- och byggnadsnämnden , Parkeringsutredning Örnsköldsvik, version 1.2, , Trivector Traffic/Örnsköldsviks kommun Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Malmö Stadsbyggnadskontor, antagen september 2010, +slutligt+f%c3%b6rslag+antagen+av+kf.pdf Förslag till utformning och dimensionering av cykelparkeringar inomhus, Malmö Stad, 2001, Parkeringsnorm, Strömstads kommun, antaget av kommunfullmäktige , Parkeringspolicy Parkeringsnorm Parkeringsutformning, Lerums kommun, Bost%C3%A4der,%20mark%20och%20tomter/Parkeringspolicy/parkeringspolicy.pdf?epslanguage=sv Parkeringsnormer för ett Eskilstuna i förändring, Eskilstuna kommun, f%c3%b6r%c3%a4ndring_ny%20slutversion.pdf?epslanguage=sv Parkeringsprogram, Umeå kommun, , 1c0bc html Parkeringsutredning angående införande av parkeringsavgifter, Piteå kommun, remissutgåva 2014 Råd för vägars och gators utformning, Trafikverket publikation 2012:580, juni-2015/ Plan- och bygglag (2010:900) PBL, Plan- och byggförordning (2011:338), /?bet=2011:338 Trafikförordningen (1998:1276) Översiktsplan Sundsvall 2021, Sundsvalls kommun 2014, antagen av kommunfullmäktige den 26 maj Planförslag%20ÖP%202021%20antagandehandlingar/1.%20Planförslag/1%20Planförslag%20ÖP2021%20 antagen% %20-webb.pdf Hur stor kontorsyta behövs? Parkeringsnorm och grön resplan för Sundsvalls kommun 11

12 besöksadress: Norrmalmsgatan 4 postadress: Sundsvall telefon: