Teknik varje dag på schemat

Vi lever i en teknikoffensiv värld. Då borde klassrummet reflektera det, säger Lili Kapper. Teknik varje dag på schemat Klastorpsskolans klass 5 har funnit sin väg att integrera teknikundervisningen i de andra skolämnena. Ett av många inslag har varit att låta klassen delta i tekniktävlingar och genomföra projekt. Eleverna växer i och med att de aktivt bidrar i undervisningen med egna idéer, genom att de får berätta och förklara för varandra och för vuxna och att de blir uppmärksammade även utanför skolan. Lili Kappers och Claes Erikssons klass i årskurs 5 på Klastorpsskolan har teknik varje dag. Tekniken går som en röd tråd genom hela undervisningen. Det medför att de båda pedagogerna arbetar med teknik integrerat med de andra ämnena. En annan grundpelare i deras förhållningssätt till undervisning är att göra eleverna så delaktiga som möjligt. Då måste de själva också vara beredda på att inte kunna allt som undervisningen handlar om. Ämnesintegrationen handlar mycket om att se hur det går att göra teknikämnet till en del av den övriga undervisningen. Teknik är en stor del av vår vardag, så det finns stora möjligheter att ta med tekniken i övriga ämnen, säger Lili Kapper. Vi lever i en teknikoffensiv värld. Då borde klassrummet reflektera det. Ett exempel är läsförståelsen är att eleverna kan få öva på en lagom svår text med ett tekniskt anslag. De kan få läsa om hur en teknisk lösning fungerar eller historian för ett tekniskt system. Det går också utmärkt att vända på steken och göra läsförståelsen till en del av att göra ett experiment. Då behöver eleverna läsa och förstå instruktionen, exempelvis för att göra en enkel elektrisk krets. Läsförståelsen kan även vara på engelska eller andra språk. Nivån på språket måste givetvis alltid anpassas till elevens förmåga. Matematiken går också utmärkt att väva in i ett tekniskt sammanhang, eftersom tekniska problem ofta kräver beräkningar. Lili Kapper och Claes Eriksson tar med tekniken även i andra ämnen. Exempelvis kan eleverna få göra film i SO. Ytterligare ett sätt att integrera teknik i flera andra ämnen är att genomföra projekt som spänner över flera ämnen. Lili Kappers och Claes Erikssons klass deltar till exempel i tekniktävlingar för skolelever. 20 Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration www.skolverket.se/nt

Ett sätt att integrera teknik i flera andra ämnen är att genomföra projekt i till exempel i tekniktävlingar för skolelever. Det är något man gör på Klastorpsskolan. www.skolverket.se/nt Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration 21

Matnyttigt lego Klassens största projekt är att delta i First Lego League. Det är ett internationellt projekt som riktar sig till elever i åldersgruppen 10 16 år. Konceptet bygger på att eleverna i lag ska lösa ett uppdrag under loppet av åtta veckor. För att delta krävs tillgång till en dator och ett robot-set en låda med komponenter och program till en robot. Uppdraget består av både teoretiska och tekniska delar. I det teoretiska uppdraget ska man hitta en lösning på ett problem och presentera lösningen på ett lämpligt sätt. I teknikdelen ska laget bygga en robot som kan göra så många saker som möjligt på en bana som är likadan för alla tävlande lag. De olika momenten ger olika mycket poäng, så det gäller för eleverna att sätta ett realistiskt mål för sin robot och få den att göra dessa uppgifter så bra som möjligt. Tävlingen har ett nytt tema varje år. Temat för årets tävling är Ta hand om maten. Tänk livsmedelssäkerhet! I den teoretiska delen ska barnen titta i sina kylskåp och skafferier, se vad som finns och ta reda på hur maten kommit dit, hela vägen från jordbruket. Vilka risker stöter maten på? Vilken teknik finns på vägen för att möta dessa risker? Hur transporteras den? Vad medför transporterna, både i form av utsläpp och i form av bakterier, skadedjur och slarvig hantering? Vilka tillsatser finns i maten? Inom ramen för robotbyggarprojektet kan lärarna tillsammans med eleverna lägga in många av skolans ämnen. För att kunna svara på projektets frågor måste eleverna ta reda på många saker om maten: hur den plockas, skördas eller föds upp och hur den hanteras. Som en del av projektet ska laget hitta en lösning på ett problem och motivera varför det är en bra lösning. För att förstå hela matkedjan måste eleverna läsa en hel del om hur samhället och samhällets infrastruktur i form av beslutsfattande och transporter fungerar och förstå vad som påverkar de val vi som konsumenter gör. Det går utmärkt att lägga in exempelvis moment om hur EU och andra internationella organ fungerar. Eleverna måste läsa kemi och biologi för att förstå hur tillsatser och mikroorganismer påverkar maten och de som äter maten, om ekonomi för att förstå varför matkedjorna ser ut som de gör. Eleverna får visa vad de kan Eleverna gör också en monter eller annan typ av marknadsföring, som kan bestå av logga, hejaramsa och annat. Där ska de visa vad de har gjort i form av loggböcker, affischer eller annan dokumentation. En central bedömningsgrund är hur eleverna samarbetat och hur de beter sig mot andra lag. Så det ryms i princip hela skolpaketet i den här tävlingen, säger Lili Kapper. Arbetet sker efter samma principer som i det verkliga näringslivet då eleverna ska forska, studera litteratur, lägga upp strategier, utföra design, konstruera och programmera, testa och rapportera. Laget får gärna ta kontakt med exempelvis ett lokalt teknikföretag som kan finansiera anmälningsavgiften och övriga kostnader i form av resor och liknande. First Lego League är fantastiskt bra! Vi får tio veckors arbete med teknik och naturvetenskap varje dag. Det ger en otrolig kreativ grund för att få med sig eleverna även efter projektet. Ett skäl för Lili och Claes att delta med klassen i tekniktävlingar och andra typer av liknande arrangemang är för att andra ska få se och bedöma deras elever. Elever på alla skolor bedöms så olika, så det är svårt veta hur ens elever ligger till. Men gör våra elever bra ifrån sig på tävlingar så vet vi att de faktiskt är duktiga. Dessutom tycker eleverna att det är jättekul att träffa elever från andra skolor och visa upp vad de gjort! Och då blir tävlingarna ett kvitto för eleverna att de är duktiga. Lili Kapper och Claes Eriksson tycker att de tävlingar och mässor som finns är utmärkta möjligheter att utveckla barns tekniska och naturvetenskapliga intresse och kunnande. Men de tycker också att det finns alldeles för få arenor för barn att visa upp sina tekniska färdigheter. För många andra typer av aktiviteter är det lätt för barnen att få öva och visa upp sina färdigheter, allt från olika idrotter till exempelvis Idol. När det gäller teknik är utbudet mycket sämre, och det finns exempelvis ingenting som visas i TV och kan fungera som förebild, säger Claes Eriksson. För Klastorpsskolan blir tävlingarna och projekten också ett sätt att nå läroplanens krav på entreprenöriellt lärande. Det entreprenöriella lärandet handlar inte primärt om att eleverna ska lära sig starta företag eller om teknik, utan mer om att de ska lära sig föra ut sina idéer och att prata för dem. Att driva den typ av projekt vi deltar i är ett utmärkt sätt för eleverna att öva på detta. Lili och Claes elever får inte bara visa upp sina alster när de är på tävlingar eller mässor. Lili och Claes ger dem också alla möjligheter som går att berätta om sitt arbete och på så sätt öva på att presentera och föreläsa. De hade exempelvis med sig sex elever på den senaste NO-biennalen som föreläste istället för Lili och Claes. De vågade stå där inför 40 lärare och prata om vad de gjort. Det var rätt stort för dem. Även i andra sammanhang får de lära ut till lärarna. Det tycker de är rätt häftigt. Men det är inte så konstigt att eleverna får hålla i det. Det är de som vet vad de har gjort, säger Claes Eriksson. Ett annat sätt eleverna sprider sina resultat är genom att skriva och fota till en blogg, där de dokumenterar i princip allt de gör. Skolan har också en webbplats där elevernas arbeten får stort utrymme. Vi lägger ut bilder varje dag. Förutom att den här exponeringen höjer elevernas självförtroende så är det också ett sätt att inspirera andra, säger Lili Kapper. Även fotandet är ett tillfälle att tänka lite nytt. Jag har mött många föräldrar som säger att de mycket 22 Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration www.skolverket.se/nt

I början av året var det en bil som körde in i väggen på skolan. Då fick barnen i läxa att fundera på vad händer när en bil kör in i en vägg och vad man kan göra för att förhindra olyckor. Det går också att spinna vidare på bilincidenten och fråga varför så många åker bil. Hur får man fler att gå och cykla? Hur får man folk att åka mer kollektivt? frågar sig Claes Erikson. www.skolverket.se/nt hellre skulle ha en bild av sitt barn när de gör något kreativt i skolan än den vanliga skolfotobilden. Tekniken tillsammans med andra ämnen First Lego League är ett exempel på hur det går att arbeta ämnesövergripande med teknik och naturvetenskap. Men en klass behöver givetvis inte delta i en formell tävling för att arbeta på det sättet. Det viktiga är att hitta något att arbeta med som motiverar eleverna att vilja veta mer och som stimulerar deras kreativitet. Den egna kommunen kanske driver något projekt klassen kan delta i? Eller kanske något företag på orten gör det eller kan tänka sig att göra det? Det går också givetvis bra att hitta på egna projekt. Men Lili Kapper och Claes Eriksson vill varmt rekommendera andra lärare att botanisera bland de tävlingar och projekt som redan finns. De är många och gör att man som lärare slipper en hel del förberedelsearbete. Klassen deltar till exempel i projektet Djur och natur runt vår skola, som är en utmaning från bioresurscentrum. Lili Kapper vill peka på det som ett annat exempel på hur det går att bygga in teknik i den övriga undervisningen I det projektet samarbetar vi med träslöjden och ger barnen möjlighet att arbeta med enklare teknik, som att bygga fågelholkar. Det ger också barnen något att ta med sig hem, och de tycker alltid det är roligt komma hem med produkter. Lili Kapper och Claes Eriksson påpekar att projekt och tävlingar givetvis inte utgör hela undervisningen, inte ens i naturvetenskap och teknik. De bedriver också konventionell undervisning, där de bland annat använder NTA. NTA är ett bra komplement. Eleverna får lära sig hur man gör kemiska försök och kan få rutin på det. De får också lära sig grundläggande säkerhetsregler kring kemiskt arbete som de har nytta av i andra situationer, säger Lili Kapper. Verkligheten utanför skolan inspirerar Ett viktigt element för Lili Kapper och Claes Eriksson är att bygga på saker som händer runt skolan och runt eleverna. I början av året var det en bil som körde in i väggen på skolan. Då fick barnen i läxa att fundera på vad händer när en bil kör in i en vägg och vad man kan göra för att förhindra olyckor. Det går också att spinna vidare på bilincidenten och fråga varför så många åker bil. Hur får man fler att gå och cykla? Hur får man folk att åka mer kollektivt? frågar sig Claes Erikson. Samma sak gjorde de när tågen inte gick i vintras. Varför blev det så? Hur man kan få spåren isfria? Genom att på det sättet knyta undervisningen till sådant som eleverna kan se är viktigt blir också undervisningen viktig för dem. De kan direkt se vad deras kunskaper kan ha för betydelse. Det ger också en möjlighet att sätta in undervisningen i ett ämnesmässigt vidare sammanhang. Vad spelar det för roll om tågen står stilla eller är sena? Varför är inte problemen likadana över hela landet? Våga inte kunna allt När eleverna arbetar i projekt och med öppna frågor måste Lili och Claes släppa på kontrollen. Ofta finns inga rätta svar och eleverna kan mycket väl ha bättre idéer än lärarna när kreativiteten står i centrum. Att våga inte kunna allt gäller inte bara i klassrummet utan även i lärarlaget, säger Lili Kapper. Lili är lärare medan Claes hör till fritidspersonalen. Men de jobbar tillsammans och delar i stor utsträckning på ansvaret för klassen, så ibland ansvarar Claes för lektionerna. Ut med klassen i samhället och in med samhället i klassrummet Lili Kapper och Claes Eriksson letar alltid efter sätt att förlägga delar av undervisningen ute i samhället, där det de undervisar om används på ett eller annat sätt. När de under legotävlingen 2010 arbetade med människokroppen Elever på alla skolor bedöms så olika, så det är svårt veta hur ens elever ligger till. Men gör våra elever bra ifrån sig på tävlingar så vet vi att de faktiskt är duktiga. Dessutom tycker eleverna att det är jättekul att träffa elever från andra skolor och visa upp vad de gjort! Och då blir tävlingarna ett kvitto för eleverna att de är duktiga, säger Lili Kapper. var de på studiebesök på St Görans sjukhus. Där fick eleverna se hur det går till när man gipsar och de fick titta Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration 23

på gamla tiders instrument och metoder. Klassen besökte även Södersjukhuset, där de bland annat fick prata med en hjärtkirurg och titta på verktygen de använder i sitt yrke. Folktandvården kom på besök i skolan och berättade hur man lagar tänder nu jämfört med förr. Per Tesch från Mittuniversitetet berättade om det gym för rymdstationer han utvecklar och vilka problem för kroppen som viktlösheten i rymden ställer till med. Vi kan ju inte allt. Så vi måste vara öppna för att ta in experter utifrån. Och barnen tycker att det är jättespännande att höra de som faktiskt jobbar med det här att berätta om sina saker. Det hade inte alls varit lika inspirerande för dem om vi berättat, även om vi hade kunnat. Det handlar inte bara om att söka kompetenser utanför skolan. Lili och Claes betonar också att det finns mycket att vinna på att inventera vilka kompetenser som finns på skolan. Det kan handla om vaktmästare som har modellflyg som hobby eller elever eller elevers föräldrar som håller på med något intressant. Man måste göra en kompetensinventering och ta reda på vem som kan gå in och ta vissa delar av undervisningen, säger Claes Eriksson. Både Lili och Claes är helt övertygade om att engagemanget från den som kommer in utifrån gör en enorm skillnad. Genom att flytta fokus från böckerna till det som eleverna ska lära sig tycker eleverna också att undervisningen blir roligare. Nödvändigt stöd för att gå sin egen väg Även om Lili Kapper och Claes Eriksson säger att de kunnat påverka väldigt mycket själva hur de ska arbeta, så konstaterar de att det är nödvändigt med stöd från rektorn. Rektorn måste låta dem göra på sitt sätt, tillåta dem att inte köpa läroböcker utan istället färgpatroner så de kan skriva ut material de tagit fram själva eller kopierat från andra. De har fått egen placeringstid, och Claes har blivit stationerad i klassen trots att de just nu inte har så många elever. Det är bra att ha en ledning som tycker det är viktigt att ge lärarna utrymme och som verkligen vill ta vara på eldsjälarna. Men själva arbetssättet ryms till stor del inom den pedagogiska friheten, säger Lili Kapper. Det allra mesta av det vi gjort går att göra bara genom att tänka annorlunda, genom att leta upp och delta i projekt. Mycket kostar inget. Lili Kapper och Claes Eriksson påpekar att deras arbetssätt och metoder, och de projekt de deltar i givetvis inte är den enda vägen. Andra lärare behöver inte ha deras klass som måttstock. De båda har jobbat med sin teknikundervisning och med att integrera den i den övriga undervisningen i många år nu. Alla lärare och klasser måste hitta sin egen väg. Det är nog bra att börja smått. Ta reda på vad det finns för tävlingar och projekt ni kan delta i, rekommenderar Claes Eriksson. En bra början kan vara att göra ett studiebesök i Lilis och Claes klass. De tar redan emot besök från skolor runt om i Stockholm, från övriga landet och till och med från andra länder. Tänka nytt är roligt Lili Kapper säger att deras sätt att arbeta på medför ställer lite andra krav än att undervisa traditionellt. Det kräver att hon och Claes är lite flexibla med sin arbetstid eftersom de spenderar en del tid på tävlingar, mässor och studiebesök. Det kräver också lite mer tankearbete och planering. Men nu har de fått lite tid varje vecka av rektorn just för att planera, så nu är det lättare att få arbetstiden att gå ihop. Men hon vill samtidigt peka på det positiva som följer på deras sätt att arbeta med teknik och naturvetenskap. Eleverna tycker det är jätteroligt och är enormt motiverade att gå till skolan. De många grupp- och projektarbetena och tävlingarna där alla får delta skapar också en fantastisk laganda i klassen. De pratar hela tiden om att klassen vann, klassen gjorde det här, klassen gjorde det där. Det är hela tiden vi. Det känns givetvis fantastiskt. Både Lili Kapper och Claes Eriksson tycker också att deras jobb har blivit mycket roligare och mer inspirerande. Det har inte varit en dag under de senaste tio åren som jag inte tyckt att det var roligt att gå till jobbet, säger Lili Kapper. Tävlingar och projekt Det finns ett antal tävlingar där eleverna kan tävla och som har stark koppling till syften och det centrala innehålletet i Lgr 11. Nedan är några av dessa. First lego league Snilleblixtarna Tekniktävling Tekniska samfundet i Göteborg Natur och miljöpärmens tävling Pantresa Värmeljusinsamlingen Projekt med Teknikspanarna Skolor som vill lyfta teknikämnet kan också ansöka om pengar på www.teknikföretagen.se/aretsteknikutbildning Varje år delas det ut 4 miljoner kr till 25 grundskolor, fem gymnasieskolor och en högskola. År 2010 fick Klastorpsskolan 50 000: för Årets teknikutbildning för projektet Stockholm miljöhuvudstad 2010. 24 Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration www.skolverket.se/nt