Projekt TRIO. - delrapport från Lärande utvärderingsinsats. Boden 2011-01- 28 Patrik Lindahl, European Minds Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt TRIO - delrapport från Lärande utvärderingsinsats Boden 2011-01- 28 Patrik Lindahl, European Minds Anna Berg Jansson, European Minds

2 INLEDNING UTVÄRDERINGSUPPDRAGET GENOMFÖRDA AKTIVITETER OCH INSATSERNAS INRIKTNING RESULTAT SÅ HÄR LÅNGT PROJEKTSTART OCH NULÄGE MÖJLIGHETER OCH HINDER ANALYS AV PROJEKTLOGIK MED HJÄLP AV LFA LOGICAL FRAMEWORK APPROACH PROBLEMBILD BAKOMLIGGANDE ORSAKER: EFFEKTER/KONSEKVENSER (FÖR MÅLGRUPP, DE KURSIVERADE FÖR KOMMUNERNA) ÖVERGRIPANDE SYFTE (HUVUDMÅL) MED PROJEKTET DELMÅL AKTIVITETER RESULTAT FRÅN DISKUSSION UNDER ANALYSSEMINARIUM VIDARE ARBETE BEHOV AV ATT LYFTA BLICKEN ÅTERVÄND TILL ANSÖKAN OCH MÅLFORMULERINGAR VILKA DELTAGARE NÅR TRIO OCH VARFÖR? FOKUSERA OCH TYDLIGGÖR PROJEKTORGANISATIONEN 3 3 4 4 4 6 8 9 9 10 10 10 10

3 Inledning TRIO är ett samverkansprojekt mellan Vilhelmina kommun, Dorotea kommun, Åsele kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget, Skatteverket, Kronofogden, Svenska kyrkan samt Företagarna i Södra Lappland. Syftet med projektet är att öka anställningsbarheten för ungdomar (16-24 år) genom aktiviteter som ökar kontakterna med arbetsliv, vuxenvärld och högre studier samt genom ökat samarbete mellan medverkande kommunala och statliga myndigheter. Ambitionen är att genom ett reellt arbete över myndighets- och organisationsgränser öka anställningsbarhet/eget företagande hos målgruppen och på så vis också möta framtida hot såsom exempelvis befolkningsminskning och rekryteringssvårigheter i den aktuella regionen. Denna delrapport inleds med en presentation av utvärderingsuppdraget, de aktiviteter som genomförts hittills och deras inriktning. Därefter presenteras resultatet av dessa aktiviteter samt våra rekommendationer inför vidare arbete. Utvärderingsuppdraget European Minds har fått uppdraget att utvärdera TRIO fram till dess att projektet avslutas 2011-12- 23 och har tillsammans med projektledningen tagit fram den utvärderingsplan som ligger till grund för arbetet. Utvärderingens syfte är att, med bakgrund i de mål som formulerats i projektansökan, kontinuerligt följa projektet, bidra med ett externt perspektiv och skapa ett fördjupat lärande under projekttiden. Utvärderingen har tre fokusområden varav det första är prioriterat; undersöka projektets bidrag till ökad anställningsbarhet hos målgruppen, belysa hur samverkan utvecklas mellan kommunerna och de olika myndigheterna samt undersöka förmågan att samlas kring ett antal gemensamma och långsiktiga strategier i arbetet med målgruppen (unga). Utvärderingen av TRIO innehåller följande aktiviteter; individuella intervjuer med deltagare och representanter för projektgrupp, styrgrupp och samverkansparter, fokusgrupper med deltagare och projektets samverkansparter/intressenter med syftet att skapa dialog kring process, förändringar, resultat samt upplevd nytta, lärande tillfälle i form av analysseminarium med syftet att skapa tillfällen för både återföring och förståelse för projektets olika processer. Projektet följs också löpande genom att utvärderarna tar del av projektets interna utvärderingar och uppföljningar. Utvärderarna återför också självständigt gjorda erfarenheter och deltar i offentlig diskussion, seminarier och samverkar vid förfrågan även med lärande utvärdering/följeforskning på programnivå.

4 Genomförda aktiviteter och insatsernas inriktning I dagsläget har intervjuer med projektledning och representanter för projektgrupp/styrgrupp/samverkansparter 1, ett analysseminarium (lärande tillfälle) samt en så kallad LFA- analys genomförts. LFA- analysen bygger på en test av projektets logik med hjälp av projektplaneringsmetoden LFA Logical Framework Approach. Utifrån projektansökan har vi testat logik och koppling mellan problembeskrivning, bakomliggande orsaker, syfte (huvudproblem), delmål och aktiviteter. De individuella intervjuer som genomförts har i enlighet med utvärderingsplanen fokuserat följande teman; projektstart och nuläge, kritiska händelser samt hinder och möjligheter. Resultatet av dessa intervjuer återfördes och diskuterades under det analysseminarium som hölls i slutet av januari 2011. Nedanstående presentation följer ovan nämnda teman och kompletteras med resultatet av den LFA- analys som genomförts samt ett antal punkter som framkom under analys- seminariet. Avslutningsvis följer ett antal rekommendationer inför vidare arbete. Resultat så här långt Projektstart och nuläge Projektet inleddes med en upptakt där samtliga aktörer deltog. Flera av dessa tog även med sig delar av övrig personal, dvs. som inte är direkt involverad i projektet, och sammanlagt medverkande ca 50 personer. Upptakten uppmärksammades även av media. Projektstarten upplevs i sin helhet som positiv och projektdeltagarna framhåller hur det funnits ett engagemang för de frågor som projektet hanterar i den lokala sam- verkansgruppen redan innan TRIO formulerades. En kritisk händelse under projektstarten var dock att man vid startdatum inte hade några deltagare. Problemet med att rekrytera deltagare härleds till förändringar i de statliga aktörernas interna uppdrag och då särskilt det faktum att Arbetsförmedlingen vid projektets uppstart fick tydliga direktiv om att fokusera kompletterande aktörer. Vår bedömning är att detta bidrog till att man under projektstarten fick lägga mycket tid och kraft på att snabbt rekrytera deltagare, få igång aktiviteter och lösa praktiska problem vilket i sin tur medfört att projektansökan inte diskuterats i någon stor omfattning under projektets start. Ett uttryck för detta är att vissa personer uttalar en önskan/behov av att återvända till ansökan, målformuleringar etc. och menar att de i viss utsträckning saknat sådana diskussioner vid projekt- och styrgruppsmöten. Under projektstarten har också processtöden för jämställdhet och tillgänglighet engagerats och deltagit på projekt- och styrgruppsmöten. När det gäller dessa frågor är vår bedömning att projektet antagit en strategi som går ut på att inte betrakta dessa som separata aktiviteter utan istället väva in dessa teman vid företagsbesök och i de 1 Målgruppens/deltagarnas röst är alltså inte representerad i det material som ligger till grund för denna delrapport.

5 avtal/information som går ut till företag/praktikplatser. Man har också bjudit in personer som utgör underrepresenterat kön på sina respektive arbetsplatser som ett sätt att väcka diskussion och reflektion kring jämställdhet. Projektledningen upplever att dessa insatser fått ett visst resultat då de fungerat som en ögonöppnare för flera av deltagarna som också börjat diskuterat dessa frågeställningar. Vi ser detta som positivt med tanke på de mål som denna typ av projekt har att uppfylla gällande dessa områden. När det gäller nuläget har en hel del olika aktiviteter genomförts och per sista november hade ca 80 deltagare avslutat projektet. Av dessa har ett trettiotal deltagare gått ut i arbete och ett tiotal vidare till studier. Den nu aktiva gruppen består av drygt 30 personer. De aktiviteter som erbjuds spänner över ett brett spektrum, från information om privatekonomi till samtal om värdegrund och existentiella frågor. En hel del företags- besök har arrangerats och projektet har också besökt European Job Days i Örnsköld- svik. Projektledarna träffar deltagarna 2-3 gånger i veckan och däremellan sköts individuella uppgifter. Flera av intervjupersonerna uttrycker att de gärna hade sett en daglig verksamhet och vissa trodde också att det var detta TRIO skulle erbjuda målgruppen. Skälet till att detta inte blivit av anses vara brist på resurser. De flesta deltagarna anvisas i dagsläget av Arbetsförmedlingen. Betydligt färre anvisas av Försäkringskassan och det framkommer en viss oro för att man inte når hela målgruppen. Det finns exempelvis en önskan om att i ökad utsträckning försöka nå de ungdomar som finns i gråzonen, dvs. som inte finns hos någon av myndigheterna. Detta anses kräva nya metoder och samverkan och här lyfts också Svenska kyrkan fram som en viktig aktör. När det gäller målgruppen framgår också hur flera av de deltagare man nått hittills haft en relativt stor social problematik (svårt att passa tider, svårt att möta nya människor osv.) och att projektet i viss mån anpassat sig efter dessa förutsättningar. Man har exempelvis gått från fler men kortare träffar (aktiviteter) till färre men längre träffar eftersom det var så pass mycket jobb med att få deltagarna att komma till varje tillfälle. Projektets organisation omfattar en bred samling olika aktörer och konstellationer. Vissa personer deltar i flera olika grupper vars uppdrag och syften i viss mån överlappar varandra, vilket föranlett en diskussion kring hur detta förbättras och organiseras annorlunda. Eftersom en del projektdeltagare menar att engagemanget hos medverkande aktörer och samverkansparter minskat sedan projektstart är det nödvändigt att projektet gör vad de kan för att bibehålla engagemang hos de olika grupperna och personerna. I nuläget finns planer på att kombinera den lokala samverkansgruppens möten med TRIOs styrgruppsmöten för att på så vis trygga mötesdeltagandet. I samband med detta vill vi dock uppmärksamma projektet att det samtidigt finns personer som menar att projektet skulle vinna på att kapa en del nivåer/grupper och säkerställa klarare informations- och kommunikationsvägar.

6 Projektets interna dokumentation och uppföljning bedömer vi som bra och ändamåls- enlig. Särskilt positivt är att man via dokumentationen är tydlig i sin kommunikation mot målgrupp och samverkansparter, exempelvis genom avtal och information om företagsbesök och praktikplatser. Vi bedömer även den dokumentation som syftar till uppföljning av deltagarnas aktiviteter och upplevelser av deltagandet i projektet som ändamålsenlig. Samtidigt finns det en risk att denna dokumentation skickar vissa signaler om byråkrati och myndighetsutövning vilket kan motverka projektets innovativa och visionära ansatser. Möjligheter och hinder En god samverkan och den breda samlingen aktörer utgör enligt projektdeltagarna goda möjligheter för projektet att hjälpa ungdomarna att komma närmare arbetsmarknaden. Majoriteten av intervjupersonerna upplever att samarbetet mellan myndigheterna förbättrats då man i ökad utsträckning försöker hitta gemensamma lösningar samt rättat till en del systemfel. Det faktum att så många olika aktörer är engagerade i projektet bidrar till att man får ett helhetsgrepp på individen och motverkar att denne går runt mellan olika myndigheter och system. Intervjupersonerna framhåller också hur ungdomarna/deltagarna i mindre utsträckning hamnar i de tydliga roller som annars ofta följer med på köpet vid kontakt med myndigheter som t.ex. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vidare möjliggör TRIO mer tid med ungdomarna och en möjlighet att utforma aktiviteter utifrån deras individuella behov och önskemål. När det gäller möjligheter att uppnå projektets mål lyfts också en del nya idéer fram. En vision är att TRIO skulle fungera som en slags pool för korta jobb som förmedlas till ungdomarna. Även vikten av personliga mentorer lyfts fram och i projektet har en idé om att gå ut och söka frivilliga mentorer till TRIOs deltagare i det omgivande samhället formulerats. Även strategidokumentet lyfts fram som en möjlighet att trygga den verksamhet som bedrivs inom ramen för projektet även efter det att TRIO avslutats. Samtidigt finns det personer som understryker betydelsen av att först och främst dokumentera vad som har fungerat respektive inte fungerat i TRIO innan man så att säga går in i nästa projekt/fas. När det gäller hinder är det framförallt svårigheten att hitta praktikplatser, och ett otillräckligt engagemang från Företagarna och företagare/näringsliv, som lyfts fram. Det faktum att de olika myndigheternas regelverk ibland krockar med varandra vållar också en del praktiska problem. Många är särskilt kritiska till Arbetsförmedlingens så kallade 90 dagars regel som innebär att deltagarna måste vänta 90 dagar innan de blir aktuella för TRIO. Farhågan är att individerna under denna tidsperiod riskerar att fastna i passivitet osv. En del av intervjupersonerna uttrycker också en oro över att gruppaktiviteter inte passar alla deltagare och att sättet att organisera verksamheten innebär en risk att gruppen går före individen. Några personer är också kritiska till att verksamheten förläggs i en skolmiljö då det kan antas hämma de deltagare som har en negativ erfarenhet av tidigare skolgång.

Avslutningsvis är det flera av intervjupersonerna som uttrycker att man i projektet tappat i engagemang och fokus. Många efterlyser därför också mer strategiska diskussioner och en diskussion av måluppfyllelse och resultat. En av intervju- personerna uttrycker detta på följande sätt. Det har ju gått nästan ett år nu och det tar ju alltid tid att starta upp men nu är det viktigt att vi börjar prata om måluppfyllelse och så. En annan säger följande. Vi som grupp har tappat fokus lite och alltför sällan återvänt till den konkreta skrivningen i ansökan, det har jag känt. Analys av projektlogik med hjälp av LFA Logical Framework Approach Problembild Det är svårt att identifiera huvudproblemet utifrån projektansökan, och således har det gjorts en uttolkning av en tänkbar problemformulering enligt nedan. Enligt ansökan är ett (huvud)problem ungdomsarbetslösheten, som har fördubblats det senaste året och det råder en brist på reella stödåtgärder. Gruppen unga arbetslösa blir större och hamnar allt längre ifrån arbetsmarknaden och utanförskapet hos denna grupp ökar. Även bakomliggande orsaker är uttolkade utifrån det som står i projektansökan och redovisas nedan. De kursiverade kopplar ej till målgruppen utan mer till organisationer/verksamheter. Bakomliggande orsaker: - Unga stannar kvar, trots tuffa tider - Nya regler, t ex Försäkringskassan, innebär ökat krav på individen - Väldigt varierande behov av åtgärder för målgruppen, allt från social träning till arbetsträning, praktik och utbildning - En missbruksbild kopplade till delar av målgruppen - Bristande förståelse för skattesystem - För få praktikplatser och ingångar till arbetslivet, särskilt näringslivet - Ej tillräckligt utvecklad samverkan mellan organisationer och myndigheter som jobbar med målgruppen Effekter/konsekvenser (för målgrupp, de kursiverade för kommunerna) - En missbruksbild kopplade till delar av målgruppen - Unga stannar kvar, trots tuffa tider - Allt fler från målgruppen får betalningssvårigheter och betalningsanmärkningar - Ökade kostnader för kommunerna Övergripande syfte (huvudmål) med projektet Öka anställningsbarheten för unga utifrån deras livssituation, behov och förutsättningar.

8 Det finns enligt vår uppfattning en koppling mellan syfte och huvudproblem som sannolikt bidrar till en lösning av problemet. Dock ställer vi oss något fundersamma kring hur individfokuset i syftet (och i problembeskrivningen) slår igenom i utformning och genomförande av aktiviteterna som förefaller mer gruppinriktade. Delmål - Minst nio av tio deltagare fullföljer projektet - Samtliga upprättar en handlingsplan utifrån en livs- och yrkesplanering - Samtliga får nya, betydelsefulla insikter om arbetslivet som är betydelsefulla för deras yrkesplanering - Var tredje person planerar efter genomgångna aktiviteter för ett otraditionellt yrkesval - Var femte person planerar efter genomgångna aktiviteter för en framtid som egen företagare - Åtta av tio är i någon form av arbete, praktik, eller studier inom en tremånadersperiod efter avslutat projekt - Samtliga får ökade kunskaper om privatekonomi samt försäkringsfrågor - Samtliga blir medvetna om betydelsen av jämställdhet och tillgänglighet - Samtliga från aktiviteten Värdegrund ska känna ökad trygghet i sina ståndpunkter - Samtliga deltagare får ökade kunskaper inom kost, hälsa och livsstil - Samtliga samverkanspartners avsätter resurser och upprättar en gemensam handlingsplan för att tillsammans fortsätta arbetet för ungdomar efter projekttidens slut Kopplingen mellan delmål och problembeskrivningen och dess bakomliggande orsaker (dessa har uttolkats fritt ur problembeskrivningen) är enligt vår uppfattning relativt otydlig. För några av delmålen är det svårt att värdera hur de tar sig an de bakomliggande orsakerna till huvudproblemet och därigenom bidrar till en lösning av detta. Några av delmålen är dessutom inte delmål utan snarare s k effektmål/förväntade effekter, d v s effekter som förväntas uppstå på kort eller lång sikt efter projektet. Den största funderingen kring delmålen är emellertid hur projektet avser att följa upp dessa. Flera av delmålen är förhållandevis svåra att mäta, de är värderande och kräver kvalitativa intervjuer med stora inslag av personlig reflektion och ställer sannolikt krav på mycket väl formulerade och genomtänkta frågor. En rekommendation är därför att projektet funderar på hur man ska följa upp delmålen. Av projektansökan framgår att det finns förväntningar på att extern aktör (utvärderare) står för måluppföljning. Oaktat vem som följer upp delmålen finns det enligt vår uppfattning all anledning för projektet att fundera ytterligare kring delmålen, vilka som känns mest relevanta och hur man lämpligast följer upp dessa genom deltagarna. Här bör en fördjupad dialog tas mellan utvärderarna och projektgruppen samt styrgruppen.

9 Aktiviteter En genomgång av projektets aktiviteter enligt projektansökan visar på relevanta aktiviteter i förhållande till problembeskrivning, syfte och delmål. Från utvärderarnas perspektiv föreligger emellertid en viss tveksamhet kring huruvida projektets aktiviteter kan matcha syftets individperspektiv och behov av fördjupad kartläggning av samtliga deltagares individuella livssituation, behov och förutsättningar. Resultat från diskussion under analysseminarium Under analysseminariet fick deltagarna i grupper diskutera följande frågeställningar; finns det något ni anser att projektet skall börja med? Vad bör projektet fortsätta med? Finns det något som ni anser att projektet bör sluta med? Gruppernas svar redovisas nedan. Börja med: - daglig verksamhet - reflektera över syfte och mål - marknadsföring - mer kontakt med företagare - information till kommunfullmäktigegrupp - fler annonser i annonsblad - dagverksamhet - identifiera målgrupp och renodla - gråzoner - fokusgrupper - engagera motivationsföreläsare - praktiksamordning - söka dem i gråzonen - ökat samarbete med skolan Fortsätta med: - delta i grupper och forum - företagsbesök - individanpassat - samverka - individfokus - gemensamma temaaktiviteter - fokus näringsliv - följa upp 1-2 år efter projektet - kontinuitet och samarbete - samverka - individperspektivet Sluta med: - sluta anvisa de utan behov - AF:s 3 månaders regel

10 Vidare arbete Med utgångspunkt i de utvärderingsaktiviteter som genomförts hittills samt i vår tidigare erfarenhet av liknande projekt presenteras nedan ett antal rekommendationer inför vidare arbete. Behov av att lyfta blicken återvänd till ansökan och målformuleringar Vår bedömning är att projektet till viss del fastnat i aktivitetsnivån och vi rekomm- enderar därför projektet att återvända till ansökan och dess formuleringar. I dagsläget råder överensstämmelse om att TRIO skall hjälpa arbetslösa ungdomar att komma närmare arbetsmarknaden men man är inte riktigt överens om på vilket sätt detta ska ske, dvs. hur man når dit. Som nämnts tidigare uttrycker också en del av intervjupersonerna ett behov av att föra mer strategiska diskussioner, att diskutera måluppfyllelse osv. Vilka deltagare når TRIO och varför? Vi ser också ett behov av att fundera kring vilken målgrupp projektet nått hittills och varför. I dagsläget anvisas majoriteten av deltagarna av Arbetsförmedlingen medan Försäkringskassan anvisar få deltagare. En annan aspekt av detta är att det under intervjuerna framkommer en oro för att TRIO i nuläget inte når hela målgruppen. Vi rekommenderar därför att man i projektet diskuterar och reflekterar över vilka deltagare man når, varför och hur detta påverkar projektet/den verksamhet som bedrivs. Fokusera och tydliggör projektorganisationen Inför vidare arbete rekommenderar vi även projektet att tydliggöra projekt- organisationen och diskutera de olika aktörernas roller. Vi ser t.ex. ett behov av att tydliggöra styrgruppens respektive projektgruppens uppdrag för att på så vis säkerställa input och stöd till projektledare. Orsaken till detta är att det under intervjuerna framkommer en viss osäkerhet kring ovanstående gruppers uppdrag. När det gäller projektorganisationen är det också flera av intervjupersonerna som menar att en del av aktörerna saknas i projektet. Vi uppmanar därför projektet att diskutera vad som görs för att engagera de parter som saknas. Vidare ser vi det som särskilt problematiskt att Företagarna och näringslivet tillhör de aktörer som pekas ut som perifera då flera av projektets delmål, i princip hela ansatsen, är beroende av en kontakt med företag/näringsliv; hitta praktikplatser, påverka attityder kring eget företagande m m. Vi anser därför att projektet på något sätt måste försöka hantera detta och göra en riskanalys kring hur detta påverkar projektet. Man bör också föra en fördjupad diskussion kring vilka alternativ som finns för att komma tillrätta med problemet (finns det några alternativa ingångar/nätverk? nytt angreppssätt?). Avslutningsvis rekommenderar vi även att man i projektet diskuterar hur arbetet med strategidokumentet skall fortskrida (vem ansvarar för detta? på vems uppdrag utförs arbetet?) och reflektera över om, och i sådana fall hur, detta arbete påverkar pågående projekt.

11