BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Pia Ihse Rektor Bitr Ulf Alfredsson 2016-04-15 1 (11) Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan Smedby Förskolan Smedbys Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsunika processer, rutiner och instruktioner
2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDUPPGIFTER 3 VÅR VISION 3 BARNENS DELAKTIGHET 3 VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET 3 PERSONALENS DELAKTIGHET 3 FÖRANKRING AV PLANEN 4 UTVÄRDERING AV MÅL 2015 5 PLAN 2016-2017 FRÄMJANDE INSATSER 8 LIKABEHANDLING OCH ARBETA MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 8 LIKABEHANDLING FÖR FUNKTIONSNEDSÄTTNING 8 LIKABEHANDLING FÖR ÅLDER 98 LIKABEHANDLING FÖR ETNISK TILLHÖRIGHET 9 LIKABEHANDLING FÖR KÖN, KÖNSIDENTITET, KÖNSUTTRYCK OCH SEXUELL LÄGGNING 9 LIKABEHANDLING FÖR RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING 9 ARBETE FÖR ATT STÄVJA KRÄNKANDE BEHANDLING 9 MÅL 2016-2017 10 KARTLÄGGNING FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 2016-2017 11 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER 11
3 (11) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 Ansvariga för planen Förskolechef Pia Ihse samt förskolan Smedbys barnhälsateam. Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den individ de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2016-05-01 Planen gäller till 2017-12-31 Barnens delaktighet Barnens deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen ser olika ut på enhetens 16 avdelningar. Exempel på barnens inflytande och delaktighet är Litteratur (sagor) Teater med efterföljande etiska samtal Lära barnen att sätta ord på sina känslor Vi styr indelningen av barnen vid aktiviteter Arbetslaget observerar och noterar det som händer i barngruppen. Skriva loggbok Uppföljningar tillsammans med barnen tex. barnmöten. Sociala berättelser för att tydliggöra hur det egna agerandet påverkar händelser på förskolan. Barnen utvärderar arbetet regelbundet i samlingar och möten. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna görs delaktiga genom Veckobrev från avdelningarna, Ämnesdiskussioner på föräldramöten Deltagande i enhetens föräldrapanel som regelbundet behandlar frågor kring Likabehandlingsplanen Deltagande i kommungemensam föräldraenkät i Kalmar. På höstens föräldramöte tar pedagogerna upp förskolans likabehandlingsplan och planen mot diskriminering och kränkande behandling utifrån de behov som finns i barngruppen. Föräldrarna ges möjlighet till utvärdering i enkäter. Personalens delaktighet Följande arbetsgång använder vi oss av för att kontinuerligt följa upp arbetet med likabehandlingsplanen och planen mot diskriminering och kränkande behandling:
4 (11) I januari reviderar förskolans personal Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nya strategier för årets arbete utarbetas. Nya lagar och förordningar gås igenom. Förskolans barnhälsateam stöttar förskolans arbetslag under årets arbete. Förskolans personal utvärderar enhetens arbete på arbetsplatsträffen i nov/dec. Förankring av planen Vi förankrar planen hos barnen genom; samtal, reflektionsstunder, barnmöten samt sociala berättelser. För personalen sker förankringen i januari/februari där vi gemensamt aktualiserar planerna. För vårdnadshavarna sker förankringen vid föräldramöten och utvecklingssamtal samt vid inskolning. I det förebyggande arbetet är det viktigt att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan hem och förskola. Ett kontinuerligt samarbete sker bl.a. vid terminens utvecklingssamtal samt i samband med hämtning och lämning, då det ges tillfälle att följa upp likabehandling planens intentioner utifrån varje barns behov.
5 (11) Utvärdering av mål 2015 Förskolan Smedby har en rutin så att avdelningarna ska kunna säkerställa att alla barn introduceras till allt lek-material på förskolan? Rutinen är ett led i att utforma lekmiljöer med utgångspunkt i bl.a. ett genusperspektiv. Barnen ges möjlighet att leka med alla saker i samtliga lekmiljöer. Arbetsgång Pedagogerna ansvarar för introducering av samtligt material. Introduktionen görs i grupp, men också individuellt. (tex samling) Rummens pedagogiska miljön introduceras ett och ett till barnen (olika rum/miljöer t.ex. teknik-, skapande- musikrum-, uterummet m.m.). För det lilla barnet finns vi vuxna som trygghet i barnens närhet när de börjar utforska. Barnet kan börja utforska sin närmiljö först när relationen till pedagogerna är etablerad. Ledande frågor att ha med sig som pedagog vid en introduktion av lekmiljön. Viktigt att kontinuerligt följa upp hur barnen har tolkat miljön. Vad kan man göra här? Hur beter man sig? Hur vill du att andra ska göra? Hur vill du själv göra? Vad man leka här? Hur leker man här? Resultat Miljöns utformning på förskolan har stor betydelse för hur en barngrupp fungerar, så vi ställde oss frågan vilka signaler miljön sänder till barnen, pedagogerna och föräldrarna? Eftersom det är vuxna som ansvarar för att skapa den miljö som barnen skall vistas i på förskolan, så sänder vi också budskap om vilken sorts aktivitet som är önskvärd i ett specifikt rum. Med lekmiljö menar vi på vilket sätt lokalerna utnyttjas och om miljön görs attraktiv och inbjudande till lek för ALLA barn, både pojkar och flickor. Lekmiljö: miljö, omgivning, rum där lek kan få fritt spelrum, där fantasin får råda och där de inblandade kan hänge sig åt att låtsas samt få experimentera och vara nyfikna. I de dokumentationer som har gjorts läsåret 2015 av arbetet med att introducera samtliga lekmiljöer för alla barn har vi i resultatet lyft fram de delar där vi sett spår av lärande enligt vårt läroplansuppdrag. Barnen visar då en ökad Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga att ta hänsyn till och leva sin in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Exempel på hur barn uttrycker sin förmåga att visa hänsyn och leva sin in i andra människors situation, samt viljan att hjälpa andra.
6 (11) Man ska vara tyst och lyssna när någon berättar något och när man läser saga eller har samling Man ska vara en snäll kamrat och inte slåss, inte bitas, inte nypas. Man ska inte förstörstöra andras bygge. Man kan bygga och leka tillsammans. Att få hjälp av andra. Barnen kan redogöra för vad man gör i de olika rummen. Pojkar och flickor kan leka med samma saker. Man ska vara försiktig med våra saker. Man ska vara vänner. Reflektion/uppföljning Utifrån barnens svar upplever vi att barnen är medvetna om vikten av att visa hänsyn och hjälpa andra. Barnen verkar också medvetna om hur man kan göra och vad man också inte bör göra mot andra eller sin omgivning. Majoriteten av de intervjuade barnen är välmedvetna och kan förklara vad de olika miljöerna erbjuder och hur man uppträder i respektive rum. Att de upplever detta ser vi som ett resultat av att vi från början lagt tid på att introducera våra lekmiljöer och där vi sa tidigt tillsammans med barnen pratat om förväntningar/förhållningssätt. Barnen har även genom inflytande fått vara med och bestämma hur miljöerna ska utformas. I vårt arbete med normer och värden har det bland annat handlat om att släppa in fler kamrater i leken och utöka sina lekkontakter. Se varandras olikheter som något positivt. Exempel på hur föräldrarna uttrycker sitt barns förmåga att visa hänsyn och leva sin in i andra människors situation, samt viljan att hjälpa andra. Jag ser spår av verksamheten hemma. Mitt barn vill gärna diskutera rätt och fel till exempel när vi läser sagor. Mitt barn visar spår hemma genom att vilja hjälpa de som har det svårt. Mitt barn visar spår av verksamheten hemma genom att samtala kring vikten av att vara en bra kamrat och hjälpa andra. Jag tycker att rummen känns könsneutrala och att det erbjuds aktiviteter för alla. Miljö för både pojkar och flickor. Olika aktiviteter att välja på. Barnen pratar naturligt och positivt om miljöerna. Miljö är unisex. Ingen uppdelning mellan flickor och pojkar Toppen att det finns så många olika miljöer för barnen att var i. På frågan om barnen pratade och berättade hemma om miljöerna var ett svar att barnet inte alls pratade om det hemma. Mitt barn pratar mycket om vad det finns att göra på förskolan. Föräldrarna från Fjärilens utvecklingssamtal svarade att barnet/barnen gärna berättar om när nya miljöer introducerats. Några föräldrar ger exempel på att barnet/barnen börjat plocka iordning efter sig. man kan se till att göra alla miljöer lätta att tillgå oavsett pojke eller flicka. Mitt barn förstår när han/hon har gjort någon ledsen och frågar han/hon hur det hade känts om det varit tvärtom.
7 (11) Reflektion/uppföljning Enligt våra föräldrar har miljöerna anpassats till barnens behov. Barnen berättar hemma om vad det finns och vad man få göra i de olika rummen. Föräldrarna tycker att våra miljöer är unisex, dvs. att båda pojkar och flickor kan leka med det material vi har på förskolan. Våra miljöer erbjuder många valmöjligheter. Föräldrar tycker att de kan se att deras barn har blivit bättre på samarbete, att ta ansvar, att vara omtänksam, att hjälpa andra. Spår av vårt arbete med utveckling av dessa förmågor syns hemma genom att barn hjälper till med dukningen, hjälper yngre syskon, hämtar saker. Arbete med utveckling av barnets förmågor måste ske fortlöpande Exempel på hur personal uttrycker barnens förmåga att visa hänsyn och leva sin in i andra människors situation, samt viljan att hjälpa andra. Vi ser spår varje vecka av att barnen spontant vill hjälpa varandra och föreslår lösningar på uppkomna problem. De barn som hjälper känner stor tillfredställelse över att kunna hjälpa och växer som individer. Barnen har blivit kompisar och bryr sig om varandra, frågar efter varandra, leker tillsammans och pratar om varandra hemma. Barnen respekterar oftare att en leksak är upptagen. De har även lättare att dela med sig. Pedagogerna upplever att barnen stannar upp i leken när en kompis är ledsen, att barnen hjälper och tröstar varandra samt uppmärksammar en pedagog på situationer där de behöver hjälp och stöd. I den fria leken gör barnen egna val och vågar uttrycka sin vilja i ord. När vi introducerar en ny miljö eller ett nytt material för de mindre barnen är det viktigt att vi vuxna är förebilder och visar hur man gör. För oss pedagoger handlar det mycket om att synliggöra/uppmärksamma de positiva stunderna för barnen när de visar sin förmåga till hänsyn, leva sig in i andras situationer eller att hjälpa andra Vi ser att när vi vuxna uppmuntrar och berömmer barnen att vara hjälpsamma mot varandra stärker vi deras förmåga till empati Exempel på hänsyn kan vara, när man visar omtänksamhet med att plocka upp en napp som någon tappar, återlämna/leta efter ett gosedjur till sin kamrat som är ledsen, vänta på sin tur i en sångsamling. Leva sig in i andra situationer kan vara, känna empati genom handling krama om en ledsen kompis. Hjälpa andra ser vi genom att vi uppmuntrat barnen att de ska hjälpa varandra i tambursituationer eller i vardagssituationer man ställer frågor till barnen som Kan du hjälpa PELLE av med mössan Kan du ta OLLE i handen
8 (11) Det är viktigt att man som vuxen möter upp barnet positivt om de utför handlingen. Plan 2016-2017 Främjande insatser utvärderas senast 2017-12-15 Planen ska utvärderas genom enhetens systematiska kvalitetsarbete i november /december 2017 av förskolechef, personalen samt i förskolans barnhälsateam. Pedagogerna på respektive avdelning ansvarar för att utvärdera tillsammans med barnen efter deras förutsättningar. Föräldrarna utvärderar i den årliga enkäten. Ansvarig förskolechef och barnhälsateamet. Likabehandling och arbeta mot kränkande behandling och uppföljning Enheten Personalen ska följa denna arbetsgång på individ och gruppnivå när diskriminering och kränkande behandling bearbetas Diskussion i arbetslaget om vad man har sett och upplevt samt annan information som kommit arbetslaget till del. Snabb insats HÄR - NU Enskilda samtal med berörda barn och dokumentation Vid uppkomna situationer, samtal i barngruppen och/eller etiska samtal Delaktighet från föräldrar Observationer analys och åtgärd Uppföljning, nulägesanalys och återkoppling till föräldrar. Avdelningen Barnen ska utveckla sin empatiska förmåga utifrån sina individuella förutsättningar och bli mer medvetna om de sociala spelreglerna samt visa respekt för varandra och miljön. Vi ska respektera varandras olikheter och se det som en tillgång. Tecken på att målet är uppnått är när tex ett barn har: utvecklat sin förmåga att göra något bra för någon annan tex genom att hjälpa eller hämta hjälp. utvecklat sin förmåga lyssna på andra barn utvecklat sin förmåga att uppmärksamma när någon behöver hjälp utvecklat sin förmåga att visa eller säga stopp och nej utvecklat sin förmåga att acceptera när någon annan säger eller visar stopp och nej Pedagogerna deltar aktivt i barnens verksamhet för att skapa samspel och ta tillvara på möjligheterna som finns i alla våra olikheter. Uppföljning görs i avdelningens systematiska kvalitetsarbete. Ansvarig Pedagogerna på respektive avdelning. Likabehandling för funktionsnedsättning Förskolan Smedby strävar efter att anpassa verksamheten så att alla barn oavsett funktionsnedsättning kan delta utifrån sina förutsättningar. Uppföljning sker kontinuerligt i barnhälsatemat.
9 (11) Likabehandling för ålder Att ingen ska bli trakasserad eller kränkt för sin ålder. Vi strävar efter att dela in barnen i grupper beroende på intresse och behov snarare än ålder. Uppföljning: Pedagogerna i respektive arbetslag. Likabehandling för etnisk tillhörighet Förskolan Smedby arbetar för ett likvärdigt bemötande av barn och föräldrar oavsett etnisk tillhörighet. Genom att i möjligaste mån använda tolk samt översätta våra dokument till vårdnadshavares modersmål. Främja mångfalden vid inköp av material. Använda TAKK för att stimulera det flerspråkiga barnets språkutveckling. Uppföljning: Pedagogerna i respektive arbetslag. Likabehandling för kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning Förskolan Smedby arbetar för ett likvärdigt bemötande av barn och föräldrar oavsett kön, könsidentitet och sexuell läggning. Vi pratar öppet om olikheter Vi uppmuntrar till nya roller i leken som utmanar gamla könsrollsmönster Vi har ett medvetet förhållningssätt till val av material och erbjuder en varierande, könsneutral lekmiljö där vi utmanar de stereotypa könsrollerna. Uppföljning: Pedagogerna i respektive arbetslag. Likabehandling för religion eller annan trosuppfattning Förskolan Smedby arbetar för ett likvärdigt bemötande av barn och föräldrar oavsett religion eller annan trosuppfattning. Pedagogerna respekterar och visar intresse för andra religioner och trosuppfattningar samt visar hänsyn vid olika högtider. Pedagogerna uppmuntrar barnen att berätta om sina upplevelser vid tex religiösa högtider. Uppföljning: Pedagogerna i respektive arbetslag. Arbete för att förhindra kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och uppföljning genom ett aktivt arbete i barngruppen med följande exempel: Litteratur (sagor) Teater med etiska samtal efter Lära barnen att sätta ord på sina känslor Vi styr indelningen av barnen vid aktivitet arbetslaget schemalägger en person som medvetet observerar och noterar det som händer i barngruppen Skriva loggbok Uppföljningar tillsammans med barnen tex. barnmöten Sociala berättelser för att ge barnen verktyg Uppföljning: Pedagoger i respektive arbetslag
10 (11) 2016-2017 Läroplansmål Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning (Lpfö98 2010:8). Verksamhetsmål I förskolan Smedby arbetar vi aktivt för att förebygga och förhindra kränkande behandling. kriterier för yngre barn Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att - Ta kontakt med andra barn på ett positivt sätt - Intressera sig för/ samspela med olika barn - Våga visa olika känslor - Visa empati/ omtanke för varandra, t.ex. trösta, hjälpa någon annan, etc. - Verbalt eller genom kroppsspråk uttrycka nej/ stopp - Sluta när någon säger eller visar nej/ stopp kriterier för äldre barn Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att - Respektera varandra i ord och handling - Lyssna på andras tankar och åsikter - Bemöta och tala till varandra på ett trevligt sätt - Släppa in varandra i leken - Leka med olika barn Datainsamlingsmetod (skrivs av arbetslaget) Pedagogerna ska -Vara goda förebilder och använda sig själva som verktyg i hur man är mot varandra, i alla sammanhang under dagen. -Aktivt vara närvarande och stödja barnet -Skapa vi-känsla i barngruppen, där ett öppet och tillåtande klimat möjliggör för barnen att våga visa känslor och uttrycka sina behov och intressen -Ge barnen verktyg för att kunna bemöta varandra på ett bra sätt samt våga säga ifrån -Förstärka barnens positiva beteende. -Lyfta fram barnens olikheter och ser det som en tillgång. -Låta barnen vistas i mindre grupper under vissa aktiviteter -Se till att alla barn ges talutrymme och på så sätt bli sedda och hörda -Skapa tillfällen där barn och personal samtalar om värdegrundsfrågor och förhållningssätt -Reflektera över sitt ledarskap och förhållningssätt
11 (11) Kartläggning förebyggande åtgärder 2016-2017 Nulägesanalysen görs regelbundet med skolverkets verktyg BRUK (Bedömning reflektion utveckling och kvalitet.) Vi har använder oss av indikator 2.3 Främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningar och beslut om förebyggande åtgärder görs i respektive arbetslag och finns beskrivet i deras systematiska kvalitetsarbete. Du är välkommen att ta del av dem genom att kontakta förskolechef. Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Personlen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till husansvariga för arbetet med likabehandlingsplanen. Personalen ska använda sig av rutiner i kommunens verksamhetshandbok. Förskolan Smedbys arbetsgång på individ och gruppnivå när diskriminering och kränkande behandling bearbetas Diskussion i arbetslaget om vad man har sett och upplevt samt annan information som kommit arbetslaget till del. Snabb insats HÄR - NU Enskilda samtal med berörda barn och dokumentation Vid uppkomna situationer, samtal i barngruppen och/eller etiska samtal Delaktighet från föräldrar Observationer analys och åtgärd Uppföljning, nulägesanalys och återkoppling till föräldrar. I det löpande arbetet är det pedagogerna i respektive arbetslag som ansvarar för uppföljningen. Rutiner för dokumentation Dokumenteras skriftligt i de rutiner som finns i verksamhetshandboken. Ansvarsförhållande Pedagogerna i det aktuella arbetslaget. Att de följer de rutiner som finns i verksamhetshandboken.