Linköpings kommun Delårsrapport april 2015. Bilaga 1

Linköpings kommun Delårsrapport april 2015 Bilaga 1

2 Innehållsförteckning Delårsrapport för kommunen per den 30 april med prognos för helår 2015 Information om kommunens finansiella uppföljning redovisas i en separat finansrapport som behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni Sid Sammanfattning 3 Omvärld Sveriges Kommuner och Landsting det ekonomiska läget 5 Befolkning, arbetsmarknad och bostäder 7 Ekonomisk analys av resultatet per den 30 april samt prognos för 2015 10 Resultat Resultat för perioden januari april 2015 10 Årets prognostiserade resultat 10 Balanskravsresultat 11 Ianspråktagande av markeringar 11 Jämförelsestörande poster 11 Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2015 11 Kontroll Budgetavvikelser 12 Prognoser 12 Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser 12 Investeringar och exploateringsverksamhet 19 Pågående projekt 19 Exploateringsverksamhet 19 Kapacitet Skatteintäkter m.m. 21 Risk Likvida medel 22 Pensionsskuld 22 Redovisningsprinciper 22 Kommunens personal 23 Bilagor Resultaträkning för kommunen per den 30 april 2015 25 Resultaträkning för kommunen, prognos för helår 2015 26 Balanskravsutredning 27 Driftredovisning för nämnder och styrelser per den 30 april 2015 28 Driftredovisning för nämnder och styrelser, prognos 2015 29 Investeringsredovisning per den 30 april 2015 30 Investeringsredovisning, prognos 2015 30

3 SAMMANFATTNING Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I resultaten redovisas samtliga pensionsåtaganden för kommunens anställda som en avsättning (den så kallade fullkostnadsmodellen). Bokslutsresultat för åren 2006-2014 samt prognos för 2015 700 600 611 500 Mnkr 400 300 200 352 208 388 246 398 296 100 104 81 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Prognos 2015 23 Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till ca 8,6 miljarder kronor för 2015. Kommunens resultat för perioden januari-april 2015 uppgår till plus 189 mnkr. För 2014 uppgick resultatet per den 30 april till 243 mnkr. För helår 2015 prognostiseras resultatet till plus 81 mnkr. Överskottet jämfört med budget beräknas i prognosen till 144 mnkr eftersom det budgeterade resultatet är minus 63 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Enligt prognosen beräknas kommunen klara balanskravet. Fördelning av 2015 års budgetavvikelse Prognos april Belopp mnkr Nämndernas budgetavvikelse exkl AFA, exploatering -39 Återbetalning av premier AFA 36 Exploateringsverksamheten 4 Resurs- och reservmedel, intern ränta 88 Pensionsenheten inkl finans 28 Skatteintäkter -48 Finansnetto exkl pensionsenheten 75 Budgetavvikelse* 144 Årets resultat 81 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 78 Exklusive jämförelsestörande poster beräknas verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 99,5 % i prognosen för 2015. I bokslutet för 2014 var driftkostnadsandelen 96,9 %. Om ökningen fortsätter innebär det att resultatet inte kan bidra till att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna samt ianspråktagande av markeringar med likvida medel. För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag under en tidsperiod. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet i nämndernas verksamhet. Nämndernas sammanlagda prognostiserade underskott jämfört med budget uppgår till -39 mnkr. Omsorgsnämnden, äldrenämnden, utförarstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden, socialnämnden och valnämnden prognostiserar underskott.

4 Omsorgsnämndens prognostiserade underskott om -18,3 mnkr medför att nämnden enligt kommunens ekonomistyrningsregler måste vidta åtgärder och upprätta en åtgärdsplan för att få en ekonomi i balans. Underskott avser till största delen individ- och familjeomsorg HVB-placeringar. Det samlade överskottet för resurs- och reservmedel beräknas till 88 mnkr. Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till 66 mnkr. I reserven ingår 1,6 % för ökade priser som redovisas som överskott eftersom nämnderna får 0 % i kompensation på grund av låg inflation. Hela den centrala reserven för demografi på 50 mnkr beräknas förbrukas i prognosen. I budgeten för 2015 finns 57 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål som i prognosen beräknas förbrukas. Resterande överskott avser nystartad verksamhet som inte kommit igång ännu. Finansnettot beräknas till plus 294 mnkr vilket är 83 mnkr (75 mnkr exkl pensionsenhet) bättre än budgeterat, överskottet beror främst på vinster vid försäljning på grund av rebalansering till normalnivå. Likviditeten uppgick till 406 mnkr efter april. Kommunen har inga egna lån. Tidigare beslutade ianspråktaganden av markeringar kommer att försämra likviditeten med ca 100 mnkr under resten av året. Vid årets början var likviditeten 429 mnkr. Flera förslag om ianspråktagande av markeringar är på väg till kommunstyrelsen för beslut vilket kommer att påverka likviditeten. I prognosen beräknas nettoinvesteringarna till 282 mnkr och avskrivningarna till 139 mnkr, därmed överstiger investeringarna avskrivningarna med 143 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Linköping har inga lån och hittills har investeringarna kunnat finansieras med egen likviditet. Linköping står dock inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Framtagande av en långsiktig ekonomisk plan pågår och kommer att presenteras under 2015. Kommunstyrelsens observandum I delårsrapporten redovisas avvikelser och osäkerheter i prognosen som är viktiga för kommunstyrelsen att följa: Omsorgsnämndens och socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och särskilt de höga kostnaderna för HvB samt familjehem. Äldrenämndens underskott, främst de ökade kostnaderna för köpta administrativa tjänster inom den del av verksamheten som berör Treserva som redovisade underskott även 2014. Barn- och ungdomsnämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott om -10,9 mnkr som framförallt avser lokaler inom förskoleverksamheten. Bildningsnämndens befarade underskott som beror på kraftigt ökade kostnader för elevassistenter. Utförarstyrelsens befarade underskott 2015. Huvudanledningen till denna obalans är att ersättningsnivån inom hemtjänst i tätorten inte motsvarar självkostnaden för att bedriva verksamheten Personalförsörjning/kompetensförsörjning. Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar, investeringsnivån samt exploateringsverksamheten. Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar.

5 OMVÄRLD Sveriges Kommuner och Landsting - det ekonomiska läget Den 29 april gjorde Sveriges Kommuner och landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om Budgetförutsättningar för åren 2015 2018. Svensk ekonomi på gång Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans 2016. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Nyckeltal för den svenska ekonomin, Procentuell förändring 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 0,0 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar* 0,7 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 1,1 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 1,8 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och 2018. Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna.

6 Skatteunderlaget växlar upp ökningstakten I år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med 2014 (se diagram nedan). Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år beräknas skatteunderlagstillväxten tillta ytterligare. Det beror främst på att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger en extra höjning av pensionsinkomsterna. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter, procent respektive procentenheter 6 5 4 3 2 1 0 2014 2015 2016 2017 2018 Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: Skatteverket och SKL. Våra beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar vi också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017.

7 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad Befolkning Befolkningstillväxten har varit förhållandevis svag i Linköping under inledningen av 2015. Inte sedan 2005 har kommunens folkmängd ökat med lika lite under årets första kvartal som 2015. I första hand är det flyttningsnetttot gentemot kommuner i andra län som under 2015 har varit betydligt sämre än under de senaste åren. Det som gör att befolkningen ändå ökade under inledningen av 2015 är ett kraftigt födelseöverskott samt inflyttning från andra länder. Befolkningsförändringar i kommuner med minst 80 000 invånare under första kvartalet 2015 Befolkningsförändringar varav flyttningsnetto mot utlandet 1 kv 2013 1 kv 2014 1 kv 2015 1 kv 2013 1 kv 2014 1 kv 2015 Riket 17 573 22 007 20 002 14 117 16 328 16 276 Stockholm 4 418 3 998 2 920 1 470 1 613 1 082 Göteborg 1 925 1 996 1 860 783 935 913 Malmö 1 347 1 313 1 139 432 410 439 Helsingborg 104 487 658 118 132 319 Uppsala 674 753 619 207 233 344 Örebro 419 562 480 174 167 197 Västerås 309 306 479 111 132 153 Umeå 230 406 445 60 72 103 Norrköping 375 316 396 245 210 220 Borås 148 171 373 178 201 148 Haninge 289 272 269 135 95 81 Södertälje 517 477 255 405 501 315 Eskilstuna 369 363 247 236 287 194 Halmstad 79 336 242 38 245 211 Växjö 283 249 242 218 157 128 Botkyrka 383 416 241 389 364 270 Gävle 150 322 210 79 118 196 Jönköping 208 303 209 126 128 124 Nacka 264 321 203 141 97 40 Huddinge 350 453 168 153 238 72 Karlstad 142 128 159 50-16 39 Lund 359 363 147 45 137-293 Linköping 338 370 123 190 189 156 Kristianstad 131 143 93 82 77 81 Sundsvall -101 19 54 111 126 174 Länet 768 995 535 675 660 625 Över 80 procent av folkökningen i landet förklaras av inflyttning från andra länder. I kommuner som Södertälje, Botkyrka, Linköping och Sundsvall har nettoflyttningen från andra länder under det första kvartalet 2015 varit större än den totala folkökningen. Befolkningsutveckling under det första tertialet 2015 Att folkmängden ökat under inledningen av 2015 beror framförallt på två komponenter. Ett stort födelseöverskott och ett tydligt flyttningsnetto gentemot andra länder. Under årets 18 första veckor föddes 677 barn i Linköpings kommun medan 453 personer avled. Det innebär med andra ord ett födelseöverskott på 224 personer.

8 De närmast föregående åren har födelseöverskottet uppgått till 222 personer 2013 och 185 personer 2014 under veckorna 1 till 18. Antal Flyttningsnetto t o m vecka 18 400 300 200 100 0-100 -200-300 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Flyttningsnetto mot andra kommuner i Sverige uppgick till minus 202 under de 18 första veckorna av 2015. Det är ett större negativt inrikes flyttningsnetto än något annat år sedan 2007 under motsvarande veckor. Flyttningsnettot mot andra länder uppgick till 222 personer. Det var något större än förra året men inte riktigt lika högt som 2013. Arbetslöshet Antal 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd april 2006 - april 2015 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Män Kvinnor Utrikes födda Ungdomar 18-24 år Arbetslösheten har fortsatt att minska i Linköpings kommun under inledningen av 2015. Mellan april 2014 och april 2015 minskade arbetslösheten inklusive personer i program med 496 personer och jämfört med april 2013 uppgår minskningen till 1 080 personer. Arbetslösheten har minskat kraftigt både för män och kvinnor samt för ungdomar. Även antalet utrikes födda som är arbetslösa har minskat något. Minskningen för den gruppen är dock betydligt mindre än för andra grupper.

9 Procent 12 Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd april 2014 och april 2015 10 8 6 4 2 0 Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Länet Riket april 2014 april 2015 Den procentuella andelen av befolkningen i åldern 16-64 år som är arbetslös är lägre i Linköping än i andra jämnstora kommuner. Arbetslösheten har genomgående minskat mellan april 2014 och april 2015, både i Linköping, jämförbara kommuner, länet och riket. Även ungdomsarbetslösheten har genomgående minskat i de nämnda kommunerna. När det gäller arbetslösheten för utrikes födda är det däremot en mer varierande bild. Andelen utrikes födda som är arbetslösa har minskat i Linköping och i Örebro. Däremot har andelen utrikes födda som är arbetslösa ökat något i Jönköping, Västerås och Norrköping. Både ungdomsarbetslösheten och arbetslösheten för de utrikes födda är lägre i Linköping än i jämnstora kommuner och i riket. Bostäder Antal 600 Påbörjade bostäder januari-april 2010-2015 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Flerbostadshus Småhus Antalet påbörjade bostäder under det första tertialet 2015 är betydligt högre i Linköping än under de senaste åren. Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus är mer än dubbelt så många 2015 än under något annat år sedan 2010. Även antalet påbörjade småhus är något fler än under de tre senaste åren. 2011 påbörjades något fler småhus under det första tertialet än under 2015.

10 EKONOMISK ANALYS AV RESULTATET PER DEN 30 APRIL SAMT PROGNOS FÖR HELÅR 2015 Resultat Resultat för perioden januari april 2015 Kommunens resultat för perioden januari-april 2015 uppgår till plus 189 mnkr. För 2014 uppgick resultatet per den 30 april till 243 mnkr. Jämfört med samma period 2014 ökar verksamhetens nettokostnader med 3,8 % (87 mnkr). Skatt, statsbidrag ökar med 2,6 % (61 mnkr). Verksamhetens nettokostnader har bland annat påverkats av ianspråktagande av markeringar. Redovisat resultat för resp period i delårsrapporterna för åren 2012-2015 mnkr 700 600 500 400 300 2012 2013 2014 2015 200 100 0 Årsskifte Tertial 1 Tertial 2 31-okt Bokslut Årets prognostiserade resultat Årets prognostiserade resultat uppgår till plus 81 mnkr. På grund av ianspråktagande av markeringar är det budgeterade resultatet minus 64 mnkr därmed blir budgetavvikelsen plus 144 mnkr. Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till 8,6 miljarder kronor för år 2015. Bokslutsresultat för åren 2006-2014 samt prognos för 2015 700 600 611 500 Mnkr 400 300 352 388 246 398 296 200 208 100 104 81 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Prognos 2015 23 För att resultatet ska bli jämförbart med andra kommuner måste det justeras för pensionsredovisningen. Linköpings jämförbara resultat prognostiseras till plus 18 mnkr för 2015.

11 Balanskravsresultat Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Vid avstämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade förluster med i resultatet. I prognosen har kommunen ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 78 mnkr och inget balanskravsresultat som behöver återställas. Sedan lagen infördes år 2000 har kommunen inte behövt återställa något negativt balanskravsresultat. Ianspråktagande av markeringar Under 2015 beräknas enligt tidigare beslut sammanlagt 130 mnkr förbrukas av de markeringar som gjorts med tidigare års bokslutsresultat. Därefter återstår drygt 1 miljard kronor i markeringar utifrån förbrukning. Dock har det fattas flera beslut om ianspråktagande som ännu inte förbrukats så det finns cirka 840 mnkr kvar att besluta om. Av dessa är 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel och resterande är öronmärkta för specificerade ändamål. Flera förslag om ianspråktagande av markeringar är på väg till kommunstyrelsen för beslut vilket innebär att likviditeten försämras om de beviljas. Jämförelsestörande poster De jämförelsestörande posterna i resultatet per den 30 april uppgår till 46 mnkr i nettokostnad och i prognosen till en nettointäkt om 43 mnkr och avser främst återbetalning av AFA-premier samt exploateringsverksamheten. Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2015 Exklusive jämförelsestörande poster beräknas verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 99,5 % i prognosen för 2015. I bokslutet för 2014 var driftkostnadsandelen 96,9 %. Om ökningen fortsätter innebär det att resultatet inte kan bidra till att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna samt ianspråktagande av markeringar med likvida medel. För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag under en tidsperiod. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Förändring i % 2015 2014 2013 Nettokostnadsutveckling 1 5,6 5,6 2,8 Skatteintäktsutveckling 2 3,3 4,5 4,7 1 Verksamhetens nettokostnad, exklusive jämförelsestörande poster 2 Skatteintäkter inklusive skatteutjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgift Verksamhetens nettokostnader prognostiseras till 7 351 mnkr vilket är en ökning med 6,0 % jämfört med bokslut 2014, exklusive jämförelsestörande poster är ökningen istället 5,6 % (395 mnkr). Finansieringen i form av skatteintäkter och utjämning beräknas öka med 3,3 % (228 mnkr) och finansnettot beräknas bli 7,5 % (24 mnkr) lägre än förra året. Att resultatet trots det blev positivt beror på att resultatet i bokslutet för 2014 uppgick till plus 296 mnkr och därmed var utgångsläget så bra att resultatet klarar av att verksamhetens kostnader ökar mer än finansieringen i form av bland annat skatteintäkter. Avskrivningarnas andel av verksamhetens nettokostnader beräknas till 1,9 % för 2015, för 2014 uppgick andelen till 1,9 % vilket var oförändrat jämfört med 2013.

12 Kontroll Budgetavvikelser En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Flera nämnder prognostiserar underskott jämfört med budget. Nämndernas samlade prognostiserade underskott jämfört med budget uppgår till -39 mnkr. Att budgetavvikelsen och resultatet inte är lika beror på att det finns ett budgeterat resultat med minus 63 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Fördelning av 2015 års budgetavvikelse Prognos april Belopp mnkr Nämndernas budgetavvikelse exkl AFA, exploatering -39 Återbetalning av premier AFA 36 Exploateringsverksamheten 4 Resurs- och reservmedel, intern ränta 88 Pensionsenheten inkl finans 28 Skatteintäkter -48 Finansnetto exkl pensionsenheten 75 Budgetavvikelse* 144 Årets resultat 81 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 78 Som framgår av tabellen ovan finns flera budgetavvikelser i prognosen som kommenteras nedan. Prognoser Linköpings kommun upprättar tre delårsrapporter per år, per den 30 april, per den 31 augusti och per den 31 oktober. I delårsrapporterna upprättas också prognoser för utfallet för helåret. Det är viktigt att dessa hamnar så nära det verkliga utfallet som möjligt, eftersom det kan komma att vidtas ekonomiska åtgärder beroende på hur utfallet förväntas bli. Prognostiserad budgetavvikelse för kommunens finansnetto Prognostiserad budgetavvikelse för finansnettot: De långsiktiga placeringarna Pensionsmedelsplaceringar Pensionsenheten (ränteuppräkning av pensionsskulden) Övriga placeringar Summa 32,2 mnkr 44,8 mnkr 9,0 mnkr -2,5 mnkr 83,5 mnkr Finansnettot beräknas för helår 2015 uppgå till plus 269,5 mnkr vilket är 58,9 mnkr bättre än budgeterat. I prognosen ingår utdelning från Linköpings Stadshus med 34,5 mnkr. De största avvikelserna avser vinster vid omplacering av pensionsmedelsplaceringar med 62,1 mnkr och för de långsiktiga placeringarna med 62,7 mnkr. De räntebärande placeringarna ger däremot lägre utfall än budgeterat. Enligt pensionsskuldsprognosen från kommunens pensionsadministratör i december 2014 beräknas kostnaden för ränteuppräkningen av pensionsskulden bli 9,0 mnkr lägre än budgeterat vilket innebär ett överskott jämfört med budget. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budgeten. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelse uppgår till -39 mnkr vilket motsvarar 0,5 % av deras samlade budget.

13 I tabellen nedan redovisas de olika nämndernas prognostiserade budgetavvikelser. Prognostiserade budgetavvikelser för helår 2015 Prognos Belopp mnkr april Omsorgsnämnden -18,3 Utförarstyrelsen -11,6 Äldrenämnden -7,8 Bildningsnämnden -5,1 Barn- och ungdomsnämnden -4,4 Socialnämnden -0,5 Samhällsbyggnadsnämnden 0 Kommunstyrelsen exkl AFA-återbetalning 7,8 Övriga nämnder och styrelser 0,7 Delsumma nämndernas verksamheter -39,3 Enligt ekonomistyrningsreglerna ska nämnder vars underskott beräknas bli större än 1 % och uppgår till mer än -1 mnkr redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Nedan redovisas en sammanfattning av nämndernas kommentarer. Ytterligare kommentarer till nämndernas resultat finns att läsa i respektive nämnds delårsrapport. Kommunstyrelsen (överskott 43,8 mnkr och 7,8 mnkr exkl AFA-återbetalning) Den beräknade helårsprognosen för kommunstyrelsen visar på ett överskott på sammanlagt 43,8 mnkr. Till största delen beror överskottet på en återbetalning från AFA försäkring, 36 mnkr. Övriga delar som prognostiserar överskott är intäkter från fastighetsförsäljningar som redovisar överskott med 1,7 mnkr samt personal och administration. Inom personal prognostiseras överskott på 2,7 mnkr som till stor del avser 100 projektet men osäkerhet finns i nuvarande prognos. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (överskott 0,6 mnkr) Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av vakanser. Valnämnden (underskott -0,1 mnkr) Valnämnden har en budget på 39 tkr men beräknar ett underskott med -70 tkr. Av underskottet avser 37 tkr kostnader för valet 2014, 18 tkr kostnader för lokalhyra, arvoden, arkivvård samt 15 tkr en nätverksträff i höst. Nämnden äskar om ett medgivande om att få gå med underskott med max 70 tkr. Äldrenämnden (underskott -7,8 mnkr) Äldrenämnden prognostiserar ett underskott med 7,8 mnkr för 2015. Detta motsvarar 0,7 % av nämndens budget för 2015. Underskottet förklaras av: - ökade kostnader för köpta administrativa tjänster inom den del av verksamheten som berör Treserva -2,0 mnkr, - betalningsansvar för utskrivningsklara patienter vid universitetssjukhuset har under våren legat på en högre nivå än budgeterat, -1,7 mnkr. I genomsnitt har kommunen haft kostnader för 7,6 patienter per dag jämfört med budgeterat två patienter per dag - ökade kostnader för hemsjukvård -2,0 mnkr - hemtjänst -2,4 mnkr, främst beroende på att nya avtal för servicehusens bas, fritid och lunch har tillkommit och innebär ökade kostnader Antalet hemtjänstärenden har inte ökat. Däremot har antal timmar per ärende ökat vilket gör att kostnaderna ökat men det regleras mot kommunstyrelsens reserv för demografi. I de dialoger omsorgskontoret haft med olika utförare framkommer svårigheter att rekrytera personal. Framför allt gäller det sjuksköterskor men utförarna uppger även svårigheter att rekrytera undersköterskor och verksamhetschefer. Att säkra framtida personalförsörjning och göra arbetet inom äldreomsorgen attraktivt är viktigt.

14 I 20 år har kommunen arbetat med förenklad biståndshandläggning inom hemtjänsten för personer över 75 år. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har utdömt ett vite på 1 000 000 kr om inte kommunen ändrar sitt arbetssätt. Linköpings kommun överklagade IVO:s beslut men Förvaltningsrätten gick på samma linje som IVO. Linköpings kommun har därefter begärt och fått prövningstillstånd hos Kammarrätten. Omsorgskontoret har utrett och planerar för införande av nyckelfri hemtjänst, tids- och insatsregistrering samt mobil dokumentation. Detta nya arbetssätt bedöms innebära effektiviseringar inom hemtjänsten och möjliggör kvalitetsuppföljning och kontinuitetsmätningar. Antal hemtjänsttimmar, januari-april Timmar 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Personlig omv Boservice Totalt ant tim Budget Antalet hemtjänsttimmar för äldrenämnden och omsorgsnämnden tillsammans uppgår till 351 420 för perioden januari-april, det är 23 125 (7 %) fler timmar än motsvarande period 2014. Omsorgsnämnden har 24 % fler timmar än budgeterat och äldrenämnden har 5 % fler timmar. Omsorgsnämnden (underskott -18,3 mnkr) Det prognostiserade resultatet med underskott -18,3 mnkr medför att nämnden enligt kommunens ekonomistyrningsregler snarast måste vidta åtgärder och upprätta en åtgärdsplan för att få en ekonomi i balans. Underskott redovisas inom tre av nämndens verksamhetsområden: Individ- och familjeomsorg -18,3 mnkr Hemtjänst för personer under 65 år -3,5 mnkr Personlig assistans enligt SFB (f.d. LASS) -1,8 mnkr Inom övriga områden redovisas sammantaget ett överskott, 5,2 mnkr. En omfattande åtgärdsplan avseende HvB-placeringar för unga beslutades under 2014. Vad avser HvB-unga är det en vikande trend när det gäller antalet vårddygn jämfört med 2014 men gentemot budget är det fortsatt för höga kostnader. Arbetet med att genomföra den beslutade åtgärdsplanen inom HvB-området fortsätter. Arbetet med att fortsätta att utforma ett kommunalt behandlingshem/utslussboende samt alternativa insatser fortskrider och ett förslag till utformning kommer att presenteras på omsorgsnämnden i juni. För verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg prognostiseras ett underskott på 18,3 mnkr vilket motsvarar 6,6 % av budgeten. HvB unga -11,6 mnkr HvB vuxna -3,5 mnkr Öppenvård -3,2 mnkr -18,3 mnkr

15 Underskottet beror på en kraftig ökning av speciallösningar för ungdomar där alternativa insatser bedömts bäst tillgodose den enskildes behov. Även för vuxna har behovet av speciallösningar för att tillgodose den enskildes behov ökat. Prognosen för öppenvården visar också högre kostnader till följd av ökade behov inom öppenvård särskilt avtal. Inom hemtjänsten som omfattar insatser för personer som är under 65 år är prognosen ett underskott med 3,5 mnkr vilket motsvarar 8,2 % av budgeten. Antalet hemtjänsttimmar beräknas överstiga budgeten med 14 100 timmar. Detta motsvarar 11,2 % av budgeten som är 126 019 timmar. Ökningen beror på ökade behov. Antalet personer och antalet hemtjänsttimmar har ökat. De ökade behoven uppstod i slutet av 2014. För verksamhetsområdet personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) beräknas ett underskott på 1,8 mnkr som beror på en ökning av antalet personer med personlig assistans samt en något ökad kostnad för sjuklön. Barn- och ungdomsnämnden inkl kommunala verksamheter (underskott 4,4 mnkr) Efter preliminär justering av nämndens budgetram med 48,2 mnkr till följd av demografiska förändringar prognostiserar barn- och ungdomsnämnden ett negativt resultat om -4,4 mnkr för 2015. De kommunala enheterna prognostiserar ett överskott om 6,5 mnkr och nämndens anslagsdel ett underskott om -10,9 mnkr. Det prognostiserade underskottet när det gäller nämndens anslagsdel avser framförallt lokaler inom förskoleverksamheten. Nämnden har redan vid tidigare års budgetredovisning påtalat den ökade kostnadsbilden. Nämnden har för avsikt att lyfta den problematiska situationen gällande ökade lokalkostnader även i årets budgetberedning. Det positiva prognostiserade resultatet när det gäller de kommunala enheterna finns främst inom förskola och fritidshem och finns företrädelsevis att finna i svårigheten med att rekrytera behöriga förskollärare och fritidspedagoger. Åtgärder i en handlingsplan rörande personal och kompetensförsörjning för utbildningsförvaltningen, år 2015-18, kommer att presenteras i budgetarbetet. Antalet barn i förskolan är betydligt högre än vad som budgeterats i enlighet barnomsorgsprognosen som kom 2014. En relativt kraftig ökning av antalet barn sker även inom förskolan under kommande år. En fortsatt omfattande byggnation av förskolor är nödvändig för att möta det ökade barnantalet samt möta behovet av ersättningslokaler för mindre och uttjänta förskolelokaler. Vidare krävs nya förskolor för att familjer ska få barnomsorg där de önskar och där de bor och även för att erbjuda barnomsorg på s.k. obekväma tider, kvällar och helger. Antalet elever inom grundskolan inklusive förskoleklassen fortsätter att öka. Antalet elever är i år ca 400 fler än föregående år. Enligt prognos kommer denna kraftiga ökning fortsätta årligen. Elevökningen inom grundskolan innebär att flera av kommunens befintliga skolor byggts om. Planering för modernisering och ombyggnationen har skett på ett antal skolor. Beslut har tagits av nämnden som innebär ett intensifierat arbete med att skapa nya 7-9 skolor i Linköpings innerstad samt ny- och ombyggnation för att möta den kraftiga elevökningen inom grundskolan i Linköpings kommun. Bildningsnämnden inkl kommunala verksamheter (underskott -5,1 mnkr) Prognosen för årets resultat för hela bildningsnämndens ansvarsområde beräknas bli -5,1 mnkr varav nämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott på -4,3 mnkr och enheterna ett underskott på -0,8 mnkr. Nämndens underskott beror på kraftigt ökade kostnader för elevassistenter. Enheternas underskott beror på att Anders Ljungstedts program för Språkintroduktion hade planerat för ett ökat antal elever som sedan inte kom till enheten. De har därför för höga personalkostnader i förhållande till antal elever. Den största avvikelsen mot budgeten avser tilläggsbelopp inom gymnasieskolan. Gymnasieskolornas ansökan om extra resurser i form av tilläggsbelopp för elever i behov av stöd har ökat. För att förstå de bakomliggande orsakerna till denna ökning och hur resurserna på bästa sätt kommer elever i behov av stöd tillgodo har en utredning tillsatts. Eleverna i år 9 genomför ansökan till gymnasieskolan efter nyår och efter ett preliminärt antagningsbesked har de möjlighet att göra ett omval under tiden 15 april till 1 maj. I Linköping finns 18 skolor (5 kommunala, 12 friskolor, 1 Region Östergötland). 2 083 elever har sökt till gymnasieskolorna i Linköping. 680 sökande kommer från andra kommuner. 102 Linköpingsbor har sökt utbildning i annan kommun. I den preliminära antagningen har 70 % av eleverna antagits till högskoleförberedande program och 30 % till yrkesprogram.

16 Under våren har det varit en ökad efterfrågan på vuxenutbildning och det förväntas vara så under resten av året. Bland annat är det fler ungdomar än tidigare som läser in sin gymnasiekompetens. Kultur- och fritidsnämnden (budgetavvikelse 0 mnkr) Kultur- och fritidsnämnden redovisar i sin helårsprognos ett nollresultat. Resultatenheten Friluftsmuseet Gamla Linköpings redovisar i helårsprognosen ett underskott om 0,5 mnkr. Åtgärder som kommer att vidtas och en detaljerad åtgärdsplan redovisas vid nämndens möte i juni. Samhällsbyggnadsnämnden (budgetavvikelse 0 mnkr) Snöröjning och bortforsling av snö har överskridit den periodiserade budgeten med 1,9 mnkr och detta underskott beräknas bestå året ut. För att täcka upp det upparbetade underskottet tas posten ofördelat i anspråk. I samband med internbudgeten omfördelades medel för att täcka en befarad fördyring för den särskilda kollektivtrafikens beställningscentral. Den särskilda kollektivtrafiken är 2,5 mnkr dyrare jämfört med samma period föregående år men kostnaderna är 0,5 mnkr lägre än budgeterat. Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (överskott 4,2 mnkr) I takt med att tomtförsäljningar genomförs, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Samtidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för tomtens iordningsställande avräknas. För exploateringsverksamheten prognostiseras ett resultat vid årets slut på plus 4,2 mnkr jämfört med minus 25,7 mnkr i budget. Avvikelserna mellan prognosticerat utfall och budget beror främst på att exploateringsprojekt har skjutits i tid. Exploateringsverksamhetens resultatpåverkan Exploatering, resultat Prognos Prognos Prognos Budget Belopp tkr 2015 2015 2015 2015 Ändamål Kostnader Intäkter Resultat Bostäder -222 821 218 850-3 970-24 111 Verksamheter -14 453 22 607 8 154-1 624 Summa -237 274 241 457 4 183-25 735 De största inkomsterna från tomtförsäljningar kommer att göras i Harvestad, Bo2017, Vallastaden, Norrberga och i Exploateringsområdena i Vasastaden. Försäljningarna i BO2017 och Vasastaden har negativ påverkan exploateringsresultatet. Detta är anledningen till nettot för bostäder är negativt i prognosen. Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet. Exploatering har under årets fyra första månader haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 87,4 mnkr. Enligt exploateringsplanen beräknades ett positivt tillskott på 6,7 mnkr för helåret 2015, men prognosen pekar nu istället mot ett tillskott på 35,1 mnkr. Socialnämnden (underskott -0,5 mnkr) Sammantaget visar Socialnämndens prognos för 2015 ett mindre underskott med totalt 500 tkr, vilket beror på ökade kostnader för familjehem, framförallt längre placeringar i jourfamiljer. Kostnaden för ekonomiskt bistånd förefaller ha stabiliserats trots att ett antal EU-migranter beviljats hemresa under vintermånaderna. Antal utbetalningshushåll har minskat jämfört med föregående år, inte minst inom ungdomshushållen, åldersgruppen 18-24 år. Det totala antalet hushåll som söker försörjningsstöd sjunker i likhet med föregående år. Även snittutbetalningen per hushåll och månad räknat har minskat. Antal hushåll med långvarigt bistånd har minskat. Det är positivt, men gruppen är fortfarande stor i jämförelse med hur det ser ut i andra kommuner i landet. Här finns en stor utmaning som kräver långsiktiga satsningar och en tydlig strategi för att kunna minska målgruppen och få så många som möjligt ut i egen försörjning. Projekt 100 inom avdelningen för försörjningsstöd som pågått sedan hösten 2014 är ett led i detta arbete som visat goda resultat.

17 Antal aktuella hushåll totalt Hushåll med bistånd med hemmavarande barn 3400 1300 3300 1250 3200 1200 3100 1150 3000 1100 2900 1050 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 Ungdomshushåll 18-24 år med bistånd 600 550 500 450 400 350 300 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 Hushåll med långvarigt bistånd 10-12 mån av 12 1700 1680 1660 1640 1620 1600 1580 1560 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 Bygg- och miljönämnden (budgetavvikelse 0 mnkr) Inom bygg- och miljönämndens bygglovsverksamhet har under första tertialet antalet inkommande ärenden ökat med 19 % jämfört med motsvarande period förra året. Fakturerade bygglovsavgifter har under perioden medfört intäkter som är högre än budget. Ärendeökningen beror i huvudsak på ökat bostadsbyggande. En viss osäkerhet råder dock kring om utvecklingen fortsätter i samma riktning resten av året. Utförarstyrelsen (resultat -11,6 mnkr) För 2015 prognostiserar Utförarstyrelsen ett underskott med -11,6 mnkr i den ekonomiska resultatprognosen. Det avslutas mot styrelsens egna kapital som består av tidigare års resultat och uppgår till plus 53 mnkr. Huvudanledningen till denna obalans är att ersättningsnivån inom hemtjänst i tätorten inte motsvarar självkostnaden för att bedriva verksamheten. Affärsområde Kost & Restaurang prognostiserar underskott på grund av högre kostnader för livsmedel och de fortsätter arbetet enligt åtgärdsplanen för att vända den negativa resultatutvecklingen som uppstod under 2014. Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 88 mnkr) Inom intern finansiering redovisas fyra poster; reserv för pris/lön/demografi, resursmedel, medel för nytillkommen verksamhet samt intern ränta. Det samlade överskottet beräknas till 88 mnkr. Av överskottet avser 31 mnkr nystartad verksamhet som inte kommit igång ännu. Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till 66 mnkr. I reserven ingår 1,6 % för ökade priser som redovisas som överskott eftersom nämnderna får 0 % i kompensation på grund av låg inflation. I budgeten finns även en reserv för höjda arbetsgivaravgifter för unga som inte kommer att användas. Det finns en central reserv på 50 mnkr för demografi som används för att vid årets slut göra regleringar för demografiska förändringar jämfört med budget. I prognosen beräknas äldrenämnden få en utökad ram med 2 mnkr för fler hemtjänsttimmar och barn- och ungdomsnämnden en ökning med 48 mnkr netto för fler barn i förskolan men färre elever i grundskolan än prognosen som låg till grund för budgeten. Bildningsnämnden beräknas få en ökning med drygt 10 mnkr för elever/program. Att nämnderna erhåller 61 mnkr innebär att hela den centrala reserven om 50 mnkr förbrukas.

18 I budgeten för 2015 finns 57 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. Av dessa har 10 mnkr som avser Resurs för disposition av tidigare års överskott fördelats till nämnderna. I prognosen beräknas även de resterande resursmedlen att förbrukas. Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 12 mnkr på grund av försenade investeringar. Motsvarande överskott redovisas under nytillkommen verksamhet. Pensionsenheten (överskott 28 mnkr inkl finansiella kostnader och 19 mnkr exkl finansnetto) Pensionsenhetens budget för 2015 grundade sig på den prognos som pensionsförvaltaren lämnade i augusti 2014. Prognosen i delårsrapporten bygger på den prognos som lämnades i december 2014. Förändringarna gentemot budget beror på flera orsaker; intäkterna i form av kalkylerad pensionskostnad beräknas bli något högre, pensionsskulden avseende pension intjänad före 1998 beräknas bli något mindre och räntekostnaden för pensionen som är intjänad före 1998 beräknas bli lägre än budgeterat.

19 Investeringar och exploateringsverksamhet Ackumulerade investeringar för respektive månad mnkr 350 300 250 200 150 2015 2012 2013 2014 Budget 100 50 0 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Nettoinvesteringarna uppgick efter april 2015 till 37 mnkr jämfört med linjärt periodiserad budget på 98 mnkr. Investeringsbidragen uppgår till 19 mnkr. Motsvarande period förra året uppgick nettoinvesteringarna till 51 mnkr. Investeringsbudgeten för helåret uppgår till 294 mnkr. Prognosen för helåret uppgår till 282 mnkr. I prognosen ligger att utförarstyrelsen och äldrenämnden beräknas få utökad budgetram med sammanlagt 12 mnkr. Detta beror på en förskjuten investering för Officelicenser, ökad efterfrågan på IT-utrustning från kommunens enheter samt ökade inköpspriser på grund av dollarkursens uppgång. En annan orsak är att äldrenämnden behöver införskaffa inventarier till det nya vårdboendet Sandrinoparken. Utförarstyrelsen och Äldrenämnden kommer i särskilda framställningar att begära utökade investeringsramar. Nettoinvesteringarna i prognosen överstiger avskrivningar med 143 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Under perioden januari april uppgick avskrivningskostnaderna till 46 mnkr att jämföra med 43 mnkr under motsvarande period förra året. För helåret prognostiseras avskrivningskostnaderna till 139 mnkr jämfört med 129 mnkr i 2014 års bokslut. Pågående projekt Pågående projekt är sådana investeringar som inte har blivit slutförda och aktiverade. Det innebär att avskrivningar och intern ränta inte beräknas för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgår per sista oktober till 334 mnkr, jämfört med 277 mnkr för samma datum föregående år. Exploateringsverksamhet Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet. Av nedanstående sammanställning framgår att årets exploatering till och med april 2015 haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 87 mnkr. Balansräkning, likviditetspåverkan Årets exploatering Redovisning Redovisning Prognos Prognos Prognos Belopp mnkr 31/4 2015 31/4 2015 2015 2015 2015 Ändamål Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster netto Bostäder 21-105 195-243 -48 Verksamheter 6-9 45-32 13 Summa 27-114 240-275 -35

20 I takt med att tomtförsäljningar genomförs, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Samtidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för tomtens iordningsställande avräknas. Av tabellen nedan framgår att nettot till och med april 2015 har förbättrat årets resultat med 7 mnkr. Till årets slut beräknas resultatet bli ett överskott på 4 mnkr. Resultaträkning Exploatering, resultat Redovisning Redovisning Prognos Prognos Prognos Belopp mnkr 31/4 2015 31/4 2015 2015 2015 2015 Ändamål Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Resultat Bostäder -43 50-223 219-4 Verksamheter -2 2-14 23 8 Summa -45 52-237 242 4 Exploateringen (bostad och verksamhet) har ett eget kapital på drygt 365 mnkr. Årets resultat från exploateringen bedöms ge en ökning av eget kapital med 4 mnkr. Exploateringsverksamheten bedöms påverka likviditeten positivt med 35 mnkr för helåret 2015.