Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande kommenterar sid 2 Förvaltningsberättelse Allmänt sid 3 Ekonomi sid 5 Personal sid 12 Miljö sid 18 Verksamheter sid 19 Bilagor Årsredogörelser - nämnder Byggnadsnämnd sid 26 Kommundelsnämnd Dellenbygden sid 28 Kommundelsnämnd Forsa sid 3 Kommundelsnämnd Hudiksvall sid 32 Kommundelsnämnd Iggesund sid 34 Kommunstyrelse sid 36 Miljö- och räddningsnämnd sid 37 Omsorgsnämnd sid 39 Revision sid 4 Svågadalsnämnd sid 41 Teknisk nämnd sid 42 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd sid 44 Årsredogörelser - koncernföretagen sid 45 Kommunkoncernen (resultat- och balansräkning, finansieringsanalys, noter) sid 51 Kommunen (resultat- och balansräkning, finansieringsanalys, noter) sid 58 Större avvikelser per nämnd sid 68 Nyckeltal och tumvärden sid 68 Vi blir färre och äldre Läs mer på sid 3 Mycket händer inom utvecklingsplanen Läs mer på sid 4 Underskott på 39 miljoner - hur blev det så och vad gör vi åt det? Läs mer på sid 7 Antalet anställda ökar Läs mer på sid 12 Bra måluppfyllelse för individ- och familjeomsorgen Läs mer på sid 21 1
Kommunstyrelsens ordförande kommenterar Kommunens resultat för året slutade på minus 39 miljoner kronor. Tar man bort beräknade förluster på värdepapper som ännu inte sålts så återstår ett underskott på 15 miljoner kronor. Det underskottet måste vi täcka inom två år enligt statens krav på balans i kommunernas ekonomi. I budgeten för 23 har 11 miljoner kronor avsatts för att täcka underskottet. Höga personalkostnadsökningar - Budgeten för 22 utökades med 35 miljoner kronor till områdena vård, omsorg och utbildning, säger Sven-Åke Thoresen. Personalkostnaderna räknades upp med 3,5 % men de har ökat med 7 %. Varje procent kostar kommunen 1 miljoner kronor. I budgeten för 23 räknar vi med 4 % ökade personalkostnader. Verksamheterna har dessutom sedan tidigare ett sparkrav för personalkostnader med 2 miljoner kronor. Analys av problemområden Åtta av nämnderna håller sin budget medan de fyra övriga visar stora underskott. - Vi har under året gjort analyser av de områden där vi vet att de största problemen finns; äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och LSS (Lagen om stöd och service), säger kommunalrådet Sven-Åke Thoresen. Vi är i full gång med åtgärder utifrån resultatet av analyserna. Snabba ökningar inom LSS Behoven och kostnaderna har vuxit snabbare än beräknat särskilt inom äldre- och handikappomsorgen och inom individ- och familjeomsorg. Personalkostnaderna för enbart LSS har ökat med 18 % under året vilket är långt över budgeten. - Vi har ändå kunnat tillgodose alla behov när det gäller stöd enligt LSS, påpekar Sven-Åke. LSS och särskoleverksamheten får 12 miljoner kronor i tillskott i budgeten för 23. Hudikborna blir färre Vi blir också allt färre invånare i Hudiksvalls kommun. Om utvecklingen håller i sig blir det mindre skatteinkomster och statsbidrag än beräknat. Att det finns arbete är den viktigaste faktorn för att vi ska lyckas vända den nedåtgående trenden. - Här arbetar vi tillsammans med näringslivet och andra organisationer för att kommunen och dess näringsliv ska utvecklas och växa, säger Sven- Åke. Vi måste hjälpas åt Måluppfyllelsen för året är mycket god och det gäller nu att snabbt få jämvikt mellan verksamhet och ekonomi. - Vi måste ha balans i kommunens ekonomi, avslutar Sven-Åke Thoresen med eftertryck.här finns inga enkla lösningar utan vi måste med gemensamma krafter hjälpas åt. 2
Förvaltningsberättelse - Allmänt Folkmängden - minskade även 22 Öppet arbetslösa - fortsatt hög nivå Utvecklingsplanen - gemensamma koncentrerade satsningar för tillväxt i Hudiksvall Befolkning Hudiksvalls kommun är sedan 1995 inne i period av folkminskning. Den har följt på en, i stort sett, oavbruten tillväxt med 5 till 1 personer per år sedan mitten av sextiotalet. I kommunen bor nu drygt 37 invånare. Under fjolåret minskade vi med 24 personer vilket är mer än vi räknade med. 1 6 1 4 1 2 1 8 Folkmängdsförändringar i Hudiksvalls kommmun 1971-22 Utflyttade Inflyttade Folkmängden minskade i samtliga kommundelar och mest i kommundelen Hudiksvall; -164 personer. Såväl flyttningsnettot som födelsenettot var i fjol negativt i kommunen. 6 Döda 4 2 Födda -2 TOTAL FÖRÄNDRING -4 71 72 73 74 75 76 77 78 79 8 81 82 83 84 85 86 87 88 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 om 1 år? Folkmängden och dess sammansättning är basen för den kommunala verksamheten och påverkar både behovet av kommunal service och skatteintäkter/statsbidrag. Fördelningen på olika åldersgrupper speglar efterfrågan på kommunal service. Av stor betydelse för kommunens planering är de relativt kraftiga förskjutningarna mellan olika åldersgrupper och hur vi anpassar de kommunala verksamheterna efter detta. Prognosen bygger bland annat på nuvarande mönster vad gäller in- och utflyttning och barnafödande enligt SCB:s riksprognos. 13 12 11 Utvecklingen i olika åldersklasser - Hudiksvalls kommun Gymnasium (16-18 år) (Obs 65-w år viktat: 65-79 vikt 1, 8-89 vikt 6 och 9-w vikt 13) Äldre (viktat) Under perioden 23-27 räknar vi med att behovet av gymnasieutbildning och service inom äldreomsorgen ökar medan behovet av skolbarnomsorg och grundskoleverksamhet minskar. Index (21 = 1) 1 9 Förskola (1-5 år) 8 Grundskola (6-15 år) 7 6 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Efterfrågan på förskoleverksamhet väntas hålla sig relativt konstant efter införandet av maxtaxa inom barnomsorgen och allmän förskola för 4-5 åringar. Sammantaget beräknas kostnadsförändringarna på grund av den ändrade befolkningsstrukturen ta ut varandra inom de olika verksamheterna. 3
Förvaltningsberättelse - Allmänt Näringsliv och sysselsättning I slutet av februari 23 var antalet öppet arbetslösa i kommunen 1 38 personer (5,7% av folkmängden 16-64 år). Det är länets näst högsta öppna arbetslöshet. Den nedåtgående trenden avstannade för ett och ett halvt år sedan. För att målet om högst fyra procents arbetslöshet ska uppnås måste den öppna arbetslösheten minskas till ungefär 9 personer på årsbasis. Medeltalet den senaste tolvmånadersperioden har varit 1 255 personer. Vintern 1993/94 var de arbetsmarknadspolitiska insatserna som störst och har därefter minskat kraftigt men är nu åter på uppgång sedan ett par år tillbaka. Totalt var 993 personer i februari 23 i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (exklusive lönebidragsanställda). Det är en ökning med 15 % sedan föregående år. Mätt som andel av arbetskraften (den del av befolkningen i åldrarna 16-64 år som önskar arbete) saknade ungefär 13 % arbete. Utvecklingsplanen Genom utvecklingsplanen har vi tagit ett samlat grepp om utvecklingen i kommunen. Tillsammans med lokala och regionala aktörer jobbar vi för att ge goda förutsättningar för näringslivets utveckling och därmed ökad sysselsättning och ökad folkmängd. Avsikten är att agera för tillväxt i den lokala ekonomin. Nyckelord är kvalitet, samverkan och koncentration. Samverkan mellan olika aktörer har utvecklats positivt under året. Mycket har hänt och många projekt pågår: Vi arbetar kontinuerligt med lobbying mot regeringen och andra centrala myndigheter angående forskning, utbildning, kommunikationer och infrastruktur. I stadsnätet ligger nu 15 mil optofiber nedgrävd och utbyggnaden fortsätter. Totalt kommer 77,8 miljoner kronor att satsas på bredbandsinvesteringar åren 22-24, varav kommunen satsar 42,1 miljoner. Näringslivet, kommunen och det fiberoptiska forskningslaboratoriet Acreo arbetar intensivt för att bli nationell testbädd. Hudiksvalls Företags Skola arbetar för att skapa tillväxt genom kompetensutveckling i nära samverkan med kommunens företag. Marknadsföringsprojekt Glada Hudik har genomfört serviceseminarier och certifierat 75 personer till Glada Hudik-ambassadörer. Bra service, kunskap om kommunen och ett positivt bemötande är viktiga delar i vårt utvecklingsarbete. Samverkan Skola och Arbetsliv (SSA) arbetar för att vi innan 24 ska vara främst i landet på samverkan inom området. Inom den nya näringslivsstrategin har flera aktiviteter påbörjats i samverkan mellan näringslivet, organisationer och kommunen. En grupp arbetar med attraktivt boende. I det ingår även kultur och fritid som viktiga ingredienser. Vi vill skapa en ekologiskt hållbar utveckling. Därför pågår flera miljöprojekt, ett är Hornåprojektet. Besöksnäringen har skapat ett nätverk för större samverkan, utveckling och nyttjande av befintliga resurser. 4 Logotype för Glada Hudik - framtagen av Marknadsföringsprojekt Glada Hudik
Förvaltningsberättelse - Ekonomi Priser Prisökningarna - måttliga Löneökningarna - högre än uppräkningarna Aktiemarknaden - vikande Räntenivån - stabil Ekonomiska mål - alla infriade utom resultatmålet Årets resultat - ett underskott med 39 miljoner kronor 8 av 12 nämnder - håller sina budgetar Vård, omsorg, utbildning - prioriterade områden som svarar för största kostnadsökningen Pensionskostnaderna - stigande De prognoser som levererades under första halvåret pekade på att världsekonomin var på väg upp ur lågkonjunkturen. Bilden har efterhand ändrats och osäkerheten om konjunkturen har ökat. Inflationstakten de senaste 12 månaderna var i december 2,3 % vilket är lägre än året före. I kommunens budget hade anslagen räknats upp med 1 % och då enbart inom områdena vård, omsorg och utbildning. Totalt för kommunen medför varje procents prisökning ökade kostnader med ca 3 miljoner kronor. Prisökningarna slår olika på kommunens verksamheter beroende på verksamheternas kostnadsstruktur, upphandlingsavtalens längd och annat. I budgeten för 23 har priserna räknats upp med 2 % för samtliga verksamhetsområden. Räntor och aktiekurser Räntenivån har varit relativt stabil och den korta koncernkontoräntan har hållit sig på ca 4 % under året. Inga större förändringar väntas under 23. Förändringar i räntenivåerna slår inte igenom direkt på kommunens ekonomi eftersom både upplåningar och placeringar görs i längre tidsintervaller med bundna räntor. En höjning av räntenivån påverkar kommunens finansnetto i positiv riktning eftersom kommunens finansiella tillgångar är större än låneskulden. 1, Statsfixing Januari 1996 -- Februari 23 Statsfixing, 6-månaders statsskuldväxel Statsfixing, 5-årig statsobligation 9, 8, 7, Procent 6, 5, 4, 3, 2, jan-96 jul-96 jan-97 jul-97 jan-98 jul-98 jan-99 jul-99 jan- jul- jan-1 jul-1 jan-2 jul-2 jan-3 Även utvecklingen på aktiemarknaden har betydelse för kommunen som har pengar placerade i aktier och aktiefonder. Kursutvecklingen har varit fallande och har medfört en icke realiserad kursförlust på kommunens långa placeringar på 24 miljoner kronor som belastat årets resultat. Tillgångarna är långsiktigt placerade och på sikt förväntas åter en värdestegring. 5
Förvaltningsberättelse - Ekonomi Löner 12 1 8 6 4 2 Personalkostnader (mkr) per månad 21-22 22 linjär budget 22 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 Kommunens verksamhet är personalintensiv. Kostnaderna domineras därför av personalkostnader för den egna personalen (ca 6 %) men även indirekt av personalkostnader via köpta tjänster. Varje procents ökning av personalkostnaderna ökar kommunens kostnader för den egna personalen med ca 1 miljoner kronor. Av kommunens anställda arbetar 8 av 1 inom områdena vård, omsorg och utbildning. Kostnadsökningar med 3-4 % De nya kommunala löneavtalen för 22 sträcker sig i de flesta fall från och med 1 april. Merparten av avtalen blev färdigförhandlade något senare under året och de retroaktiva beloppen utbetalades för flera avtalsområden under hösten 22. Löneavtalen har medfört personalkostnadsökningar på mellan 3-4 procent på årsbasis. I 22 års budget hade personalkostnaderna räknats upp med utgångspunkt från budgeten år 21. Inom områdena vård, omsorg och utbildning var uppräkningen 3 % medan den var 2 % för övriga områden. Miljardnivån passerad Personalkostnaderna passerade i fjol miljardnivån. Personalkostnaderna ökade med knappt 7 % till 1 9 miljoner kronor (21; 943 mkr) vilket är högre än budgeten och även något mer än prognosen vid halvårsskiftet. De verksamheter som redovisar de största ökningarna jämfört med år 21 är skolan samt äldre- och handikappomsorgen. Ökade personalomkostnader Personalkostnaderna påverkas bland annat av antal anställda, löneökningar, extra personal, övertid, sjukfrånvaro. Till viss del påverkades årets personalkostnader av vissa riktade satsningar som är helt finansierade via statsbidrag och projektbidrag. Ett exempel är Wärnerssonpengarna till skolan. De korttidsanställdas pensionsförmåner utökades vilket medförde högre personalomkostnader (PO). Cirka 1 procentenhet av fjolårets personalkostnadsökning beror på de riktade förändringarna och höjt PO. Personalkostnaderna minskas med 2 miljoner I budget 23 har personalkostnaderna för verksamheterna vård, omsorg och utbildning räknats upp med 4 % och övriga verksamheter med 3 %. Allt räknat utifrån budget 22. För att bryta den för höga kostnadsutvecklingen har nämnderna i budgetdirektiven för 23 fått uppdraget att föreslå åtgärder som varaktigt minskar personalkostnaderna med sammanlagt 2 miljoner kronor. Ekonomiska mål och riktlinjer Kommunens ekonomiska riktlinjer har till syfte att upprätthålla en god kommunal ekonomi i ett långsiktigt perspektiv. Det ska vara en ekonomi i balans. Under året har samtliga ekonomiska mål och riktlinjer uppfylltsförutom det som gäller årets resultat. Vi har sedan flera år tillbaka arbetat med att stabilisera ekonomin utan att för den skull tappa i verksamhetskvalité. Pengar har avsatts till långa placeringar, vilande tillgångar har aktiverats, låneskulden har minskats och likviditeten hållits på en acceptabel nivå. De tillgångar som byggts upp har medfört ett positivt finansnetto som förstärkt resultatbudgeten och givit pengar till verksamheterna. De senaste åren har dock resultatutvecklingen varit fallande. Det är troligt att de största årliga intäkterna - skatteintäkter och statsbidrag - kommer att öka långsammare. Därför är det en nyckelfråga att ha en måttlig kostnadsutveckling och en årlig balans mellan verksamheter och ekonomi. Bokslutsresultatet visar på att det finns obalanser. 6
Förvaltningsberättelse - Ekonomi Årets resultat Kommunen har under flera år redovisat positiva årsresultat men resultatutvecklingen är vikande. För att inte tillgångarnas värde ska urholkas av inflationen krävs att årets resultat är positivt. Ett positivt resultat ger ett tillskott till likviditeten och är samtidigt ett visst skydd mot oförutsedda händelser. Kommunens inriktning är att årsresultatet ska motsvara minst,5 % av summan av skatteintäkter och statsbidrag vilket motsvarar drygt plus 6 miljoner kronor. 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, -1, -2, 91 92 93 Resultat 1992-25 (mkr) exkl jämförelsestörande poster 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 Årets resultat är -39 miljoner kronor (21; -2 mkr) jämfört med budget. I resultatet ingår jämförelsestörande engångsposter med -24 mkr (21-12 mkr). Utvecklingen under första halvåret visade på några problemområden med en fortsatt för hög kostnadsutveckling. Prognosen för hela 22 pekade på ett underskott med 31 mkr. Resultatet blev sämre vilket kommer att försvaga budgeten 23. Resultaträkning - sammandrag (mkr) Budget Bokslut Avvik Verksamheter Nämnderna -1 27-1 31-4 Pensioner, avskrivningar m m 15 25 1 Nedskrivning aktievärden *) -24-24 Summa -1 255-1 39-54 Finansiering Skatt, statsbidrag 1 244 1 269 25 Finansnetto 12 1-11 Summa 1 256 1 27 14 Årets resultat 1-39 -4 *) Orealiserade kursförluster s k jämförelsestörande post De största avvikelserna ligger inom de prioriterade områdena vård, omsorg och utbildning. Nettokostnaderna år 22 för dessa var 1 18 miljoner kronor (21; 946 mkr). Det är en ökning med 7,6 %. Ett antal åtgärder vidtogs tidigt under året för att förbättra situationen. Åtgärder riktades särskilt till de verksamheter som redovisat snabbare kostnadsutveckling än beräknat och därmed stora budgetavvikelser. Åtgärder av mera generell art vidtogs också: Översyn av delar av tekniska förvaltningen Översyn av individ- och familjeomsorgen Översyn av äldre- och handikappomsorgen Ny organisation för LSS-verksamheten Samverkan med andra kommuner Restriktiv hantering av vakanta tjänster Vardagsbesparingar 7
Förvaltningsberättelse - Ekonomi Resultaträkning - sammandrag (mkr) (forts.) De ekonomiska ramarna för 23-24 antogs i juni. Kommunfullmäktige gav dessutom ett tjugotal utredningsuppdrag för att få igång åtgärder så att kommunen snarast och även varaktigt får balans mellan verksamheter och ekonomi. Översyn av ekonomistyrningen Det är angeläget att budgetavvikelserna snarast åtgärdas så att inte fjolårets obalanser transporteras vidare och urholkar budgeten för 23-25. I de fall budgetavvikelserna beror på volymökningar måste pengar skaffas genom effektiviseringar, rationaliseringar och/eller omprioritering mellan verksamhetsområden. De regler för verksamhets- och ekonomistyrning som kommunfullmäktige antog år 2 tydliggör resultatansvaret i organisationen. För att ytterligare markera ekonomistyrningens betydelse har en konsult fått uppdraget att se över hur ekonomistyrningen fungerar i kommunen. Resultatet av översynen kommer att rapporteras i mars 23. Ökade pensionskostnader En kostnadspost som ökat mer än beräknat är pensionskostnaderna. Det gäller såväl utbetalade pensioner som pensionsavsättningar vilket har sin grund i stigande löner och personalens åldersstruktur. Fallande aktiekurser Överskott på finansförvaltningen har tidigare år hjälpt upp årsresultatet men de fallande aktiekurserna har medfört sänkta värden på kommunens långa placeringar vilket minskat finansnettot. Det som påtagligt bidragit till att årets resultat inte blev sämre är slutavräkningen på skatteintäkterna 21 och det tillfälliga sysselsättningsoch nyanställningsstödet (statsbidrag) som infördes under året. Nettokostnader och budgetavvikelser Per nämnd Netto mkr Avvikelse mkr Byggnadsnämnd 7,2 1, Miljö o räddningsnämnd 27,3,3 Kommundelsnämnd Dellenbygden 157,9 1,1 Kommundelsnämnd Forsa 129,8-14,6 Kommundelsnämnd Hudiksvall 427,7-13,9 Kommundelsnämnd Iggesund 145,1-4,9 Kommunstyrelse 95,3,7 Omsorgsnämnd 98,2-13,9 Revision 1,1 Svågadalsnämnd 9,7,3 Teknisk nämnd 58,6 3, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 152,3,5 1 31,2-4,4 Finansförvaltning, barn- och äldreomsorgsavgifter, oförutsett -17,7 1,7 1 292,5-29,7 8 Per verksamhetsområde Netto mkr Avvikelse mkr Pedagogisk verksamhet 515,8-7,8 Barnomsorg 91,7,3 Grundskola 35,3-7,5 Gymnasieskola 12,1,6 Vuxenutbildning 16,7-1,2 Vård och omsorg 52,2-33,1 Individ- och familjeomsorg 89,6-5,6 Äldre- och funktionshindrade 412,6-27,5 Infrastruktur, skydd m m 86,9-2,8 Fritid och kultur 57,5 -,3 Arbetsmarknadsåtgärder 19,4 -,4 Affärsverksamhet 1,7 2,3 Politisk verksamhet 16,6 2,4 Centrala ofördelade kostnader 83,4 1,1 1 292,5-29,7 Tabellen anknyter till SCB:s indelning av de kommunala verksamheterna. De centrala verksamheternas kostnader har inte fördelats utan anges separat. Den positiva budgetavvikelsen för politisk verksamhet beror på att en del av nämndernas budgeterade belopp för oförutsett inte har fördelats ut till verksamheterna.
Förvaltningsberättelse - Ekonomi Årets resultat och balanskravet Balanskravet innebär att en kommun som redovisar negativt resultat ett år ska täcka underskottet inom två år om det inte föreligger särskilda skäl. Som särskilda skäl räknas bland annat orealiserade kursförluster. Kommunens resultat, -39 miljoner kronor. innehåller ej realiserade kursförluster på -24 mkr. Med hänvisning till balanskravet räcker det för kommunen att ange hur 15 miljoner kronor av underskottet ska täckas under 23-24. I budgeten 23 har 11 miljoner reserverats för att täcka underskottet för 22. Investeringar Kommunens bokförda värde på anläggningar, maskiner och inventarier var vid årets slut 96 miljoner kronor (21; 962 mkr). Under året har investerats för 79 miljoner (21; 12 mkr). Investeringar 22 (mkr) Budget Bokslut Skolor 45 35 Servicehus 6 3 Övriga lokaler 1 1 Gator, park, hamn m m 11 8 Inventarier, IT 31 3 VA, renhållning 2 94 79 Den budgeterade investeringsnivån på 94 miljoner för året innehåller både pågående och nya investeringar. Flera av de pågående investeringarna är förhållandevis stora och sträcker sig över flera år, till exempel ombyggnaden av Bromangymnasiet i Hudiksvall, vilket gör att det blir vissa förskjutningar mellan åren. Investeringar 1996-25 (mkr) I kommunens ekonomiska riktlinjer ingår att ha en investeringsnivå som motsvarar avskrivningarna, ca 8 miljoner kronor. Avsikten är att alla investeringar ska bekostas utan upplåning. För åren 23-25 planeras investeringar på sammanlagt 177 miljoner vilket är en lägre investeringsnivå än tidigare. Prioriterade investeringar är skolor, servicehus, omdaning av Delsbo centrum samt gator och vägar. 12 1 8 6 4 2 Genomförs 3-5 Genomförda 96 97 98 99 1 2 3 4 5 Likviditet mkr 25 2 15 1 Likviditet 1998-22 Hudiksvalls kommun Likviditeten var högre än beräknat och motsvarade cirka 9 dagars utbetalningar. Kommunen har under flera år haft god tillgång på likvida medel. Från 22 och framåt har riktvärdet sänkts på likviditeten till att motsvara 5 dagars utbetalningar mot tidigare 1 dagar. Det sänkta kravet gör det möjligt att bekosta investeringarna utan ökning av upplåningen. 5 1998 1999 2 21 22-5 23-3-18 Under våren 23 kommer de pensioner som tjänats in under åren 1998 och 1999 att utbetalas till individuella pensionsplaceringar vilket kommer att trycka ner likviditeten. Det kan medföra att tillfälliga likviditetsunderskott får lösas genom att checkräkningskrediten tas i anspråk. 9
Förvaltningsberättelse - Ekonomi Långa placeringar Kommunens långa placeringar omfattar medel till kommande pensioner och de försäljningsmedel som kommunen erhöll då Hudiksvalls Energiverk AB såldes 1997. Pensionsmedlen (192 miljoner kronor) placeras enligt kommunens placeringspolicy i räntebärande papper, svenska aktier och utländska aktiefonder. Av försäljningsmedlen (136 miljoner kronor) placeras ca 9 miljoner precis som med pensionsplaceringarna. Den kvarvarande delen placeras så att den kan användas till att bekosta investeringar inom utvecklingsplanen. Under året har 9 miljoner kronor tagits i anspråk av försäljningsmedlen till optofiberinvesteringar och för 23 och 24 används ytterligare 12 miljoner till Hudiksvalls Stadsnät. 4 35 3 25 2 15 Långa placeringar (mkr) 15 3 16 46 32 32 37 27 Differens mot marknadsvärde Bokförd värdeökning/avkastning Långa placeringar 17 71 11 82 255 246 Sedan starten 1997 har avkastningen på de långa placeringarna varit mycket god. Fallande aktiekurser har dock både 21 och 22 medfört orealiserade kursförluster som belastat respektive års resultat. För perioden 23-25 räknas inte med några ytterligare kursförluster. Däremot beräknas den realiserade avkastningen bli lägre än tidigare, särskilt i början av perioden. 1 5 feb-97 dec-97 dec-98 dec-99 dec-1 dec-2 Låneskuld Kommunen lånar i första hand till investeringar i affärsmässig verksamhet eller till investeringar för vilka statliga räntebidrag lämnas. Till den affärsmässiga verksamheten togs nya lån upp med knappt 5 miljoner kronor under fjolåret. Taket för den årliga upplåningen till de affärsmässiga investeringarna är enligt riktlinjerna 1 miljoner. mkr 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 23-3-18 Låneskuld 1996-25 affärsdrivande verksamhet övrig verksamhet 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 För den skattefinansierade verksamheten hålls låneskulden oförändrad på ca 4 miljoner kronor i överensstämmelse med de ekonomiska riktlinjerna för perioden 22-25. Låneskulden var vid årets slut 9 miljoner kronor varav 5 miljoner avser den affärsmässiga verksamheten som finansierar sina lånekostnader helt via avgifter. I januari 23 har den affärsmässiga (va- och renhållning) verksamhetens interna lån från kommunen gjorts om till ett externt lån. Upplåningen har därmed ökat med 31 miljoner kronor och kommunen fått ett tillskott av likvida medel. 1 Pensionsåtagande Kommunens pensionsskuld var vid årets slut 25 miljoner kronor (21; 7 mkr) och omfattar lokalt beslutade garantipensioner och pensioner på lönedelar över 7,5 basbelopp. Minskningen av skulden beror på att skulden tidigare innehöll individuella pensionsandelar som personalen intjänat under 1998 och 1999. Dessa betalas i mars 23 ut för individuella placeringar och redovisas därför bland de korta skulderna. Ansvarsförbindelse De pensioner som tjänats in före 1998 redovisas inte som en skuld utan endast som en ansvarsförbindelse. Den ökar årligen med räntan och minskar i takt med att pensioner betalas ut. Ansvarsförbindelsen var vid årets slut 633 miljoner kronor (21; 687 mkr).
Förvaltningsberättelse - Ekonomi Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden var vid årets slut 721 miljoner kronor (21; 75 mkr) varav 75 % avser de kommunala företagen. Åtagandena minskar successivt i takt med att lånen som kommunen borgar för amorteras. Det kommunala borgensåtagandet i bostadsrättsföreningar (6 st) som uppgår till 155 miljoner kronor (165 mkr) är ett åtagande som bevakas. Ett nytt och ett infriat borgensåtagande Under året har kommunen tagit på sig ett nytt borgensåtaganden på 15 kronor. Endast ett borgensåtagande har infriats med 13 kronor. Vad gäller kommunens ekonomiska resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med finansieringsanalys och noter jämte bilagor. De kommunala företagen De kommunala företagens ekonomi och verksamhet framgår av den gemensamma koncernredovisningen och respektive företags årsberättelse. Största möjliga nytta Kommunen har dubbelt intresse av sina koncernföretag. Förutom att kommunen är ägare så är vi även köpare av varor och tjänster från företagen. Det är kommunens mål att få största möjliga koncernnytta genom att åstadkomma lönsamhet i koncernföretagen via kostnadseffektivitet - inte via höga taxor och avgifter. God framförhållning De kommunala företagen har fortsatt att verka inom sina respektive områden på ett bra sätt under 22. Flera av koncernföretagen är verksamma på marknaden för bostäder och lokaler och flera insatser har gjorts och planeras för att stimulera efterfrågan och upprätthålla en god utveckling. Framförhållningen är god vilket gör det möjligt att planera in nödvändiga fortlöpande underhållsinsatser. Företagens resultat år 22 och 21 mkr 22 21 Fastighets AB Glysis 5,4 4,4 Forssågruppen AB,3 -,5 Glysisvallen AB,,9 Hudiksvallsbostäder AB 5,9,7 Hudiksvalls Näringslivs AB,4,9 Stift Hälsinglands Museum,2,2 12,2 6,6 I övrigt hänvisas till efterföljande koncernredovisning jämte kommentarer. 11
Förvaltningsberättelse - Personal Antal anställda 3 25 2 15 2475 Antal anställda 22-12-31 2243 Kvinnor Män Den 31 december 22 var totalt 3 54 personer tillsvidareanställda i kommunen. Det motsvarar 2 82 årsarbetare. Omräkning till årsarbetare innebär att deltidstjänster läggs ihop till heltidstjänster. Två halvtidstjänster motsvarar alltså en årsarbetare. 1 5 579 559 Tillsvidareanställda Antal årsarbetare Jämförelse antal tillsvidare anställda åren 1999, 2 och 22 35 3 25 Antal anställda den 31 december 1999, 2 och 22 2747 2865 354 282 2662 2543 Antalet tillsvidareanställda har ökat med 189 personer mellan åren 2-22. Omräknat till årsarbetare motsvarar det 14 årsarbetare. 2 15 1999-12-31 2-12-31 22-12-31 1 5 Tillsvidare anställd Antal årsarbetare Totalt antal anställda per anställningsform Anställningsform 22-12-31 3 2833 2475 25 2 15 1 74 579 5 358 125 Totalt antal anställda Tillsv anst Visstids anst Kvinnor Män Förutom tillsvidareanställning finns olika former av tidsbegränsade anställningar. Diagrammet visar totalt antal anställda personer per anställningsform. Andelen visstidsanställda utgör 14 % av de anställda. Utöver tillsvidare- och visstidsanställda finns timanställda, anställda med olika former av arrvodesersättningar och anställda i beredskapsarbete. De är inte med i redovisningen. 12
Förvaltningsberättelse - Personal Jämförelse anställningsform åren 1999, 2 och 22 4 35 3 25 2 15 1 5 Anställningsform 31 december 1999, 2 och 22 354 2865 2747 597 492 483 3537 3344 3357 Tillsvidare anställda Visstids anställda Totalt antal anställda År1999-12-31 År 2-12-31 År 22-12-31 Antalet anställda har under den senaste fyraårsperioden ökat med 193 personer. De visstidsanställda är 113 färre men antalet tillsvidareanställda har ökat med 36 personer. Från 1 januari 2 infördes en ändring i Lagen om anställningsskydd. Lagändringen innebär att mellan 1 januari 2 och 31 december 22 har 141 långtidsvikarier fått tillsvidareanställning. Nittiotvå av dessa inom verksamhetsområdet äldre- och handikappomsorg. Tillsvidareanställda per verksamhetsområde 14 12 1 8 6 4 Tillsvidareanställda per verksamhetsområde 22-12-31 351 629 1249 Inom verksamhetsområdet äldre- och funktionshindrade arbetar 41 % av de tillsvidareanställda. Inom förskola, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning arbetar 4 %. År 2 var motsvarande siffror 39 respektive 42 %. 2 162 129 27 3 73 159 81 9 74 Äldre o funktionshindrade Infrastruktur, skydd m m Individ o familjeomsorg Vuxenutbildning Gymnasieskola Grundskola Fritid kultur Barnomsorg Särskilt riktade insatser Affärsmässig verks Lokaler Gemensamma verksamh Visstidsanställda per verksamhetsområde 2 18 16 14 12 1 8 Visstidsanställda per verksamhetsområde 22-12-31 128 185 Äldre- och funktionshindrade har den största andelen visstidsanställda, 38 %. Grundskolans andel av de visstidsanställda är 26 %. År 2 var motsvarande siffror 4 respektive 16 %. 6 4 2 29 16 1 21 46 11 29 4 11 3 Äldre o funktionshindrade Infrastruktur, skydd m m Individ o familjeomsorg Vuxenutbildning Gymnasieskola Grundskola Fritid kultur Barnomsorg Särskilt riktade insatser Affärsmässig verks Lokaler Gemensamma verksamh 13
Förvaltningsberättelse - Personal Åldersfördelning bland tillsvidareanställda 9 8 7 6 5 4 3 2 1 172 Åldersfördelning tillsvidareanställda 22-12-31 27 545 113 762 146 821 235 176 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6 - och äldre 58 Kvinnor Män Medelåldern för tillsvidareanställda är 46,2 år. För kvinnor 45,8 och för män 47,7 år. Åldersfördelning i procent Åldersintervall Kvinnor Män Totalt 2-29 år 6,9% 4,7% 6,5% 3-39 år 22,% 19,5% 21,5% 4-49 år 3,8% 25,2% 29,7% 5-59 år 33,2% 4,6% 34,6% 6 - och äldre 7,1% 1,% 7,7% Medelålder för tillsvidareanställda per verksamhetsområde 6 Medelålder tillsvidareanst per verksamhetsområde 22-12-31 5 48,9 48,2 49,85 48,96 44,71 47,32 47,1 48,75 5,28 45,75 48,97 44,68 4 Äldre o funktionshindrade Infrastruktur, skydd m m Individ o familjeomsorg Vuxenutbildning Gymnasieskola Grundskola Fritid kultur Barnomsorg Särskilt riktade insatser Affärsmässig verks Lokaler Gemensamma verksamh 14 Antalet tillsvidareanställda som uppnår 65 års års ålder fram till år 212 Fram till år 212 uppnår 761 tillsvidare anställda 65 års ålder, därav Antal tillsvidareanställda som uppnår 65 år fram till 212 8 761 648 195 vårdbiträden/undersköterskor, 7 188 lärare och 9 inom tekniska förvaltningens ansvarsområde. 6 536 5 434 I praktiken är antalet pensionsavgångar högre. Under de senaste åren 4 335 3 234 har i genomsnitt 62 tillsvidareanställda 166 2 per år gått i pension. Den genomsnittliga åldern för dem har varit drygt 61 15 99 12 112 113 68 11 1 64 61 41 22 42 år. 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Antal/år Totalt
Förvaltningsberättelse - Personal Fördelningen kvinnor/män per yrkeskategori Fördelningen mellan kvinnor och män Fördelning kvinnor/män 22-12-31 19,% 81,% Kvinnor Män Av kommunens 3 54 tillsvidareanställda är 2 475 kvinnor och 579 män. Fördelning per yrkeskategori framgår av diagrammet till höger. Yrkeskategorier Kvinnor Män Totalt Vård- o omsorg Handläggare 59 9 68 Specialist 6 3 63 Föreståndare 37 2 39 Baromomsorgspers 39 15 45 Vårdpersonal 172 67 1139 Bildning-fritid Utbildning och fritid Arbetsledare 31 3 61 Handläggare 8 2 1 Fritidspersonal 16 11 27 Kulturpersonal 24 13 37 Lärare 357 177 534 Skolpersonal 37 13 5 Teknik Handläggare 8 33 41 Arbetsledare 9 3 39 Ekonomipersonal, kök 99 4 13 Lokalvård 81 5 86 Teknisk personal 17 124 141 Administration Chef 15 26 41 Handläggare 28 7 35 Kontorspersonal 127 8 135 Summa 2475 579 354 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad för tillsvidareanställda åren 1999, 2 och 22 Procent 1 98 96 94 92 9 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad för tillsvidareanställda 31 december 1999, 2 och 22 89,16 89,37 9,63 97,9 97,88 96,57 9,79 9,92 91,75 År 1999 År 2 År 22 Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid fortsätter att öka, från knappt 63 % år 1999 till drygt 66 % år 22. Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden för tillsvidareanställda kvinnor har ökat under de senaste åren. Trots det så arbetar kvinnorna fortfarande deltid i större omfattning än männen. 88 86 84 Kvinnor Män Totalt Genomsnittlig tjänstgöringsgrad för tillsvidareanställda per verksamhetsområde Genomsnittlig tjänstgöringsgrad kvinnor och män 22-12-31 Deltidsanställningar bland både kvinnor 1, 1, 1, 1 99,4 och män är vanligast inom verksamhetsområdet äldre- och 98,9 96,8 98, 97,6 97,8 97,5 98 97,5 96,7 97, funktionshindrade. 96 94 92 94,7 94,3 94,8 93,9 96,2 93,2 95,7 Procent 9 89,1 88,7 89,2 88 86,8 86 84 82 8 Gemensamma verksamh Lokaler Affärsmässig verks Särskilt riktade insatser Barnomsorg Fritid kultur Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Individ o familjeomsorg Infrastruktur, skydd m m Äldre o funktionshindrade Kvinnor Män 15
Förvaltningsberättelse - Personal Medellön för tillsvidareanställda åren 1999, 2 och 22 25 2 15 1 Medellön för tillsvidare anställda 1999, 2 och 22 15846 16126 17557 2197 18834 1848 1846 16338 16622 År 1999 År 2 År 22 Medellönen för tillsvidareanställda har under de tre senaste åren ökat med 1,1 %. Kvinnornas medellön har ökat med 1,5 %. Det är högre än för männen, vars medellön har ökat med 9,3 %. 5 Kvinnor Män Totalt Medellön för tillsvidareanställda åren 1999, 2 och 22 1999 2 22 Medel- Medel- Medel- Ökning i lön lön lön % Socialsekreterare 18529 196 2399 1,1% Sjuksköterskor 18212 194 253 12,7% Förest äldreomsorg 19892 2213 22432 12,8% Undersköterskor 14278 14618 15823 1,8% Förskollärare 1589 16371 186 13,7% Grundskollärare 1-7 19199 19356 216 9,7% Grundskollärare 4-9 2338 259 22276 9,5% Gymnasielärare 21267 21556 2384 8,5% Ingenjör 1938 19565 2115 8,4% Arbetsledare, teknik 17972 18379 19244 7,1% Yrkesarb/hantverkare 14868 15564 1678 12,4% Brandman 153 15486 16782 11,7% Kokerska 14577 14882 15931 9,3% Ekonomi/skolmåltid 1398 14243 15156 9,% Assistent, adm 14999 15541 16984 13,2% Antal sjukdagar för tillsvidare- och visstidsanställda 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antal sjukdagar för tillsv- och visstidsanställda 22 fördelad på period och ålder 2-29 3-39 4-49 5-59 6 - Dag 1-28 Dag 29-9 Dag 91- Totalt Den totala sjukfrånvaron för tillsvidareoch visstidsanställda (inklusive sjukbidrag, rehabiliteringsersättning och arbetsskada) var under året drygt 124 dagar. Fördelning på sjukperioder och åldersintervall följer. 16
Förvaltningsberättelse - Personal Jämförelse av antalet sjukdagar för tillsvidare- och visstidsanställda åren 1999, 2 och 22 14 12 1 8 Jämförelse av antalet sjukdagar för tillsvidare- och visstidsanställda 1999, 2 och 22 År 1999 År 2 År 22 Det totala antalet sjukdagar har ökat med 42 % mellan åren 1999-22. Ökningen mellan åren 1999-2 var betydligt högre, 26 dagar, än mellan åren 2-22 då antalet sjukdagar ökade med 1 8. 6 4 2 Dag 1-28 Dag 29-9 Dag 91- Totalt Antal tillsvidare- och visstidsanställda år 22 med sjukfrånvaro över 28 dagar 18 16 14 12 1 8 Antal tillsvidare- och visstidsanställda med sjukfrånvaro över 28 dagar 22 86 95 97 9 99 161 Dag 29-9 Dag 91- Under året var 35 tillsvidare- och visstidsanställda sjuka mellan 29-9 dagar och 422 sjuka mer än 91 dagar. Fördelningen på sjukperiod och åldersintervall framgår till vänster. 6 4 2 42 24 33 45 2-29 3-39 4-49 5-59 6 - Jämförelse av antalet tillsvidare- och visstidsanställda med sjukfrånvaro över 28 dagar åren 1999, 2 och 22 45 4 35 3 Jämförelse av antalet tillsvidare- och visstidsanställda med sjukfrånvaro över 28 dagar 1999, 2 och 22 343 274 423 42 35 422 Det totala antalet tillsvidare- och visstidsanställda med sjukfrånvaro över 9 dagar har ökat med 148 personer mellan åren 1999-22. Ökningen var störst mellan åren 1999-2. 25 2 Dag 29-9 Dag 91-15 1 5 År 1999 År 2 År 22 17
Förvaltningsberättelse - Miljö Rombad i fiskevårdsprojektet Urinseparerande toalett Medel för goda exempel Agenda 21 Medel för goda exempel har gått till: Bromangymnasiet för ett projekt som syftar till att få förståelse för vad som påverkar flodpärlmusslans reproduktionscykel. Iordningställande av ängsmark vid Håstaängarna där det finns många rara växter. Området har börjat skötas för att bevara naturtypen. Det är också ett viktigt lekområde för förskolan och populärt bland barnfamiljer. Studiecirklar för kommuninvånare om allmänna miljöfrågor samt mer praktiska ämnen som till exempel kompostering. Miljöutbildningsprogrammet Agenda 21 för samtlig kommunal personal har fortsatt. I huvudsak har skolpersonal deltagit. Den gruppen är en av de viktigaste att nå med utbildningen. Lokala investeringsbidrag Kommunen fick bidrag från Miljödepartementet - Naturvårdsverket för ett nytt program för åren 22-24. Programmet omfattar fyra projekt varav Fortum AB fick bidrag för två. Ett av projekten innebär en konvertering av olja och gas till bioenergi, samt utbyggnad av fjärrvärme i Delsbo. Det andra projektet medför att en fjärrvärmeledning mellan Iggesund och Hudiksvall byggs. Avsikten är att minska behovet av tallbecksolja i anläggningen i Iggesund. Dessutom är en avsikt att kunna ta till vara överskottsenergi från Holmens anläggningar i Iggesund. Övriga projekt i programmet är en fortsättning på Hornåprojektet omfattande tre delprojekt, samt konvertering av olja till solenergi för uppvärmning av vatten vid idrottsanläggningar i kommunen. 18 Det lokala investeringsprogrammet LIP som startade 2 fortsätter enligt planerna. Det ursprungliga Hornåprojektet har efter ansökan fått en förlängning med ett år. Förlängningen innebär att kommunens samtliga fastighetsägare med enskilda avloppsanläggningar erbjuds möjligheten att under år 23 installera urinsortering med 5 % bidrag. Staten står för hela bidragsdelen. I det ursprungliga projektet omfattades enbart fastighetsägare i Hög. Ett tiotal urinsorterande anläggningar har installerats i Högsområdet. Ett system för hämtning, lagring och spridning av urinen har införts. Naturvårdsplan Genomförande av kommunens naturvårdsplan fortsätter och arbete pågår med att försöka bilda naturreservat av ett av de prioriterade områdena i planen. Under året har också diskussioner pågått med länsstyrelsen om möjligheten att bilda naturreservat av Agön-Kråkön. Stora delar av öarna har naturvårdsvärden av högsta klass. Öarna är Natura-2-områden, vilket betyder att de ingår i EU:s nätverk för skyddsvärda områden. Fiskeplan Arbetet med att ta fram en fiskeplan för Hudiksvalls kommun har påbörjats. och kommer att fortsätta under 23. Länsstyrelsen bidrar med 5 % av kostnaderna. Att ta fram en fiskeplan är en åtgärd för att nå det nationellamiljömålet för levande sjöar och vattendrag. En fiskeplan är också viktig att ha som underlag när man vill återställa vattendrag och få till stånd en naturlig reproduktion av fisk. Kretslopp Gävleborg Kommunen har under året deltagit aktivt i ett länsövergripande projekt, Kretslopp Gävleborg. Grundtanken i Kretslopp Gävleborg är att knyta samman regionens intressen i ett nätverk. Projektet arbetar för ökad samverkan inom ramen för miljö- och kretsloppsfrågor. Intressenter i Kretslopp Gävleborg är länsstyrelsen och landstinget, samt alla kommunerna i länet utom Nordanstigs kommun. Adjungerade till Kretslopp Gävleborg är högskolan i Gävle, Almi och näringslivet. Kretslopp Gävleborg är delaktiga i framtagandet av länets tillväxtavtal. Sveriges Ekokommuner Kommunen har blivit antagen i föreningen Sveriges Ekokommuner, ett nätverk för kommuner inom miljöområdet. För att bli antagen som ekokommun har kommunen i kommunstyrelse och kommunfullmäktige antagit fyra systemvillkor för en ekologiskt hållbar utveckling: Ämnen från jordskorpan får inte systematiskt öka i naturen Ämnen från samhällets produktion får inte systematiskt öka i naturen Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte systematiskt utarmas Effektiv och rättvis resursomsättning. Stora delar av Agön - Kråkön har naturvårdsvärden av högsta klass. Öarna är Natura 2- områden, vilket betyder att de ingår i EU:s nätverk för skyddsvärda områden.
Förvaltningsberättelse - verksamheter Måluppfyllelse Vad verksamheterna skulle åstadkomma inom sina budgetar har angivits av kommunfullmäktige i ett antal mål. Nämndernas redovisningar (sid 26 och framåt) för det gångna året visar på en mycket god måluppfyllelse. Bedömningarna grundas på enkäter, på förfrågningar till brukare och i stor utsträckning på bedömningar av verksamhetsansvariga. Måtten är endast ungefärliga. Det väsentliga är att vi har en fruktbar utvecklingsprocess där vi upprätthåller och om möjligt förbättrar måluppfyllelsen. Arbetsplaner viktiga Under året har arbetet med kvalitetsutveckling och målstyrning fortsatt. Processen med mål och åtagande har utvecklats vidare och ett stort antal arbetsenheter har genomgått utbildning i att ta fram arbetsplaner som ett viktigt instrument för att tydliggöra mål, åtagande och resurser. Dialog i betydelsen att tänka tillsammans är en av hörnstenarna i arbetet. Förskola och grundskola Omfattning 397 mkr Budgetavvikelse -7,2 mkr Måluppfyllelse 2,9 Den enkät som gjordes i samband med den nya skolplanen 22-26 visar på en relativt bra måluppfyllelse. Eftersom 22 är skolplanens första år och bara en enkät gjorts kan inga jämförelser göras över tiden. Barnomsorgen omfattar förskola, familjedaghem och fritidshem som bedrivs av kommunen eller av anordnare som kommunen stödjer. Kommunen har 26 förskolor. Ökad omsorgstid Under året fanns i den kommunala fritids- och förskoleverksamheten 2 71 barn (21; 1 978) enligt mätning 15 oktober. Omsorgstiden för samtliga förskolebarn har ökat med ca 9 % till 44 5 timmar per vecka (21; 4 9). De procentuellt största ökningarna har kommundelarna Forsa och Iggesund. Omsorgstiden visar den planerade närvarotiden multiplicerad med ett mått på omsorgsbehov som varierar efter barnens ålder. En förskola med en avdelning har lagts ned i Dellenbygden. I Hudiksvall har 36 avdelningar varit öppna under våren och 34 under hösten. Beredskap finns för att hålla samtliga 36 avdelningar öppna under 23. Nya reformer Under de senaste åren har ett antal nationella reformer genomförts inom barnomsorgen. Reformerna har påverkat efterfrågan på barnomsorg. Från och med 22 infördes maxtaxa som medfört sänkta barnomsorgsavgifter för föräldrarna i Hudiksvall med ca 1 miljoner kronor per år. Kommunen kompenseras för kostnaderna genom ökat statsbidrag. Från och med 23 införs rätt till avgiftsfri förskola i 15 timmar per vecka under skolterminerna för 4-5 åringar. 14 12 1 8 6 4 2 Bollnäs Gävle Förskola (kostnad kr/heltidsbarn) Ovanåker Ockelbo Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Hofors Sandviken Söderhamn 2 21 Länet Riket 19
Förvaltningsberättelse - verksamheter Förskola och grundskola forts. Osäkert barnafödande För förskolan visar befolkningsprognosen i stort sett oförändrat antal barn under de kommande tio åren. Men osäkerheten om det framtida barnafödandet är stor då värderingar och livsstilar kan förändras relativt snabbt. Vi planerar för att åldersgruppen innehåller 1 7 barn, med beredskap för avvikelser såväl uppåt som neråt. De 2 miljoner kronor som kommunfullmäktige avsatt till oförutsett för kvalitetshöjning inom barnomsorgen har fördelats ut till samtliga kommundelar i proportion till omsorgstiden. Även för 23 och kommande år har kommunen avsatt 2 miljoner kronor årligen till kvalitetshöjande insatser. Dessutom finns till samma ändamål 1,7 miljoner kronor som kommunen får i statsbidrag som en del i maxtaxereformen. Omfördelning blir stor utmaning Antal elever i den kommunala grundskolan var i oktober 4 494 st (21; 4 65). Dessutom tillkommer ett fyrtiotal elever i Walldorfskolan och ett sextiotal elever i särskolan. I kommunen finns 23 skolenheter. Antalet elever fortsätter att sjunka. För grundskolan pekar prognosen på en successiv minskning under kommande tioårsperiod med 25 %. Hur resurser ska kunna frigöras från grundskolan för att flyttas över till gymnasieskolan och äldreomsorgen är en utmaning. Inom grundskolan krävs förändrad arbetsorganisation, lokalavveckling och ökad produktivitet. Elevantalet minskar med 1 3 under tioårsperioden till 3 8. Lokaler Diskussioner har förts om skolstrukturen särskilt i Dellenbygden vilket inneburit ett ökat brukar- och medborgarengagemang. Alternativet med friskolor har aktualiserats. Ett lokalanvändningsprogram håller på att tas fram för alla utbildningsformer. Processen att effektivisera lokalutnyttjandet vid Ede skola har påbörjats för att slutföras under 23. Vid Friggesunds skola har arbete börjat med att utveckla egna förhållnings- och arbetssätt när det gäller trakasserier och mobbning. Skolrestaurangen vid Ede skola valdes som en av tre finalister i tävlingen Årets matglädjeskola. Om- och tillbyggnaderna av skolorna i Sörforsa och Näsviken har slutförts och till hösten 23 kommer en komplett F-9 skola att vara i drift. Kök i samverkan med landstinget Hudiksvalls kommundel samarbetar sedan sommaren med landstinget om köksverksamheten för sju av kommundelens elva skolenheter samt tre förskoleavdelningar. Personalansvaret för kökspersonalen på de berörda enheterna har överförts till landstinget. Även Bromangymnasiet och Iggesundsskolan deltar i samarbetet. I Iggesunds kommundel har mycket tid lagts ned på att göra i ordning lokaler till barn och elever i Njutånger och Enånger. Dessa skolor har ett stort elevantal och har inte minskat i den takt som prognoserna pekat på. Skolskjutskostnaden har ökat kraftigt. Ytterligare åtgärder än de som redan vidtagits kommer att behövas för att få ned kostnadsökningen. Behov av särskilt stöd Många barn och ungdomar behöver särskilt stöd. Det riktade statsbidraget, Wärnerssonpengarna, har fortsatt att användas till specialpedagoger och andra förstärkningar. Statsbidraget ökar med 4 miljoner kronor per år under budgetperioden. Flera försök pågår med utvidgat samarbete mellan förskola, skola, fritid och individ- och familjeomsorg för att hitta nya former för stöd. Ansvaret för skolhälsovården för förskolan övergår från och med 1 juli 23 från landstinget till kommunen. 7 6 5 4 3 2 1 Bollnäs Gävle Grundskola (kostnad kr/elev) Ovanåker Ockelbo Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Hofors Sandviken Söderhamn 2 21 Länet Riket 2