1 (11) Vår lokala likabehandlingsplan. Grönlidens förskola



Relevanta dokument
Förskolan Bergmansgården

Likabehandlingsplan. Knappen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Vår lokala likabehandlingsplan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Förskolan Bergmansgården

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan för likabehandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. M3P Förskolor

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolledningens ställningstagande

Likabehandlingsplan. Förskolan Björken. Vision. På förskolan Björken förekommer inte diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Backstugans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gasverksgatans förskola

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Skolledningens ställningstagande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dnr Id. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Övergripande plan för likabehandling och mot kränkande behandling Englakronans förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling För. Pedagogisk omsorg. Läsår 2012/2013

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Nykyrkas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skolplan

Likabehandlingsplan. Fagerhults förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Ulla-Carin Drougge

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Förskolan Bergmansgården Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Likabehandlingsplan för Mellegårdens förskola hösten 2016

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

Förskolan Bullerbyn. Skolområde VÄST

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Hamnens förskola 2016/17

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN GARHYTTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling för Gläntans förskola 2018

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Förskolan Näckrosens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

FÖRSKOLAN SKOGSGLÄNTANS TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling. Arbete med att motverka diskriminering och kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN UTSIKTEN

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling. Klämmans Förskola. Ansvarig för handlingsplanen är Förskolechef Mona Lindahl.

Transkript:

1 Vår lokala likabehandlingsplan Grönlidens förskola

2 Skolledningens ställningstagande I Hultsfreds kommun skall alla barn och elever känna sig trygga. Inget barn eller elev får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vi har nolltolerans mot all kränkande behandling. (ur Mål och vision Hultsfreds rektorsområde) Vision Hos oss går alla till förskolan med glädje och förväntan och känner trygghet, gemenskap, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt ansvar. Föräldrar och personal har ett nära samarbete för barnens bästa. Förskolans mål för likabehandling Att barnen lär känna varandra bättre. Definitioner av begrepp: Diskriminering: ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju grunderna i diskrimineringslagen. (bilaga 1 diskrimineringslagen) Direkt diskriminering: någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan, i samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: någon missgynnas genom en regel eller bestämmelse som framstår som neutral men som i verkligheten missgynnar ett barn eller en elev. Trakasserier: ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling: ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska - bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller att få sina saker förstörda mm. Verbala - bli hotad, kallad för hora, bög, idiot, cp eller liknande. Psykosociala - bli utesluten, utsatt för ryktesspridning, minspel, viskningar, menande blickar mm. Text och bildburna - bli utsatt för klotter, brev, lappar, E-post, SMS mm. med nedsättande kommentarer.

3 Främjande arbete och strategier Det främjande arbetet innebär vad vi i vår dagliga verksamhet gör för att skapa trygghet och gemenskap. För att främja att inte kränkande behandling uppstår arbetar vi för följande: - Pedagogerna ansvarar för att varje barn tillsammans med sin/sina vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. - Vid vårens föräldramöte informerar pedagogerna om förskolans mål och aktiviteter. - Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare till varje enskilt barn en gång/år. - Pedagogerna ansvarar för att alla barn varje dag blir sedda och bekräftade. - Pedagogerna ser, benämner och bekräftar barnens känslor. - Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan barnen. - Pedagogerna arbetar med positiv förstärkning. Vi tror på att ju mer vi berömmer det som är bra, ju mer får vi se av det beteendet. - Pedagogerna lyssnar på barnen och visar att det barnen säger är viktigt. De har inflytande över sin vardag! -Pedagogerna ger flickor och pojkar lika stort talutrymme och lika stort inflytande över verksamheten. -Pedagogerna ger barnen möjlighet att utveckla sin könsidentitet och känna trygghet i den -Förskolan uppmärksammar barns flerspråkighet genom att barnen får träffa modersmålspedagoger i de språk som finns 1gång/vecka. -Förskolan tillhandahåller böcker på flera olika språk som pedagogerna läser för barnen. Möjlighet finns att lyssna på musik från olika länder. -Förskolan har en multireligiös almanacka. -Pedagogerna förnyar och förändrar miljön i rummen kontinuerligt.

4 Kartläggning Pedagogerna genomför observationer i början av varje termin. Genom observation se samspelet och förhållningssättet mellan barnen. Även se hur och när och vilka som nyttjar de olika miljöerna både inne och ute. Pedagogerna arbetar fram frågeställningar till föräldrarna som kan svaras på enskilt eller lyftas på föräldramöten. Pedagogerna gör intervjuer med de äldre barnen enskilt och i grupp. Förebyggande arbete och strategier Förebyggande arbete innebär det vi arbetar extra med, utifrån det vi fått veta under kartläggningen, eller det vi upplever att vi behöver i verksamheten just nu för att uppnå våra mål för likabehandling. Lilla sidan: - Dela upp barnen i mindre grupper vid ex. samlingar, aktiviteter m.m. - Det ska alltid finnas minst två vuxna med barnen, både inne och ute. - Västar till alla barn ute på gården och vid utflykter. - Vuxna gör gruppindelningar, ex. vid utflykter. Stora sidan: - Dela upp barnen i mindre grupper vid ex. samlingar, aktiviteter, utevistelser m.m. - Blanda barnen i mindre grupper, ex. barn i olika åldrar, kön, barn med olika språk m.m. - Pedagogerna gör gruppindelningar vid ex. promenader. - Vuxenstyrda aktiviteter/lekar tis-tors kl.8-9 och vid utevistelser varje eftermiddag. - Trivselregler som återkommande punkt 1gång/termin. Vi pedagoger måste vara medvetna om vilka regler som gäller i varje rum. - Västar till alla barn ute på gården och vid utflykter. - Gruppstärkande lekar och samtal i mindre grupper. Dramatiseringar om det sociala samspelet. -Pedagogerna delar upp sig i rummen för att vara där barnen befinner sig.

5 Kompetensutveckling Alla pedagoger läser boken: En bra start av Friends. Återkommande reflektioner och diskussioner om boken och om vårt förhållningssätt. Handledning sociala samspelet. Nyttja varandras kompetenser Utvärdering och utveckling av likabehandlingsplanen Utvärdering görs i april 2014. Nytt mål formuleras senast slutet på mars 2014. Pedagogerna genomför barnintervjuer och nya observationer vid varje termins start. Samtala med barnen om trivselreglerna. Pedagogerna genomför utvärdering en gång per termin (november och mars) av arbetet med att skapa en trygg förskola och om vårt förhållningssätt gentemot barnen. I samband med utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna rikta frågor kring arbetet med likabehandlingsplanen. Frågeställning till föräldrarna görs i februari månad.

6 Akuta åtgärder då barn/barnen diskriminerats eller trakasserats Barn kan aldrig diskriminera varandra i lagens mening eftersom de inte befinner sig i någon beroendeställning mot varandra, det är endast vuxna i egenskap av pedagog eller som del av institution som kan diskriminera barn. Trakasserier mellan barn kan förekomma, och då ingriper genast personal som blir vittne till detta genom samtal med berörda barn som trakasserat annat barn. Då pedagogerna får kännedom om att det uppstått diskriminering eller trakasserier bör vi: Rutiner när barn utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av andra barn Pedagogerna ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår. Den pedagogen som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa barnen att förstå situationen och se sin egen roll i händelsen. Pedagogerna hjälper barnen att föra en dialog om vad som blev fel och få barn att gottgöra genom att bjuda med i någon lek eller aktivitet (s.k. göra förlåt). Pedagogerna ansvarar också för att information om händelsen kommer till berörda vårdnadshavares kännedom. Åtgärder vid fortsatta kränkningar eller trakasserier En anmälan görs till förskolechef. Förskolechef ansvarar för att utredning görs. Vårdnadshavare kontaktas av förskolechef och/eller arbetslag. Beslut om åtgärder fattas av arbetslag och förskolechef. Allt dokumenteras. Bilaga 3 Pedagogerna ansvarar för att ta fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan barnen t ex gruppaktiviteter och samarbetsövningar. Rutiner när vuxna kränker barn Om det är kränkning vuxen mot barn lämnas ärendet till förskolechef. förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med berörda

7 förskolechef kontaktar vårdnadshavare förskolechef utreder händelsen och vidtar åtgärder, tex samtal, varning förskolechef dokumenterar och förvarar dokumentationen förskolechef följer upp insatser och åtgärder tillsammans med personal och vårdnadshavare Åtgärder då barn utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på förskolan lämnas ärendet till förskolechef Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med vårdnadshavare Förskolechef utreder händelsen genom samtal med berörd personal Förskolechef dokumenterar och förvarar dokumentationen Förskolechef analyserar den upplevda aktuella diskrimineringen tillsammans med arbetsgruppen för likabehandlingsplanen. Möjliga lösningar dokumenteras. Förskolechef beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredning bedöms som nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och samtliga berörda parter informeras. Förskolechef följer upp insatser och åtgärder med alla parter inom en månad.

8 Bilaga 1 Diskrimineringslagen (2008:567) 1 syfte: att främja lika rättigheter och möjligheter avsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen förbjuder: Direkt diskriminering; att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan och om det finns samband med en eller flera av de skyddande diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering; att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Såvida det inte finns ett berättigat syfte eller innefattar medel som är lämpliga och nödvändiga för att nå målen. Trakasserier; ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Instruktion att diskriminera; order eller instruktioner att diskriminera någon som lämnas åt någon som står ilydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Repressalier, att bestraffa någon för att denna anser att diskriminering skett.

9 Bilaga 2 Att tänka på inför samtal med barn. Tydliggör syftet med frågorna, ge bakgrund till varför du ställer frågorna. För att vi vill ha hjälp med att upptäcka barn som inte har någon att vara med på förskolan, så att vi kan hjälpa alla barn så att alla tycker att det är roligt att gå till förskolan, för att ingen ska känna sig utanför. Vi behöver deras hjälp för att kunna bli en bra förskola, så att alla kompisar ska trivas, ha roligt och känna sig trygga med varandra på förskolan. Vara uppmärksam på kroppsspråk. Samtalet skall vara fyllt av respekt och bekräftelse, barnen ska känna att de blir tagna på allvar, aldrig skuldbelägga. Fråga inte varför! Uppmuntra genom att säga: Berätta mer, istället för att fråga Varför är det tråkigt, t.ex. Be om beskrivningar; Är det så här du menar, Är det så här du känner Att respektera ett barn är att ta barnens känslor på allvar. Lägg inte in egna värderingar, inget som barnet säger är fel just nu. Ställ gärna följdfrågor som känns relevanta, t.ex.; Leker ni mest hemma eller på förskolan? Bilaga 3

10 Dagbokslogg vid händelser Barnets/barnens namn: Avdelning: Pedagog: Datum: HÄNDELSE: ÅTGÄRDER: UPPFÖLJNING: ( Vad har vi gjort för att detta inte ska hända igen?) Ifylld av:

11 Bilaga 4 Trivselregler för Grönlidens förskola Vi ska ha roligt på förskolan. Vi är snälla mot varandra. Vi lyssnar på varandra. Vi skriker, puttas och slåss inte. Vi säger inga dumma saker och fula ord till varandra. Vi är rädda om förskolans leksaker. Vi säger stopp om vi inte vill och då får kompisarna lyssna. Ingen ska känna sig utanför. Vi gör förlåt om vi varit osams.