Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor



Relevanta dokument
Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018

Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Likabehandlingsplan för Lidingö vuxenutbildning

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN. Örnässkolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkens förskola Medåker

Dragonens Likabehandlingsplan 2009

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan. Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2018 /2019

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Lokal Verksamhetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Förskolan Jaktstigen 21s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stocksnäs

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn, läsåret 2013/14

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sunnanängs förskola Solrosen, Näckrosen, Vildrosen och Nyponrosen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Möllans förskola 2016/2017. Vision

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering

TRYGGHETSPLAN. Jaktstigen 21

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017 Barn och utbildning och samt Vuxenutbildningen

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling. Högakustenenheten 2018/2019

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Övergripande mål och riktlinjer

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

VÄSTERÅS STAD Reviderad Romfartuna skola, Skultuna Rektor Annica Avelin

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer Rektor Marine Rosenberg. reviderad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Arbetsplan 2015/2016

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STJÄRNSUNDS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsåret Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ör skola, Förskoleklass och Fritidshem

Vår vision 3. Inledning.4. Lagarna 4-5. Definitioner - Vad betyder orden...6. Kartläggning 7. Kön..8. Etnisk tillhörighet 9. Funktionshinder...

Likabehandlingsplan för Karlstads Teknikcenter

Lillmons fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompisregler Utvärdering av arbetsplan 2012/2013 Arbetsplan 2013/2014

Reviderad Likabehandlingsplan för Mullhyttans skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildning Trosa Svenska för invandrare (SFI)

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Vuxenutbildningen/ Karlsborgs Gymnasieskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION

Vad säger läroplanerna? - Dialogkort om entreprenöriellt lärande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/18

LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Likabehandlingsplan. Läsåret 2015/2016

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Plan mot kränkande behandling för Asklanda förskola

Transkript:

Råd och riktlinjer för muslimska barn/elever i Jönköpings kommuns skolor Överenskommelser mellan skolan och de muslimska församlingarna i Jönköping Stödmaterial för skolorna läsåret 2011/2012 Uppdaterat 2011-06-14 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Överenskommelser mellan skolan och de muslimska församlingarna i Jönköping Innehållsförteckning: 1. Fasteperioden Ramadan 2. Högtider 3. Maten 4. Dusch / bad och idrott 5. Lägerskola / studieresor 6. Skolans kristna och traditionella högtider 7. Muslimska bönetider 8. Utvärdering / uppföljning Bilaga 1: Kontakten mellan hem och skola Detta stödmaterial finns även översatt till arabiska.

1. Fasteperioden Ramadan Ramadan pågår under 30 dagar från gryningen till solens nedgång. Årets Ramadan påbörjas under tiden 1 augusti och avslutas under tiden 31 augusti. */ Fastan är inte obligatorisk förrän i pubertetsåldern, men även många yngre vill öva sig. Fastan ska dock ej leda till någon skada; därför får ej sjuka eller svaga personer fasta. Fastan ska inte heller förhindra studier eller arbete. Överenskommelse: - att skolan i undervisningen uppmärksammar Ramadan/högtider, - att fullfölja skolarbetet är viktigt, - att hemmet ansvarar för fastan, vilket betyder att om elev ej kan fullfölja fastan kontaktar läraren hemmet för eventuellt avbryta fastan, - att om elev ämnar fasta meddelas detta till skolan senast tio dagar före fastans början, - att elev som fastar ej ska delta i idrottslektion. Eleven ska beredas andra arbetsuppgifter i klassrummet, - att problem angående fastan löses gemensamt mellan skolan och hemmet och för att underlätta denna kontakt kan modersmålsläraren eller någon i muslimska församlingen hjälpa till. */ Avvikelse på någon dag kan förekomma. 2. Högtider Muslimska församlingarna önskar att lov för muslimska elever ges i samband med Ramadans högtider. Överenskommelser: - att ledighet endast ges då högtid infaller på skoldag, max 3 dagar, - att denna ledighet kan ges: ** på fastans 23:e (23 augusti) resp 27:e dag (27 augusti) */ ** efter Ramadans avslutning 30/31 augusti ** vid offerfesten, 70 dagar efter Ramadan (28 oktober) */ - att ledighet för högtid ska firas med familjen, - att ansvaret för ledighet vilar på hemmet, - att ledighet begärs tio dagar före, på skolans ledighetsblankett, - att muslimska församlingarna informerar skolledningen om datum för högtider enligt ovan, - att om föräldrar önskar så är församlingarna behjälpliga med kontakten hem och skola. */ Avvikelse på någon dag kan förekomma. 3

3. Maten Muslimska församlingarna påpekar att man håller Koranens regelverk och att många ämnen i svenska livsmedel inte kan ätas, t e x margarin med animaliskt fett. Överenskommelser: - att elev som ofta drabbas av samvetsnöd p g a skolmaten får äta hemma under terminen - att när muslimska föräldrar besöker skolan ska man följa sitt barn till skolmåltiden - att vid föräldrasamtal ta upp frågeställningar angående maten - att representanter för muslimska församlingarna genom rektorns försorg har möjlighet att besöka köket där skolmaten lagas. 4. Dusch/bad och idrott Överenskommelser idrott: - att idrott är obligatoriskt för alla elever - att flickor under idrottslektion tillåts bära sedvanlig huvudbonad, dock ordentligt knuten, samt långärmat klädesplagg och benkläder - att duschning efter idrottslektion är obligatorisk för alla elever som deltar dock ska möjlighet till enskild duschning ordnas - att underkläder/t-shirt får användas vid duschning. Överenskommelser bad: - att simundervisning för elever är obligatorisk i skolår F-2 - att vid simundervisning skall eftersträvas att en kvinnlig simlärare är närvarande - att badkläder skall vara gjorda av polyester - att om huvudbonad används vid bad, skall denna vara en badmössa 5. Lägerskola/studieresor Skolans verksamhet innefattar också lägerskolor och studiebesök. Vid sådana aktiviteter som kräver övernattning, får en del elever ej stanna över natt. Det finns inget allmänt religiöst hinder för övernattning, om det sker under omständigheter, som är acceptabla för muslimer t ex att skilja flickor och pojkar åt vid övernattning. Överenskommelser: - att det är av stor vikt att alla elever bereds möjlighet att delta vid lägerskolor och studieresor, - att föräldrar till elever som inte får övernatta vid t ex lägerskola, antingen hämtar sina barn på kvällen och kör dem tillbaka följande morgon, eller deltar i aktiviteten och stannar över natt tillsammans med sina barn, - att elev som inte deltar i lägerskola/studieresor ej är ledig utan deltar i annan verksamhet på skolan. 4

6. Skolans kristna och traditionella högtider Om föräldrar till muslimska elever så önskar, skall elev ej deltaga i firandet av skolans kristna högtider och traditioner. Överenskommelse: - att terminsavslutningar, påsk, jul, advent och lucia avses i denna punkt - att föräldrar som önskar att deras barn ej ska delta, meddelar skolan detta vid utvecklingssamtalet - att elever som ej deltar i firandet deltar i annan undervisning. 7. Muslimska bönetider Fredagsbönen är den viktigaste av veckans bönetider. Tiden för fredagsbönen är under vintertid ca kl 12.10-13.00 och under sommartiden ca 13.10-14.00. Skolan ger ej allmän ledighet för muslimska elever under den tiden. Frågan om enskilda elevers deltagande i fredagsbönen är därför en angelägenhet mellan varje familj och skolan. I möjligaste mån ska skolan underlätta för elever att följa bönetider eller behov av bön genom att ställa ett särskilt rum till förfogande om ett sådant finns tillgängligt. Inget hinder för muslimers del att elever med olika religioner samsas om ett sådant rum, som därmed blir ett allmänt andaktsrum på skolan. 8. Utvärdering/uppföljning Utvärdering och uppföljning av detta PM ska göras varje läsår. Ansvarig för att utvärdering och uppföljning sker är Ledning och uppföljning. Representanter för förvaltning skolledning och de muslimska församlingarna ska delta i utvärderingen/uppföljningen. Dokumentet reviderades 2011-06-14 av Abdul Mohamed Said Jönköpings islamiska församling Mohsen Omeirat Jönköpings islamiska församling Muhamed Taki Virani Shia Muslim Jönköping Krister Gustavsson Råslättsskolan, t f rektor Håkan Ericson Stadsgårdsskolan 7-9 (sammankallande) Bilaga 1: Kontakt mellan hem och skola 5

Information till föräldrar Bilaga 1 Kontakten mellan hem och skola Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. (Lgr 11 s 17) Utbildning och fostran är en fråga om att överföra ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. (Lgr11 s 10) Samspelet mellan föräldrar och skolan sker genom regelbundet återkommande samtal, genom medverkan i olika aktiviteter och genom föräldramöten. En viktig del i kontakterna gäller hur den enskilda eleven utvecklas och lär sig. Information kan ske både muntligt och skriftligt i återkommande enskilda samtal med nyanserad information, utvärdering av arbete och resultat. Denna information bör ha karaktären av ett utvecklingssamtal och den ska äga rum minst en gång per termin. Samtalen bör ge ömsesidig information och leda till ömsesidiga åtaganden. En skriftlig inbjudan till eleven och föräldrarna förutsätter att man kommer på utsatt tid. Skolan anordnar också speciella informationsträffar för föräldrarna vid övergångar, ämnesinformation (språkval, religion, samlevnadskunskaper, normöverföring m m) och öppet hus m.m. Skolan ska ej använda elev som tolk utan anlita tolk från tolkförmedlingen. (Speciellt vid elevvårdskonferens/introduktionssamtal m.m). Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. (Lgr 11 s 7) Vid normkonflikter ska direktkontakt med hemmet tas. Det finns lokala styrelser på skolorna där demokratin kan fördjupas och en bättre skolutveckling på skolan kan drivas utifrån de krav som ställs på skolans verksamhet. 6