KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Vargen, Hults skola 2012/2013 Eksjö kommun
2(6) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har påverkat årets resultat? Att man jobbar utifrån en tydlig planering då man visar på vilka mål man ska jobba mot och utvärderar dessa sedan. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Kontinuitet i personalgruppen. Bra strukturer och rutiner i arbetet på fritidshemmet. Tydliga verksamhetsmål som utvärdering och följs upp. Reflekterande samtal utifrån fritidshemmets uppdrag. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Inga särskilda 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder 1.5 Rektorns reflektioner utifrån sitt ansvar Det har varit ett spännande år då vi har haft fokus på att förtydliga verksamhetens mål gentemot brukarna och öka förståelsen hos sig själv. Vi har haft många givande samtal kring läroplanens uppdrag i kap 1 och 2. Personalen på fritids upplever själva att de har fått en mer gemensam syn på sitt uppdrag och att de är bättre rustade att beskriva för föräldrar varför de arbetar med de olika momenten på fritidshemmet. Personalen upplever att de har ett mer professionellt förhållningssätt till sitt uppdrag. Det har varit spännande att vara med och leda detta arbete. Jag upplever fortfarande att personalgruppen behöver stöd och utmaningar inom detta område. 1 Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, våra ekonomiska bokslut och rektors uppgifter kring sin organisation. Antal elever Fk-åk 3 Antal elever Åk 3-6 Fritids budget i tkr Resultat Utfall Verksamhetsår Förbrukningsmaterial/ elev Matkostnad /elev Tilldelning tjänster 2010-2011 31 2011-2012 30 772-27 630 1369 1,6 2012-2013 35 781-19 631 1500 1,61 Fritidsresurs i skolan Skolresurs på fritids 2010-2011 2011-2012 2012-2013 Verksamhetsår Fritidspedagogutbildning Lärarutbildning Förskollärarutbild ning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Annan Outbildad
3(6) Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat skolans måluppfyllelse? I år har vi haft fler elever på fritidshemmet. Vi har utökat en personals grundtjänst. Vi har ett gott samarbete med Hults förskola, där de ansvarar för morgonomsorgen medan fritidspedagogen avlastar dem vid deras planering. Fritidshemmet har jobbat med att tydliggöra sin verksamhet och skapa planeringar som utgår ifrån läroplanens kap 1 och 2. De inkluderar även eleverna i sin planering. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Nej, jag tycker att vi har en bra organisation just nu. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Att man anpassade tilldelning av resurser utifrån det elevunderlag man har i år istället för ett års fördröjning.
4(6) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Kartläggning utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning Rapport 2010:3 I vilken mån ger fritidshemmet barnen en meningsfull fritid, stöd i utvecklingen och en god omsorg under morgnar, eftermiddagar och lov? Var befinner vi oss i förhållande till skolinspektionens resultat? 5. De äldre barnen erbjuds ett innehåll som passar åldersgruppen Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls X Analys: De äter mellanmål själva uppe på fritids en dag i veckan. Därefter får de en chans till fri lek på fritids medan de övriga barnen är ute. Har även haft egna fritidsråd för de äldre för att de ska få utrymme och kunna diskutera deras roll på fritids. Förslag till utveckling. Fortsätta och tillvara ta de äldre elevernas intresse och utveckla deras egna dag då de får en chans att vara själva. Satsa på att en pedagog finns till hands för dem. Ge dem större chans till att vara med och skapa i våran skaparverkstad. Som det är nu så har vi den då de är i skolan. Har gett dem chansen men kanske ska erbjuda dem det på ett bättre sätt och att det finns till hands för dem. De som blir äldre nu är intresserade av att skapa så där kan det finnas ett intresse. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor Mål som vi vill utveckla Förslag till åtgärder
5(6) 4. Fritidshemmets egna prioriterade mål Läsåret 2012/2013 Fokusområde: Pedagogiska planeringar Mål: Vi vill göra pedagogiska planeringar av vår verksamhet. Vi vill öka vår professionalitet! Vi vill visa vår verksamhet tydligare för våra brukare. Vi vill få ökad kunskap om vad som styr vår verksamhet i läroplan och skollag. Skolans ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Lgr 11 s.8 Arbetet i verksamheten: Alla som jobbar på fritids ska: - läsa kap 1 och 2 i Lgr 11 - läsa skollagstexten om fritidshemmen - öva på att göra pedagogiska planeringar Tidsplan Vi arbetar med detta mål under hela läsåret 12/13 25/9 Vi går igenom läroplanstexten, skollagstexten och mallen hur man gör en pedagogisk planering. Okt 12 Alla har gjort en egen planering och vi ger varandra synpunkter på den. Nov 12 Vi fortsätter med arbetet med planeringarna + respons Våren 13 planerar vi i november då vi vet hur långt vi kommit. Arbetsplan: - Yvonne tar ansvar för att ta fram en mall till september träffen. - Magnus ser till att alla får läroplans- och skollagstexterna. - Allas ansvar att läsa in sig på läroplanen och skollagen. Uppföljning 26 februari 2013 Under hösten har vi gjort fyra pedagogiska planeringar. Vi har gett varandra feedback på de olika planeringarna, men har inte haft tid till att ändra i planeringarna. Vi har inte haft uppe planeringarna eller delat ut dem till föräldrarna pga att vi inte har reviderat de planeringar som vi gjort. Det vore bra att förstärk de pedagogiska planeringarna med bildstöd, t ex ett kollage. Målsättningen att få ökad kunskap om våra styrdokument har vi påbörjat. Kunskapen har ökat under hösten på grund av att vi har aktivt använt Lgr 11 då vi har skrivit våra pedagogiska planeringar. Det blev mer naturligt att läsa Lgr när man skulle knyta sin planering till läroplanen. Vi kan fortfarande öka vår kunskap kring läroplanen. Åtgärder under våren 13 för att nå målen som vi ställde upp i höstas: - Revidera de pedagogiska planeringarna som vi gjort, ansvarig Magnus och Inger - Skriva ytterligare en planering om skogen, ansvarig Magnus och Inger - Under våren visa föräldrarna och eleverna de pedagogiska planeringarna, ev göra en broschyr, ansvarig Magnus och Inger - Läsa läroplanen kap 1-2 tillsammans och diskutera på fritids APT. Till den 26/3 läser vi Lgr 11 s.7
6(6) Utvärdering 21 maj 2013 Resultat: Vi har gjort pedagogiska planeringar till fyra arbetsområden på fritids. Vi upplever, utifrån att vi är tryggare i vilket uppdrag vi har, att vi är mer professionella. Vi har ökade kunskaper om våra styrdokument. Vi har inte kommit så långt att vi använt oss av vårt arbete för att beskriva vår verksamhet för våra brukare. Framgångsrikt: - Den diskussion som vi har haft som personal. Vi har fått en ökad förståelse för hur vi tänker. Vi har fått en samsyn kring vissa frågor. Vi har tydliggjort både för och själva och för andra varför vi gör det vi gör. - Samtalen kring läroplanen på APT samt att vi när vi skrivit de pedagogiska planeringarna läst läroplanen har lett till att vi är tryggare i läroplanen. I samtal med föräldrar om verksamheten kan vi i högre grad knyta an till läroplanen som en grund till vårt arbete. Vi upplever att vi har tänkt en tanke till och fördjupat oss i det läroplanen kap 1 och 2 säger. - Bra att ha planen att hålla sig till. Det gör att det blir ett bra flöde på fokusområdet. Hinder: - Tid! Det har tid att själva förstå hur man ska tänka när man ska skriva en pedagogisk planering. - Att göra det konkret och tydligt. Vi vill att alla ska förstå det vi vill förmedla. Viktigt att formulera så att både elever och föräldrar kan och vill ta till sig det. Vi anser att vi nått 3 av 4 mål Åtgärder: - Tänka till hur vi vill kommunicera fritids verksamhet med föräldrarna - Ev skapa ett kollage där föräldrarna och eleverna kan se tanken med arbetet. - Ev bjuda in föräldrarna till ett minifritids en kväll där man presenterar verksamheten och låter dem vara med i arbetet. - Ev göra en broschyr eller ett brev där man ger fördjupad information kring ett arbetsområde. - När vi har läst kap 1 och 2 inser vi att vi nästa år behöver jobba med värdegrundsarbetet på fritids på ett tydligare sätt.