Arbetsplan läsåret 15/16. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9

Transkript

1 Arbetsplan läsåret 15/16 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9

2 Innehåll Almby/Brickebacken arbetsplan... 3 Syfte Bakgrund Kvalitétsarbete... 4 Prioriterade områden... 5 Arbetsmiljö Fritidsverksamheten Kompetensutveckling...7 Kunskapsuppdraget Almby/Brickebacken årshjul. 11

3 Almby/Brickebacken arbetsplan Syfte Ett dokument, för oss som arbetar på Almby/Brickebacken grundsärskola, som stöd i arbetet mot gemensamma mål. Med en tydlig plan tillsammans kunna utveckla verksamheten. Bakgrund Den här arbetsplanen utgår från Lgr 11, nämndens mål, kvalitetsredovisningen samt Barnkonventionen och utvärderingar gjorda av arbetslagen. Planen har i en process skapats utifrån tankar och åsikter från alla arbetslag. Begrepp I planen används begreppet Pedagoger vilket omfattar alla pedagoger. Personal omfattar alla som arbetar i verksamheten på Almby/Brickebacken. Utvärdering och analys Arbetsplanen löper under ett år och utvärderas kontinuerligt. 3

4 Kvalitétsarbete Nuläge Vi beskriver var vi är inom våra prioriterade områden idag Utifrån vårt inventerade nuläge formulerar vi mål/nya mål Hur gör vi Här beskriver vi vad vi ska göra för att nå målen När Här beskriver vi när det ska ske Ansvar Här beskriver vi vem eller vilka som har ansvar för att det blir genomfört Utvärdering Vi utvärderar varje mål och ser vilket resultat arbetet har haft Analys Vi gör en analys av resultatet för att få syn på nuläget och arbetar vidare utifrån detta Analys Nuläge Utvärdering Hur gör vi Kvalitétshjul

5 Prioriterade områden Arbetsmiljö Se vår Handlingsplan i arbetsmiljöarbete som reviderades augusti -15. Fritidsverksamheten Att arbeta med under läsåret Skolverkets allmänna råd för fritidshem Nuläge 10 fritidselever och 1 lovfritidselev 10 av våra fritidselever har sin fritidsverksamhet på Almby. En elev har sin fritidsverksamhet tillsammans med grundskolans elever på Brickebacken. Almby fritids har öppna sammanhängande lokaler och eleverna har många tillfällen till möten. Fritids startar med en gemensam samling och mellanmål serveras till alla i det gemensamma köket. Personalen kan lätt samordna eftermiddagens aktiviteter och genomföra dem tillsammans med flera elever. I dagsläget erbjuds få planerade gemensamma aktiviteter under skolveckorna men det finns stora möjligheter att följa med varandra på spontana aktiviteter. På loven är det fler planerade gemensamma aktiviteter. Planering av verksamheten sker på elevassistentmötena. Arbeta tillsammans för att eleverna ska utveckla relationer Skapa möten med grundskolan. Hur gör vi Vi fortsätter att skapa en tydlig början av fritids genom att eleverna byter lokal på eftermiddagen och en samling genomförs som start. Vi erbjuder eleverna gemensamma aktiviteter och gemensamt mellanmål. All personal arbetar tillsammans med fritidseleverna. De vuxna leker på elevens nivå och bjuder in till lek. Det man kan göra själv med en elev kan man göra med flera. Vi vuxna måste vara ambulerande och följa eleverna, inte bli statiska på en och samma plats. Vi skapar möten med grundskolan genom att bjuda in elever att delta i våra 5

6 aktiviteter. Kolla om vi kan delta i någon av grundskolans aktiviteter. Skapa spontana möten på skolgården, på lekplatser osv. Vi vill ha ett gemensamt fritids som erbjuder bra aktiviteter utifrån elevernas behov, utflykter och utflykt med minibuss några gånger per termin. Vi behöver bli bättre på överlämnande av eleverna. Både informationen runt eleverna på elevassistentmöten så att alla får en bra grundinformation, men också ett bra överlämnande i vardagen. Om det kommer ny information om elever som måste ut till alla så skrivs det på tavlan i arbetsrummet. Tydliggöra aktiviteterna på tavlan i hallen. Lovfritids planeras av samordnarna utifrån den grovplanering som genomförs på elevassistentmötena. Vi kommer inför elevassistentmötena att sätta upp lappar där var och en kan skriva punkter som bör vara med på mötet. Fritidsverksamheten under skolveckorna planeras av all personal tillsammans med samordnarna. När Under läsåret 15/16. Samordning av fritidsverksamheten sker på elevassistentmöten, kontinuerligt under läsåret. Samordnarna har gemensam planeringstid varannan vecka. Den dagliga planeringen för fritids är allas ansvar och sker fortlöpande under dagen. Vid större aktiviteter tar vi hjälp av samordnarna för att organisera. Ansvar Alla ansvarar för att möjliggöra möten, stämma av med varandra vad som är på gång, gå ut tillsammans, träffas i våra gemensamma lokaler, förbereda för aktiviteter. Samordnarna på delegation av rektor ansvarar för att skapa tid för möte mellan personalen som arbetar på fritids. Samordnarna organiserar större aktiviteter utifrån elevernas behov. Rektorn ansvarar för att skapa tid för möten Almby/Brickebacken. Rektor ansvarar också för att tilldela personal uppdraget som ansvarig för samordningen av fritids.

7 Kompetensutveckling Att arbeta med under läsåret Teckenmiljö Kompetensutveckling inom språk Vägledande samspel Lärarlyftet Konsultation Handledning Nuläge A. Brickebacken har mappar på servern där bemötande och förhållningssätt beskrivs kring varje elev. Varje elev har också en pärm på sin hemvist där bl.a. bemötande och förhållningssätt beskrivs. Almby arbetar på liknande sätt. B. Pedagogiska planeringar genomförs för alla aktiviteter. Pedagogiska planeringar arbetas i liten utsträckning fram gemensamt i arbetslagen. Alla får möjlighet att ta del av de pedagogiska planeringarna vilket tydliggör vart vi är på väg, hur vi ska komma dit och möjliggör vårt gemensamma arbete. C. Vi har i verksamheten pedagoger som inte är speciallärare/specialpedagoger och elevassistenter som inte har barnskötarutbildning. D. Vi önskar en gemensam utbildning exempelvis en gemensam föreläsning. Utbildningssatsningar behöver finnas i verksamheten kontinuerligt, det behöver ges tid till dem på arbetstid. E. Utifrån utvärderingen av förra årets arbetsplan så önskar vi mer utbildning i tecken och språk, samt fortsatt satsning på Vägledande samspel. F. Vi efterfrågar kontinuerlig handledning. Att skapa samsyn kring förhållningssätt och bemötande Att anställa personal med adekvat utbildning Hur gör vi A. Vi läser och uppdaterar elevmapparna och elevpärmarna kontinuerligt. Vi gör en gemensam mall för förhållningssätt och strategier/vikarieinformation. 7

8 B. Vi sätter upp tydliga mål, utformar pedagogiska planeringar, reflekterar och samtalar kring elevernas lärande. C. De pedagoger som inte har full behörighet bör ges möjlighet att gå lärarlyftet. Vi strävar efter att nyanställa assistenter och pedagoger med relevant utbildning. D. Gemensamma kompetensutvecklingssatsningar på arbetstid. Det finns bra kurser för elevassistenter och pedagoger på SPSM i ex AKK att läsa utanför arbetstiden. E. Vi avsätter arbetstid till fortsatt utbildning samt planeringstid till de/den som ansvarar för genomförandet av en utbildningsinsats. F. Konsultation finns att tillgå 3 ggr/termin med psykolog och kurator. Konsultation med specialpedagog sker utifrån efterfrågan i arbetslagen. Extern handledning sker utifrån samrådan med rektor. När A. Uppdatera elevinformationen minst en gång/termin. B. Pedagogiska planeringar upprättas fortlöpande. Gemensam reflektion genomförs på lärarmöten och på arbetslagstid. C. Utbildning/lärarlyftet före D. Gemensam utbildning/föreläsning en gång per år på gemensam studiedag. Utbildning via SPSM när tillfälle ges. E. Utbildning i tecken till talad svenska fortsätter på onsdagar under hösten. Arbetet med vägledande samspel fortsätter i det dagliga arbetet och vidare utbildningsinsatser återkommer under nästa läsår. F. Återkommande. Ansvar A-B. Klassläraren ansvarar för dokumentationen kring förhållningssätt och bemötande samt upprättande av pedagogiska planeringar. Att alla delges innehåll i de pedagogiska planeringarna samt får delta i upprättandet av dem. C. Utbildning/lärarlyftet ansvar pedagoger för tillsammans med rektor. Rektor ansvarar för nyanställningar. D. Rektor och bitr. rektor ansvarar för genomförandet av gemensam utbildning/föreläsning. Utbildning via SPSM ansvarar var och en som önskar gå

9 för att anmäla sig till och genomföra. Eventuell möjlighet att använda arbetstid för denna form av utbildning ansvarar rektor för att ramarna sätts. E. Rektor, specialpedagog samt all personal i det dagliga arbetet F. Rektor och specialpedagog Kunskapsuppdraget Att arbeta med under läsåret Läroplan och kursplan i arbetslagen Pedagogiska planeringar, innehåll, bedömning och ramar Individuella utvecklingsplaner Bedömning It`s learning Nuläge A. Lärargruppen är väl insatt i läroplanen och kursplanens innehåll. Behov finns av att arbeta med styrdokumenten och dokumentationsarbetet på hela särskolan. B. Vi har som målsättning att upprätta pedagogiska planeringar för samtliga aktiviteter. Pedagogerna har kommit olika långt i arbetet med pedagogiska planeringar. C. Vi använder oss av skolverkets mall när vi skriver individuella utvecklingsplaner. Våra skriftliga bedömningar är ojämna till kvalitet och innehåll och vi behöver reflektera tillsammans kring vad vi bedömer och hur vi gör bedömningar. Individuella bedömningar genomförs utifrån de pedagogiska planeringarna. Vi ser ett behov av att ha diskussioner kring bedömning. D. Arbetet med lärplattformen It s learning har påbörjats men vi behöver diskutera vidare hur vi kan använda verktyget. Att utveckla en gemensam förståelse och samsyn för kunskapsuppdraget som avspeglar sig i det praktiska arbetet bland all personal. 9

10 Hur gör vi A. Kontinuerliga reflektioner och diskussioner kring läroplan, kursplan, pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner. Detta i lärargruppen, på ALT och i vardagliga samtal. B. Arbeta med de pedagogiska planeringarna tillsammans, processen är viktig för att utveckla samsyn kring det pedagogiska uppdraget. Vi behöver arbeta med bedömning, innehåll och ramar i de pedagogiska planeringarna. Utveckla den pedagogiska planeringen till ett gemensamt verktyg. C. Önskvärd arbetsplan för den individuella utvecklingsplanen är att planen upprättas vid ett utvecklingssamtal i oktober och att bedömning och uppföljning sker i maj. Vi använder skolverkets mall för den individuella utvecklingsplanen vid upprättandet. Vi arbetar med bedömningar i lärargruppen. Vad ska bedömas och hur ska det formuleras i skrift. Tydligt, konkret, utvärderingsbart och bedömningsbart. D. Besluta om vad vi vill ha/inte ha i It s learning och hur vi ska använda verktyget. Vi kan bland annat lägga upp pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner i verktyget och på så vis delge varandra och vårdnadshavare. Gärna en ansvarig person för kompetensutveckling kring verktyget. När A-B. Samtal och reflektion kring kunskapsuppdraget kontinuerligt i verksamheten, stående punkt på lärarmöten och på arbetslagsträffar. C. Individuell utvecklingsplan upprättas i oktober och bedömningar genomförs i maj. D. I lärargruppen under läsåret Ansvar Rektor och pedagoger.

11 Almby/Brickebacken årshjul Augusti Skolstart Överrapportering till all personal om elever Personalfotograferingar Inskolningar Trygghetsplan, arbetsplan för verksamheten och handlingsplan i arbetsmiljöarbetet upprättas Handlingsplan utifrån brukarenkäten upprättas Uppföljning av arbetsmiljöarbetet tillsammans med skyddsombud (genomförs digitalt) September Föräldramöten Brandövning Brandkoll v Arbetsplan och handlingsplan i arbetsmiljöarbete färdigställs och genomarbetas i arbetslagen vid ALT Medarbetarsamtal Delårsrapport 2 lämnas in av rektor Oktober Elevfotograferingar Utvecklingssamtal och upprättande av individuella utvecklingsplaner Medarbetarsamtal Trygghetsplanen färdigställs och genomarbetas i arbetslagen vid ALT FN-dagen 24 oktober Höstlov v.44 Riskinventering (utförs av Administrativ samordnare) November December Brandkoll v Rutiner kring inskolning, överskolning och överlämningssamtal ses över i arbetslagen på ALT Årsberättelse lämnas in av rektor Luciafirande 11 december Julavslutning 22 december 11

12 Januari Ev. revidering av arbetsplanen Februari Grundutbildning för nyanställda startar Arbetet med höstens organisation påbörjas Brandkoll v.6-7 Mars Lönesamtal Medarbetarenkät till personalen April Presentation av förslag på höstens organisation Brukarenkät till vårdnadshavare Brandkoll v Egenkontroll enligt rutin (se egenkontrollpärm) Delårsrapport 1 lämnas in av rektor Maj Utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling Arbete i lärargruppen med kvalitetsrapporten kring måluppfyllelse På samverkanstid går vi igenom checklistan för vårt arbetsmiljöarbete (riskinventering) Förhandla uppehållstjänsterna på samverkan inför nästa läsår Juni Utvärdering och analys av arbetsplan samt handlingsplan i arbetsmiljöarbete Resultat av brukarundersökning redovisas Resultat av medarbetarenkäten redovisas Kvalitetsrapport skickas in av rektor