Budget 2014 Flerårsplan 2015-2016 Östersunds kommun
POLITISK BUDGETSKRIVELSE... 3 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT... 8 VISON OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL.. 10 Vision... 10 Ekonomi - finansiellt mål... 10 Befolkning... 10 Lokalt Tillväxtplan... 10 Miljöpolicy - miljömål... 10 Mål för personalarbetet... 11 Prioriterade områden Folkhälsa... 11 EKONOMISK ÖVERSIKT... 12 Samhällsekonomin... 12 Kommunernas ekonomi... 12 Demografi... 12 Arbetsmarknad och sysselsättning... 13 Ekonomiska förutsättningar... 14 Ekonomiska ramar... 16 Finansiell analys... 17 RESULTATBUDGET... 23 KASSAFLÖDESBUDGET... 24 BALANSBUDGET... 25 NÄMNDERNAS VERKSAMHET... 26 Valnämnd... 26 Överförmyndare... 27 Kommunstyrelse... 30 Miljö- och samhällsnämnd... 44 Socialnämnd... 51 Barn- och utbildningsnämnd... 59 Vård- och omsorgsnämnd... 70 Kultur- och fritidsnämnd... 80 Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning... 99 Utförarstyrelse - Serviceförvaltning... 103 Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan. 108 SPECIFICERING AV ANSLAGSMÄSSIGA FÖRÄNDRINGAR I DRIFTBUDGET/PLAN... 110 SPECIFIERAD INVESTERINGSBUDGET... 114 God ekonomisk hushållning... 20 SAMMANDRAG DRIFTBUDGET/PLAN... 21 SAMMANDRAG INVESTERINGSBUDGET/PLAN... 22 Grafisk mall: Blackeb Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun 20140129 Foto: Infobyrån, Östersunds kommun Tryck: Berndtssons Tryckeri AB 2
Övergripande politisk vision Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Politisk budgetskrivelse Östersund är en trivsam och välkomnande kommun med gott om plats för alla på landet och i staden. Här kan människor utvecklas och känna trygghet i att barn, unga och äldre får en riktigt bra skola och omsorg. Vi vill bli fler och hållbar tillväxt är bra för kommunens ekonomi, för näringslivet och för att skapa arbetstillfällen. Vinterstadens symbol snöhjärtat är ett riktigt konstverk. Vi vill att alla ska känna sig hemma i den kreativa miljö som finns mellan fjäll och sjö, fylld av välfärd, trygghet, klimattänk och mångfald. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för kommunens utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Klimat- och hållbarhetsarbete För att mildra klimatförändringarnas följder krävs aktivt arbete nationellt, regionalt och lokalt. Östersunds kommun har beslutat att ligga i täten på väg mot ett hållbart samhälle. Vårt miljöarbete utvecklas och följs upp kontinuerligt och styrs av Agenda 21, vår miljöpolicy och våra strategiska miljömål. Målet är att bli energieffektiva och fossilbränslefria år 2030. Energieffektiviseringar och satsningar på förnyelsebar energi har minskat kommunens utsläpp av koldioxid och kommer att vara en stor konkurrensfördel i framtiden. Fordonstrafikens miljöpåverkan ska minska genom att marknaden för el- och gasfordon stimuleras. Men också att få fler att välja gång, cykel och buss. Vår biogasstrategi slår fast att biogas ska vara en viktig del i fordonsbränsleförsörjningen. Vi arbetar därför aktivt för att öka tillgången på biogas för fordonsbränsle. Utförarstyrelsen med Teknisk förvaltning och Serviceförvaltningen ska bistå med kunskapsspridning och enkla vägar till miljö- och klimatsmart arbete. Effektiviseringar ska ske ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi deltar aktivt i projekt och nätverk, till exempel Green Highway och Klimatkommunerna för att påverka riksdag och regering. Östersund är miljöcertifierad enligt ISO 14001 och EMAS-registrerad. Vi är med i Borgmästaravtalet för innovativa energistäder. 3
En kommun med välskött ekonomi Vår kommun är beroende av Sverige och omvärlden. SKL anger i sin senaste prognos att skatteintäkterna kommer att minska något under 2014. Vi utgår från deras prognoser, index och antagande om lönerörelsen. Östersunds kommun omsätter 3,9 miljarder kr och har sjunde bästa ekonomin bland Sveriges kommuner. En stark och stabil ekonomi med ordning och reda. Med fortsatt budgetdisciplin och kostnadsmedvetenhet anser vi att vi tillfälligtvis kan frångå principen om god ekonomisk hushållning, det vill säga + 2 procents resultat. Våra budgetdirektiv för 2014 ger ett resultat som motsvarar ett överskott med 1 procent (+39 miljoner kr när vi beaktar att 15 milj kr nyttjas av de AFA-medel kommunen erhöll 2012. I resultaträkningen redovisas resultatet +24 milj kr. Vi gör inga besparingar 2014. Framgångs- och utvecklingsområden Östersunds kommuns viktigaste utmaning och övergripande mål är att öka befolkningen. Fler jobb, företag och bostäder är en förutsättning för att kunna bli fler invånare. Kommunen ser flyktingmottagningen som en möjlighet att öka befolkningen, men också att rekrytera nödvändig arbetskraft framöver. Det ställer självklart höga krav på oss alla för att möjliggöra en bra integration mellan individer och strukturer i samhället. Fler jobb Den fortsatt höga arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten kräver att kommunen tillsammans med andra tar krafttag. 2013 och 2014 lägger kommunen 20 miljoner kr på att få ungdomar i arbete med avtalsenlig lön och komplettering av studier. Östersund ska ligga i toppskiktet i Sverige när det gäller företagsklimat. Kommunen arbetar ihärdigt med förbättrad service och bemötande. God samhällsservice och välfärd har en avgörande grund för ett gott näringslivsklimat. Befintliga företag ska ha möjlighet att utvecklas, och nya företagsetableringar ska ske i hela kommunen. Kommunens nya Tillväxtenhet blir navet i detta arbete. Företagens stora behov av kompetens behöver tillgodoses med vuxen- och universitetsutbildningar, men också genom inflyttning. Landsbygdsprogrammet syftar till att utveckla hela kommunen och innebär nya möjligheter för landsbygden. Bostäder En attraktiv kommun kan erbjuda boende i olika former och miljöer. Kommunen vill öka bostadsbyggandet ännu mer. Studentbostäder på Campus, hyreslägenheter på Remonthagen, tomter i Brunflo nu gäller det att gå från idé till handling. Storsjö strand har flera intresserade byggherrar och första detaljplanen är under framtagande. Kultur Kultur är grundläggande för att människor ska må bra, skapa samhörighet och utveckling. Ett rikt kulturliv ökar attraktiviteten för Östersund. Kulturens roll i centrumutveckling och Östersund som destination behöver synliggöras. Utredningsarbetet för kulturhus i centrum fortsätter nu med fokus på om- och tillbyggnad av Storsjöteatern och biblioteket. Kultur- och fritidsnämnden fortsätter sitt strategiska arbete med föreningslivet för att utveckla kultur- och idrottslivet i Östersund där Samverkansråd idrott och Samverkan Kultur utgör stomme. För att stärka föreningarna så utreds möjligheten till en föreningslotsfunktion i kommunen. Barn och ungas uppväxt Östersund ska erbjuda alla barn och ungdomar en trygg uppväxt med möjligheter, meningsfullhet och samhörighet. Målet är att alla elever ska vara behöriga att välja ett program till gymnasieskolan. Visionen är Kunskap med lustfyllt lärande där alla lyckas. Detta står i kommunfullmäktiges Plan för kunskap och lärande med kommunens mål för skolan. Östersunds grundskolor arbetar för att bli den bästa skolan i Sverige. Genom ett gott ledarskap i både klassrum, men också av skolledning, av förvaltningsledning samt politiken kan vi skapa en lärmiljö som stimulerar till kunskap. Lärarna har en nyckelroll i detta arbete. Kommunen ska inrätta karriärtjänster med hjälp av statligt stöd. Elevhälsan ska vara ett stöd till skolan så att eleverna når sina mål. Fritidsgården ska stödja unga att nå målen i skolans verksamhet genom att arbeta tätt med skolan. De yngsta barnen ska få stöd och uppmuntran till positiv utveckling genom den pedagogiska verksamheten i förskolorna. Förskolan har fortsatt tillgång till specialpedagoger. Barnomsorg på obekväm arbetstid bygger kommunen ut under 2014. Barn och elever ska använda moderna verktyg som ger stöd i inlärning och förbättrar möjligheten att uppnå mål- och kunskapskrav. Under 2013 investeras 10 miljoner kr i modern IT-utrustning och 5 miljoner kr i kompetensutveckling av pedagogisk personal. 2014 avsätts 5 miljoner kr till kompetensutveckling och till utrustning 3,5 miljoner kr. 4
När elevantalet minskar uppstår ett lokalöverskott och Barn och utbildningsnämnden utreder en kommunövergripande skolorganisation, där såväl lokaler som personalresurser används optimalt utifrån styrdokumenten. Förebyggande arbete och tidiga insatser är av avgörande betydelse för att öka möjligheter till ett gott liv. Samarbetet mellan socialtjänsten, skolan och ungdomspolisen fortsätter att utvecklas positivt. Detta samarbete är viktigt framförallt för våra barn och ungdomars trygghet och säkerhet. Narkotikakommissionens rapport har kartlagt drogsituationen i kommunen samt myndigheters och organisationers arbete och insatser mot narkotika och missbruk. Det är av yttersta vikt att alla verksamheter har en beredskap att arbeta utifrån de förslag som kommissionens arbete utmynnar i. Fritidsgårdarnas verksamhet, aktiviteter och öppettider styrs av ungdomar med hjälp av vuxna. Föreningar ska erbjudas resurser att utveckla fritidsgården, till exempel genom upphandling. Kultur och Fritidsnämnden ska under året fortsätta sitt arbete för ökad jämställdhet särskilt för barn och unga. Genom Mötesplatser unga har ungdomarna eget inflytande över sin fritid. Fria idrottshallar på fredagkvällar och söndagsöppet på Östersunds bibliotek är mötesplatser för unga. En god gymnasieutbildning är bästa vaccinet mot framtida arbetslöshet. JGY är den största gymnasieutbildaren i länet och den enda som erbjuder alla nationella program. Antalet elever fortsätter att minska till 2016. Om- och tillbyggnaden av Gymnasiebyn fortsätter. Under 2013 fick 1083 ungdomar 16-18 år feriepraktik i Östersunds kommun. Målsättningen är att kunna erbjuda alla sökande 16-18-åringar en feriepraktikplats under 2014. Omsorg om våra äldre Valfrihet (LOV) införs i hemtjänsten fr o m årsskiftet 2013/14. Brukarna får en ökad valfrihet när fler entreprenörer får driva verksamhet. Det framgångsrika rehabiliterande förhållningssättet behålls. Som kommunal beställare vill vi kunna avgöra i vilken form välfärdsverksamheterna ska bedrivas. Vi bevakar förändringar i lagstiftningen som skulle kunna ge stiftelser, kooperativ och ideella föreningar nya möjligheter. I samarbete med Tillväxtenheten ska information om att starta företag inom LOV spridas till befintliga och blivande företagare. Vård- och omsorgsnämnden följer systematiskt upp de kvalitetskrav som nämnden fastställt för såväl interna som externa verksamheterna. Arbetet med strukturella kostnadsminskningar fortsätter. Ständiga förbättringar med kortare beslutsvägar, stärkt inflytande och delaktighet ska leda till effektiviseringar som bidrar till nytta för medborgarna. Fria arbetskläder för vårdpersonal har införts under 2013. Folkhälsa Fina promenadstråk runt om i kommunen behöver fler parkbänkar med plats att vila när det behövs. Vinterparken är en fantastisk anläggning vintertid där allt är gratis. När vi rör på oss mår vi bättre. Därför ska samhället byggas för att vi ska kunna gå, cykla och röra på oss mer än tidigare. Vi satsar på att skapa säkra gångoch cykelvägar till i första hand förskolor och skolor. Kvinnojourens verksamhet är viktig för ett tryggt samhälle för barn, kvinnor och män. Socialnämnden tillförs 275 000 kr för att säkerställa bidraget till Kvinnojouren. Fler entreprenörer, fler besökare och hållbar tillväxt Arbetet med att ta fram ett nytt Tillväxtprogram och ett nytt Landsbygdsprogram fortsätter under 2014. Vi vill att Östersund ska utvecklas till en ledande föregångsstad för grön tillväxt. Tillsammans med andra samhällsaktörer, universitet och företag ska grunden läggas för att attrahera företag inom Cleantech att etablera sig och utvecklas i regionen. Centrumutvecklingsplanen med 50 punkter för att göra stadskärnan mer attraktiv är viktig. Det är i samarbete mellan handel, fastighetsägare, kommunen och övrig näring resultat kan uppnås. Exempel är förändring av busstorget för att skapa en attraktiv miljö för bussresenärer, ombyggnation av Samuel Permans gata binder ihop Stortorget och Badhusparken. Förnyelsen av Badhusparken fortsätter i tät dialog med föreningar och aktiva människor. Tillskapandet av kulturella mötesplatser är också del i utvecklingsplanen.. Kommunen deltar aktivt i det långsiktiga arbetet att stärka Östersund som attraktiv turistdestination via Destination Östersund. För att göra Östersund till en destination för alla samlas nu företag, föreningar och kommunen för att under 2014 söka ett EU-projekt för att arbeta konkret med tillgänglighetsfrågorna. Ett arbete som är bra även för våra kommuninvånare. 5
Östersunds arena, Östersunds skidstadion och Jämtkraft arena skapar fantastiska möjligheter för våra föreningar och motionärer. Vi satsar på att få arrangera olika internationella mästerskap och andra stora arrangemang. Östersund arrangerar premiären i världscupen i skidskytte under fyra år framåt. 2015 arrangeras världscupen i längdskidor. Vi ansöker om VM i Skidskytte 2019, därför fortsätter vi att satsa på en utbyggnad av skidstadion. Det viktiga samarbetet och satsningen med sex miljoner kr per år på Mittuniversitetet fortsätter. Satsningarna på Nationellt vintersportcentrum och Peak Innovation bidrar till att stärka Östersund som entreprenörs-, arrangemangs- och besöksstad. Utförarstyrelsen ska initiera ett arbete med affärs- och utvecklingsplaner för kommunala besöksanläggningar. Demokrati i vardagen Det är bra för både demokratin och för folkhälsan med bred medborgardialog. Kommunen är med i ett projekt för att tillsammans med andra kommuner hitta bättre former så att fler kan och vill vara med att påverka. Den idéburna sektorn och föreningarna gör ett viktigt arbete som kommunen stödjer. Under 2014 är det val till Europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommun. Skolornas demokratiuppdrag får en extra dimension under valår. Kommunens nya kundcenter kommer att förbättra servicen för våra medborgare. Vi satsar även på att förbättra kommunens hemsida så att fler tjänster kan skötas digitalt. Till det avsätts 2 miljoner kr 2014. Kommunens interna arbete I Östersunds kommun håller vi hårt på Finansieringsprincipen. Det innebär att vi inte accepterar att vare sig staten (via lagstiftning eller exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen) eller andra huvudmän vältrar över kostnader på kommunen. Alla förvaltningar måste säkerställa att medel som finns tillgängliga söks/återsöks. Kommunens medarbetare är både en strategisk och organisationens viktigaste resurs. De mycket uppskattade medarbetardagarna fortsätter, även om formen kan variera. Arbetet med att göra kommunen till en bättre arbetsgivare fortsätter. Fler ska kunna få önskad tjänstgöringsnivå. Under 2014 utvecklas program för de chefer som arbetat några år. Nyanställda chefer erbjuds alltid ledarutbildning. Kommunfullmäktige har fastställt Plan för Vatten- och avloppsförsörjning och Plan för Naturvård och park och nu ska nämndorganisationen utarbeta program. Parker och grönområden i tätorten blir än viktigare för att framförallt hantera dagvatten och hastig nederbörd. Miljö- och samhällsnämnden måste börja planera sin verksamhet utifrån ett förändrat klimat med mer stormar, inte minst utifrån erfarenheterna av Dagmar i december 2011. Utförarstyrelsen har ansvaret för en stor del av kommunens fastighetsbestånd och ska vara en aktiv part i kommunens strategiska fastighetsinnehav. Nödvändiga investeringar/ombyggnader av kök måste utredas vidare. Höjda priser på råvaror/livsmedel gör att vi tillför serviceförvaltningen 900 000 kr för ökade kostnader. Ett modernt övningsområde för Räddningstjänstförbundet byggs i Furulund. Det sker även en översyn av stationer som kan medföra ökade hyreskostnader, vilka JR ska rymma inom ram. Nämnder och styrelsers ekonomiska ramar framgår av bifogade Budget 2014 och flerårsplan Kommunala bolagen Vestibulum AB ska avveckla kvarvarande fastighet och till marknadspris försälja denna till kommunen. Därefter ska bolagets verksamhet avvecklas i samråd med Östersunds Rådhus AB. Jämtkraft AB ska arbeta för förnyelsebar energi till konkurrenskraftigt pris. Detta är viktigt för att kommunen ska kunna uppnå målen om en hållbar tillväxt. Östersundshem AB ska aktivt bygga bostäder med olika upplåtelseformer som hyresrätt, bostadsrätt eller ägandelägenheter. Bolaget ska se över möjligheterna till förtätningar i befintliga områden. Bolaget förväntas offensivt medverka för att förstärka kommunens strategiska tillväxtområden, såsom student- och ungdomsbostäder samt bostadsförsörjningen för nyanlända flyktingar. Östersund Turist och Kongress ABs ägardirektiv behandlas jämfört med tidigare år fristående då kommunen numera har ett minoritetsägande i detta bolag. Östersunds Rådhus AB (ÖRAB) samordnar de kommunala bolagen för ett optimalt resursutnyttjande samt effektivt och offensivt förstärka kommunens strategiska tillväxtområden. ÖRAB har idag externa lån med 810 miljoner kr. 550 miljoner kr av låneskulden avser kommunens förvärv av Vattenfalls aktier i Jämtkraft AB. 6
En 25-årig amorteringstid bör därvid vara vägledande för bolaget. Utdelning från Jämtkraft ska användas för denna amortering utöver finansiering av löpande räntekostnader. Budgetprocess I budget 2013 beslutade vi om en effektivitetsdiagnos, en effektiv kommunal organisation som arbetar med ständiga förbättringar. Tillgängliga resurser måste användas optimalt vilket kräver att välfärden organiseras effektivt och bedrivs ändamålsenligt. För att klara dessa utmaningar krävs ett kontinuerligt förändringsarbete. 700 000 kr avsätts 2013 och 2014 för en processledare. Östersunds kommun har omfattande verksamhet med en budget på cirka 3,9 miljarder kr och cirka 5000 tillsvidareanställda. Det är rimligt att begära att det bedrivs ett förändrings- och effektiviseringsarbete inom kommunen som ge cirka 1 % (30 miljoner kr) i minskade kostnader. Därför har kommundirektören ett fortsatt uppdrag att med stöd av respektive förvaltningschef bidra med dessa kostnadsminskningar. Detta innefattar samtidigt ett kostnadsmedvetet synsätt inom alla verksamheter (inkl OH-kostnader). De investeringar som kommunen ska genomföra 2014 och framåt framgår av bifogade budgetdokument. Förutom fortsatt om- och tillbyggnad av Gymnasiebyn avsätts medel för fortsatta investeringar för rent dricksvatten. Det är alla vi invånare i kommunen som betalar skatt som gör att vi har en budget på ca 3,9 miljarder kr som vi kan skapa välfärd och kommunal service av. Östersund den 6 oktober2013 AnnSofie Andersson Karin Thomasson Carina Zetterström Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Centerpartiet 7
Kommunfullmäktiges beslut (utdrag ur Kf 2013-10-24 176, Kf 2013-12-19 219) Utdebiteringen för Östersunds kommun 2014 fastställs till 22:37 för varje skattekrona. I beslut 2013-03-14 beträffande kommunens planeringstal för befolkning kommande treårsperiod, vad avser skatteberäkning, korrigeras invånarantalet år 2016 till 60.500. Resultat-, kassaflödes- och balansbudget för år 2014 daterade 2013-11-15, antas. Av engångsintäkt 2012 (AFA 1 ) har 15 mnkr avsett delfinansiera verksamheten år 2014. Inom resultatet kan kommunfullmäktige under budgetåret 2014 disponera högst 8 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda behov. Kommunstyrelsen kan under budgetåret 2014 disponera högst 2 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda behov. Driftbudget för 2014, daterad 2013-11-15, med kommunbidrag per nämnd/styrelse för anslagsfinansierad verksamhet, resultatkrav för intäktsfinansierad verksamhet, och med inriktningsmål, effektmål och nyckeltal fastställs. Ekonomisk flerårsplan för 2015-2016, daterad 2013-11-15, antas. Kommunstyrelsen bemyndigas att, inom avsatt lönereserv på 10,3 mnkr, fördela nödvändigt löneökningsutrymme till berörda nämnder när löneökningsbehovet för 2014 fastställts. För att möta osäkerheter kring möjlig utbyggnadstakt för nya LSS-boenden har tidigare avsatts central buffert. Kvarvarande belopp för år 2014 är 4,5 mnkr. Fr o m 2015 utökas bufferten med 5,5 mnkr vilket utgör hälften av det tillskott Vård- och Omsorgsnämnden begärt i protokoll 2013-05-28. Kommunstyrelsen får inom avsatt buffert fördela tillbaka till nämnden, efter deras särskilda redovisning av faktiska totala kostnader, nödvändiga medel utöver dem nämnden redan erhållit för ändamålet. Kommunstyrelsen önskar att i Budgetdirektiv 2014 ta bort uppdraget till kommundirektören beträffande budgetprocessens inriktning om ett beslut då detta redan är genomfört. Ramförändringar framgår av Specifikation av anslagsmässiga förändringar 2. Ramökningar för 2014, 1 Företaget AFA Försäkring har i slutet av år 2012 återbetalat tidigare inbetalda premier inom kollektiv-avtalade sjukförsäkringssystemet för år 2007 och 2008. Återbetalning av 2005 och 2006 års premier kommer att ske, i slutet av 2013. 2 Sid 112 8
hållsbehov vid kommunens fastighetsbestånd. - Övriga ramjusteringar härrör till vedertagna tillskott/ avdrag med anledning av demografi, löneökningar, kapitaltkostnader, inflation etc, För taxefinansierad VA-verksamhet överförs årets resultat till VA-enhetens eget kapital. För övriga taxe-, intäkts- och anslagsfinansierade verksamheter och dess nämnder/enheter överförs årets resultat till kommunens eget kapital. Investeringsbudget för 2014-2018, daterad 2013-11- 15, fastställs för samtliga nämnder och styrelser per verksamhetsområde (verksamhet två positioner eller motsvarande) förutom enskilda investeringsobjekt överstigande 10 mnkr som fastställs per objekt. Investeringsbudgeten inkluderar ombudgeteringar från 2013 till 2014 för Miljö- och Samhällsnämnden på 3,4 mnkr och för Utförarstyrelsen på 35,5 mnkr. med belopp/år enligt specifikationen, beviljas till: - Kommunstyrelsen för Fairtrade, Kombiterminal, Personalpolitiska åtgärder. Tillbakadragande av tidigare besparingar/effektiviseringar inom gymnasieskolans område, ungdomar utanför gymnasieskolan, aktivitetskrav i vuxenutbildningen, medborgarcermonier. - Miljö- och samhällsnämnden för vissa ökade driftskostnader för tidigare beviljade investeringar - Socialnämnden för uppföljning av familjehem. Jobbstimulans inom ekonomiska biståndet. För fastighetsrelaterade investeringar i skolor/ förskolor krävs kommunstyrelsens igångsättningstillstånd. För övriga investeringar över 10 basbelopp (för 2014 444 tkr) krävs Finansutskottets beslut om ingångsättning. För investeringar under 10 basbelopp krävs förvaltningschefs beslut. Kultur- och Fritidsnämndens begäran om att få nyttja 4 mnkr av 2014 års beslutade investeringsmedel på 6,4 mnkr för Östersunds skidstadion som medfinansiering godkänns. Barn- och utbildningsnämnden beviljas investeringsbudget med 5 mnkr för 2014 och ytterligare 5 mnkr för år 2015 för ombyggnad och arbetsmiljöåtgärder i Bringåsens förskola och skola. Budgeten tillförs utförarstyrelsen. - Barn- och utbildningsnämnden för ökade kapitalkostnader och lönekostnader för fristående verksamhet, höjda livsmedelspriser och ekologiska matinköp. För år 2016 för nationella minoritetsspråk, ökad undervisningstid i matematik. - Vård- och omsorgsnämnden för upphandling färdtjänst, LSS-boenden och höjda livsmedelspriser. - Kultur- och fritidsnämnden för ökade driftskostnader vid Skidstadion, minskade driftskostnader vid Z-hallen, Hofvallen inkl Tallvallen och Odenvallen, ökad ram för reglering av hyresökning för Storsjöteatern, - Utförarstyrelsen, reducerat resultatkrav för under- 9
Vision och kommunövergripande mål Kommunfullmäktige har fastställt en långsiktig vision för en hållbar utveckling som är styrande för kommunens arbete inom alla områden. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om inriktningsmål för verksamheten i olika sektorplaner (kultur, socialtjänst, skola, vård och omsorg, trafik, idrott, vatten & avlopp, naturvård & park, miljö). Förutom mål för verksamheten (finns redovisade under respektive nämnd) fastställer också fullmäktige ett antal kommungemensamma inriktningsmål och effektmål inom områdena ekonomi, miljö och personal samt prioriterar utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Kommunen har fastställt en övergripande styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp och som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. Kvalitets-, miljö- och folkhälsoarbetet är integrerat med budgetarbetet i styrmodellen. Formulera mål Utkräva ansvar Fördela resurser Följa upp och utvärdera VISION för ett hållbart Östersund Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. EKONOMI - finansiellt mål I kommunens ekonomiska planering bör det ekonomiska resultatet uppfylla kriteriet för god ekonomisk hushållning. Hittills har det inneburit ett resultat motsvarande 2 % av skatteintäkter och statsbidrag, dvs dryga 60 mnkr per år. Inför denna planperiod borde dock nivån höjas. Kommunen har tidigare, med anledning av ökad investeringsvolym, upptagit lån för vilka amortering måste inrymmas i resultat. För 2014 uppnås inte ett resultat i enlighet med god ekonomisk hushållning. För 2015 och framåt förutsätts att resultatkravet för god ekonomisk hushållning ska gälla. BEFOLKNING mål för en ökad befolkning För kommunens befolkningsutveckling gäller målsättningen 60.100 invånare år 2014, 60.300 2015 och 60.500 år 2016, d v s en ökning med 200 invånare per år under treårsperioden. LOKAL TILLVÄXTPLAN Tillväxtprogrammet 2009-2013 har omarbetats till en lokal tillväxtplan. Kommunfullmäktige fastställer under januari 2014 ett nytt övergripande strategiskt dokument som är vägledande för kommunens arbete för hållbar utveckling och tillväxt. MILJÖPOLICY OCH MÅL FÖR MILJÖARBETET Kommunfullmäktige har prioriterat 8 miljöaspekter och utifrån dessa formulerat och fastställt följande miljöpolicy: Vinterstaden Östersund tänker, genomför och kom- 10
municerar smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Det innebär att: Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan. Fossilfria lösningar skall systematiskt genomföras. Kommunens verksamhet bygger på ett kretsloppstänkande och bidrar till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Nyttjande av mark och vatten är en långsiktig hushållning som ger en rik variation av naturtyper, biotoper och arter. Kommunens verksamhet genomförs så att negativ inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten blir så liten som möjligt. Kommunen använder inte kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen arbetar med att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga föroreningar. Kommunen informerar leverantörer och entreprenörer om kommunens miljöarbete. Kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen. Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. Utifrån miljöpolicyn och prioriterade miljöaspekter har följande inriktningsmål och kommunövergripande effektmål fastställts av fullmäktige: Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. MÅL FÖR PERSONALARBETET Följande inriktningsmål och kommunövergripande effektmål är fastställda av kommunfullmäktige: Medarbetarskap och Ledarskap Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. Mångfald Östersunds kommun har arbetsplatser som präglas av mångfald och där alla medarbetare värderas lika. Hälsa och arbetsmiljö Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är hälsofrämjande och ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. PRIORITERADE OMRÅDEN FOLKHÄLSA Inom folkhälsoarbetet har kommunfullmäktige prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för perioden 2012-2015: Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre. Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030. Det innebär att fossila koldioxidutsläpp minskar med 100 % och att energiförbrukningen minskar med 20 % jmf med 2010. 11
Ekonomisk översikt Samhällsekonomin Konjunkturläget Den ekonomiska utvecklingen har under 2013 varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts och SKL förutser att konjunkturen stärks framöver. Återhämtningen blir inledningsvis svag, med en bedömning att svensk BNP i år växer med 1,1 procent och 2014 med 2,4 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på 2015 som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med omkring 1,5 procent. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmark-nader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Sammanfattningen för planeringsperioden kan uttryckas som ett stabilt skatteunderlag trots bräcklig konjunktur. 3 Sjunkande löneökningstakt och inflation Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. Enligt Sveriges kommuner och landsting bedöms lönerna öka med 2,8-3,4 % under planeringsperioden 2013-2015. Inflationen ökar, mätt i KPI, endast 1 % 2013 och tros nå 2,5 % 2015-2016. Kommunernas ekonomi Kommunerna förväntas 2013 hamna på ett sammanlagt överskott på fem miljarder. Detta trots en omräkning av pensionsskulden till följd av sänkt Ripsränta, som innebär en kostnadsökning motsvarande 3 miljarder kronor för kommunsektorn. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos som ligger till grund för skatteberäkningen i budgeten, ökar skatteunderlaget mer i slutet av planeringsperioden än de första åren. Vår kommun - Demografi Befolkningsutveckling Fram till 1996 hade Östersunds kommun en stadig befolkningstillväxt. 1995 noterades den högsta befolkningssiffran hittills med 59 748 invånare. Sedan följde 3 Fritt ur SKLs cirkulär 12
flera års minskning, men från 2005 ökade invånarantalet igen till och med 2010. En nedgång under 2011 vändes till uppgång igen och invånarantalet uppgår vid sista september 2013 till 59.727. främst i åldrarna 65-79 år. Under hela prognosperioden ökar åldersgruppen över 65 år. Behovet av vårdinsatser ökar framförallt när antalet personer i den äldsta vårdgruppen ökar. Befolkning 59 416 59 373 59 136 58 914 58 583 58 686 59485 Genom de s k demografiska beräkningarna justeras budgetramarna till Barn- och Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen för gymnasieskolan utifrån ändrade elevantal samt till vård- och omsorgsnämnden för ökande antal äldre. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Normalt uppvisar det tredje kvartalet varje år en positiv utveckling av invånarsiffran, till följd av nytillkomna studenter vid Mittuniversitetet. Den aktuella befolkningsmålsättningen är nu 60.100 för år 2014, 60.300 år 2015 och 60.500 för år 2016, dvs en ökning om 200 invånare per år. Folkmängdens förändring är summan av ut- och inflyttning, antal födda och antalet döda. Om antalet inflyttade är större än antalet utflyttade har vi en nettoinflyttning och om antalet födda är större än antalet avlidna har vi ett födelseöverskott. År 2012 hade kommunen ett födelseöver-skott på 39 personer och en nettoinflyttning på 73 personer. In- utflyttningsnetto 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 100 103 87 106 73 Arbetsmarknad och sysselsättning Sysselsättning Sysselsättningen i Östersunds kommun har ökat sedan andra halvan av 1990-talet. Enligt senast tillgängliga statistik uppgick antalet sysselsättningstillfällen till 32 362 år 2011, en positiv ökning trots lågkonjunkturen med 556 mot året innan. Förvärvsfrekvens, dvs andel förvärvsarbetande i arbetsför ålder, i kommunen uppgår (2011) till 78,6 %, vilket är en högre andel än i riket, men lägre än länet i övrigt. Samma förhållande gäller både för kvinnor respektive män. Totalt för kommunen ökar förvärvsfrekvensen mot föregående år. Näringslivsstruktur Den offentliga sektorns andel av kommunens arbetsmarknad är 37,3 % (2011). Inom kommunen har den offentliga sektorns andel sakta minskat men utgör alltjämt en viktig del av kommunens totala arbetsmarknad. Den högsta andelen sysselsatta finns inom Vård och omsorg. Därutöver är näringsgrenarna Handel och kommunikationer samt Finansiell verksamhet, media och företagstjänster de största i kommunen. -90-3 -70 2011 nyetablerades 430 företag. Totalt uppgick antalet företag i kommunen 6 568 vilket är en ökning mot året innan. Hur påverkar demografiska förändringar verksamheten i kommunen? Antalet barn i förskoleåldrarna väntas plana ut under perioden. När det gäller ungdomar i grundskoleåldrarna ökar antalet medan antalet ungdomar i gymnasieåldrarna minskar. Hela tiden ökar antalet äldre, de kommande åren Arbetskraftspendling Kommunen har en arbetskraftsinpendling på 6344 personer. Utpendlarna är 3294, det vill säga Östersund har en nettoinpendling på 3050 personer (2011). Året före var nettoinpendling 3103 personer. Arbetsmarknad - arbetslöshet I augusti 2013 var 2 520 (8,3 % personer i åldrarna 16-64 år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbets- 13
marknadsprogram. Det är en minskning med 135 personer. Det innebär att arbetslösheten fortsatt att minska sedan 2011. Den totala arbetslösheten för riket är 8,5 % och för länet 8,1 %. Östersund ligger därmed under rikets siffror vilket varit ovanligt. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög. I augusti 2013 var 729 (18,6%) ungdomar 18-24 år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Också det minskning med 118 ungdomar jämfört med 2012. Den totala ungdomsarbetslösheten för riket är 17,8 % och för länet 18,4 %. Östersund ligger här högre än både länet och riket. Näringslivsutveckling möjligheter till tillväxt Näringslivsutveckling, oktober 2013 Tillväxtprogrammet antogs 2009 med en övergripande målsättning att Östersund år 2020 ska uppnå 65 000 invånare. Efter revision skall ett förnyat tillväxtprogrammet fastställas under 2014. Konjunkturen har varit svag, men långsamt ljusnande under de senaste åren. Tydlig tillväxtpotential finns bland distansoberoende tjänsteföretag, t.ex. inom ITutveckling och drift. Östersund har ett starkt erbjudande för att attrahera större serverhallsinvesteringar. Påbörjade bostadsprojekt, som t ex exploateringen av Storsjö Strand, kan bidra till att få fart på bygg- och anläggningsbranschen. Kommunen har tillsammans med ett starkt lokalt näringslivsengagemang satsat i en ny gemensam organisation under namnet Destination Östersund, med uppgift att vidareutveckla besöksnäringen. En viktig utmaning för Östersund är att expandera den privata sektorn. Regionen behöver fler och mer lönsamma företag som är villiga att investera och anställa fler människor. En ytterligare utmaning är att i högre grad nyttja den akademiska miljön för att skapa fler kunskapsföretag, som i högre grad vill anställa högutbildad personal för att kunna utveckla mer kvalificerade varor och tjänster. Kommunen har ett viktigt ansvar att löpande utveckla det lokala företagsklimatet Ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Hur skatteintäkterna förändras beror i första hand på skatteunderlagets utveckling. De viktigaste faktorerna är sysselsättnings- respektive löneutvecklingen. Även av regeringen beslutade regelförändringar, t ex ändrade grundavdrag, påverkar skatteunderlaget. Effekten av sådana förändringar ska kompenseras genom justeringar i kommunernas statsbidrag i enlighet med den s k finansieringsprincipen. En grundförutsättning är konjunkturutveckling och tillväxt. I kommunens skatteintäktsberäkning används Sveriges Kommuner och Landstings prognos över skatteunderlagsutvecklingen. Skatteutbetalningen till kommunerna grundas på den av regeringen årligen fastställda uppräkningsfaktorn för skatteunderlaget. Skillnaderna i skatteunderlagsökning mellan fastställd uppräkningsfaktor, prognos och faktiskt utfall enligt slutlig taxering regleras senare genom s k slutavräkningar. I skatteintäktsberäkningen ingår skatteintäkterna från kommunens eget skatteunderlag inklusive eventuella slutavräkningar. Budgeterade skatteintäkter 2014-2016 Mnkr 2013 2014 2015 2016 Skatteintäkter eget skatteunderlag 2 461 2 502 2 608 2 720 Slutavräkning - 9 - - - Summa 2 451 2 502 2 608 2 720 14
Statsbidrag och utjämning En statlig utredning har under 2011 sett över nuvarande system i syfte att skapa ytterligare likvärdiga förutsättningar för alla kommuner. Det nya systemet förväntas införas 2014. Det är inte möjligt att med säkerhet i dagsläget att beräkna vilken den faktiska effekten blir för Östersunds kommun. Det nuvarande kommunala utjämningssystemet av fem olika delar. Utöver detta finns den numer kommunala fastighetsavgiften. Statligt finansierad inkomstutjämning Inkomstutjämning syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner. Innebär att kommuner med en egen skattekraft under 115% av medelskattekraften får kompensation genom ett inkomstutjämningsbidrag. Kommuner med en högre egen skattekraft får betala en avgift. Östersunds kommun är här bidragstagare, och får mellan 474 mnkr till 511 mnkr enligt senaste prognos under kommande år. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen avser utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna. Kostnadsutjämningen är ett nollsummespel mellan kommunerna. Delsystemet består av tio delmodeller. För varje modell beräknas en standardkostnad för respektive kommun, en slags teoretiskt beräknad kostnad som kommunen borde ha med hänsyn till sin struktur. T ex faktorer som demografi, löner, gleshet, byggkostnader etc. Kommunens standardkostnad jämförs med den genomsnittliga standardkostnaden i riket. Sammantaget anses Östersunds kommun ha gynnsam struktur, dvs den beräknade standardkostnaden är lägre än genomsnittets, och får därför betala en avgift till systemet, kommande år mellan 91 till 96 mnkr. Regleringsbidrag/-avgift Vidare ingår en regleringsavgift, alternativt ett regleringsbidrag, för att upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna och för att kunna göra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna, enligt den s k finansieringsprincipen. För Östersunds del varierar det att vara mellan bidrag och avgift. För 2014-2016 prognostiseras inom spannet +6 mnkr till -29 mnkr (näringslivs- och sysselsättningsbefrämjande åtgärder, svagt befolkningsunderlag samt delar av de tidigare fasta införandetilläggen) togs bort samt för att reglera större bidragsminskningar. Östersund får i denna modell ca 20 mnkr/år. LSS-utjämning Utjämningssystemet som infördes 2004 för LSSverksamheten ligger fortfarande kvar som ett separat system utanför kostnadsutjämningen. Kommunen har höga kostnader för denna verksamhet och får därför ett stort bidrag, ca 183 mnkr/år enligt senaste prognos. Budgeterade statsbidrag och utjämning 2014-2016 Mnkr 2013 2014 2015 2016 Inkomstutjämningsbidrag 462 474 488 511 Kostnadsutjämning -110-91 -94-96 Regleringsbidrag 27 6-3 -29 Strukturbidrag 20 20 20 20 Kommunal fast avgift 94 94 94 94 Utjämning LSS 171 183 184 184 Summa 665 686 689 684 Riktade statsbidrag Förutom det generella statsbidraget som ingår i utjämningsbidraget finns ett antal riktade/specialdestinerade statsbidrag som budgeteras som intäkt av berörd nämnd. Det största riktade statsbidraget gäller statsbidraget till allmän maxtaxa inom barnomsorg/förskola ingår inte i utjämningsbidraget. De kommuner som har maxtaxa söker statsbidraget. Statsbidraget, som skall kompensera för intäktsbortfallet från föräldraavgifter, hanteras således som ett specialdestinerat bidrag direkt av barn- och utbildningsnämnden. Det finns även andra specialdestinerade statsbidrag, främst inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde men även inom Vård- och omsorgsnämnden. Personalkostnader och inflation Indexuppräkning för personalkostnader i driftbudgetramarna uppgår till 2,5% per år 2014-2016. Därutöver budgeteras ett löneutrymme/en lönereserv motsvarande 0,3% för 2014, 0,4% för 2015 och 0,7% för 2016. Strukturbidrag Infördes för att kompensera för att vissa delmod-eller 15
Indexuppräkningen för övriga kostnader i budgetramarna uppgår till 1,3% per år 2014 och 1,5% per år 2015 och 2016. Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader kan sägas bestå av fyra delar; direkta pensionsutbetalningar, utbetalning av intjänad pension till anställda för individuell placering, skuldförändring för kompletterande ålderspension (för löner överstigande 7,5 basbelopp) samt en finansiell kostnad. För 2014 budgeteras pensionsutbetalningar med 79 Mnkr, utbetalning av intjänad pension (avgiftsbestämd ålderspension) 92 Mnkr, skuldförändringen till 6 Mnkr och den finansiella kostnaden till 3 Mnkr. Totalt budgeteras pensionskostnader med 180 Mnkr inklusive särskild löneskatt. Den budgeterade pensionskostnaden grundas på KPA:s pensionsskuldsberäkning och prognos från augusti 2013. ändringar som ingår i gällande flerårsplan. Därutöver ingår aktuella demografiska förändringar samt övriga resurstillskott och förändringar som behandlats och godkänts i den centrala beredningen. Ramarna 2014 innehåller krav om effektiviseringar på 30 mnkr. Effektivisering 2014 I budgetdirektiv inför 2014 ställs krav på optimal användning av resurser och kontinuerligt förbättringsarbete. Därför är utlagt på verksamheterna ca 1% kostnadsminskningar, vilka fördelas enligt nedan. Mnkr 2014 Kommunstyrelse -2,0 Miljö- och samhällsnämnd -0,5 Socialnämnd -2,0 Vård- och omsorgsnämnd -10,0 Barn- och utbildningsnämnd -9,0 Utförarstyrelse -6,5 Totalt -30,0 Kapitalkostnader Varje nämnd och förvaltning belastas i driftbudgeten med kapitalkostnader som består av två delar internränta och avskrivning. Internräntan sänktes 2013 från 4,2 % till 2,9 %, och är för 2014 oförändrad. Kommunens internräntenivå följer normalt SKL:s rekommendation, vilken är 2,5% för 2014, men kommunen gör bedömningen utifrån egen lånebild och tidigare prognostiserat ränteläge i slutet av 2014, att nivån 2,9 är rimligare. Avskrivningen skall motsvara värdeminskningen på inventarier och anläggningar. PO-pålägg/ arbetsgivaravgift I budgetramarna för 2014 ingår ett PO-pålägg på 38,46 %. Därutöver belastas verksamheten med ett påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader för ansvarsförsäkring. För anställda som inte fyllt 23 år, är mellan 23 och 25 år och för anställda 65 år och äldre är arbetsgivaravgiften lägre. Detta beaktas inte i det budgeterade POpålägget i nämndernas ramar. Kostnadsminskningen, som beräknas till ca 20 mnkr, budgeteras inom finansiella poster. Ekonomiska ramar Budgetramar Driftbudgetramarna för perioden 2014-2016 utgår från de ekonomiska ramarna 2013 och de verksamhetsför- 16
Resurstillskott och förändringar 2014 mnkr Demografiska Övriga Totalt förändringar resurstillskott/ förändringar Kommunstyrelse - -9,7-9,7 KS-Gymnasieskola -4,7 12,0 7,3 Miljö- och samhällsnämnd - -1,3-1,3 Socialnämnd - 0,6 0,6 Barn- och utbildningsnämnd 11,3-30,4-19,1 Vård- och omsorgsnämnd 6,5 11,9 18,4 Kultur- och fritidsnämnd - 2,0 2,0 Utförarstyrelse - 10,0 10,0 Överförmyndaren 1,7 1,7 Totalt 13,1-3,2 9,9 Resurstillskott Som framgår av tidigare avsnitt har driftbudgetramarna 2014 räknats upp med 2,5 % för personalkostnader och 1,3 % för övriga kostnader. Utöver dessa resurstillskott har effektiviseringskrav, sänkning av internränta 2013 m m medfört förändringar i ramarna enligt ovan. De stora resurstillskotten för Vård- och omsorgsnämnden avser LSS-kostnader. För Utförarstyrelsen består tillskottet av behov för fastighetsunderhåll, och för Kultur- och Fritidsnämnden driftskostnader vid anläggningar. Gymnasieskolans tillskott är för nya reformer, elevkort m m och Valnämndens avser valåret 2014. Tillskotten för löneökningar 2013 som höjer nivån 2014 uppgår till 18,0 mnkr för hela kommunen. Den nominella driftbudgetökningen är 80 mnkr. Demografiska ramförändringar I budgetramarna ingick preliminära justeringar för demografiska förändringar 2014-2016. Dessa har senare justerats utifrån den i mars 2013 gjorda revideringen av befolkningsprognosen. Övriga resurstillskott/förändringar Samtliga nämnders budgetramar justeras årligen för bl a eventuella förändringar i internränta, PO-pålägg samt för höjd lönenivå från föregående årets löneökning. Satsningar och/eller avveckling av verksamhet medför tillskott eller avdrag i nämndernas budgetramar. Energikostnader Energikostnaderna 2014 har budgeterats utifrån ett elpris på 40 öre/kwh och ett genomsnittligt fjärrvärmepris på 330 kr/mwh. Tidigare central buffert fasas ut under 2014. Finansiell analys I kommunens årsredovisning analyseras den finansiella ställningen och utvecklingen. Analysen bygger på fyra perspektiv; resultatet, kapacitet, risk och kontroll. Målsättningen är att identifiera finansiella problem och därigenom utgöra underlag för bedömningen om kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. I analysen i årsredovisningen används 15 olika nyckeltal som är kopplade till de fyra perspektiven. I budgeten har nio av dessa nyckeltal valts. Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen skall leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning skall nivån understiga 98 %. 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter och kostnader, netto 92 % 92 % 94 % 94 % 94% Avskrivningar 5 % 5 % 5 % 5 % 5% Finansnetto -1 % -1 % 0 % 0 % 0 % Driftkostnadsandel 95 % 97 % 99 % 99 % 99% Enligt budget för 2014 beräknas resultat uppgå till 27,5 mnkr och driftkostnadsandelen uppgå till 99%. Kommu- 17
nens mål för god ekonomisk hushållning (överskottsmålet) skulle därmed inte uppnås. % 9,0 7,0 5,0 3,0 1,0 Nettokostnads-och skatteintäktsökning 2,5 4 3,7 4,8-1,0-0,1 2012 2013 2014 2015 2016 Nettokostnadsökning Ökning skatteintäkter inkl utjämning och statsbidrag 2,3 3,4 3,1 3,2 1,8 Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar under året. (Mnkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Nettoinvesteringar 354 382 254 172 211 Finansiering: Kassaflöde från egen verksamhet 156 348 194 243 257 Självfinansieringsgrad av investeringar i % 44 91 74 141 122 Under 2009-2010 finansierades samtliga investeringar helt med kassaflöde från egen verksamhet. Som en följd av den höga investeringsnivån 2011-2013 är självfinansieringsgraden markant lägre. Den höga investeringsnivån har inneburit att kommunen behövt låna pengar för att klara finansieringen. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i genomsnitt ligga på minst samma nivå som avskrivningarna. (Mnkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Nettoinvesteringar 354 382 264 172 211 Avskrivningar 140 150 157 162 167 Nettoinvesteringar/ avskrivningar % 253 255 168 106 126 Fr o m 2007 har nettoinvesteringarna överstigit avskrivningarna kraftigt samtliga år. Detta gäller även i budget 2014 och i plan för 2015 och 2016. Den höga investeringsnivån innebär att värdet på kommunens anläggningstillgångar i nominella värden kommer att öka och ligga på betydligt högre nivå kommande år. Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter. Finansnettot är en viktig post i kommunens resultaträkning och har 2008-2012 bidragit till att förbättra budgetbalansering. Som en följd av upplåning med åtföljande räntekostnader, sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden samt ett högre aktieägartillskott till Östersunds Rådhus AB försämras finansnettot och blir negativt från 2013. De finansiella kostnaderna ökar framöver med anledning av ökat aktieägartillskott och finansiella kostnader för pensioner. Mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 Finansnetto exkl 14,9-22,8-1,8-4,9-6,8 utdelning och bolag Årets resultat Mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 Årets resultat 136 79 27 74 80 Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Det är den långsiktiga trenden som är mer intressant än enstaka år. Nivån på soliditeten har de senare åren legat på ungefär samma nivå men från och med 2013 sker en försämring. Detta beror på den upplåning i kommunens internbank som genomförs för vidareutlåning till koncernbolagen. Då detta medför att den totala skulden blir högre försämras kommunens soliditet. Under planeringsperioden 2014 2016 beräknas soliditeten ligga på ungefär 20 %. De senare årens stora investeringar har inte påverkat kommunens soliditet negativt då finansiering skett genom disponera befintlig likviditet. För att denna trend ska fortsätta måste självfinansieringsgraden vara högre än den som redovisas åren 2013 och 2014 (se självfinansieringsgrad). 18
% 40 30 20 10 0 Soliditet inkl pensionsförpliktelse 32 21 Långfristiga skulder Under åren 2007 till 2010 hade kommunen ingen kreditskuld. Under 2011 genomfördes upplåning med 130 mnkr upp och under 2012 har ytterligare 140 mnkr lånats upp. Enligt plan 2013 till 2015 behöver ingen nyupplåning ske, istället budgeteras viss amortering. Risk och kontroll Likviditet ur ett riskperspektiv 19 20 21 2012 2013 2014 2015 2016 Mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 Långfristiga skulder 130 240 229 218 207 Upplåning internbank 0 1 700 2 730 2 730 2 730 Mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 Likvida medel 97 289 235 277 335 Likviditetsdagar 1 11 31 25 30 34 Balanslikviditet% 2 81 78 67 78 84 Rörelsekapital 3-116 -139-211 -144-100 1. Antal dagar som de likvida medlen vid resp årsskifte räcker för kommunens utbetalningar 2. Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/kortfristiga skulder 3. Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder Likviditeten förstärks 2013 genom återbetalning av AFA medel. Nuvarande likviditet ska även finansiera investeringar under 2014. Kommunen disponerar fr o m 2011 en kontokredit på 300 mnkr. Dessutom har för internbanksverksamheten avtal avseende kreditlöften på sammanlagt 2 miljarder kronor tecknats. Pensionsåtagande Ur ett riskperspektiv är det viktigt att beakta den pensionsskuld som är redovisad som en ansvarsförbindelse (pensionsförpliktelser äldre än 1998). Kommunen redovisar fr o m 2011 en del av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 som ansvarsförbindelse. Denna del av avsättningen skall finansieras av enligt fullmäktige placerade pensionsmedel. Mnkr (inkl löneskatt) 2012 2013 2014 2015 2016 Avsättningar till Pensioner 610 635 645 651 662 Pensionsförpliktelser äldre än 1998, ansvarsförbindelse 1 209 1 315 1 255 1 239 1 232 Totalt 1 819 1 951 1 900 1 890 1 894 Finansiella placeringar för pensioner 459 468 468 468 468 Summa återlån 1 360 1 483 1 432 1 422 1 426 Känslighetsanalys Händelser Förändring i Mnkr) Ränteförändring med 1 % på låneskulden 2,3 Ränteförändring 1 % påverkar ränteintäkter med.. +/-2,7 Löneförändring med 1 % inklusive PO samtlig personal i kommunen 20 Bruttokostnadsförändring med 1 % 37,6 Förändrad utdebitering med 1 kr 112 Förändring av befolkningen i kommunen, 100 personer +/-5,2 10 heltidstjänster (22 000kr/månad) inkl PO 3,7 I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på ca 20 Mkr. En procents förändring av kommunens totala kostnader motsvarar 37,6 Mkr. En skattehöjning med 1 krona ger 112 Mkr, alltså drygt 11 Mkr per 10-öring. En befolkningsförändring med 100 invånare innebär 5,2 Mkr i ökade eller minskade skatteintäkter och statsbidrag. Sammanfattande kommentarer/identifierade problem Redovisningens och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Följande problem och positiva faktorer kan härledas ur den finansiella analysen är viktiga att lyfta fram. 1. Kommunen har för andra året i rad budgeterat ett svagt resultat, men har i grunden en god ekonomi. För 2014 är således det budgeterade resultatet inte i nivå med kommunens mål om god ekonomisk hushållning. 2. Kommunens investeringsnivå under redovisad period har medfört att kommunen behöver ex- 19
tern finansiering. Kommunen har vid årsskiftet 2013/2014 en låneskuld till kreditinstitut på 240 mnkr. Denna låneskuld bedöms räcka för att finansiera de investeringar som gjorts åren innan och för investeringsnivån 2014. 3. Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, inklusive ansvarsförbindelse beräknas 2014 uppgå till 19%, vilket är en minskning i jämförelse med tidigare år. Hög investeringsnivå och upplåning, vilken ökar balansomslutningen, är de främsta orsakerna till denna minskning. God ekonomisk hushållning - finansiell målsättning Kommunen har ett finansiellt mål att i den ekonomiska planeringen bör det ekonomiska resultatet uppfylla kriteriet för god ekonomisk hushållning. Hittills har god ekonomisk hushållning inneburit ett resultat motsvarande ca 2 % av skatteintäkter och statsbidrag, dvs ca 60 mnkr per år. Den ursprungliga tanken var att 15 mnkr bör finnas för oförutsedda behov i verksamheten samt 45 mnkr bör finnas för direktfinansiering av investeringar. Om kommunen behöver uppta lån för investeringar måste resultatet numera även inrymma dess amortering. För 2014 budgeteras ej ett resultat i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det är ett tillfälligt, lägre resultatkrav. I budgetbeslut för 2013 avsågs återbetalda AFA-premier för 2012 finansiera delar av verksamheten 2014. Ambitionen är att god ekonomisk hushållning ska gälla framgent. 20