Åldrandets psykologi Val och livsmönster, obalans i livet och vägen till det goda åldrandet Anna-Karin Berger, leg psykolog, Med Dr Aging Research Center, KI och Stockholms universitet Åldrandets förändringsdimensioner Den fysiska och biologiska Den sociala och ekonomiska Den känslomässiga; coping Den psykologiska/kognitiva De individuella skillnaderna mellan åldringar i samma ålder är mycket stora och utvecklingen under ålderdomen följer inget enkelt schema (Stanley Hall, 1923) Geropsykologins utveckling Stanley Hall, 1923! Eriksons 8 faser 1960-talet: Behöver kompletteras allt eftersom fler blir riktigt gamla och vitala. T ex den tredje åldern (Sandahl) och den fjärde (Gut), två faser som har olika karaktär Baltes m fl och 1980-talet och framåt Åldrandet - i ett livslångt utvecklingsperspektiv Utvecklingen är livslång Utvecklingen är beroende av tidigare historia och socialt sammanhang Utvecklingen är multidimensionell Utvecklingen är plastiskt Åldrandets dimensioner Optimalt Normalt Patologiskt
Kungsholmsprojektet - en population 90+ år Kungsholmsprojektet - en population 90+ år Kvinnor Män (n=417) (n=85) Boende (%) - lägenhet - lägenhet 52 78 bor ensam 91 61 - servicehus - servicehus19 8 - institution - institution 29 14 von Strauss et al, 2000 Hemtjänst (%) - ingen hemtjänst - några ggr/månad - några ggr/vecka - dagligen Kvinnor Män (n=417) (n=85) 37 54 15 12 19 14 29 20 Kungsholmsprojektet - en population 90+ år Fysisk funktionsförmåga ADL (Katz) (%) - oberoende - delvis beroende - beroende Kvinnor (n=417) Män (n=85) 70 86 14 6 16 8 von Strauss et al, 2000 Sjuklighet Sjuklighet hos personer 90+ Ingen sjukdom 17 26 1 sjukdom 51 46 2+ sjukdomar 31 28 von Strauss et al, JAGS, 2000 Kvinnor Män % % Att vara kvinna OR* 0.6 1.7 1.3 * Justerat för ålder och utbildning Slutsatser 73% av dem som är 90 år eller äldre är fortfarande vitala bor i eget boende klarar sig utan större hjälp Det goda åldrandet - viktiga komponenter Att välja det viktigaste (reorganisera, anpassa sitt liv) Positivt tänkande (spelar roll för överlevnad) Fortsatta utmaningar och ansträngningar (ha mål i tillvaron) Självuppfattning Dessa aspekter kan tydliggöras, påverkas och förändras då man arbetar med eller planerar och stödjande årgärder!
Konflikthantering = Coping Konflikt Reaktion Hantering Utveckling I sociala livet Inom individen En process över tid Medveten eller omedveten Akut eller kronisk Strategi fight or flight Positiv stress Negativ stress Coping och åldrande Åldrandet innebär en period av förändring i fysisk hälsa, psykologiska och sociala förhållanden Alla förändringar utgår ifrån den objektiva sfären men får sin betydelse genom den subjektiva värderingen av händelsen eller förändringen Erfarenheter av kontroll över tidigare händelser i livet resulterar i mer positiv och hälsosam anpassning Personligheten är avgörande, grad av optimism, tålighet vid påfrestningar, neurotisism och extraversion Sociala nätverk - ett skydd mot stress och ohälsa Det sociala nätverket den indirekta effekten eller bufferteffekten kvalitetet Två grupper: 1. Konfidenter, intima vänner tex make/maka, egna barn eller andra närstående 2.Andra personer i individens krets av relationer som kan stödja med praktiska råd och hjälp när så behövs Personlighet Psykofysiskt system: Kropp och själ är oupplösligt förenade. Personligheten innehåller både ett mentalt upplevande samt fysiska och biologiska komponenter Deterministisk aspekt: Personligheten spelar aktiv roll i formandet av individens beteende. Personligheten fungerar som ett reglersystem med konsekvenser som syns i åldrandet Personligheten är stabil genom livet Personlighetsteorier och modeller Individuell läggning - personlighet och åldrande 1. Trait models 2. Self-conceptual models 3. Stage models Två läggningstyper: Typ A och Typ B 4. Timing of events models
Viktiga områden för livstillfredsställelse 1) Hälsostatus, framför allt den subjektivt upplevda hälsan och funktionell förmåga 2) Tillfredsställelse med avseende på ekonomi och inkomst 3) Utbildning och yrkesmässig status 4) Ålder 5) Kön 6) Civilstånd 7) Etnisk tillhörighet 8) Aktivitetsgrad, socialt nätverk 9) Sociala roller och rollförluster Känsla av sammanhang I relation till coping, hälsa och välbefinnande är känslan av sammanhang viktig! 1.De inifrån eller utifrån kommande stimuli man ställs inför är strukturerade, förutsägbara och förklarliga - begriplighet 2.Resurserna att möta kraven är tillgängliga - hanterbarhet 3.Kraven är utmaningar som är värda att engegera sig i - meningsfullhet Livsberättelser att förstå sig själv och acceptera det liv man levt Livet kan endast förstås baklänges även om det måste levas framlänges (Sören Kirkegaard, filosof) Livshistorier kan delar in i fyra kategorier (Randall, 1997) 1. Fokus i existensen. Den yttre, objektiva livshistorien, det som faktiskt har hänt som inte är tolkad och förstådd 2. Fokus på erfarenheter. Den inre historien, individens sätt att uppfatta de yttre händelserna (selekterad historia) 3. Livshistorien som den kommer till uttryck. Här ingår språkliga, kroppspråkliga och underförstådda antydningar. 4. Livsberättelsens intryck. Hur andra uppfattar det som individen uttrycker. Vägen att nå det goda åldandet Selektiv optimering med kompensation (Baltes & Baltes) Selektion: Prioritering och fokusering till de individuella och sociala aktiviteter som fungerar och ger tillfredsställelse Optimering: Engagemang i aktiviteter som bibehålls/förbättras med ökad ålder. Reservkapaciteten tas i bruk. Kompensation: Begränsning i en förmåga kompenseras genom en kompletterande aktivitet Förståelsen av det goda åldrandet - olika aspekter Coping: I vilken omfattning individen lyckas hantera de åldersrelaterade förändringarna på ett tillfredsställande sätt Salutogenes: Känslan av sammanhang är centralt och att tilliten till den yttre och inre världen är förutsägbar med en förväntan att allt kommer att gå bra (begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet) Meningsfullhet: Livets första målsättning är att förstå sin omgivning den andra är att reflektera över och förstå sig själv. Ju mer meningsfullt livet ter sig desto större tillfredsställelse (CG Jung) Individuella lösningar Er yreksroll är mycket viktig för att hjälpa den äldre att: hitta nya prioriteringar och mål när hälsa och funktion börjar tryta inrikta stöd och stärka de funktioner som fungerar komma med förslag på kompensatoriska strategier för att hantera problem Lösningarna bör variera efter personens hälsa, resurser, preferenser och intresse
Olika uppfattningar om kognitiva färdigheter 1. De minskar med åren. 2. Det finns en fortsatt potential Åldersrelaterade förändringar Åldersrelaterade förändringar i kognitiva förmågor inträffar efter 60 till 70 årsålder Vissa förmågor som tex episodiskt minne påverkas i större utsträckning än andra kognitiva förmågor Det förekommer stora variationer mellan olika individer Teoretiska förklaringsmodeller till åldersrelaterade förändringar i intellektuella funktioner Disuse-teorin, use it or lose it General slowing-hypotesen Alienations-teorin Kognitivt åldrande och påverkansfaktorer 25% av skillnaderna i kognition beror på ålder i sig! 75% av skillnaderna beror på yttre miljöfaktorer (miljöns komplexitet och stimulans) Typ av yrke Yrkets komplexitet Aktiv livsstil (fysiskt, psykiskt och socialt) Exponering av kulturella och utbildningsmässiga faktorer Civilstånd (långt äktenskap med en intelligent make/maka) Påverkansfaktorer kognition Stimulerande omgivning Självförmåga Mental rörlighet Emotionella tillstånd t.ex. depression, stress Socioekonomisk status: utbildning, yrke, inkomst Genus Kulturella faktorer Träning av arbetsminne Stress-, Ålders-, och Sjukdomskänsligt... Olika minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Arbetsminne Språkligt Icke språkligt Perception Episodiskt Semantiskt Procedurminne
Korttidsminnet i åldrandet Semantiskt minne i åldrandet Korttidsminne Semantiskt minne 9 8 7 50 45 40 35 30 6 5 25 20 15 4 10 3 10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år 5 0 10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år Episodiskt minne i åldrandet Olika orsaker till ett sviktande minne Antal ihågkomna ord 30 25 20 15 10 5 0 Episodiskt minne 10 år 20-30 år 40-50 år 60-70 år 80-90 år Demenssjukdomar Åldrandet (till viss del) Fysiska sjukdomar (hjärt- o kärl, diabetes, vitaminbrist) Psykisk ohälsa (depression, ångest, oro, stress) Biverkningar av mediciner Allmänt hälsotillstånd (infektioner, dålig nattsömn) Sensoriska problem (syn-, hörselnedsättning) Demografiska faktorer (utbildningsnivå, kvinna-man) Livsstilsfaktorer (fysiska, psykiska, sociala aktiviteter) Processing speed Det tar tid för äldre personer att utföra mentalt arbete Inhibition Äldre personer har svårt att fokusera på specifik information och att stänga ute, brus, irrelevant information Plasticitet efter skada Åldersskillnader i intellektuella funktioner Arbetsminne Äldre personer har försämrad förmåga till självinitierat processande Sensoriskt fungerande Äldre människor har sämre sensoriskt fungerande som t.ex. syn och hörsel
Plasticitet i åldrandet Metaminne Att kunna ställa sig utanför sig själv och beskåda sina tankar och minnesprocesser. Hur tänkte jag? samt Kan jag göra annorlunda? är avgörande för inlärning. Att förmå bedöma sina förutsättningar att klara en uppgift Egen kunskap om minnesstrategier samt uppdatering av dessa Minnesträningsprojektet vid Stockholms läns Äldrecentrum 250 deltagare mellan 20 och 90 år Jämföra effekten av två olika typer av träningsprogram Studera bl.a. åldersskillnader i plasticitet, prediktorer, långtidseffekter och glömska 1 = T 2 = N 3 = M 4 = R 5 = L 6 = J 7 = K 8 = F 9 = P 0 = S Siffra-Ljud tekniken Bankomatkod: 2147 Transformera till ord via nyckel: INTE RIK Memorera och dechiffrera! Egen strategi träning 2147 2147 2147 2147 2147 Resultat Inkodning av ny information 21 47 1921 föddes jag och Buss 47 går till Skansen... Min Födelsedag på Skansen...
Slutsatser Resultat Glömska av inkodad information Minnesträning ger långvariga specifika effekter på inkodningskapaciteten. Att utforska och utveckla sina egna minnesstrategier under träning visade sig vara lika effektivt som att lära sig en minnesteknik! Men gäller detta även bevarandet av memorerad information dvs glömska? Slutsatser Glömska - en variabel som få faktorer förmår påverka Därför intressant att Egen strategi träning visar sig påverka bevarandet av information över lång tid. Sannolikt effekter av kunskapen kring sitt eget minne fungerande... Värt att notera är att tekniker som ger stor effekt på inkodning nödvändigtvis inte hjälper i längden Slutligen Man kan långt upp i åren ta sin intellektuella reservkapacitet i anspråk genom övning. Träning är ämnesspecifik men ger långvarig effekt på både inlärning och bevarande av information. Särskilt träning av egna strategier effektivt! Man kan ta hand om sitt minne på många sätt: fysiskt genom motion, kost och friskvård, psykiskt genom intellektuell stimulans, och socialt och emotionellt genom att vara och samtala med människor man tycker om. Depression: Påverkan på intellektuella funktioner Episodiskt minne Inlärning Exekutiva funktioner (förmågan att handla och agera) Psykomotorisk snabbhet (mental snabbhet) Minnestest Fri återgivning av ord Fri återgivning, snabb presentation (2 sek) Fri återgivning, långsam presentation (5 sek) Fri återgivning, organiserat material (ord ingår i kategorier) Ledtrådar ges vid återgivning Kognitivt stöd Längre tid för inkodning Organisera/strukturera materialet Ledtrådar användbara
Resultat Slutsatser 10 FR-Random/Rapid FR-Random/Slow Mean Word Recall 8 6 4 2 FR-Organizable CR-Organizable Det är inte så här man förebygger sjukdom och psykisk ohälsa Major Depression Controls Slutsatser utan snarare så här. Tack för att ni lyssnade!