Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Karlbergsskolan 7-9 Barn- och utbildningsförvaltningen



Relevanta dokument
Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Bregårdsskolan 7-9 Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Rävåsskolan F-3 Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bregårdsskolan 4-6 Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Skrantaskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normer & värden.

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Rödhaken Barn- och utbildningsförvaltningen

Sollefteå Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar

Stenkyrka skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

Normer & värden.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Körfältsskolan

Furutorpskolan 7-9. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola åk 7-9 Ansvarig för planen: Rektor Johan Johansson

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar

HÖGHAMMARGYMNASIETS OCH UTANHEDS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öxneredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Normer & värden.

Dalaskolan södras plan mot kränkande behandling 2018/2019

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enhetsplan för Nödingeskolan

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Vitsippan Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Bråtenskolan Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Årlig plan för trygghet och trivsel 2016

Plan mot kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling åk /2018

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vindängens plan mot kränkande behandling 2019, rev Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem.

Holmesskolans plan mot kränkande behandling

Årlig plan för trygghet och trivsel Högsby Utbildningscenter

Plan för arbete mot kränkande behandling

Skol- och utbildningsförvaltningens elevenkät äldre 2016

Humleskolans plan mot kränkande behandling

Vindängens plan mot kränkande behandling 2017, rev Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleklass, grundskola, fritidshem.

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Normer & värden.

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan /15

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

plan mot diskriminering och kränkande behandling

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

uppdaterat augusti-18 Bovallstrands skolas årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Likabehandlingsplan. Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2018/2019

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Hagabodaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Plan mot kränkande behandling samt Riktlinjer och rutiner mot diskriminering

Normer & värden.

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015 Handlingsplan mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan för 2016

Hagges skola och fritidshems årliga plan för

Normer & värden.

Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nybro kommun Hanemålaskolan. LIKABEHANDLINGSPLAN Hanemålaskolan

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

PLAN FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Paradisskolans plan mot diskriminering och kränkande Behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mörtviksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Bors skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller från Bäsna skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

HÖGHAMMARGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för Järntorgsskolan

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan - Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Rumskulla skola och fritidshem

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Transkript:

Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Karlbergsskolan 7-9 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se

Läroplansmål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv, tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Fullmäktigemål Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla Nämndmål Barn- och utbildningsnämndens verksamheter ger trygga förhållanden för utbildning och omsorg Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan Andelen elever i grundskolan och grundsärskolan som upplever sig ha varit utsatt för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling Enhetens vision Alla ska känna sig trygga i skolans miljö och gå dit med lätta steg. Enhetens egna mål Att alla elever ska känna sig trygga Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Etiskt perspektiv Att eleverna ska känns sig delaktig i skolarbetet och känna till sin kunskapsutveckling Att alla elever som önskar ska få möjlighet att delta i skolans rådsverksamhet

Arbetet i verksamheten Karlbergsskolan 7-9 har under de senaste åren varit inne i en flyttprocess. Den processen har påverkat arbetet med normer och värden. Att stänga ner en skola; att flytta en verksamhet och att dessutom genomgå en sammanslagning med en annan skolverksamhet, är tre stora förändringar som kan skapa oro och otrygghetskänslor hos de som påverkas, dvs elever, personal och föräldrar. Arbetet på enheten har därför handlat mycket om att planera och förbereda alla inblandade så mycket som möjligt på flytten och göra alla delaktiga i förändringsarbetet. Skolan har fått stöd från Regionsförbundet i Örebro i det arbetet. Under våren 2013 gjorde Regionförbundet ett arbete som innefattade elever, föräldrar och personal. Syftet var att fånga upp tankar och känslor om bildandet av den nya enheten Bregårdsskolan 4-9. Alla parter fick ge bilder av vad som var fungerande på respektive enhet och vad som behöver utvecklas. Personalen har sedan arbetat vidare med resultatet. Det har även bildats fokusgrupper runt viktiga områden, ex Likabehandlingsarbete och skolkultur. Det som särskilt lyftes fram i arbete var just att det är viktigt att arbeta vidare med hur förhållningssätt, regler och normer och arbete kränkningar kan bedrivas i den nya enheten. Elevrådet och verksamhetsrådet har besökt den nya skolenheten under ht 2013. På Karlbergsskolan har skolan arbetat aktivt med att skapa bättre rastverksamheter, ex via ett inskaffat biljardbord. Biljardbordet är populärt och uppskattat av eleverna, men också ett område där det lätt blir konflikter som kan leda till kränkningar. För att förebygga det har skolan tillsammans med elevrådet tittat på regler och tider som ska gälla vid biljarden. När det gäller elevernas delaktighet och inflytande har skolan under hösten arbetat med frågan i arbetslagen. Arbetet har handlat om att sortera i begreppen. Vad är delaktighet och inflytande och hur mycket kan eleverna vara med och påverka. Stort fokus läggs på att eleverna ska ha möjlighet att utvärdera arbetsområden får att ge feedback till läraren. Som ett led att inspirera pedagogerna i hur man kan arbeta med delaktighet och inflytande har Anna Karlefjärd föreläst för pedagogerna vid två tillfällen. Hon har visat konkreta exempel på hur man kan arbeta med formativ bedömning och delaktighet i undervisningen. Anna Karlefjärd har också föreläst för föräldrarna under ht 2013 för öka föräldrarnas förståelse för hur skolan bedömer och betygssätter. Elevhälsan har lyssnat till Johan Hallberg, rektor från Kolsva, för att få inspiration i hur man kan arbeta på en skola för att öka måluppfyllelse och utveckla elevhälsan. Utifrån den föreläsningen har Likabehandlingsteamet arbetat med nya metoder för att arbeta med klasser med dåliga resultat på trygghet och studiero. Metoden går i korthet ut på att Likabehandlingsteamet och klasslärare följer upp smågrupper i klassen 2-3 gånger i veckan för att följa utvecklingen av tryggheten och studieron klassen. Rektor och specialpedagog har under vt-2013 och ht 2013 besökt alla undervisande lärare och observerat undervisningen utifrån vissa givna frågeställningar. Bland annat hur man arbetar med delaktighet. Efter klassrumsbesöken har rektor och specialpedagog gett feedback till lärarna i ett led att utveckla undervisningsformer. På skolan bedrivs ett fortsatt arbete runt musik och sång. Skolans fritidsledare har ca 100 elever engagerade runt den årliga skolshowen. Det är ofta elever med behov av stöd av olika

slag som fångas upp av skolfritidsledaren och på så sätt får en positiv fritid och en positiv vuxenkontakt, Afterschool har fortsatt verksamhet på tisdagar efter skoltid. Ett nytt sätt att bedriva utvecklingssamtal har genomförts på försök under ht2013. Det skedde via öppet hus format. Eleverna fick tillsammans med sina föräldrar besöka sina undervisande lärare för en kortare dialog för att få reda på hur man ligger till i ämnet. Det har varit blandade röster om hur man upplevt det här formatet. Det positiva som har lyfts fram är att pedagogerna får prata om sitt ämne och det ger kvalitet i omdömena. Föräldrar och elever har uppskattat att få direktkontakt med lärarna. Det negativa har varit att det bildats köer och att man inte har kommit fram till alla lärare man velat prata med. Resultat Trivsel och trygghet: Årets tivselenkät visar att eleverna trivs på Karlbergsskolan. 49% av eleverna svarar att det stämmer mycket bra på påståendet att de trivs på Karlbergsskolan. Det är en ökning mot förra året då 41% svarade att det stämmer mycket bra. Endast tre elever av 289 svarar att det inte stämmer alls att de trivs på skolan. Det motsvarar ca 1% av eleverna. På frågan om eleverna känner sig trygga på skolan svarar 59% av eleverna att det stämmer helt och hållet. Det finns ingen motsvarande fråga i trivselenkäten 2012, men jämfört med kommunens övriga högstadieskolors totala resultat så ligger den i samma nivå. (58% kommun 7-9) 1% av eleverna känner sig inte trygga på skolan. På frågan om det ofta finns vuxna ute i rasthallen svarar 28% att det stämmer bra och 52% att det stämmer ganska bra. Det är 80% av eleverna. I förra årets enkät svarade 69% av eleverna på motsvarande sätt. 76% av eleverna svarar positivt på frågan om det finns något att göra på rasterna. 68% svarade positivt förra året. Skolan har också fått bättre resultat på andelen elever som känner till skolans Likabehandlingsplan, andelen elever som vet vart de ska vända sig om de blir kränkta och andelen elever som tycker att vuxna på skolan arbetar bra för att förhindra kränkningar på skolan. På frågan om eleverna upplever att de har blivit illa behandlade av klasskamrater (mobbade, kränkta eller trakasserade) svarar 74 % nej. Förra året svarade 65% nej. 1 % av eleverna svarar att de ofta upplever sig illa behandlade eller kränkta av andra elever. Det vanligaste tillvägagångsättet är verbala kränkningar. 62% av de kränkta eleverna svarade att det skett via ord, ex hot, nedsättande kommentarer. Det är en liten ökning mot förra året. På frågan om eleverna blivit kränkta utanför skoltid och var det i sådana fall har skett är det en tydlig ökning på antalet elever som blir kränkta över sms eller nätet. 2012 svarade 28% av de kränkta eleverna att det skett via sociala medier eller mobil. I årets enkät svarar 95% att det

skett på motsvarande sätt. I resultatet ska det vägas in att underlaget är litet. Endast 11 elever har svarat på frågan. Elevernas inflytande och delaktighet: Enligt den Brukarundersökning som genomfördes 2012 så svarade eleverna att lärarna tar hänsyn till deras åsikter helt och hållet (10%), ganska bra 63%. De som inte alls tyckte att deras åsikter lyssnades på var 4% På en skala 1-10 låg flickorna på 6.55 på frågan om hur nöjda de var med att få vara med och påverka. Pojkarnas värde var lite lägre, 6.15. Däremot var deras förväntningar på att få vara delaktiga lite högre. Resultatöversikt Klasskonferenser: V.42 genomförde skolan klasskonferenser och klassanalyser för att belysa utvecklingen på grupp och individnivå. I åk 8 och 9 användes en pyramidmodell för att se vilket stödbehov eleverna har kunskapsmässigt och socialt i en elevgrupp. Eleverna med stora behov hamnar i toppen av pyramiden, medan elever med goda sociala och kunskapsmässiga förmågor bildar en bas. Det ger en tydlig bild av hur en grupp fungerar i sin skolvardag. Dessutom ger pyramiden en bra översikt om i vilken riktning eleven utvecklas och i analysen av detta kommer det fram hur läraren påverkat den positiva utvecklingen för eleven. Utifrån klasskonferenserna framkommer en det en bild att klasserna i åk 8 och 9 är relativt stabila klasser både kunskapsmässigt och socialt. Det finns stödbehov som täcks upp av skolans befintliga resurser. I åk 7 är däremot stödbehovet mycket stort både på grupp och individnivå. Fler elever finns i toppen av pyramiderna jämfört med övriga årskurser och klassera behöver stöd och insatser från både mentorer, elevhälsa och Likabehandlingsteam för att bevara tryggheten och studieron. Statistikrapport gällande ärenden som rapporterats som kränkningsärenden läsåret 2012/13: Sammanlagt rapporterades 25 ärenden under 2012-13. Flicka 14 Pojke11 Verksamhet Grundskola 25 Utomhus Händelsen inträffade under Annat 4 Lektionstid 11 Rast 15

Ålder/Klass Årskurs 7 11 Årskurs 8 8 Årskurs 9 6 Inomhus Korridor 3 Lektionsal / Hemvist 8 Omklädningsrum 3 Av dessa 25 ärenden polisanmäldes två ärenden. Analys och bedömning Trivselenkäten visar att elevgruppens utveckling när det gäller trivsel och trygghet har utvecklats positivt under året. Skolan har gjort riktade insatser för att öka trivseln på skolan, ex genom nya rastaktiviteter och möbler i rasthallen. Studie- och yrkesvägledaren har i perioder sin lokal i anslutning till rasthallen och det uppfattar säkert många elever som en trygg vuxennärvaro. Personalen har också en bild av att trivseln är hög på skolan. Våra samverkansparter som polisen uppger ofta att Karlbergsskolan uppfattas som en stabil skola där det sällan sker våld eller andra brott. Under ht 2013 har skolan hittills gjort en polisanmälan gällande elever som slagits under skoltid. Samtidigt som eleverna upplever en ökad trivsel och vuxennärvaro saknar skolan flera av sina tidigare samverkanspartners. Ex skolkyrkan och fältassistenterna. Fältassistenterna var en nära samarbetspartner med skolans elevhälsa och skolfritidsledare och de hade god kännedom om de elevgrupper som behövde utökat vuxenstöd. Idag saknas den länken mellan skolan och socialtjänsten och skolan ser att fler ungdomar finns i riskzoner både på nätet och i verkliga livet utan att det finns något nätverk som fångar upp dem. Även om skolan har fått bättre resultat när det gäller elevernas kännedom om skolans likabehandlingsarbete så behöver det arbetet bättras ytterligare. Det är viktigt att alla elever vet vart man vänder sig och vilken hjälp man kan få om man upplever sig kränkt. Det fortsatta implementeringsarbetet kommer att ske inom den nya organisationen Bregården 4-9. Skolan genomför under december månad 2013 en egen utvärdering bland alla skolans elever om berör deras delaktighet och inflytande. Personalen har varit med och tagit fram målet. Starka sidor: Karlbergsskolan starka sidor är att ge elever stöd och trygghet utifrån alla elevers unika förutsättningar och behov. Det pågår ett ständigt arbete på gruppnivå för att följa elevernas sociala utveckling på skolan. Mentorerna gör det via schemalagd mentorstid varje vecka. Elevhälsan gör det via regelbundna besök i arbetslagen, klasserna och via en öppendörrpedagogik där elever och lärare kan snabbt få tag i elevhälsan vid behov. Skolhälsovården arbetar aktivt med resultaten från hälsosamtalen.

Det finns även riktade särskilda undervisningsgrupper för elever som kort eller långsiktigt behöver ett utökat stöd i skolan för att inte hamna i utanförskap, bli hemmasittare eller ställas inför krav som överstiger förmågor. På skolan arbetar även en pedagog och en resurspedagog med skolans 14 elever stora förberedelseklass, med elever från olika delar av världen med mycket skiftande skolerfarenhet. Just nu är 9 av gruppens elever analfabeter, dvs att de saknade helt skolbakgrund när de började på Karlberg 7-9. Gruppen är väl accepterad och respekterad på skolan. Utvecklingsområde Skolan behöver utarbeta bättre rutiner för att implementera Likabehandlingsplanen bland eleverna. Öka antalet elever som känner sig trygga. De kunskaper och erfarenheter som eleverna i Förberedelseklassen har är bra om skolan fångar upp och delger alla. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering I och med att skolan under 2014 kommer att läggas ner, flyttas och slås ihop med Bregården 4-6, kommer det fortsatta arbetet att präglas av att skapa goda relationer, rutiner och värdegrund på den nya skoleneheten. Skolan behöver bo in sig i de nya lokalerna och utreda var den nya skolans svaga punkter finns. Ex var eleverna upplever sig otrygga Utvärderingsmetod Arbetet kommer att utvärderas genom dialog med elevråd, verksamhetsråd, personal samt via Brukar och Trivselenkät. Framtiden och verksamhetsutveckling Arbetet med att skapa en 4-9 skola har pågått under några år. Olika grupper har skapats för att förbereda en gemensam kultur. En ny Samverkansgrupp finns och startar redan i januari 2014. Värdegrundsfrågor och Likabehandlingsplan diskuteras samt andra organisatoriska saker. Arbete har lagts ner på att skapa gemensamma ordningsregler så långt som möjligt. Det är med stor spänning som vi ser fram mot våren 2014 då sammanslagningen sker v. 8. Kompetensutveckling All personal behöver få kompetensutveckling om hur man tar mot elever från Förberedelseklass i vanlig klass. Hur vi ska gå vidare i arbetet med Värdegrundsfrågor då vi bildar Bregårdsskolan 4-9 under våren 2014. I tjänsten Iréne Särnholm Rektor