Institutinen för humanira ch samhällsvetenskap Attityder ch framtidsval kring tnåringars inställning till sin hemstad Simrishamn Carlina Brantlid C-uppsats Våren 2011 Gegrafi 61-90 päng Kdbeteckning: SEG62L Handledare Helene Bgren
Förrd Det finns människr i min närhet sm jag vill rikta ett strt tack till under mitt uppsatsskrivande. Först ch främst vill tacka er elever sm valde att svara på min enkät, vilket gjrde denna uppsats möjlig. Vill även tacka er lärare sm ställde upp då jag tg av er tid vid utförandet av min studie. Men ckså till alla er målsman sm skrev under pappret på att er sn eller dtter fick medverka i min studie. Utan er tillsammans hade inget material funnits. Även ett strt tack till min vän Magnus Brg sm gett mig knstruktiv kritik under uppsatsens gång, du är guld värd. Men inte att förglömma, ett strt tack till min handledare Helene Bgren sm handlett mig igenm uppsatsen. Men främst vill jag framhålla min mr, min far, min brr ch min samb sm hjälpt mig, stöttat mig ch väglett mig till en färdig uppsats. Utan ert stöd hade aldrig denna uppsats blivit av. Ni är mina ögnstenar.
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 1. Inledning... 7 1.1Mitt val av studie... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Dispsitin... 8 2. Teretisk diskussin... 9 2.1 Valet av barn i frskningen... 9 2.2 En prblematisk tid för ungdmar i en glbaliserad värld... 10 2.3 Glbaliseringens effekter för individens identitet... 11 2.4. Identitet... 12 2.4.1 Samhällets kllektiva identitet... 12 2.5 Gegrafiskt perspektiv på platser... 13 2.5.1 Rum ch plats... 13 2.5.2 Space and place ch sense f place... 14 2.5.3 Rum ch identitet - ett relatinspar?... 15 2.6 Barns platserfarenheter... 16 2.6.1 Känslr av hemmahörande... 16 2.7 Flyttmönster... 18 2.7.1 Människan rörelsemönster... 18 2.7.2 Det yttre frmar individen... 19 2.7.3 Skilda rum - lika möjligheter... 19 2.7.4 Ett bjektivt ch ett subjektivt perspektiv... 20 2.7.5 Pull- ch Pushfaktrer... 21 3. Metd ch material... 22 3.1 Metdlgiska utgångspunkter... 22 3.2 Barn sm respndenter... 23
3.3 Enkätundersökningen... 23 3.4 Mtsatsparet hermeneutik ch psitivismen... 24 3.5 Analytiska utgångspunkter... 25 3.5.1 Urval ch avgränsning... 26 3.5.2 Brtfall enkät... 27 3.5.3 Genmförande... 27 3.5.4 Gd etik... 28 3.5.5 Validitet ch reliabilitet... 28 3.5.6 Metddiskussin ch metdprblematik... 29 4. Bakgrund... 31 Figur 1: Visar på en Skånekarta där staden Simrishamn infinner sig... 32 Figur 2: Visar enbart på Staden Simrishamns gränsmråde.... 32 Diagram 1: visar på variatiner mellan män ch kvinnrs utflyttningar från Simrishamn under en tiårsperid... 33 5. Empiri... 35 5.1 Kvantitativ analys... 36 5.2 Attityd till sin hemstad... 36 Diagram 2: Elevernas attityd till sin hemstad utifrån ett antal lika variabler.... 37 5.3 Familj... 37 Diagram 3: Avser visa m eleven ser det sm viktigt att b på samma rt sm föräldrarna ch sina syskn.... 40 Diagram 4: Visar m föräldrarna till respndenterna har någn frm av högskla eller universitetsutbildning... 41 5.4 Vikt för den egna individen... 41 Diagram 5: Antal elever sm planerar att b kvar i sin hemstad efter studietiden.... 42 Diagram 6: Elevernas tankar kring framtida bstadsrt.... 44 Diagram 7: Visar på vilka anledningar sm ungdmarna väljer för att flytta ifrån Simrishamn.. 46 5.5 Kvalitativ analys... 46
5.5.1 Elever med en psitiv känsla till platsen... 46 5.5.2 Elever med biplär känsla till platsen... 47 5.5.3 Elever med en negativ känsla till platsen... 48 5.5.4 Elver med äventyrslystnad... 49 5.5.5 Elverna med en neutral känsla till platsen... 49 6. Diskussin... 51 6.1 Utbildning ch jbb... 51 6.2 Kön... 54 6.3 Kntaktnät... 55 6.4 Nära ch kära... 56 6.5 Frtsatt frskning... 56 7. Sammanfattning... 58 Bilaga 1. Enkätundersökning... 59 8. Referenslista... 65
1. Inledning 1.1Mitt val av studie Ungdmar ch dess flyttprblematik har hanterats tidigare ch skrivits m i böcker eller avhandlingar. Det är ett scilgisk ch gegrafiskt prblem sm rör grupptillhörighet, attityder, platser, rum ch traditiner. Mitt val är därför att undersöka tnåringars attityder i Simrishamn, hur de begrundar kring sin framtid efter högstadiestudierna, att studera vidare på annan rt eller stanna i sin hemstad. Efter högstadiestudierna öppnar sig en ny värld för tnåringarna då de fritt får välja att söka annan utbildning inm Skånes gränser eller annan rt m det gäller någn speciell utbildning sm inte Skånes sklr tillhandahåller. Sm hörs utifrån Simrishamns egen beflkning m landsbygdsförflyttning ch utifrån min uppfattning väljer Simrishamns ungdmar att flytta till annan rt eller väljer att pendla till annan utbildning efter högstadiet. Detta kan tyckas märkligt då Simrishamn ligger i södra Sverige ch övriga Skåne berikas med inflyttning. Frågan jag ställer mig är därför m det går att uttala en sådan trend? Är mina förutfattade meningar fel? Därför ställer jag mig frågan hur ungdmarna i Simrishamn diskuterar kring utflyttning kntra frtsatta studier i sin hemstad? Det är frågr ch beslut sm ska besvaras ch sm studien skapar grund för. Det är ungdmarnas framtidsinställning ch attityd sm utgör materialet till denna studie. Jag vill studera hur Simrishamns nindeklassare sm består av 4 klasser ser på sin hemstad utifrån attityd, dess miljö ch utifrån viljan att stanna kvar efter studierna. 1.2 Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga hur ungdmar i Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktrerna utbildning, jbb ch utflyttning. Utifrån detta frmulerar sig frågrna sm är vägledande för studien: - Vilka är de genmgående trenderna när det gäller ungdmars inställning ch attityd till jbb ch utbildning i Simrishamn? - Vilka är de genmgående trenderna när det gäller ungdmars inställning ch attityd till att flytta eller stanna i Simrishamn? 7
1.3 Dispsitin Uppsatsen är uppdelad i 6 kapitel. Det första kapitlet tydliggör en presentatin av ämnesmrådet samt arbetets syfte ch frågeställningar. Det andra kapitlet utgörs av den teretiska diskussinen, i vilken relevant frskning presenteras sm ligger till grund för analysen ch det avslutande diskussinskapitlet. Frskningen visar studier utifrån ungdmsperspektivet, identitet, gegrafiskt perspektiv på platser ch utifrån perspektivet flytta. Det tredje kapitlet redgör för metden, alltså hur undersökningen genmförts ch tillämpats. Metdkapitlet tydliggör mitt tillvägagångssätt ch varför jag valt mina utgångspunkter. Metdvalet innehar en central rll för uppsatsen då frmuleringen starkt påverkar bearbetningen av empirin samt slutprduktens utfrmning. Kapitel 4 visar resultatet av datainsamlingen sm gjrts med hjälp av en enkätundersökning. Denna redvisas, analyseras samt kmmenteras på ett begripligt vis. Då enkäten har analyserats utifrån två lika inriktningar, en kvantitativ ch en kvalitativ sker utläsandet utifrån just två perspektiv ch redvisas likaså. I kapitel 5 har jag sm mål att tydlig lyfta fram resultatet av min undersökning, i vilket sätts samman i ett större sammanhang med kppling till den teretiska diskussinen ch terierna. Resultatet sm presenteras här är prdukten av mitt empiriska material ch sm jag anser relevant för att tas upp till diskussin. Kapitel 6 visar på en krt sammanfattning utifrån hela uppsatsen. 8
2. Teretisk diskussin 2.1 Valet av barn i frskningen Enligt FN: s barnknventin är ett barn en människa under 18 år, vilket kan förtydligas med att en människa sm är 18 år eller äldre får benämningen vuxen. Någnstans emellan detta stråk i åldern från att vara barn till vuxen sker en övergång, en övergång sm däremellan betecknas sm tnåring. Gränslandet däremellan kan vara en jbbig perid för individen i fråga, då människan i vissa sammanhang är barn ch i andra avseende vuxen (Skeltn, Tracy; Valentine, Gill & Chambers, Debrah 1998, s 2-6). Detta gränsland, att vara tnåring med dess erfarenheter glöm fta brt i studier då de befinner sig i en mittemellanpsitin menar frskaren Susie Weller (2006). Därav är det av största vikt att studera just dessa individer sm Weller kallar för teenager s gegraphies (Weller, Susie 2006, s 97 108). Flera frskare inm kulturgegrafin använder sig av begreppet multipla barndmar ch menar att innebörden av att vara barn skiljer sig mellan lika rumsliga, kulturella ch sciala kntexter men även i tid. Ett barn i Afrika har säkerligen en annan barndm än ett barn i Sverige. Likaså ur histrisk vinkel i tid, ett rikt barn i dagens Förenta Staterna har förmdligen inte samma barndm sm ett rikt franskt barn under Naplentiden (Matthews, Hugh; Limb, Melanie & Taylr, Mark 2000, s 76). Utöver den rumsliga kntexten har synen på barn ch ungdmars uppväxtvillkr förändrats över tid, vilket dessutm skiljer sig åt i stra delar av världen (Hllway, Sarah & Valentine, Gill 2000, s 9). Frskarna menar därför att barn ch barndm är sciala sammansättningar sm ingår i ett rumsligt perspektiv. Det ska dck inte förglömmas att barn alltid generatinsmässigt är underrdnande vuxna, vilket är en förutsättning för att barn ska förenas (Matthews, Hugh & Limb, Melanie 1999, s 65). Under det senaste decenniet har intresset för barn ch barndm växt bland frskarkåren ch ämnet ch fått en benämning utifrån de nya studierna av barn ch barndm (Ibid 2005, s. 5). Utifrån denna benämning studerar frskarna synen på barn ch barndm utifrån en scial knstruktin ch understryker vikten av att studera individen i dess sciala ch rumsliga kntext, dels i relatin till den vuxna men ckså utifrån individens egna perspektiv, det vill säga, sig självt (Hllway, Sarah & Valentine, Gill 2000). 9
Utifrån de nya studierna väljer frskarna även att studera barn ch barndm sm sciala aktörer men utifrån barnets egna handlingsutrymmen ch tillvägagångssätt (Hllway, Sarah & Valentine, Gill 2000, s 5). 2.2 En prblematisk tid för ungdmar i en glbaliserad värld Övergången från att vara barn till vuxen, från skla till jbb är för många ungdmar inte en helt prblemfri tid. Ungdmarna ska göra livsavgörande val inför framtiden, val sm vad de ska jbba med eller studera till ch m det finns pendlingsmöjligheter eller m en flytt till annan rt måste ske. Omgivningen hjälper till att sätta krav på ungdmarna, då ungdmarna ska träda in i arbetslivet ch bli vuxna. Under det traditinella jrdbrukarsamhället var barnets väg till vuxen redan planerad. Oftast följde barnen föräldrarnas yrkeskategrier. Flickan tg sin rll i att underhålla hemmets sysslr efter sin mr sm att exempelvis laga mat ch städa ch pjken tg sin rll sm jrdbrukare efter sin far, precis sm deras föräldrar i sin tur efterföljde sina förfäders arbete. I dagens samhälle förekmmer det frtfarande att barnen väljer sina föräldrars yrken, men det sker lika fta att barnen i stället väljer yrken sm ger uttryck för den persnliga identiteten (Hagström 1999, s 12). Genm glbaliseringens framfart ch det infrmatinssamhälle ch flöde sm hjälpt till i bidragandet till denna värld, har flera lika alternativ ch val blivit tillgängliga för ungdmarna. Detta i sin tur gör att ungdmarnas val att välja rätt blir svårare ch mer prblematiskt. Också den prblematiken att arbetsmarknaden kanske inte tillhandahåller lediga jbb i just det mråde ch bransch sm ungdmarnas intresse ligger för ch väljer att utbilda sig i (Hagström 1999, s 14). Detta kan jämföras med det Giddens (2003) menar, att människan hamnar i en risksituatin (Giddens 2003, s 25) Ska ungdmarna välja ett yrke sm ger jbb eller ett yrke sm de trivs med? 10
2.3 Glbaliseringens effekter för individens identitet Glbalisering behandlar bland annat ett internatinellt utbyte emellan varr ch tjänster. Detta är inget nytt påfund, då imprt ch exprt funnits mellan länder sedan länge, men det finns en väsentlig skillnad i flödet av eknmiskt kapital sm inte tidigare funnits ch tillhandahållits. Utbytet mellan varr ch tjänster sker nu i stället ifrån en datr där det eknmiska kapitalet sker med hjälp av ett knapptryck i stället för pengar i fysisk tappning. Detta innebär att stra summr pengar på få minuter kan transprteras till lika delar av världen, detta menar Giddens (2003) är en utveckling sm inte bevittnats tidigare i histrien. Glbaliseringen är inte bara eknmisk även kulturell, plitisk ch teknlgisk. Giddens (2003) menar vidare att människans vardag i glbaliseringens samhälle präglas av risktagande ch riskfaktrer, någt sm heller inte tidigare bevittnats i några kulturer vid en histrisk genmgång. Riskfaktr är någt nytt ch speciellt för glbaliseringens framfart, frtsätter Gidens (2003). Vid varje val sm människan gör beräknas risk. Den risk utifrån m någt speciellt inträffar eller ej ch utifrån säkerheten i huruvida vilket utfall det kmmer att bli. Om utgången förefaller bli hundraprcentig säker, är det en möjlighet att en risk föreligger (Giddens 2003, s 25). Giddens (2003) anser ckså att den största förändringen sker i ch inm den privata sfären, i familjen. I denna förändring ställs frågr angående hur människan ch individerna i familjen ser på sig självt ch på relatinerna mellan varandra. Det känslmässiga är inget sm individerna kan förhindra eller på någt sätt ändra på. Därför menar Giddens (2003) att människan lever i en skenande värld, då den enskilde individen inte har kntrll över världen ch dess utveckling (2003). Då glbaliseringen blir acklimatiserad, ger det en bidragande effekt till att människan flyttar runt på ett annrlunda sätt än sm skedde tidigare i histrien. Detta menar Giddens (2003, s 66-67) vidare är ett internatinellt fenmen. Ett nytt jbb eller en viss utbildning på annan destinatin än den individen är flkbkförd på kräver en flyttning. Detta gör samhället mera rörligt. 11
2.4. Identitet Individens identitet kan liknas vid en tavla sm individen självt har målat menar Hammarén ch Jhanssn (2007). Bilden ger uttryck utifrån individens egna erfarenheter ch ändras allt eftersm nya erfarenheter fylls på under livets gång. Om individen skulle be någn annan måla en tavla utifrån dennes identitet skulle bilden med största sannlikhet bli en helt annan då bilden ges karaktär utifrån vem sm beskådar den. Detta menar Hammarén ch Jhanssn (2007, s 10) är ett sätt att påvisa människans identitet. Vidare menar Hammarén ch Jhanssn (2007) att identiteten frmas ch mfrmas berende på de val människan väljer ch de lika prcesser sm sker i livet. Genm ett förenande med samhället ges individen känslan av vem hn är. Men ckså genm ett ifrågasättande av individens egen existens blir den medveten m den egna identiteten, vilket är en viktig del i identitetsskapandet. Ett sätt att hitta sin identitet kan därför vara att flytta, skaffa jbb ch/eller byta till ny utbildning (Hammarén & Jhanssn 2007). Det finns ändck kritiker sm inte instämmer inte i detta, utan menar att antingen ses identiteten sm någn knstant, sm en kärna sm människan fick med sig redan vid födseln, eller sm en pågående prcess utifrån att människan förändras (Ibid 2007). Knstruktivisterna hävdar att identiteten skapas av den yttre miljön, sciala relatiner ch kntakter men inte utifrån bilgin ch arvet. Anhängare av essentialismen menar i stället att den kärna sm människan föds med är bestående ch innehar innebende egenskaper sm inte förändras över tid eller av den egna individen. Alltså är det endast arvet sm är det essentiella. Båda terier har fått kritik för sina argument, knstruktivisterna för att de utesluter arvet sm en faktr i identitetsskapandet ch anhängarna av essentialismen för att inte kunna förklara människans förändring (Ibid 2007). 2.4.1 Samhällets kllektiva identitet Då människan skapas genm förändring ch erfarenheter, är samhället ch glbaliseringens rörlighet en skapare ch ett styrande rgan av människans identitet enligt Hammarén ch Jhanssn (2007). Detta kan förklaras utifrån att samhället styr hur individen skapar sig själv 12
ch media påverkar hur individen ser på andra, sig självt ch på sig självt genm andra (Hammarén ch Jhanssn 2007). Frskare brukar dela upp identitet i två grupper, den individuella identiteten ch den kllektiva identiteten. Den förstnämnda identiteten identifierar vem persnen i fråga är, för att exempelfiera, individen i fråga är brr till Kalle eller husse till hunden Fia. Det handlar alltid m endast en persn, den enskilde individen. Men den individuelle människan kan även identifiera sig självt genm att visa på avvikelser hs andra människr, exempelvis min fru är kvinna men inte feminist. Däremt identifierar sig kllektivet tillsammans sm grupp utifrån någn srts samhörighet ch/eller utifrån gemensamma intressen, exempelvis ett ftbllslag (Ibid 2007). 2.5 Gegrafiskt perspektiv på platser 2.5.1 Rum ch plats För gegrafiskt inriktade frskare har begreppen rum (space) ch plats (place) samt sense f place fta varit i fkus. Dessa begrepp är föränderliga ch förändras kntinuerligt ch är därför lika berende på den tidpunkt de studeras i. Man kan krtfattat säga att begreppen är ömsesidigt berende av varandra (Hlt-Jensen 1999). I mdern gegrafisk teribildning ses rummet (space) inte endast sm materiellt utan även bundet till sciala aspekter. En tydlig gräns mellan det materiella ch sciala är dck inte enkel att uttyda, då det inm den sciala dimensinen även ingår individuella upplevelser, känslr ch uppfattningar av mening. Således är rummet någt sm är berende av var, när, hur, av vem ch det sammanhang sm det beskrivs (Hlt-Jensen 1999), Gren ch Hallin 2003). Gren ch Hallin (2003) beskriver rummet (space) sm det sm finns i vår mgivning ch runt det sm anges plats (place). Begreppet plats innebär en viss del av rummet ch används inm gegrafisk frskning för att belysa viktiga mänskliga aspekter (exempelvis upplevelser, känslmässiga band, mening med mera) sm man med begreppet rummet inte riktigt kunnat 13
belysa. Även platsbegreppet har kmmit att förändras från att ha setts sm materiellt, till att snarare ses sm någt sm skapas genm scial interaktin (Gren ch Hallin 2003, s.138). Rum ch plats skapas alltså genm en mänsklig interaktin mellan varandra eller materiella ting i rummet, men även genm de bilder ch föreställningar människan har av rummet eller platsen. Rum ch plats mtlkas således ständigt av människan ch dess innebörd kmmer att förändras så länge sm människr flyttar ch samspelar med mgivningen. Avslutningsvis kan det sammanfattas att världen framträder i ch med existensen av mänskligt agerande ch rumsliga relatiner sm båda har en ömsesidig relatin till varandra (Gren ch Hallin 2003, s 141). 2.5.2 Space and place ch sense f place Begreppen rum ch plats (space ch place) samt sense f place ses fta sm sammanlänkade ch beskrivs av många erkända frskare. Nrberg-Schulz (2004) ser platsen sm en arena där det sciala dagliga livet utspelar sig. N- S anser att platsen inte endast är ett gegrafiskt utrymme sm någt är lkaliserat till utan är av åsikten att det vid interaktin mellan den fysiska miljön ch människan knstrueras ett innehåll, sm påverkas av platsens själ ( genius lci ). Det är alltså platsens själ sm blir avgörande för den betydelse sm platsen vid interaktinen kmmer att få (Nrberg-Schulz 2004). Entrikin (1991) är av åsikten att plats, då det tlkas utifrån ett gegrafiskt synsätt, bör ses sm sammanbundet till rörelser i frm av händelser, föremål ch handlingar. Begreppet plats är enligt Entrikin värd för en viss identitet sm påverkas av elementen mänsklig aktivitet, kppling till plats ch själva platsens betydelse. Dessa tre element kan således ge individen en uppfattning m sin egen identitet genm platsen. Vidare att platsen upplevs ch betraktas sm bjektiv till sin natur men även att platsen uppstår sm en subjektiv erfarenhet när individen interagerar med mgivningen (Entrikin 1991). Yi-Fu Tuan (refererar i Green & Hallin 2003, s 144 samt Hlt-Jensen 1999, s 160) diskuterar begreppet sense f place utifrån två lika känslyttringar till platsen, tpphilia ch 14
tpphbia. Begreppet tpphila knyter an till en plats utifrån sm ger yttryck för en psitiv känsla hs människan eller en plats sm helt enkelt uttryckt känns sm hemma eller sm ger en psitiv upplevelse. Begreppet tpphbia är dess mtsats, det vill säga en plats sm ger uttryck för en mer negativ känsla eller någt sm till följd av en upplevelse från platsen känns skrämmande. Tuan pängterar att känslan för en plats är avgörande ch att människans individuella känslr för platsen är avgörande för huruvida vi upplever platser sm övervägande negativa/psitiva (Gren ch Hallin 2003, s 144, Hlt-Jensen 1999, s 160). 2.5.3 Rum ch identitet - ett relatinspar? Människrs igenkännande av platser/rum frmas främst av den egna individens egna skildringar av minnen, känslr, föreställningar, attityder, idéer eller erfarenheter men ckså i kmbinatin med andra ch deras tankar ch föreställningar i relatin till de vardagliga rum individer befinner - ch förflyttar sig i (Prshansky, Fabian & Kaminff 1983, s 60). Vilket förtydligas med att individens persnliga identitet inte enbart skapas i kmbinatin med andra individer utan ckså i kmbinatin med i vilka rum människan befinner sig i (Prshansky, Fabian & Kaminff 1983, s 58). De andra individerna med vilka individen delar de gemensamma rummen med kan vara människr från andra platser, bstadsmråden, en annan stad, land eller annat. Detta kan skapa en Vi-känsla då en gemensam delning av ett rum frmar en gemensam identitet (Hall, Cffey & Williamsn 1999, s 509). Men en identitet till ett rum skapar inte bara ett vi utan ckså ett dm då människan sållar brt andra människr sm de inte kan tänkas identifieras med eller dela plats/rum med. Alltså att definiera var hemma befinner sig är ett sätt att visa för sig självt, för andra, vilka eller vilken plats individen i fråga vill bli förknippad med (Cuba & Hummn 1993, s 112). I en annan undersökning påvisar kulturgegrafen Eva Anderssn att bstadsmrådets sciala mgivning under uppväxten har betydelse för individens senare utbildningsnivå (Anderssn, 2001). Kulturgegraferna Rger Anderssn ch Sak Musterd (2006) knstaterar ckså att bstadsmrådets mgivning har betydelse för individen. I detta fall att mgivningen ger 15
betydelse åt individen i arbetssökande eller i perid av arbetslöshet (Musterd & Anderssn 2006). Frågan är då vad sm rsakar ch leder fram till dessa effekter i bstadsmrådet? Svaret är inte enkel ch entydigt utan kmplext ch i samspel med kllektiva prcesser, vilket gör det svårt att skilja på rsak ch verkan. 2.6 Barns platserfarenheter Kulturgegrafen Matthews (1992) anser att det finns två sätt sm barn ch vuxna får rumslig kunskap. Det första är genm direkt erfarenhet av platser, närmare bestämt genm att använda sinnena; hörseln, synen, luktsinnet, känseln ch rörelser. För ett förtydligande genm att krppsligt ch persnligen uppleva platsen individen vistas på. Det andra sättet är genm kmmunikatin med andra människr, det vill säga indirekt erfarenhet. Detta massutbyte med media, så sm tidningar, tv, radi ch Internet ger människan ett direkt utbyte av erfarenhet från platser ch förmedlingen av platser (Matthews 1992, s 65). Barn är den kategri sm upphämtar kunskapen av platser först genm direkt erfarenhet innan den förtydligas genm indirekt erfarenhet (Matthews 1992, s 7 54). 2.6.1 Känslr av hemmahörande För att kunna utveckla känslr av hemmahörande till en plats anses erfarenheter, minnen, kunskap, sciala relatiner sm viktigt. Detta enligt frskningen m place attachment, översatt på svenska, gegrafisk förankring. Där är tiden ckså en pririterad variabel för platsen, dels för att det tar tid att rta sig ch dels för ju längre vistelsen på en plats blir, ju fler bilder, minnen, kunskaper, erfarenheter ch sciala relatiner skapas, vilket frambringar en mening åt platsen. Denna mening behöver inte alltid av minnen eller erfarenheterna framstå i psitiv dager för att individen ska känna ett hemmahörande till platsen (Vilhelmsn 2002, s 30, 34, 35). För det flesta människr är det ett viktigt individuellt behv att känna sig hemma någnstans. Men var detta hemmahörande befinner sig är ytterst persnligt ch det finns många lika, ch 16
lika stra platser för hemmahörande. Känslan av hemmahörande för individen kan kpplas till ett land, en stad, ett bstadsmråde, uppväxtrten, ett hus eller flera av dess rum eller andra samtidigt (Hall, Cffey & Williamsn 1999, s 509). Uppväxtrten ch tiden för uppväxten är den perid i livet sm kan utveckla starka bindningar till den platsen ch det är där de första känslrna för platsen grundläggs (Altman & Lw 1992, s 9). Barn utvecklar känslr av hemmahörande till en plats genm nyttjandet av platser i sin närmiljö. Ju mer barnet använder platsen, dest större känsla ch kunskap skapar den för platsen (Christensen 2003, s14 21). Men användningen av platsen ger inte bara en känsla utan skapar även förståelse för barnet självt genm nyttjandet av platsen men ckså genm tidigare erfarenheter ch minnen av rummet. Detta skapar stegvis en ökad rörelsefrihet när barnet blir äldre då användandet av platsen utökas genm större rörlighet mellan bstaden, bstadsmrådet ch till andra platser i närmrådet (Ibid 2003). För barns känslr av hemmahörande i närmrådet är sciala relatiner av betydande vikt. I en engelsk studie fick barn en förfrågan m var de ansåg sig höra hemma. Där framgick det att de sciala relatinerna för barn var viktigare än den fysiska platsen i sig. De persnliga sciala relatinerna gav en känsla av tillit ch trygghet, vilket ckså var avgörande för de fritidsaktiviteter sm nyttjades av barnen. Det framkm även att sklan var viktig, men framförallt tiden på sklan, då tiden kunde utnyttjas tillsammans med kmpisarna. Sklan bidrg på detta sätt till en identitet ch tillhörighet i bstadsmrådet, dit barnet bland annat kunde använda sin tid. Detta ställer ckså krav på de sciala relatinerna, så de kan bidra med en känsla av hemmahörande (Mrrw 2003, s 162 183). I en annan engelsk studie på ungdmar mellan 15 till 21 år framgick det att de ungdmar sm inte kände sig hemma i sin bendemiljö på grund av att de ansåg denna vara tråkig, slöt sig i stället till andra platser i närmrådet sm gav dem ett hemmahörande så sm staden, parken eller puben (Watt & Stensn 1998, s 259). Detta var ett sätt för ungdmarna att distansera sig från sin tråkiga bendemiljö ch valde då i stället platser sm ansågs av ungdmar vara mindre tråkiga, eller mer krrekt ett inneställe sm ungdmarna kunde ansluta sig till (jämför Gustafsn 2006, s 30, Watt & Stensn 1998, s 259). 17
Detta kan uttryckas med att individers identifikatin med platser ger en känsla av hemmahörande till platser (jämför Cuba & Hummn 1993, s 117). I en svensk kulturgegrafisk avhandling m mbilitet i tid ch rum beskrev ungdmarna sin uppväxtmiljö ch rt sm hemma-hemma. Hemma-hemma var den plats sm för dem ansågs vara hemma. Tiden för platsen ansågs för ungdmarna vara viktig, ju längre tid på den hemmahörande platsen, ju mer hemma-hemma kände ungdmarna sig. I detta ska inte relatinerna på platsen förglömmas då det skapade ännu ett band till hemma-hemma platsen. För vissa ungdmar kunde denna hemma-hemma- känsla försvagas m de människr de växt upp med i närmiljön flyttat, vilket ckså var känslan m föräldrarna flyttade från platsen. Andra tyckte att studierten dit de flyttat var hemma, medan uttrycket för hemma-hemma frtfarande var uppväxtrten, speciellt då m betydelsefulla sciala relatiner fanns kvar. Några hade lätt för att känna sig hemma på många nya platser ch ansåg sig inte ha ett behv för ett hemma-hemma för uppväxtrten medan smliga inte hade känslan av ett hemmahörande någnstans (Jnssn 2003, s 49 53). 2.7 Flyttmönster 2.7.1 Människan rörelsemönster Landsbygden med dess flyttmönster har länge mtalats ch mskrivits i studier ch uppsatser. Studier gjrda på att landsbygden riskera att utarmas då flyttningsprblematiken är str. Sådana studier är gjrda bland annat kring Nrrlands inland, Bergslagen, Dalsland ch Trnedalen (Svenssn 2006, Waara 1996). Waara (1996) genmförde på 90-talet en studie på ungdmar sm br i gränslandet mellan Sverige ch Finland. I denna undersöktes ungdmarnas attityd till dess framtid ch attityden till det samhälle Trnedalen sm de under den tiden levde i. 18
2.7.2 Det yttre frmar individen Waara (1996) betnar scialiseringsprcessen sm ett led på vägen från ungdm till vuxen. På vägen mt vuxenlivet präglas ungdmarna av sciala, kulturella ch samhälleliga ramar. Familjen är det första sm frmger individen genm dess värderingar, sciala beteendenrmer ch könsrller (Waara 1996, s 26). Glbaliseringen är den andra yttre påverkan. Glbaliseringen påverkar individen i det den inte självt har möjlighet att påverka i eller styra över, så sm rörligt nätverk, massmedia ch föränderligt sysselsättningsläge (Waara 1996). Tidigare i histrien var barnets väg till arbete eller annan sysselsättning mer planerad. Flickan tg sig för sysslrna i hemmet ch pjkarna följde efter i pappans sysselsättnings ftspår (Hagström 1999, s 12). Vägen idag till vuxenlivet är mer diffus än så menar Waara (1996). Idag är det ingen självklarhet, trts med en adekvat utbildning att individen får ett jbb på arbetsmarknaden. Ungdmarna kan inte heller försäkra sig m att får b kvar på sin uppväxtrt då sysselsättningsläget är i ständig förändring ch bstadsrten inte tillhandahåller just önskemålet m en specifik utbildning (Waara 1996). Barnafödande har förflyttats upp i ålder ch klyftrna emellan generatinerna ökar vilket medför att kulturen inte överförs på samma sätt sm tidigare. Ungdmarnas skapar sig i stället genm kamrater ch massmedia, familjen anses inte utgöra samma rll längre för kulturutbytet (Waara 1996, s 31). Kulturscilgerna Trndman (2001) ch Ziehes (1989) menar i sina verk att vara ung i det senmderna samhället innebär en förlängd ungdmstid. Ungdmarna ställs inför krav på längre studietid ch förändrande villkr i frm av exempelvis en förflyttning till nya mål. Detta utgör en str säkerhet på att vilja ta klivet in i vuxenvärlden (Trndman 2001, Ziehes 1989). 2.7.3 Skilda rum - lika möjligheter För många ungdmar innebär rdet vuxen ch att ingå i vuxenlivet en förklaring på att individen i detta skeende står på egna ben, har tillgång till eget bende ch klargjrt brytningsprcessen från sin barndm. Prcessen till vuxen ch dess identitet leder fram till, enligt Waara (1996) en rumslig företeelse. I miljön där människan befinner sig ch lever 19
kallar Waara för just rum. Olika människr lever i lika rum berende på att de befinner sig i lika sciala sammanhang. När individen gör en förflyttning eller flytt till annan rt, byter den ckså rum. Alltså lika barn ch ungdmar i världen befinner sig på lika rum ch har lika ptentialer berende på var de nu är bsatta (Waara 1996, s 68). I Waaras (1996) studie framkmmer det att individer sm hade en stark förankring till sin hemrt ch lkalsamhället var mer benägna till att stanna kvar. Andra ville flytta till städer sm erbjöd annat utbud än den egna rten. Just variatinen av utbud sm den egna staden eller rten inte kunde tillhandahålla var en str variabel till att flytta (Waara 1996, s 69). 2.7.4 Ett bjektivt ch ett subjektivt perspektiv Waara (1996) belyser två lika aspekter på valet av flytt. Dels ur ett bjektivt synsätt sm behandlar aspekten m det finns utbildnings jbbmöjligheter på en rt, dels den subjektiva aspekten sm i stället ser till ungdmens inre upplevelse av rten, alltså m rten ger individen utrymme till att utvecklas på ch/eller hur han eller hn utifrån dess inre anser det vara en bra rt. Individen kanske drömt m att utvecklas på just den rten. För många ungdmar anses det naturligt att flytta från en mindre rt till en större, dels på grund av lika utbud men ckså att arbetsmarknaden ifrågasätter andra erfarenheter än just de sm finns på lkalrten. För att erhålla dessa erfarenheter är ett val i detta att flytta. Vissa väljer att flytta för en tid för att sedan återvända, andra att flytta för gtt (Waara 1996, s 70-71). Scilgen C Wright Mills (1997) menar att människan inte kan förklara andra individers subjektiva erfarenheter, handlingar ch/eller upplevelser m det inte sätts i perspektiv till de bjektiva strukturella synvinklarna. Först då är det hanterbart ch framgångsrikt. Människan måste ckså sättas in i sitt relatinsmässiga, bigrafiska ch histriska sammanhang. Alltså samhället måste sätta den egna individens persnliga uttryck ch prblem gentemt det samhälliga prblemet sm föreligger (Mills 1997). 20
2.7.5 Pull- ch Pushfaktrer Migratin ch människrs rörelsemönster kan tlkas med hjälp av pull- ch pushfaktrer (Knx & Marstn 2007) Dessa faktrer kan påverka människans benägenhet att antingen stanna eller lämna en plats eller regin. Exempel på pullfaktrer är närheten till natur, trygg arbetsmarknad, möjlighet att påverka ch i övrigt ett balanserat samhälle, vilket kan sammanfattas med faktrer sm ger människan bra livskvalitet. Pushfaktrer kan vara dåliga utbildningsmöjligheter, långa ch tidskrävande pendlingsavstånd ch bristfällig arbetsmarknad (Knx & Marstn 2007, s 109). 21
3. Metd ch material 3.1 Metdlgiska utgångspunkter Den metdlgiska ansatsen för undersökningen är såväl kvantitativ sm kvalitativ. Den kvantitativa metden har använts genm användning av en enkätundersökning. Jag har valt att göra en vanlig kvantitativ analys av enkäten men att även göra en kvalitativ analys av materialet, då enkätundersökningen lämnade ett visst utrymme för egna kmmentarer. Med de frågeställningar sm jag valt, kan det anses mest lämpligt att använda en kvalitativ metd utifrån intervjuer sm ger ett djup i frågr istället för en generalisering utifrån ett större material. Varför har jag då i stället valt en kmbinatin av dem båda metderna, samt samma enkätundersökning sm undersökningsunderlag? En kmbinatin är lämplig utifrån många aspekter. För att ett uttalande m generalitet på en större grupp eller mråde ska kunna ges är den kvantitativa metden frånkmlig. Denna undersökning innehar en representativitet på 78 respndenter. Utifrån den kvantitativa undersökningen har jag sökt så många svar sm möjligt ur eleverna i årskurs ni på den valda platsen ch hur dessa förhåller sig till sin hemstad utifrån lika frågr. Utifrån en kvantitativ metd kan svaren bli direkt mätbara då undersökningsgruppen är vid. Denna metd fkuserar på den numeriska relatinen mellan mätbara kmpnenter. Ett islerande görs av egenskaperna i vilken datauppgifterna kvantifieras. Detta ger reliabilitet i undersökningen (Jacbsen 2002). En kvalitativ metd i gengäld kmpenserar den kvantitativa metdens svagheter. Den kvalitativa metden innehar en styrka i att fördjupa sig i ch utveckla individuella människrs aspekter på nära nivå. Den kvalitativa metden har använts genm att jag gått in på djupet med varje enskild enkät så sm det sker vid utläsandet av intervjuer ch lärt känna individen sm svarat på enkäten ch utifrån det sökt kategrier. Den kvalitativa metden har använts på den rad i enkätundersökningen sm gav ett mindre utrymme för elevens egna kmmentarer i studien, vilka jag nga studerat för att kunna göra en kvalitativ analys. En kmbinatin med det kvantitativas generella synsätt tillsammans med det kvalitativas nära nivå synsätt ger denna studie en större förståelse ch en mer samlad helhetsbild sm jag utifrån denna undersökning avser visa. En kmbinatin ger en hög validitet, alltså att jag avser mäta ch undersöka allt det sm kan undersökas (Flwerdew 2005). 22
3.2 Barn sm respndenter Jag har utsett barn sm respndenter för studien. Flera frskare väljer att undvika barn i studier då dessa anser att de inte kan förstå barnens värld. Kulturgegrafen Aida Araga- Lagergren (1997) menar att bara göra ett undvikande av att fråga barn är ett sätt att upprätthålla vuxnas makt över barn. Pia Christensen (2003) anser att barns kunskap m platser är likställd med vuxnas men att kunskapen m platser ligger på lika kunskapsnivåer. Om vi bara ställer frågrna direkt till barnen, utan att influera dess föräldrar, kan barnens värld begripas (Sctt 2000). 3.3 Enkätundersökningen Frågrna i enkäten rör respndenternas attityd till sin hemstad ch m lika bakgrundsvariabler spelar in ch rll dels för attityden men dels för framtidstankarna ch m det finns någt samband emellan dessa. Enkäten har besvarats av 78 respndenter varav 38 flickr ch 40 pjkar. Enkäten bestd sammanlagt av 36 frågr (se bilaga 1). För att svara på frågrna kryssade respndenterna i en skattningskala. Frågrna sm ställdes handlade m respndenternas upplevelser av hemmiljön ch staden. Svaret kunde respndenterna kategrisera utifrån skattningen: Stämmer helt, stämmer i viss mån, neutral, stämmer ng inte ch stämmer inte alls. De svaren sm inte kunde besvaras på skattningsskalan, besvarades utifrån typen ja ch nej. Det fanns ckså frågr sm respndenternas skulle besvara utifrån en mer skrivande text. I dessa fick respndenterna berätta m deras ålder, var de var uppvuxna, var deras föräldrar var uppvuxna ch förgående arbetsuppgifter/jbb, vad mrådet hette där respndenterna bdde ch hur länge respndenterna btt just där. Ett sammanställande av den kvantitativa metden utifrån respndenternas skattning visas i tabeller ch diagram sm visas senare i uppsatsen. De frågrna sm inte bestd av skattingskalr sammanställs utifrån skrivande, frmulerande textsvar. Utläsandet av enkätundersökningen utifrån den kvalitativa metden har skett genm att se till djupet på varje enskild individ utifrån de svarsalternativ sm respndenterna valt att förtydliga genm skrivande text i enkäten, i vilket en kategrisökning för varje svarsalternativ 23
utmynnats. Detta har sedan sammanställts i resultatet där fingerade elever sm utkristalliseras sig. Sammanställningen av enkäten har begrepp av värderande natur så sm: bättre, sämre, påverkan ch krav. Detta kan möjligtvis vara ett försvårande för läsaren då tlkningen av begreppen är relativa ch att möjligheten till en mätning av graden sämre ch bättre är nästa intill möjlig, bara generella överblickar kan ges. Detta innebär att det aldrig kan ges någt exakt matematiskt svar inm de humanira frskningen. Det är alltid svårt att förklara vardagliga begrepp men min förhppning ch uppfattning är att respndenterna har någrlunda klar uppfattning av vad sm efterfrågades. Efter insamlandet av enkäterna ställde jag frågr till samtliga respndenter sm ingick i studien m det fanns några frågr eller begrepp sm behövdes förtydligas eller förklaras ytterligare än det sm redan skrivits på enkäterna. Dessa följdfrågr ställdes för att respndenterna skulle känna att de förstått frågrna men ckså att respndenternas gav svar på det sm efterfrågades utifrån deras uppfattning. Svaren på dessa frågr gav mig ett bekräftade på att det inte fanns några svårigheter att uppfatta ch tlka de ställda frågrna eller begreppen. 3.4 Mtsatsparet hermeneutik ch psitivismen Enkätundersökningen har tlkats utifrån två synsätt. Det första utifrån en kvantitativ metd ch den andra utifrån en kvalitativ metd. För att nå en helhetsbild för undersökningen avser jag tlka utifrån både hermeneutiken ch psitivismen (Jcbsen D-I, 2002). Utifrån hermeneutiken vill jag nå respndenternas upplevelser ch tlkning av sin egen stad. Hermeneutiken förstå händelsernas individuella insida sm beskrivs genm en prcess av en dialg mellan frskaren ch den persn sm undersöks. Hermeneutiken strävar efter att nå kunskap m människan genm förståelse, genm inlevelse ch genm att tlka människans upplevelser ch handlingar. Frskaren tar inte bjektet i besiktning utan låter i stället subjektet förklara sig ch tala. Hermeneutiken innehar två inriktningar, en metdlgisk sm ger ett beskrivande utifrån hur vi tkar ch en inriktning utifrån filsfisk-ntlgisk sm i stället beskriver innebörden av att tlka. Innebörden är ett sätt att uppfatta ch förstå människrs tankar ch handlingar (Ibid, 2002). 24
Psitivismen söker i stället förstå det lagmässiga, alltså det generella till skillnad från hermeneutiken sm söker det unika ch säregna. Psitivister ser i stället verkligheten sm linjär ch det sm inte går att mäta eller väga är inte av intresse. Utifrån psitivismen vill jag nå det generella i min studie, alltså 78 respndenters attityd till sin hemstad (Ibid, 2002). Psitivismen ch hermeneutiken kan tlkas sm ett mtsatspar. Hermeneutiken vill nå det särpräglade ch psitivismen det allmfattande. Mtsatsparet skiljer sig ckså åt gällande undersökningsmetd, där psitivismen använder sig av en deduktiv undersökningsmetd i vilket det når en distans till sin frskning. En deduktiv datainsamling, undersöker från teri till empiri. Vilket kan förtydligas utifrån att frskaren har vissa förväntningar innan undersökningstillfället. I vilket frskaren sedan undersöker m verkligheten uppnår ens förväntningar vid en undersökning. Hermeneutiken använder sig i stället av en induktiv datainsamling, i vilket den i stället kräver närhet till sin frskning. En induktiv datainsamling studerar istället vägen från empiri till teri, vilket förtydligas utifrån att frskaren utan förväntningar samlar in väsentligt material sm sedan kategriseras. Utifrån ett deduktivt insamlingssätt skildras verkligheten i sitt givna sammanhang ch härifrån utvecklas terier ch inte utifrån förutfattade meningar ch förväntningar (Ibid, 2002). I en kmbinatin av vanstående datainsamling ch undersökningsmetder når jag både det generella ch det säregna. 3.5 Analytiska utgångspunkter Studien för min uppsats är baserad på barnens attityder till sin hemstad ch m variablerna så sm mgivning, trivsel, trygghet, natur ch familj spelar in i barnens framtidstr m sin stad. Och vad sm är det huvudsakliga skälet till flytt från sin hemstad ch m sin stad skulle kunna vara dens bende m 10-20 år ch eller att barnet ser sin framtida familj med barn att växa upp precis på ett sådant sätt sm det nuvarande barnet fått uppleva. Vad ch vilka variabler är det sm påverkar dessa val? För ett underlättande av utläsandet av alla svar har jag valt att i analysen utgå ifrån tre huvudvariabler. Den första variabeln utgår ifrån familj, där syskn ch kmpisar ingår, den andra utifrån attityden m sin hemstad, den tredje utifrån vad sm upplevs av vikt för den egna individen. Dessa variabler ställer jag sedan emt varandra 25
för att jämföra eventuella skillnader ch eller likheter i barnens uttryckssätt ch attityder. Jag sammanställer sedan detta resultat för diskussinen till ett subjekt ch ett bjekt perspektiv. Där den bjektiva aspekten utgår ifrån huruvida det finns utrymme för utbildning, jbb eller någn frm av vidareutveckling på platsen ch den subjektiva aspekten utifrån individens inre, m staden är en bra rt att växa sm människa på. 3.5.1 Urval ch avgränsning Urvalet till enkätundersökningen gjrdes utifrån att jag valde den skla sm ligger centralt i staden ch där eleverna inm stadsgränserna tilldelas plats. Det fanns under undersökningen gång även en annan skla i staden, vilken i dagsläget år 2011 inte längre finns tillgänglig. På den sklan placerades de elever sm hade en längre åsträcka med buss än fem kilmeter till sklan, vilket därför betecknas utifrån flks ch min egen uppfattning för bysklan. Då min undersökning utgår ifrån att undersöka elevernas uppfattning m sin stad, valde jag därför den skla sm bestd av de eleverna sm till vardags br i ch eller br i närliggande nära by till staden. Målet var att nå alla nindeklassare på stadssklan, vilket inte uppnåddes då en del eleverna vid undersökningstillfället var hemma på grund av sjukdm eller andra faktrer. Dessa frånvarande elever kntaktades senare vid annat tillfälle för nytt försök till att nå deras svar. En del svar km in men dck inte alla. För att undersökningen skulle kunna genmföras kntaktades rektrn på den valda sklan för ett gdkännande. Sedan kntaktades klassföreståndarna per telefn för respektive nindeklass ch varje elev för undersökningen fick en lapp hemskickad av mig där jag skrivit ned en berättelse m min studie ch frågar sedan i brevet m barnets målsmäns gdkännande för att deras barns får deltagande i undersökningen. Dessa lappar hade sedan barnen med sig till sklan vid undersökningstillfället. De barn sm glömt lappen hemma eller på annat sätt valt att inte inneha lappen vid tillfället, kntaktades föräldrarna per telefn. Detta för att inte utsätta mig självt för eventuella risker sm kunde följt m målsmän svarat nej på barnets deltagande ch att barnet sedan valt att svara då den glömt lappen hemma. I sklan fanns fyra klasser med elever i årskurs ni. Utifrån mitt urval gick enkäterna ut till 78 elever. De elever sm besvarade enkäten var inskrivna under läsåret 2008-2009 för årskurs ni. Att sammanställa de besvarade enkäter är tidskrävande ch därför skulle ett större antal enkäter därför inte vara möjlig för denna studie. Det hade varit av intresse ch gjrt en ytterligare studie på m det 26
skulle finnas några eventuella skillnader med stadssklans resultat mt bysklan i variablerna ch eller attityder mt den egna staden. 3.5.2 Brtfall enkät Via klasslistrna sm jag fått tilldelat mig av klassföreståndarna för respektive ninde klass, skulle det sammanlagda elevantalet för alla fyra klasserna vara 103 elever. Det var inte möjligt att tillgå alla eleverna vid undersökningstillfället då någn klass var uppdelad vid tillfället ch några klasser hade färre kursdeltagare än vad klasslistrna angav ch någn/några elever var brta på grund av sjukdm eller annat gdkännande av lärare. Således nåddes enkäterna ut till 78 elever, vilka var ch en fick en enkät. Vilket innebar ett brtfall på 25 stycken besvarade enkäter. I enlighet med Ejvegard (2003) ska ett vetenskapligt hållbart kvantitativt material bestå till minst 40 enkäter. Studier gjrda med ett lägre antal än 40 enkäter ska därför alltid anges i prcentenheter ch inte i antal. Trts mina 78 enkäter väljer jag i hela undersökningen att nämna mina svar i antal istället för prcentenheter då jag anser att antalet 78 st. är relativt litet till antalet ch då jag vill undvika uppkmsten av missförstånd m prcentenheter används. Då jag överstiger 40 enkäter uppnår jag måttet för en vetenskaplig studie. 3.5.3 Genmförande Enkätundersökningen är utförd på vårterminen år 2009. Enkäten består av några frågr med skattningsskala, ch några frågr med fria svar (Bilaga 1.). Enkäterna lämnades ut persnligen i klasserna till respektive elev, detta för m eventuella frågr kunde dyka upp under undersökningens gång fanns jag tillgänglig till att förklara ch svara på dessa frågr. Annymiteten säkerställdes så långt sm möjligt eftersm jag vid insamlingen inte visste vilka elever var. Jag valde att innan enkäternas utdelning använda mig av flk i min mgivning i lika åldrar till att tlka mina ställda frågr för undersökningen. Detta för att söka ett bekräftande till m frågrna var ställda rätt ch m tlkningskden var lätt ch förståelig. Ett bättre underlag för detta hade varit att göra en för- undersökning på en klass i den ålder sm respndenterna hade, detta hade kanske gett ett mer rätt svar. 27
Utskrivandet av det kvantitativa datamaterialet har skett i skepnad i frm av diagram sm utförts i prgrammet Micrsft Office Excel ch utifrån det kvalitativa datamaterialet har utskrivandet sket utifrån skrivande text i prgrammet Wrd. Endast svarsalternativen sm respndenterna angett i enkäterna har används i studien. 3.5.4 Gd etik Jag avser grunda min undersökning på gd etik. Jag sm författare för arbetet skall därmed vara väldigt nggrann ch sanningsenlig i det jag avser undersöka ch dess ställningstaganden. Författaren ska ckså öppet redvisa utgångspunkter, metder ch resultat. En författare får aldrig någnsin skriva av någn annans resultat, det vill säga plagiera. Användningen av andras frskning ska behandlas med respekt ch rättvisa. Vid framtagandet av studier använder sig fta författaren av försökspersner, så sm intervjupersn eller ifyllandet av en enkät, dessa persner ska aldrig känna sig illa behandlade utan med str aktning. De nu genmförda enkäterna har i möjligaste mån garanterat respndenternas annymitet. Jag var mycket klar i infrmatinen sm gavs att de elever sm valde att svara, ställde upp frivilligt ch att de när sm helst kunde välja att avbryta sin medverkan. Jag infrmerade särskilt m att de inte skulle skriva någt sm var så udda så att man kunde identifiera persnen i fråga, m de inte ville att det skulle kmma fram. Jag infrmerade ckså m att jag fanns till förfgande per telefn under vissa veckr sm studien sammanställdes i fall eventuella frågr efter tid skulle dyka upp, denna infrmatin gav även till målsmännen i brevet ch till klassföreståndarna för klasserna. Jag anser att samtliga elever sm varit med i denna studie fått infrmatin m vad frskningsetik innebär ch utifrån detta ckså därför garanterats annymitet. 3.5.5 Validitet ch reliabilitet Validitet ch reliabilitet förklaras utifrån studiens tillförlitlighet. Validiteten innebär att jag studerat det jag hade sm avsikt från början att studera, ch reliabiliteten innebär att jag nggrant redvisat hur studien har genmförts i alla avseenden, så att läsaren kan bedöma m resultaten av undersökningen är rimlig. Då denna undersökning bygger på känslr, attityder 28
ch upplevelser inför respndenternas hemmamiljö är det viktigt att vara bservant på hur svaren görs mätbara. Validiteten i min undersökning är ett sätt att visa på hur jag lyckats tlka respndenternas svar rätt. Frågan sm ställs då är hur jag mätt ch analyserat respndenternas svar? De frågr ch klarheter sm dök upp under undersökningstillfället gav jag ett utförligt förklarande till. Detta för att respndenterna inte skulle behöva gissa sig fram till svarsalternativet, då frågrna för dem inte var helt klara. Det var endast ett fåtal sm inte kryssat i alla svarsalternativen på skattningsskalrna. Jag bedömer det sm att validiteten är säkerställd ch att respndenterna var medvetna m frågrnas innehåll ch mening. Reliabiliteten, sm innebär att studiens mätinstrument ska ge mig så tillförlitliga ch stabila värden sm möjligt inte är inte helt säkerställt. Då minst tusen människr, enligt Weidersheim (1991)ska ingå i en undersökning för att fastställa ett vetenskapligt resultat. Tusen individer innehåller inte min studie, utan är en liten undersökning från en specifik skla, där jag endast där kan dra mina generella ståndpunkter ifrån. 3.5.6 Metddiskussin ch metdprblematik Användandet av en enkätundersökning kan innebära en säkerhet ch en svårighet att för mig sm frskare, att veta m respndenterna svarat på det sm avses men ckså en svårighet i att tlka. Enkätsvar ger ckså anledning till fördjupande frågr i frm av intervjuer m sådan sm fångar frskarens intresse för studien. Trts denna prblematik valde jag ändck enkät sm undersökningsmaterial. Utifrån kmbinatinen av användandet i både hermeneutiken ch psitivismen anser jag att styrkan i studien finner sig i svaren ch utger en bättre förståelse ch svar till attityderna. Antalet enkäter sm ligger till grund för denna uppsats anses vara tillräckligt många för att utgöra en vetenskaplig grund. Genm besvarade enkätsvar har attityder ch trender kunnat urskiljas utifrån uppfattningar m rummet, attityder på den egna staden, att vilja flytta eller stanna kvar samt hur framtidstrn för staden Simrishamn ser ut. Och utifrån ett visst eget persnligt svar kan en helhetsbild urskiljas trts ej användning av intervju sm undersökningsmetd. Det persnliga mötet med eleverna vid undersökningstillfället trr jag gett eleverna ett större intresse till ett besvarande av enkäterna än m de fått det skickade till sig per pst eller e-pst. 29