Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?



Relevanta dokument
Forma&v undervisning - forma&v bedömning

Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Bedömning för lärande

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Kollegialt lärande på Hjortsjöskolan F-9 genom co-coaching och lektionsbesök Vaggeryds kommun

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Flerspråkighet en möjlighet!

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

Innehåll. Effektiv undervisning genom professionellt lärande 4/5/2019

3. Nyanserad och framåtriktad respons

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Huddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Bedömning i matematikklassrummet

Handlingsplan

Bedömning för lärande

Karriärtjänster inom skolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Stockholm 15 mars 2013

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er skola

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Skola Ansvarig Rektor:

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola

Provloggar och föreläsningar

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bedömning för lärande

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för ert gymnasium

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

lärande i klassrummet?

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Skolplan Med blick för lärande

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Skolplan Aspero Friskolor AB

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Studiehandledning VFU-kurs, 13,5 hp (9v) Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem

Nyckelstrategier för ett formativt tänkande i lärsituationer. Bitte Sundin Januari 2015

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Skolledarkonferens september 2016

Ledare för kollegialt lärande

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Matematiklyftet 2013/2014

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner

Bedömning för lärande

Förslag till intervjufrågor vid observationer

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Lönekriterier för lärare

Lokal verksamhetsplan BUF

Skolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson

Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Bedömning Begrepp och benämningar

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

Transkript:

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär för mig som skolledare Insikt i hur förutsättningar kan skapas för detta arbete

Påverkansfaktor Effektstorlek Främja och delta i lärares inlärning och utveckling 0,84 Fastställa mål och förväntningar 0,42 Planera, samordna och utvärdera undervisning och läroplan 0,42 Anpassa resursval och tilldelning till prioriterade undervisningsmål 0,31 Att säkerställa en välordnad och stödjande miljö (Robinson, Hohepa & Lloyd, 2009) 0,27

planering bedömning undervisning Tydliga mål Kriterier för kvalitet Ett formativt förhållningssätt Att möjliggöra lärande Att synliggöra lärande Elever som läranderesurser för varandra Återkoppling för att främja lärande Återkoppling som utvärdering av undervisning Metakognition /Reflektion med syfte att anpassa undervisning

Tydliga mål Svenska åk 5 Skriva en recension. Vad betyder det? Vilka förmågor ska jag utveckla? Vad ska bedömas?

Synligt lärande genom omvänd pedagogisk planering 1. Vad ska eleven kunna/förstå? Kunskapskrav 2. Vad innebär det? Hur ska eleven visa sin kunskap/förståelse? 3. Vad behöver undervisas för att eleverna ska kunna visa denna kunskap/förståelse?

VAD? HUR? Du ska ha kunskap om.. Du visar detta genom att du: Du ska ha insikt i Du ska känna till Du ska kunna reflektera över ger exempel på.. berättar om förklarar argumenterar för och emot jämför All bedömning utgår ifrån kunskapskraven

Kriterier för kvalitet Hur är ett bra muntligt framträdande? Vad skiljer ett bra muntligt framträdande från ett mindre bra muntligt framträdande? Vad innebär det att föra underbyggda resonemang?

När eleverna får ta del av exempel på arbeten får eleverna mentala bilder av hur en god prestation ser ut, så att de lättare vet vad de ska göra. Detta är särskilt viktigt för elever med inlärningssvårigheter. (Gregg, 2007 s.166). Utveckla kriterier tillsammans med eleverna

Att synliggöra lärande Vad har eleverna förstått? Vad har eleverna lärt sig? Vad kan jag göra annorlunda? Vad kan jag förklara på ett annat sätt? Syftet är lika mycket en bedömning av undervisningen som av elevens lärande Återkoppling som utvärdering av undervisning

Kunskapskravens uppbyggnad G VG MVG E C A Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta

Blooms taxonomi- Kunskap utifrån olika nivåbeskrivningar (1956) Bedöma, Värdera Planera, Skapa Jämföra, Analysera Använda, Visa Förklara, Sammanfatta Vad tänker du om? Vilka kriterier skulle du använda? Hur ska vi kunna utveckla Vad skulle hända om? Vilka bevis kan du hitta? Vilka likheter/skillnader finns mellan? Hur är ett exempel på? Vilka andra exempel kan du hitta? Förklara med egna ord Vad menas m Komma ihåg, Känna igen Vem var? Vad är? När? Säg tre saker om Beskriv

Att möjliggöra lärande 57 % ordningsfrågor, t.ex. Har ni era böcker? Ca 30% upprepning av tidigare given information, t.ex. Hur många ben har en insekt? 8% av lärarnas frågor krävde att eleverna skulle analysera, dra slutsatser eller generalisera, t.ex. Varför är en fågel inte en insekt? Mindre än 10% av frågorna genererade något nytt lärande. (Brown & Wragg, 1993)

Återkoppling för att främja lärande 1. Vart ska jag? Tydliga mål och kriterier 2. Var är jag? Återkoppling i förhållande till målet 3. Hur kommer jag dit?

(Brookhart, 2011) Effektiv feedback I rätt tid när eleverna fortfarande kommer ihåg vad och varför Fokuserar på en eller flera styrkor och ger minst ett förslag till förbättring Fokuserar på elevens arbete inte på personliga egenskaper Ges i relation till kriterier jämförs inte med andra elevers prestationer Är positiv, tydlig och specifik. Tilltro till elevens förmåga.

Elever som läranderesurser för varandra Förutsättningar: Ett tryggt klassrumsklimat Att eleverna har förstått mål och bedömningskriterier Vinster: Ökar förståelse för kunskapskrav och kvalitet Återkoppling vid fler tillfällen Träning Tid Återkoppling av en annan karaktär Främjar elevers lärande

Metakognition/Reflektion Tankekartor /Begreppskartor före och kontinuerligt Självskattningar / Självbedömning utifrån kriterier Arbeta med modellsvar / modellarbeten Jämföra eget svar / arbete med andra elevsvar/elevarbeten. Identifiera styrkor och svagheter Koppla strategier till läranderesultat

I ett klassrum som bygger på ett formativt förhållningssätt välkomnas misstag finns inga dumma frågor tillåts olika uppfattningar att komma till tals är läraren mer intresserad av hur eleven tänker än om elevens svar är rätt tror läraren att alla elever kan lära får lärande ta tid

I ett klassrum som bygger på ett formativt förhållningssätt På samma sätt är det viktigt för skolledare att skapa ett tryggt personalrumsklimat välkomnas misstag finns inga dumma frågor tillåts så olika att lärarna uppfattningar kan tala att om komma sin undervisning till tals är läraren där misstag mer intresserad ses som av viktiga hur eleven lärotillfällen tänker än om elevens svar är rätt där lärare kan känna sig trygga att lära, lära om tror och läraren undersöka att alla sin elever egen förståelse kan lära av undervisning får lärande ta tid

planering utvärdering professionellt lärande Tydliga mål Kriterier för kvalitet Ett formativt förhållningssätt Att möjliggöra lärande Att synliggöra lärande Kollegor som läranderesurser för varandra Återkoppling för att främja lärande Återkoppling som utvärdering av påverkan Metakognition /Reflektion med syfte att anpassa påverkan

Hur delas mål? Hur synliggörs kriterier för framgång? Hur möjliggör du dina lärares lärande? Hur möjliggör du det kollegiala lärandet? Hur synliggör du dina lärares lärande? Hur ger du dina lärare återkoppling? Vad är syftet med denna återkoppling?

Klassrumsbesök Uttalat syfte och delade mål Vad ska jag titta efter? Återkoppling avgörande Tilltro utmana - förväntningar

1. Vilka kunskaper och färdigheter behöver våra elever? 2. Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som lärare för att tillgodose våra elevers behov? Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi som ledare för att tillgodose våra lärares och elevers behov? 5. Vad är resultatet av våra nya handlingar? 3. Fördjupa professionell kunskap 4. Engagera elever i nytt lärande (Timperley, 2013)

Vem undervisade du på ett bra sätt och vem mindre bra? Vad undervisade du på ett bra sätt och vad mindre bra? Var finns luckorna, var finns styrkorna, vad har uppnåtts/ännu inte uppnåtts?

Vem undervisade du på ett bra sätt och vem Lärares mindre tilltro bra? till sin egen förmåga utvecklas av att de identifierar vad de gör bra samtidigt Vad undervisade görs de du trygga på ett i förvissningen bra sätt och vad att de kommer mindre bra? att få stöd att utveckla de områden de är mindre bra på Var finns luckorna, var finns styrkorna, vad har uppnåtts/ännu inte uppnåtts? (Timperley, 2013)

Professionellt lärande Inre process utmana befintliga antaganden Förändra undervisningen på djupet tillföra, ta bort Kräver att lärare är engagerade i sitt eget lärande

Professionellt lärande Inre process utmana befintliga antaganden Lärare som enbart kände till vilka undervisningsstrategier som var bäst, utan att ha några teoretiska insikter om varför det var bättre, uppnådde inte lika stora förbättringar av elevresultaten Förändra undervisningen på djupet tillföra, ta bort Kräver att lärare är engagerade i sitt eget lärande (Timperley, 2013 s.73)

Kompetensutveckling som sannolikt kan förbättra elevers lärande Har elevers måluppfyllelse i centrum Pågår under en längre tid (flera år) Präglas av delaktighet Innefattar tillgång till extern expertis Präglas av kollegialt lärande (Hattie, 2012; Timperley, 2013)

Kollegialt lärande Planera lektioner Granska lektioner Metoder för kollegialt lärande som innefattar klassrumsobservationer har visat sig vara särskilt effektiva Observera och tolka elevers lärande Ge varandra återkoppling Dela misstag och framgångar

Skapa förutsättningar Fokus på mål, möten, aktiviteter Kollegialt lärande skyldighet och rättighet Kompetensutveckling - som gynnar elevers lärande Utvärderingar och tester med syfte att utveckla verksamheten Ledare som syns och ser

Varje skola måste arbeta med sina utmaningar