Anabole androgene steroider Hvordan kan et godt stilbud se ut? Erfaringer fra Sverige Oslo 2 februar 2015 Om psykosocial, möten, empati och professionell hållning i srummet. Professionell hållning Kunskap Självkännedom Empati Increased mortality in patients at Resource centre for hormone abusers. Sara Stanford, Ann- Sophie Lindqvist, Tommy Moberg, Bengt O. Eriksson, Eva Edin, Claudia Fahlke, Christer Ehrnborg, Thord Rosén ü Samtliga patienter som registrerats som nybesök fram till 2009-12-31 ü Från SCB:s register inhämtas mortalitet (dödsdatum, ålder, dödsorsak) fram till 2009-12-31 ü Från motsvarande register inhämtas läkemedelskonsumtion 2005-07-01 2009-12-31 ü Specifika diagnoser i slutenvård 1980-2008 1
Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü Uppföljning av 102 patienter från starten 2002 till 2009. ü Uppgifter om kumulativ dos, antal kurer per år, antalet aktiva år med AAS har beräknats efter anamnetiska ingående uppgifter. ü Den typiske patienten är en ung man som idrottat under barn- ungdomstiden, lämnat sin idrott och startat med AAS innan 20-års ålder. ü 54% av patienterna har också ett annat missbruk av narkotika. ü 39% av patienterna använder dessutom GH och/eller insulin. 40 Patienter på Resurscentra i Göteborg Ålder vid nybesök på Resurscentra 38 Sara Stanford et al 2010 35 30 25 20 15 10 5 16 18 14 9 4 2 1 0 Ålder 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 41-45 46-50 51-55 Patienter på Ålder Resurscentra för AAS- debut i Göteborg 45 45 Sara Stanford et al 2010 40 35 29 antal patienter 30 25 20 15 10 12 10 5 4 1 1 0 14-16 17-19 20-22 23-25 26-38 29-31 32-34 Ålder 2
45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Medeldurationen för AAS- missbruk är 6 år (0,05-30) Sara Stanford et al Duration of AAS- abuse (years) 1 1,5 5 5,5 10 10,5 15 15,5 20 20,5 25 25,5 30 Number of patients Patienter på Resurscentra i Göteborg Sara Stanford et al ü En betydande överdödlighet, nästan 10 gånger fler än förväntat! Det förväntade antalet dödsfall utifrån Socialstyrelsen och SCB:s register om dödsfall är 0,72 och det observerade antalet 7. ü Medelåldern vid dödsfallen var 28,9 (23-47) där samtliga patienter utom 1 var under 30 år ü Bland dödsorsakerna finns hjärtkärlsjukdom, suicid och drogrelaterad död. ü Psykiska diagnoser dominerar anledning till vårdtillfällen ü Antidepressiv medicinering står för den största läkemedelskostnaden. Patienter på Resurscentra i Göteborg Remisskällor Sara Stanford et al Primärvården Psykiatrin Kriminalvården Skolhälsovården, som via föreläsningar blivit uppmärksamma på problemet bland elever på såväl gymnasie- som grundskolenivå Egenremisser då patienter eller närstående vill reda ut det allmänna hälsoläget efter flera års AAS- missbruk 3
Patienter på Resurscentra i Göteborg Besöksorsak Sara Stanford et al AAS- utredning Hypogonadism (testosteronbrist) Subjektiva hjärtbesvär Gynekomasti Psykiska besvär Besöksorsker Urologiska symtom Muskeltrö^het Uppgift saknas Symtom från hjärtat Hjälp/terapi/missbruk Hypogonadism Nedsa^ sexuell funktion Depression/sömnbesvär Gynekomasti AAS- utredning Orsaker till nybesök på Resurscentrum Orsaker till nybesök 1 Sara Stanford et al 2010 2 7 7 8 9 13 14 26 37 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Antal besöksorsaker (n=102) ibland flera orsaker per patient Patienter på Resurscentra i Göteborg - Behandling Sara Stanford et al Via UCG och kardiologkontakter har patienter med hjärtproblem omhändertagits. Direktremiss till hud och plastikkirurgi för av svår acne och gynecomasti Vid hypogonada problem inkluderat infertilitet sker ej innan patienten slutat med AAS och den sociala situationen stabiliserats. Behandling av svår depression med vidhängande suicidrisk. Remitteras till Järntorgsmottagningen. (Narkotikapolikliniken) 4
Vilka är AAS - missbrukarna som söker vård remi7erade från RC i Göteborg Eva Edin Specialistläkare Järntorgsmo7agningen/narkotikapolikliniken ü Åldersmässigt mellan 20-35 ü Bara män ü Flertalet har haft en ganska ordnad uppväxt ü Ofta skött skolan, utbildat sig, haft jobb, flickvänner ü Sen debut av illegala droger, ofta anabola från 16/18 års ålder Två grupper Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü En grupp använder enbart AAS, efedrin och andra mediciner exempelvis GH, clomivid, pregnyl, nolvadex, klenbuterol, Thyreoidea hormoner mm. ü Den andra gruppen använder narkotika som en sorts självmedicinering, när de mår psykiskt dåligt efter att ha slutat med AAS. Ofta egen kriminalitet och dragning till kriminella gäng Gemensamma nämnare Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Samtliga är kraftfullt depressiva ü Deras kognitiva funktionerna är rejält påverkade, och problemlösningsförmågan är helt obefintlig ü Kognitiva funktioner handlar om: tidsuppfattning, beslutsfattande, flexibelt beteende, uppmärksamhet, arbetsminne, planering, att kunna bromsa upp en pågående handling och vara flexibel i tanken. ü Negativa tankemönster, bristande hopp, intresseförlust, minskad sexlust och sexuell förmåga ü Paranoida tankar och vanföreställningar 5
Gemensamma nämnare forts Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Rädda för sin patologiska svartsjuka ü Alla verkar ha eller har haft en psykotisk depression ü Psykomotoriska hämningar dvs. psykiska funktioner som avspeglas och uttrycks i kroppshållning, rörelsemönster och motoriskt handlande ü AAS- deprimerade kan vara mycket fysiskt aktiva i vissa sammanhang ü Kan exempelvis träna och vill gärna ha hjälp med potensmedel trots att de generellt anger ett stort ointresse för sex. Bedömningar Eva Edin Specialistläkare narkotikapolikliniken ü Problemlösningsförmågan är helt jämförbar med den hos en långvarig haschrökare ü Utan problemlösningsförmåga blir suicid eller våld mot andra mer begripligt, de kan helt enkelt inte se någon lösning på problem som dyker upp. Steroidmissbrukets tre faser Fas 1 ü Hypomani ü Mani ü Dåligt omdöme ü Rastlöshet ü Provokativt beteende ü Förnekande av egna fel ü Kraftfullt ökad sexlust ü Patologisk omnipotens 6
Steroidmissbrukets tre faser Fas 2 ü Tappar omdömet ü Aggressivt beteende ü Förlust av överjaget ü Förlust av den empatiska förmågan Steroidmissbrukets tre faser Fas 3 ü Depression ü Självmordstankar ü Hög suicidrisk ü Apati ü Energilöshet ü Indolens kännetecknas av såväl passivitet och oföretagsamhet, som av förlust av smärtförnimmelser ü Avsaknad av sexuell lust Hjärnans utsa7het vid AAS missbruk ü Många androgenreceptorer i hjärnan ü Obalans i belöningssystemet ü Obalans i centrum för aggression ü AAS binder till och påverkar signalsubstansen GABA vilket ökar risken för kraftfull aggressivitet (liknar effekten som bl.a. Rohypnol har på GABA) ü Hjärnan känsliggörs för opiater, centralstimulerande narkotika och alkohol ü Ökad risk för blandmissbruk och/eller övergång till annat missbruk ü Förändringar i serotoninnivåerna ü Förändringar i dopaminnivåerna 7
AAS och hjärnan ü Steensland, Pia: Anabolic Androgenic Steroids and the Brain : Studies of Neurochemical and Behavioural Changes Using an Animal Model. - Uppsala, 2001. - 60p. - (Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Pharmacy, ISSN 0282-7484 ; 261) ISBN 91-554- 5192-6 Nedladdning: h\p://www.uu.se/ ü Lindqvist Ann- Sophie nandrolone Decanoate, behaviour and Brain: Animal Experimental Studies Göteborgs Universitet inst. För psykologi. Doktorsavhandling 2004 En ung man som idrottat under barn och ungdomstiden ofta med lagidrott Han har lämnat idrotten när elitsatsningen startat i 13-16 års ålder Har börjat med AAS innan 20 års ålder ofta första eller andra ring i Gymnasieskolan. Har avgångsbetyg från grundskolan och ibland från gymnasieskolan I undantagsfall har han högskolestudier Han har många gånger ett blandmissbruk Han har dåligt självförtroende, och har ganska ofta haft en del problem i skolan Han kan uppvisa personlighetsstörningar eller personlighetsdrag som i perioder upplevs som antisociala, inte sällan med tydligt narcissistiska drag 8
Han kan pendla väldigt mycket mellan total eufori och djupaste depression Han har inte sällan en låg empatisk förmåga Han använder mycket manliga attribut för att dra uppmärksamheten till sig Han visar gärna upp sin kraft på ett påtagligt sätt, men kan också bete sig förföriskt och charmerande Han kräver uppmärksamhet av omgivningen, och saknar ofta förmåga till självobservation Han har svårt att acceptera och hantera sina egna känslor. Han kan aldrig ha fel och det lönar sig inte att debattera eller opponera sig, utan att helt enkelt acceptera beteendet men inom givna gränser! Att avvisa kan leda till dramatiska uppträdanden. Emellanåt kan dessa klienter upplevas vara i ett gränspsykotiskt tillstånd. Detta kan beskrivas som att de existerar i ett slags mellanland mellan mani och psykos, men tillståndet behöver inte utvecklas till ren psykos. Personen kan också präglas av en stark ångest, av ren skräck, av katastrofkänslor och/eller av övergivenhetskänslor. 9
Han kan också uppvisa påträngande misstänksamhet och kan upplevas av omgivningen som lättkränkt och det är inte ovanligt att han också ältar oförrätter. Han kan vara socialt tillbakadragen och saknar, inte så sällan, nära vänner. Han sysslar ofta med ensamaktiviteter, där manisk träning på udda tider och ibland udda platser kan vara ett uttryck för detta. Klienten kan visa en brist på känslomässiga reaktioner, och kan emellanåt uttrycka avvikande och lite besynnerliga idéer. Bakgrundsmässigt i primärfamiljen kan det finnas en övergreppsproblematik och/eller psykisk/fysisk misshandel Inte sällan har klienten en otillfredsställande relation med sin biologiska pappa. Andra faktorer som påtagligt spelar in kan vara en uppväxt där familjemedlemmar använde droger, och/ eller hade ett eget självdestruktivt beteende med mycket våld och aggressivitet. Ungefär hälften av de vi mött har varit utsatta för mobbning under skoltiden och den andra hälften har faktiskt själva varit mobbare. Starka känslor kan utspela sig i rummet, och det är viktigt att behandlaren undviker all form av provokation. Man måste hålla huvudet kallt, lyssna på och bekräfta de känslor klienten uttrycker. Vänta dig att klienten har en tendens att antigen idealisera, eller helt nedvärdera dig som behandlare. Låt honom gärna förstå att har haft en fantastisk tur som får träffa just dig i en. Fåfänga och omnipotens gör att de enbart förtjänar det bästa! 10
Hos behandlaren 2-3 bedömningssamtal där man systematiskt beskriver klientens bakgrund, missbrukshistoria och drogmönster. Punkter i Psykisk bedömning gås igenom vid dessa bedömningssamtal Slut avtal med klienten - Om du ber mig om hjälp skall jag göra allt jag kan för att hjälpa dig. Men, tänk efter innan du bestämmer dig. När vi har ett avtal släpper jag inte taget om dig innan du mår bra. Vi gör det här på riktigt eller inte alls. Hos behandlaren forts Kombinera ett terapeutiskt förhållningssätt och en långvarig srelation med fokuserad psykodynamisk korttidsterapi, som erbjuder en fokuserad under en i förväg begränsad tidsperiod; där man byter fokus eller tema i 10-veckorsintervall. Arbeta inom ramen för ett klart avgränsat symtom eller problemområde som man nöjer sig med att fokusera på. Kom överens med klienten om ämne för fokus Var flexibel i ämnesvalet och ändra vid behov under resans gång Fokus används för att kunna ringa in den komplexa problematiken som AAS missbrukaren har. Exempel på tema Manligt kvinnligt Kroppen inkapslad vrede konsekvenser av aggressivitet svartsjuka våld i parrelationen sexualitet lust och olust. 11
Hos behandlaren forts Kristerapi eftersom klienten ofta befinner sig i en akut krissituation som faktiskt var den som fört honom till en från början. Det inledande fokus eller temat bör därför alltid handla om den omedelbara stressen med syfte att återställa jämvikten och möjliggöra för klienten att handskas med problemet. Tekniken är stödjande och mycket sällan tolkande. Strukturen i en, bör vara flexibel med en snabb start av fokus på det som är mest angeläget.(det akuta krisläget flickvän som lämnat, poliskontakt etc.) Hos behandlaren forts Behandlaren bygger ofta en bra srelation utifrån dessa inledande krissamtal, där man sällan eller aldrig skall tolka överföringen. Denna relation är avgörande för framgången i en. Utan den här relationen kommer men aldrig sin klient nära nog för att det nödvändiga förtroendet skall kunna skapas. Byt fokus när den akuta krisen är löst Ha ett oändligt tidsperspektiv. Avslut diskuteras långt senare Hos behandlaren forts Efter första krishanteringen förändras en och blir mer strukturerad. Tekniken kan varvas från stödjande till konfronterande där fokus skall ligga mycket mera kring grundkonflikten. Här kan man också använda sig betydligt mera av överföringstolkningar. Att arbeta med klientens personlighet kan leda till en djupare insikt överväg att arbeta med relationer Arbetet bör inriktas på att minska patientens egocentriska drag till förmån för ett sunt relaterande till andra på en känslomässig nivå. 12
Hos behandlaren forts I stödjande terapi försöker man i allmänhet lindra och röja undan de tydliga tecken på klientens ångest Insiktsterapi däremot förvärrar ångesten när man närmar sig klientens okända konflikter. Vid valet av terapimetod är det därför viktigt att få en uppfattning om vilken form ångesten ser ut att få hos just den här klienten, och hur han hittills kommit till rätta med den. Ju lägre klientens ångesttolerans verkar vara, desto rimligare är stödjande åtgärder. Bakgrundsfaktorer vid AAS- missbruk Genetisk vulnerabilitet Känslighet i de egna målorganen Uppväxtvillkor inkluderat olika trauman och umgänge - Det man inte har fått kan man inte ge?! Tillgängligheten av preparat Tack för idag!!! Kontakt: tommymoberg@mac.com Hemsida: www.sportfront.se Bokbeställning: Mandom, Mod och Morske män, Anabola Androgena Steroider och I huvet på en steroidanvändare www.mediahuset.se eller www.snpf.org 13