Kommunplan 2014-2016

Kommunplan 2014-2016 Vision 2030 med sikte på 25 000 Nybro kommun har 25 000 invånare och är centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Kommunfullmäktigemål All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad. Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling. Företagarna ska uppleva att Nybro är en attraktiv kommun att verka i. Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i. Nybro kommun skall ha en god ekonomisk styrning. Värdegrund Stentavlan Vår verksamhet bygger på möten mellan människor. Detta är vårt förhållningssätt och våra värderingar i såväl interna som externa relationer. 1

Vi utför tjänster som präglas av hög kvalitet. Kvalitet är en fråga om filosofi och livsstil samt en process mer än ett projekt. Vi löser arbetsuppgifter och besitter inte tjänster. Vi ställer snabbt om oss efter nya villkor och värderingar från brukare och medborgare. Våra relationer är öppna och ärliga. Vårt arbete kännetecknas av omtanke om invånare och anställda. Vi ifrågasätter och säger som det är i ett klimat som genomsyras av tillit. Vi har respekt för offentliga medel. Vi ställer kostnader mot värde och behov. Alla tar ansvar för prioritering och god hushållning. Alla är delaktiga och engagerade. Vi använder allas kunskaper och interna gränser är inget hinder. Att lära sig är att förändra sig. Vi lever med förändringar. Vi strävar efter ständig förbättring och utveckling. Var och en som ser ett problem, har ansvar och befogenhet att söka en lösning. Bakgrund Under hösten 2011 påbörjade arbetet med en övergripande Kommunplan i syfte att skapa en sammanhållen och målmedveten riktning i det utvecklings- och förändringsarbete som Nybro kommun behöver genomföra. Föreliggande plan bygger delvis på tidigare planer men tillförs också nya uppdrag för att stärka visionsarbetet och tydliggöra de politiska prioriteringarna. Kommunstyrelsen har under året kunna följa en utveckling, där delar av verksamheterna fortfarande visat svårigheter att hantera sin budgetram. För att öka delaktigheten och informationsutbytet mellan nämnderna och kommunstyrelsen som kontrollorgan genomförs månadsvisa möten för avrapportering och diskussion mellan kommunledningen och nämndernas presidier. Inför arbete med budget 2013 och kommande årsplaner infördes ett nytt arbetssätt för budgetberedning införts efter beslut i kommunstyrelsen, vilket löpande reviderats efter inkomna synpunkter.(redovisas under egen rubrik). Mycket talar för att budgetarbetet i huvudsak förläggs till hösten 2014 med hänsyn till valet. Nulägesanalys Kommunen befinner sig i ett ekonomiskt läge som fortfarande innehåller många svåra utmaningar. Arbetet med att skapa ett säkerhetsutrymme i ekonomin för att klara de opåverkbara svängningarna omvärldsfaktorer måste fortsätta i angiven riktning och med bibehållna resultatmål. Tidigare organisationsförändringar kompletteras med en förändrad omsorgsorganisation och ny förvaltningsledning som ska finna sina former och nya arbetssätt med början 1 januari 2014. Organisationsförändringen påverkar inte den politiska strukturen men omsorgsnämnden har ett stort utvecklingsarbete framför sig när det gäller arbetsformer och arbetssätt. I det kommande utvecklingsarbetet kommer det ständiga förbättringsarbetet i vardagen nära medarbetarna i verksamheterna att vara det viktigaste. Det är i mötet med brukaren/kunden/servicemottagaren som kvaliteten ska vara rätt och därför också alltid mätas. 2

Under våren 2013 har en serie temamöten genomförts i kommunfullmäktige. Det har resulterat i att varje parti redovisat ett antal prioriteringar eller inriktningar för kärnverksamheterna och visionsarbetet. (Redovisas under egen rubrik) Utvecklingsarbetet i Pukeberg har tagit fart och en gemensam styrgrupp bestående av Nybro kommun, Linneuniversitetet, GLAFO och Regionförbundet har bildats. Gruppen lämnar sin första rapport i januari 2014. Syfte Föreliggande kommunplan ska på ett kontrollerat och långsiktigt sätt ge Nybro kommun ekonomiska och organisatoriska förutsättningar att utveckla kommunens verksamhet och attraktivitet i den riktning och mot de mål som visionsdokumentet anger. Mål 2015 ska alla nämnder och styrelser utvecklat sitt arbetssätt så att det underlättar arbetet med kommunfullmäktiges uppdrag. 2015 ska kommunen ha en ekonomi som ger möjligheter att ytterligare prioritera utvecklingen av kärnverksamheterna. Strategier Föreliggande Kommunplan för 2014-2016 ska förverkligas med bland annat följande strategier: Utveckla och förändra arbets- och mötesformer i politiken. Uppdaterade och giltiga styrdokument och löpande utrensning av ej giltiga/aktuella dokument Förskjuta tyngdpunkten i det politiska arbetet så att det huvudsakligen handlar om inriktningsbeslut i de så kallade VAD-frågorna med tillhörande uppföljning. Inspirera till förändrade arbetssätt och arbetsformer i hela organisationen genom att lyfta fram goda exempel. Mäta servicenivå/kvalitet så nära brukarna som möjligt Effektivisera förvaltningsorganisationen genom centralisering och nyttjande av centrala ledningssystem. Förtydliga delegation och styrprinciper. Samverka med andra kommuner. Konkurrensutsätta verksamhet i egen regi (ej kärnverksamhet) Kommunicera vision och mål i alla utvecklings- och beslutsprocesser. Vidareutveckla budgetprocessen 3

Uppdrag i Kommunplan 2014-2016 2014:1 - Förslag till en prioriterad handlingsplan för att genomföra tre områden/frågor i den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad, FÖP, för att uppnå Vision 2030. 2014:2 - Förslag till generella utbildningsinsatser för att stödja organisationens fortsatta utveckling av de förmågor som leder till ett gott värdskap, god service och en förbättrad bild av Nybro som en attraktiv kommun att bo, leva och verka i. 2014:3 - Förslag till en långsiktig (5-10 år) handlingsplan för Svartbäcksmåla (Svartbäcksmåla-Krukebo) där föreningslivets stora engagemang ges ytterligare förutsättningar. Områdets utveckling ska stärkande samverka med utvecklingen i Pukeberg 2014:4 - Förslag till en plan för samtliga förvaltningar i syfte att hitta former för den framtida administrationens utveckling. Särskild fokus ska läggas på kombinationen av ny teknik och dess möjligheter till högre rationalitet i kombination med utvecklingen av intressanta, utvecklande och attraktiva arbetsplatser. Under 2015-2016 ska det resultera i minskade kostnader för organisationen med 7,5 miljoner kronor. 2014:5 Genomföra en grundläggande utredning i syfte att analysera behovet av en omfördelning inom den totala budgetramen. Den ska ta sina utgångspunkter i den kommunala utjämningen och därmed standardkostnaden för olika verksamheter. Utredningen ersätter uppdrag 2012:15 som avser att ta fram förslag till resursfördelningssystem. Uppdraget ska presenteras på kommunstyrelsens sammanträde i augusti 2014. Uppdragstagare Ovanstående uppdrag lämnas till kommunchefen/koncernchefen som är ytterst ansvarig och tar, inom ramen för uppdragen, de beslut som blir nödvändiga för att lösa uppdragen (HURfrågor). Den processen innefattar, beroende på det enskilda uppdragets innehåll, bland annat samverkan, förhandling, konsekvensbeskrivning, riskanalys, chefsdialog och så vidare. Kommunchefen/koncernchefen ska löpande, dock senast vid kommunstyrelsen i mars 2014, redovisa förslag till tidplan och ett eller flera alternativ till hur uppdragen ska verkställas och hur de ska följas upp. Kommunstyrelsens beslut utgör därefter kommunchefens grund för verkställande av uppdragen. Ännu ej avslutade eller avrapporterade uppdrag från tidigare Kommunplaner 2012:15 - Ta fram förslag till resursfördelningssystem (kommunfullmäktigenivå). Ersätts av uppdrag 2014:5. 4

5

Partiernas prioriteringar efter temadiskussioner i kommunfullmäktige januari-mars 2013 Socialdemokraterna Förutom att satsa på kommunal kärnverksamhet och att ständigt förbättra kommunens ekonomi, skapa förutsättningar för att öka antalet invånare och förbättra det näringspolitiska klimatet och låta de regionala frågorna och samverkan mellan våra kommuner stå högt upp på den dagliga agendan vill vi fokusera och prioritera satsningar i: Lärande- och kulturnämnden: Mer personal Mindre barngrupper Fortsatta IT satsningar Omsorgsnämnden: Öka satsningar på Hemrehab Högre Bemanning Fria Arbetskläder varje år Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden: Planerat underhåll Investeringsbidrag Följa och möta upp kommande behov Individ- och familjenämnden: Satsa socioekonomiskt Sätta in insatser i rätt tid för att nå bästa resultat Närmare samarbete med LoK Satsa på biogruppen och skapa ett socialt bokslut Kristdemokraterna Övergripande: Vi tror att det är viktigt att vi tillsammans fortsätter att hålla ett fokus på ständigt förbättringsarbete inom vår kärnverksamhet. Det är Kristdemokraternas uppfattning att en god barnomsorg, skola, vård och omsorg är våra främsta konkurrensmedel. Förskolan: Vi Kristdemokrater har under lång tid påtalat nödvändigheten av att åtgärda de stora barngrupperna i förskolan. Vi är otroligt måna om att de 1,5 miljoner som nu finns avsatta i det första budgetförslaget till minskade barngrupper i förskolan får ligga kvar och användas i detta syfte. Vidare vill vi se att en handlingsplan tas fram för att minska antalet barn i förskolans barngrupper och att denna handlingsplan följs upp årligen i budget och årsredovisning. 6

Skolan: Kristdemokraterna gläder sig över de goda skolresultat som Nybro kommun uppvisar. De orosmoln som ändå finns där är lärarnas administrativa börda. Som kommun behöver vi ständigt vaka över att våra lärare får vara lärare och ägna sig mer åt det pedagogiska arbetet och mindre åt administrativa sysslor. Vi önskar också se ett tydligare samarbete mellan skola och näringsliv i enlighet med nya skollagen. Näringsliv: Näringslivsfrågorna behöver ständigt hållas levande. Nybro kommun står inför utmaningar i dessa frågor efter svåra år för glasbruken. Vi kan dock glädjas över några nyetableringar den senaste tiden. En av våra stora utmaningar är handeln. Det vi Kristdemokrater saknar är en strategiplan för handelns utveckling i Nybro. Vi önskar se ett framtagande av en sådan strategiplan för handelns utveckling i Nybro. Medborgardialog: Ett av kommunfullmäktiges mål handlar om att medborgare ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling. Det finns ett stort behov av att utveckla medborgardialogen i vår kommun. Politikercafé och Politik på puben är två förslag till att skapa en kreativ medborgardialog som vi anser är nödvändig. Trygghetsboende: Kristdemokraterna tycker det är sorgligt att arbetet med ett Trygghetsboende verkar ha runnit ut i sanden. Vi vill se ett påskyndande av ett Trygghetsboende i Nybro. Centerpartiet I första hand vill vi prioritera kärnverksamheten och att nämnderna får rimliga ramar utifrån sin verksamhet. En prioritering på kärnverksamheten gör att en omfördelning av ramarna för övriga nämnder måste göras. Centerpartiet anser att politikens utgångspunkt ska vara att genomföra en långsiktig omfördelning (8 år) utifrån de parametrar som finns i det statliga utjämningssystemet. Det kan inte ens i teorin vara möjligt att omsorgsnämndens ramar ska ligga på 24 mkr lägre och Lärande och kultur på 22 mkr över utjämningssystemets parametrar. Centerpartiet anser att man under 2014 gör en extern genomlysning av verksamheten inom Lärande och kultur för att synliggöra vilka effekter en justering av ramarna skulle få på verksamheten. Utifrån ramarna vill vi prioritera följande: Lärande- och kulturnämnden: Fördela resurser till särskilt stöd samt psykisk elevhälsa, kuratorer och psykologer Barnomsorg på obekväma tider Underlätta integration av barn och vuxna Beredskap för att kunna starta upp de förskoleavdelningar som krävs Förskolor och skolor i hela kommunen Individ- och familjenämnden: Omfördela resurser för att ha möjlighet att vara konsekventa i det förebyggandearbete som förvaltningen bedriver 7

Åtgärder som ur ett socioekonomiskt perspektiv tar till vara alla människors engagemang och förmågor, enligt uppdrag 5 i tidigare kommunplan Prioritera Barn o familj Omsorgsnämnden: Utreda och införa - LOV. För att ge individen valfrihet men även för att få grepp om vad verksamheten kostar i detalj Säkra tryggheten och omsorgen om våra äldre. Vi accepterar inte en hotad patientsäkerhet eller att man inte kan garantera en skälig levnadsnivå. Fullfölj arbetet med hemrehabilitering och att det hälsofrämjande förhållningssättet ska genomsyra hela verksamheten. Utöver detta har vi följande prioriteringar: Hela kommunen ska leva och ha en fungerande infrastruktur med bredband och mobil täckning, skolor, näringsliv och produktion av energi, mat och upplevelser. Vi ställer oss ytterst tveksamma till nedläggning av räddningstjänsten i Orrefors. Avsätt medel för att bedriva ett aktivt näringslivsarbete Elbilar ska köpas in vid förnyelse av fordonsparken Moderaterna Uppdrag Slutför arbetet med framtagande av övergripande resursfördelningssystem (kommunfullmäktigenivå). Presto pronto! Utifrån Björn Sundströms rapport samt en förväntad generell behovsökning kommande år, finns ett behov av att effektivisera den kommunala verksamheten. Utarbeta en strategisk handlingsplan avseende tänkbara åtgärder för de kommande 5 respektive 10 åren. Fortsätt arbetet med utökad samverkan i sydostregionen. Inventera nya verksamhetsområden, som vi kan samverka kring och utred dessa med tänkbara motparter inför politiska beslut. Utifrån gällande bostadsförsörjningsprogram, utarbeta en handlingsplan (kommande 5 år) för att exploatera nya bostadsområden, olika bostadsformer etc. I detta arbete ska fokus även läggas på att attrahera nya aktörer/investerare inom lokaler/bostäder. Verksamheter Inrätta fler småbarnsavdelningar med mindre gruppstorlekar (LoK förskola). Finansieras genom strukturella förändringar och/eller omprioriteringar. Alternativa driftformer, t ex intraprenad. Startas med enskilda enheter. Ett sätt att få personalen att växa genom utökat inflytande och delaktighet. Goda idéer kan sedan tas tillvara i hela organisationen (ffa omsorgsnämnden och individ- och familjenämnden). 8

Fler boendeformer måste tillföras kommunen. Gärna genom externa aktörer (omsorgsnämnden). Avyttra skog och använd intäkten (hanteras som omställningsprojekt så pengar kan flyttas med ) till att arbeta med strategiska åtgärder för att uppnå Vision 2030. Fokus på: 1. Befolkningsutveckling. 2. Bostäder. 3. Näringsliv. 4. Transporter. 5. Marknadsföring 6. Attraktivitet. Vänsterpartiet Minskade barngrupper i förskolan Ett förebyggande arbete som minskar framtida kostnader och framförallt ger barnen och personalen en trygghet. Alla barn har rätt att bli sedda. Målet ska vara 15 barn på 3 personal. Ökad grundbemanning i omsorgen För att öka säkerheten för omsorgstagare och personal och minska arbetsskador. Kommunen bör erbjuda heltid till alla som vill ha så att det blir likvärdigt med andra arbeten i den kommunala sektorn. Förskolorna Snarast lägga upp en plan för nybyggnation/renovering under en 3-årsperiod. Barnen är det viktigaste vi har. Bra miljö är nödvändigt för både barn och personal. Lönesatsning inom omsorgen Kommunen bör höja lönerna i de kvinnodominerande låglöneyrkena för att klara nyrekrytering vid kommande pensionsavgångar och förebygga en flykt av personal till andra kommuner. Vi behöver personer som flyttar hit och då måste vi kunna erbjuda en lön som personalen kan leva på. Arbetskläder inom all kommunal verksamhet Jämställdhetsaspekt kvinnor har också rätt till arbetskläder. Ingen skillnad ska göras mellan de olika verksamheterna. Hygienaspekt smitta förs ofta vidare via personal från person till person. Fler specialpedagoger Alla barn har rätt att få den hjälp de har behov av i skolan för att klara målen. Om de inte får det i tid ökar kostnaden i framtiden. 9

Fler elevassistenter Alla barn har rätt till en trygg skolgång. Problem som uppstår blir bara större om de inte åtgärdas. Lågstadieskolor Översyn snarast så att vi kan erbjuda alla barn plats och slippa IKE. Utveckla Kulturhuset Kristallen (Folkets Hus) Invånarna bör få stort inflytande. Inhämta synpunkter från folket, som oftast vet vad som behövs. Deltagande demokrati ger en positiv bild av kommunen och det behövs nu. Arbetslösa ungdomar bör erbjudas jobb och vara med och förverkliga förslagen som kommuner fram. Fler fältare Satsning på fler vuxna som rör sig bland ungdomar för att förebygga att problem uppstår i form av olyckor, skadegörelse, våld och missbruk. Behåll Mejeriet Fritidsgården bör utvecklas till en oas för barn och ungdomar, där stor vikt läggs på ökat inflytande för dem och även ökad satsning på barn med funktionshinder och tjejer. Aktiviteter för ungdomarna I samarbete med Nybro Handel, föreningar och ungdomarna själva ta fram en plan med speciella återkommande satsningar för den åldersgruppen. Kommunen måste visa konkret att den vill satsa på ungdomarnas välbefinnande. (Exempelvis kvällsöppet i affärerna endast för ungdomar en viss kväll i månaden, drogfria lärande evenemang, gratis filmvisning o.s.v.). SPI Kärnverksamheten Vård/Skola/Omsorg med Äldreomsorg inkluderat. Omsorg om personer med demenssjukdom bör belysas. Samtliga boendeformer för äldre med olika omsorgsbehov skall leva upp till Socialstyrelsens normer och föreskrifter. Orsak till ökade sjuktal hos personalen och vikariekostnader bör analyseras. Skola/Utbildning Analysera lärarsituationen i Nybro kommuns skolor, F -9 + gymnasial utbildning. Hemrehabilitering Bör utvecklas. Att bevara det friska hos en människa och rehabilitera henne i den egna miljön. Boende Skyndsamt påverka nybyggnation av trygghetsboende samt öka tillkomsten av ordinära boenden inte minst med anledning av Vision 2030. Internetuppkoppling Öka utbyggnaden av fiberkabel. Tillgång till en snabb nätuppkoppling oberoende av var i kommunen man bor. 10

Ekonomiska ramar SPI anser att ramavslagen bör räknas om. För oss ter det sig orimligt att en nämnd överskrider budget år efter år utan att ramarna objektivt analyseras. LOV SPI stödjer möjligheten även för våra äldre invånare att ha rätt till val av omsorgsutövare. Allt annat är diskriminering av den äldre människan och hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle. Samverkan SPI vill se en ökad samverkan främst mellan kommun och landsting men även med närliggande kommuner. 11

Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Nybro kommun. Faktorer som exempelvis påverkar kommunen och dess verksamheter samt ekonomi är samhällsekonomins utveckling, statliga beslut, demografiska förändringar, förändringar i näringsliv och sysselsättning, inflations- och löneutveckling samt ränteläge. Regeringens proposition för 2014 hur påverkar den kommunens ekonomi i stort? Den 18 september presenterade regeringen 2014 års budgetproposition. En kort sammanfattning av hur propositionens innehåll påverkar vår kommun på olika sätt för åren 2014-2017 är exempelvis: Besparingarna i gymnasieskolan dras tillbaka för åren 2014-2015. Kommunerna kompenseras för införandet av jobbstimulans för de som har ekonomiskt bistånd. Kompensationen sker i det generella statsbidraget. Flyktingersättningen blir en prestationsbaserad ersättning. Nytt utjämningssystem. Inom skolområdet blir det flera förändringar, bl.a. fler karriärstjänster, fler matematiklektioner, fortbildning inom läsning och skrivning m.m. Kompensation för en sänkning av skatten för pensionärer. En liten ökning av de svenska skatteintäkterna till följd av arbetspendlingen över Öresund. Den svenska ekonomin Den svaga internationella konjunkturen har satt sina spår även i den svenska ekonomin de senaste åren. BNP ökade med enbart 0,7 procent 2012 och tros bli låg även 2013. De är framför allt exporten som påverkats, men även investeringarna och hushållens konsumtion har hållits tillbaka på grund av den svaga konjunkturen. För 2014 är dock bedömningen att det blir bättre med en starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll. Bedömningen regeringen gör är att BNP kommer att öka med 2,7 procent 2014. Prognoserna för arbetslösheten ligger på runt 8 procent 2013 och 2014. Regeringen menar dock att sysselsättningen utvecklats förhållandevis väl trots den svaga konjunkturen. Att den höga arbetslösheten består beror på att arbetskraften ökat mycket och för att minska arbetslösheten krävs starkare sysselsättningsökning. Den kommunala konsumtionen tros öka med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med 2017. Regeringen gör också bedömningen att resultatet i den kommunala sektorn kommer att vara positivt varje år. Sveriges kommuner och landsting har dock gjort en annan bedömning av den kommunala konsumtionen och tror att den kommer bli högre. Regeringens beräkningar utgår ifrån att kommuner och landsting anpassar sina kostnader för att klara balanskravet och beaktar inte det demografiska trycket och standardhöjningar. Framtiden Regeringens prognos över framtiden är ljus, men höjer ändå ett varningens finger. Det råder fortfarande en stor osäkerhet kring den framtida internationella konjunkturutvecklingen. Även hushållens agerande kan innebära en svagare utveckling på efterfrågan och speciellt om räntan höjs då den höga skuldsättningen minskar möjligheten att konsumera. 12

Nyckeltal, procentuell förändring om ej annat anges Nyckeltal 2013 2014 2015 2016 BNP (kalenderkorr) 0,8 2,7 3,6 3,8 Arbetade timmar (kalenderkorr) 0,2 0,5 1,6 1,9 Arbetslöshet (% av arbetskraften) 8,1 7,7 7,1 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 2,4 2,9 3,2 3,6 Timlön, konjunkturlönestatistik 2,7 2,9 3,1 3,6 KPI 0,1 1,3 2,4 2,8 Skatteunderlagstillväxten 2014-2016 Regeringen förutser högre skatteunderlagstillväxt 2013 än Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och beror på att man tror på större timlöneökning. Åren därefter är SKL:s prognos högre och beror på att de utgår ifrån att arbetsmarknaden är i balans 2012, men regeringen tror det dröjer till 2017. Ekonomistyrningsverket (ESV) förutser större ökning av skatteunderlaget än SKL 2014 och beror på att ESV gjorde sin prognos innan regeringens förslag om ytterligare höjning av grundavdragen för personer över 65 år var känt. ESV bedömer också att arbetsmarknaden är i balans först 2017. För 2015-2016 gör EVS bedömningen att sysselsättningen och löneökningarna är lägre än SKL. De tror också på en långsammare ökning av pensionsinkomsterna. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2013 2014 2015 2016 2013-2016 SKL, okt 2013 3,5 2,9 4,6 5,6 16,6 prop. sep 2013 3,9 2,7 4,4 5,2 16,2 ESV, sep 2013 3,5 3,3 4,1 4,9 15,8 SKL, aug 2013 3,3 3,2 4,5 5,3 16,3 Vårprop. apr 2013 4,0 2,8 4,3 5,1 16,2 Folkmängd Antalet invånare per den 31 december (källa: SCB statistik) har under 5-årsperioden minskat med i genomsnitt 14 personer per år. 2009 och 2010 ökade invånarantalet efter att det under många år stadigt hade minskat men 2011 kunde vi åter igen se en minskning med 15 invånare. Mellan åren 2012 och 2011 minskade Nybro med 150 personer. Den största procentuella minskningen (-12 %) under perioden är i gruppen 6-18 år och den största ökningen (+9,9 %) är i gruppen 0-5 år. 13

Invånare Invånare 2008 2009 2010 2011 2012 0-5 år 1 073 1 080 1 132 1 175 1 179 6-18 år 2 931 2 808 2 726 2 669 2 587 19-44 år 5 709 5 753 5 739 5 688 5 656 45-64 år 5 394 5 328 5 359 5 359 5 290 65 -w år 4 450 4 607 4 695 4 745 4 774 Totalt 19 557 19 576 19 651 19 636 19 486 Ekonomiska förutsättningar förutsättningarna omfattar de ekonomiska planeringsförutsättningarna som finns för ekonomin i Nybro kommun. I kommunallagen anges att det ska finnas en god ekonomisk hushållning vilket i lagen definieras som balans mellan resultaträkningens intäkter och kostnader. Nybro kommun kommer med de budgeterade resultaten för åren 2014-2016 att klara det lagstadgade balanskravet, men inte målet om 2 procent av skatter och utjämning (drygt 19 mnkr). Återställande av ett negativt resultat ska ske senast tre år efter det uppkommit. I och med kravet på återställande ska fullmäktige anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. Planen ska innehålla genomförbara åtgärder för att täcka hela beloppet som ska regleras och det ska framgå när åtgärderna genomförs. Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering ska ske till fullmäktige om planen inte hålls. Intäkter och kostnader En viktig förutsättning vid upprättandet av kommunens budget och plan är vilka antaganden som gjorts om löne- och prisutvecklingen. Löneökningen som är centralt budgeterad är knappt 20 mnkr per år för perioden 2014-2016. Några generella uppräkningar av nämndernas ramar har inte gjorts men vissa nämndspecifika justeringar har däremot gjorts, se nämndspecifikation. Nämnderna ska bedöma intäkts- och kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina detaljbudgetar. Internräntan är för hela perioden budgeterad med 2,5 %, vilket är enligt SKL:s rekommendationer. Bedömningen av lönekostnadsutvecklingen utgår i grunden från Sveriges Kommuner och Landstings bedömning av timlönekostnadsutvecklingen eftersom denna ligger till grund för kommunens tillgängliga resurser i form av skatte- och statsbidragsintäkter. Sedan har en bedömning gjorts av löneutvecklingen inom den kommunala sektorn. De ekonomiska driftsramarna för perioden 2014-2016 har beräknats utifrån aktuell ram 2013 och med hänsyn till beslut om plan 2014-2015. Specifika justeringar har gjorts av nämndernas och styrelsens ramar för personal, övriga kostnader och intäkter. Avskrivningskostnad och kapitaltjänstkostnader är beräknade på förslag till investeringsplan 2014-2016 samt budget för investeringar år 2013. I nämndernas ramar har hänsyn tagits till kommunens resursfördelningsmodell som baserar sig på demografins utveckling. Justeringen av ramarna på grund av befolkningsförändring 14

berör nästan alla nämnder. För år 2014 medför den demografiska förändringen att nämndernas ramar totalt, endast förändras marginellt jämfört med budget och verksamhetsplan 2013-2015. Pensioner Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt utgår från SPP:s prognos från 2013-08-15. Kommunens pensionsförpliktelser (inklusive löneskatt) uppgick till 484 mnkr för år 2012. Avsättning sker, efter beslut av kommunfullmäktige, i enlighet med de finansiella målen. På sikt kommer pensionerna både likviditetsmässigt och kostnadsmässigt att trängas med det ekonomiska utrymmet för verksamheten. Skatter och statsbidrag Skatteintäkterna i budgeten är beräknad på skattesats 21,83 kr. Sveriges Kommuner och Landsting presenterar löpande prognoser över skatte- och statsbidragsutvecklingen. Bedömningen av kommunens skatte- och statsbidragsintäkter 2014-2016 bygger på prognosen enligt cirkulär 13:53 från 10 oktober 2013. en för perioden är beräknad på invånarantalet per den 31 december 2012. En höjning/sänkning av skatten med 1 kr medför 34 mnkr. Investeringar I kommunplanen för 2014-2016 uppgår den totala investeringsnivån till 158 mnkr. För år 2014 uppgår investeringsbudgeten till 55 mnkr, för år 2015 till 56 mnkr och för år 2016 uppgår investeringsplanen till 51 mnkr. Dessa investeringar är fördelade inom de olika nämndernas ansvarsområden och 4 mnkr per år avser exploateringsverksamheten. Den nämnd som tar störst andel i anspråk är teknik och samhällsbyggnad, med 80 procent av den totala investeringsbudgeten. Finansiering Kommunens långfristiga lån uppgick vid utgången av år 2012 till 405 mnkr. Den föreslagna investeringsplanen för perioden 2013-2015 innebär att någon nyupplåning inte behöver genomföras, men förutsätter försäljning av anläggningstillgångar. Den budgeterade låneräntan under perioden 2014-2016 ligger på 2,5 procent. 15

Resultatplan Tkr Bokslut 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter 229 007 304 239 288 324 288 324 288 324 Verksamhetens kostnader -1 099 401-1 229 233-1 234 551-1 254 242-1 279 135 Av- och nedskrivningar -47 429-42 915-42 703-42 800-42 800 Reavinst/förlust 0 8 000 12 000 9 000 1 000 Jämförelsestörande intäkt (AFA) 9 000 Summa verksamhetens nettokostnader -917 823-959 909-967 929-999 719-1 032 612 Skatter 699 516 699 108 721 584 754 902 797 176 Kommunal utjämning 240 916 257 234 256 241 254 332 251 092 Summa skatter och kommunal utjämning 940 432 956 342 977 825 1 009 234 1 048 268 Finansiella intäkter 4 920 5 030 2 030 2 030 2 030 Finansiella kostnader -13 117-5 769-11 034-10 876-10 724 Årets resultat 14 412-4 306 892 669 6 962 Driftbudget per nämnd Tkr 2013 2014 2015 2016 Kommunstyrelse -71 008-72 508-67 126-63 229 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd -73 385-73 066-72 953-72 864 Myndighetsnämnd -459-459 -459-459 Omsorgsnämnd -214 949-213 904-214 773-215 176 Individ- och familjenämnd -175 169-177 939-177 939-177 939 Lärande- och kulturnämnd -347 679-359 133-360 217-362 458 Överförmyndarnämnd -1 579-1 865-1 865-1 865 Revision -952-952 -952-952 Summa nettokostnad -888 180-899 826-896 284-894 942 Förändring i nämnd mot föregående år: Kommunstyrelsen 2014 2015 2016 KFN, turism/arkiv -6 Resursförd., demografi /prognos -179-146 -113 Uppdrag 10/11 kommunplan -3 786-3784 EU-samordnare 0,5 tj 250 EU-val (juni) 350-350 Aktiviteter näringsliv 400 Nybro.se 500-500 Allmänna val (september) 600-600 Uppdrag 5 kommunplan 1 500 Medborgarkontor 450 Ekonomtjänst från oms och iff 500 Personlig tjänst från ks till oms -98 Vuxenutb. o SFI till LOK -2 767 16

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 2014 2015 2016 KFN, fritid -50 SBN -79 2 Resursförd., demografi / prognos -140-115 -89 Investeringsbidrag föreningar 50 Medborgarkontor -100 Omsorgsnämnd 2014 2015 2016 Resursförd., demografi / prognos 838 869 403 Medborgarkontor -150 Ekonomtjänst till ks -320 Personlig tjänst från ks till oms 98 Måltidsservice -1 511 Individ- och familjenämnd 2014 2015 2016 Medborgarkontor -50 Ekonomtjänst till ks -180 Lärande- och kulturnämnd 2014 2015 2016 KFN -90 Resursförd., demografi/prognos -1 084 1 084 2 241 Statsbidrag, undervisning matematik 500 Minskade barngrupper i förskolan 1 500 Skolskjutsar 6 500 Medborgarkontor -150 Vuxenutb o SFI 2 767 Måltidsservice 1 511 Överförmyndarnämnd 2014 2015 2016 Utökad ram 286 17

Balansplan Tkr TILLGÅNGAR Bokslut 2012 2013 2014 2015 2016 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 713 864 889 716 678 381 637 616 640 051 Maskiner och inventarier 58 635 63 436 63 119 61 148 61 132 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och reversfordringar 22 147 30 215 30 215 30 215 30 215 Summa anläggningstillgångar 794 646 983 367 771 715 728 979 731 398 Summa omsättningstillgångar 237 068 127 465 231 625 278 746 276 654 SUMMA TILLGÅNGAR 1 031 714 1 110 832 1 003 340 1 007 725 1 008 052 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 402 788 385 908 394 832 395 724 396 393 Justerat för resultatregleringsfond -6 600 0 0 0 0 Årets resultat 14 412 8 924 892 669 6 962 Summa eget kapital 410 600 394 832 395 724 396 393 403 355 Summa avsättningar 29 431 23 545 26 526 24 555 24 539 Skulder Långfristiga skulder 405 226 465 461 397 284 389 500 381 872 Kortfristiga skulder 186 457 226 994 183 807 197 277 198 286 Summa skulder 591 683 692 455 581 090 586 777 580 158 Summa Avsättningar och skulder 621 114 716 000 607 616 611 332 604 697 SUMMA EGET KAPITAL, 1 031 714 1 110 832 1 003 340 1 007 725 1 008 052 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser (prognos enl. SPP) 389 550 382 633 405 341 398 861 391 836 Löneskatt på pensionsförpliktelser 94 505 92 827 98 336 96 764 95 059 Ansvars- och borgensförbindelser 794 391 329 161 329 161 329 161 329 161 Operationell leasing, framtida förfallobelopp 40 154 18

Finansieringsplan Tkr Bokslut 2012 2013 2014 2015 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster 14 412 8 924 892 669 6 962 Justering för av- och nedskrivningar 47 429 42 915 42 703 42 800 42 800 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet -2 267 0 0 0 0 Medel från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 59 574 51 839 43 595 43 469 49 763 Förändringar i kassaflödet Ökning (-), Minskning (+) av förråd/expl.fastigheter -15 820 0 0 0 0 Ökning (-), Minskning (+) av kortfr. fordringar -967-6 000 32 771 632-643 Ökning (+), Minskning (-) av kortfristiga skulder -20 002 0-2 650 13 470 1 009 Medel från förändringar i rörelsekapitalet -36 789-6 000 30 121 14 102 366 MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 22 785 45 839 73 716 57 571 50 129 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -47 364-51 200-50 935-52 035-47 235 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 161 204 2 000 50 000 50 000 2 000 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 308 0 0 0 0 MEDEL FRÅN INVESTERINGS- VERKSAMHETEN 114 148-49 200-935 -2 035-45 235 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av låneskuld -103 653-9 076-7 942-7 784-7 628 Nyupplåning 0 0 0 0 0 Förändring av lånefordringar -2 240 0 0 0 0 Nyutlåning 0 0 0 0 0 MEDEL FRÅN FINANSIERINGS- VERKSAMHETEN -105 893-9 076-7 942-7 784-7 628 ÅRETS KASSAFLÖDE 31 040-12 437 64 838 47 753-2 734 Likvida medel vid årets början 8 170 8 605-3 832 61 006 108 759 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 39 210-3 832 61 006 108 759 106 024 19

Investeringsbudget Tkr 2014 2015 2016 Kommunstyrelse 3 900 2 900 2 900 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnd 39 835 42 935 38 135 Myndighetsnämnd 0 0 0 Omsorgsnämnd 1 262 1 262 1 262 Individ- och familjenämnd 1 038 1 038 1 038 Lärande- och kulturnämnd 4 900 3 900 3 900 Överförmyndarnämnd 0 0 0 Revision 0 0 0 Summa investeringar 50 935 52 035 47 235 Exploateringsverksamheten 4 000 4 000 4 000 Summa investeringar inkl. exploateringsverksamheten 54 935 56 035 51 235 Exempel på investeringsobjekt inom ramen för teknik- och samhällsbyggnadsnämnd: 2014 2015 2016 Busshållplats, trafiksäkerhet vid Paradisskolan Plattform Örsjö Butik i Orrefors Utvecklingsprojekt Natur/Rekreation Plattform Hanemåla Emmabodavägens öppnande Kristalltorget Lejonet 5/Annexet Madesjövägen/Titanvägen Ny infart och p-plats Madesjövallen Blads väg/kyrkslätt Alsterbro skola Bangatan/Grönvägen/Engshyttegatan Utbyggnad enligt gång- och cykelplan Energieffektiviseringar Exploateringsbudget Tkr 2014 2015 2016 Intäkter 5 000 3 100 3 000 Kostnader -3 000-1 700-1 900 Årets resultat 2 000 1 400 1 100 20

Begrepp Kommunplan: Vision Kommunfullmäktigemål Värdegrund Rambudget för år 1 och plan för år 2-3 Investeringsbudget Planeringsprinciper för utvecklad budgetprocess Prioriteringar Uppdrag till kommunchefen Verksamhetsplan: nämndens plan och nyckeltal kopplade till kommunfullmäktigemålen för att genomföra sitt uppdrag Handlingsplaner: verksamheternas planer och nyckeltal för att genomföra uppdragen Policy/program: Reglemente: Delegation: Uppföljning: Utvärdering: Stratsys: VAD-frågor: HUR-frågor: antaget av kommunfullmäktige i syfte att styra mot uppsatta mål och underlätta verkställighet av beslut kommunfullmäktiges uppdrag till nämnd eller styrelse förteckning över de beslut som nämnd/styrelse överlämnat till angiven delegat så här blev det blev det som vi ville dvs når vi målen? stödsystem för styrning, ledning, planering och rapportering frågor där politiken i huvudsak beslutar om riktning och ambition frågor där tjänstemannaorganisationen tar beslut för att genomföra politiska beslut på verksamhetsnivå 21