KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011. Yttringe förskola



Relevanta dokument
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2013/2014. Björklövets förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011. Kalvhagens förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

Kvalitetsrapport för

Verksamhetsplanering HT-VT

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal arbetsplan Lekåret

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

KVALITETSREDOVISNING

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning för Torstuna Förskola i Enköpings kommun

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan för Ängen,

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Mjölnargränds förskola

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Profil. Naturvetenskap och teknik

Arbetsplan läsåret

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Futura International Pre-school. Danderyd

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Kvalitetsdokument 2013/2014

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Innehå llsfö rteckning

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

MÅNEN Verksamhetsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Redovisning för kalendeåret 2017 av det systematiska kvalitetsarbetet.

Larsbergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetens förutsättningar

Kvalitetsredovisning

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Vår verksamhet under läsåret

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

FOKUS: ÄVENTYRSPEDAGOGIK. Verksamhetsplan Lövskatans förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Arbetsplan Stockby Förskola

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

SOLENS VERKSAMHETSPLANERING Ht-17 Vt -18

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Transkript:

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 Yttringe förskola

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt... 3 4. Bakgrundsfaktorer... 4 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden... 4 Prioriterade mål för läsåret 2010/2011... 5 Nämndens mål... 5 Områdets mål... 5 Enhetens mål... 5 Måluppfyllelse, resultat... 5 Nämnden mål... 5 Områdets mål... 6 Enhetens mål... 7 Pedagogisk verksamhet... 8 6. Styrning och ledning... 8 7. Kvalitet och utveckling... 8 8. Hälsa och livsstil... 9 Personal... 9 9. Framåtblick... 9 2

1. Sammanfattning Yttringe förskola är en treavdelningsförskola som byggdes år 1976. Förskolan ligger på norra Lidingö i ett område som heter Östra Rudboda Förskolan har under året arbetat med förskolans värdegrund, språket, matematiken och ett gemensamt projekt om hus. Förskolan hade i början av hösten 35 barn och under våren hade vi 45 barn inskrivna. En ny tillförordnad förskolechef började i augusti. Hon arbetade tills i slutet av mars då Catrine Norrby tog över rollen. 2. Inledning Yttringe förskola är en kommunal förskola. Familjerna kommer från närområdet med radhus och villor. Förskolan har en fin gård där många möjligheter finns att utforska. Vi har utelämning varje dag och vi utnyttjar den fina naturen runt omkring oss. Syftet med att vi är ute så mycket är att få friska och kreativa barn som får en bra kroppsuppfattning och god motorik och att barnen tycker att det är roligt att vara ute. 3. Tillvägagångssätt Arbetsgången och strategin för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets ledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Förskolecheferna inom Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det kommande läsåret. Varje enskild förskola har därefter haft frihet att utöver dessa av skolledningen prioriterade mål själva fastställa områden man önskar att utveckla. Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolområdets ledningsgrupp i slutet av april. Därefter får avdelningars pedagoger möjlighet att påbörja planeringsarbetet under utvecklingsdagen i augusti. Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder utifrån en given mall, gemensamma för hela skolområdet. Utvärdering och revidering av skolledningens och avdelningarnas prioriterade mål för läsåret sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter. I kalendariet läggs tre utvärderingstillfällen för pedagogerna in under läsåret. Föräldrarna till förskolans barn har möjlighet att årligen besvara en kvalitetsundersökning om förskolan som genomförs i hela Lidingö stad av en oberoende marknadsundersökningsföretag. Kvalitetsredovisningen är framtagen genom ett samarbete mellan mig och pedagogerna. Alla avdelningar har på sina avdelningsmöten kunnat göra avstämningar utifrån det mål vi har haft under året. Vid höstterminens slut har varje avdelning skrivit ihop en egen utvärdering som har tjänat som en avstämning men även en analys av nuläget på avdelningen. Detta har sedan legat till grund för vårterminens målarbete. 3

4. Bakgrundsfaktorer Antalet anställda var under året 13 medarbetare varav fyra förskollärare, fem barnskötare, två resurser, en lokalvårdare och en kokerska. Samtliga pedagoger har adekvat utbildning. Förskolan har tre avdelningar, en småbarnsavdelning med barn 1-2 år och en mellanbarns avdelning med barn i åldern 2-3-år och en avdelning med 3-5-åringar. Den pedagogisk ansvariga förskolläraren för varje avdelning ingår i en ledningsgrupp för förskolan. De har tillsammans med skolområdets pedagogista haft regelbundna pedagogiska möten för att driva verksamheten framåt. Förskolan leds av förskolechef Catrine Norrby som började som förskolechef 1 mars 2011. Maten lagas på förskolan av vår kokerska och årets brukarundersökning visar på något högre resultat än förra årets undersökning när det gäller att det serveras god och näringsriktig kost på förskolan. Kokerskan varierar kosten och lyssnar gärna på önskemål från personalen och barnen. Förskolans ekonomi bygger på en barnpeng, högre peng för småbarn upp till 2,5 och lägre peng till de äldre barnen. Barnpengen avräknas månadsvis. Delar av barnpengen betalar gemensamma kostnader för Lidingö stad, utbildningsförvaltningen och skolområdet. Under läsåret har verksamheten omsatt drygt 4,6 miljoner kronor varav 80 % är lönekostnader och hyran 12,5 %. Vi har haft en del sjukdom i huset och detta har lösts dels via samarbete mellan avdelningarna men även via vikarier. 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Utifrån förra årets kvalitetsredovisning har följande åtgärder genomförts under läsåret. En för området gemensam strategisk plan har utarbetats för tydliggöra målbilden Avdelningarna har arbetat med värdegrundsorden Förskolans hemsida är igång och vi har en hemside ansvarig som reviderar och uppdaterar sidan. Vi har arbetat vidare med hälsoarbetet, där vår hälsoinspiratör har varit en inspirationskälla till aktiviteter. Vi har utvecklat och anpassat lärmiljöerna både ute och inne för barngruppen. Matematik i verksamheten genomsyrar vår verksamhet, vi ser matematik överallt. Vi har arbetat med att föräldrarna har fått information om förskolans mål, verksamhet och olika aktiviteter genom att vara tydliga om våra mål och även att alla avdelningar skriver veckobrev och berättar om verksamheten. Förskolan har ett föräldraråd som träffas två ggr per termin. Föräldrarna på varje avdelning väljer representanter till detta råd. Föräldrarna ges i förväg information om vad mötet ska innehålla och de kan även ha med sig frågor från övriga föräldrar på förskolan. 4

Prioriterade mål för läsåret 2010/2011 Nämndens mål Barnet och eleven ska erbjudas lärmiljöer och arbetssätt för att utvecklas optimalt efter sina förutsättningar. Områdets mål En gemensam värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och bidrar till en trygg, hälsosam och utvecklande lär- och arbetsmiljö. Enhetens mål Att skapa ett informationsflöde så att alla berörda nås av aktuell information. Alla föräldrar känner sig informerade om förskolans mål, verksamhet och olika aktiviteter. Samarbete och kommunikation mellan avdelningarna Att synliggöra och lyfta fram matematiken i verksamheten. Måluppfyllelse, resultat Nämnden mål Barnet och eleven ska erbjudas lärmiljöer och arbetssätt för att utvecklas optimalt efter sina förutsättningar. Detta har vi gjort: Vi har diskuterat vikten av att se över våra miljöer och hålla dem mer rörliga och flexibla. Vi måste kunna förändra miljön i takt med barngruppens utveckling och intressen. Material finns lätt tillgängligt på hyllor som barnen når. Det pedagogiska arbetet måste hela tiden präglas av inkännande och lyhördhet för att på så sätt kunna följa varje barn, i grupp som individuellt. Alla avdelningar har på olika sätt arbetat med att skapa avdelningar som är trygga, utmanande, inbjudande och flexibla. Att kunna erbjuda en miljö som är harmonisk skapar barn som utvecklas Det finns en önskan om att arbeta mer pedagogiskt utomhus, att skapa rum på gården så att projekt även kan förekomma utomhus. Vi har delat in barnen i mindre grupper för att vi ska se och lyssna på alla, och för att alla ska känna att de får plats och vågar vara med och prata inför varandra. För att förbättra barnens hälsa är vi mycket ute och rör på oss. Vi är både i skogen, på gården och även inomhus. På gården kan barnen röra sig obegränsat, leka, cykla och springa. I skogen tränar barnen sin grovmotorik. De klättrar i träd och på berg och får mycket frisk luft. Vi har Yttringeloppet varje höst i samband med Lidingöloppet. Barnen får springa en bit och får sedan äran att gå i mål med alla jublande kamrater omkring sig. Vi har även hälsovecka inplanerad i vår verksamhet. Vi äter hälsosamt och aktiviteterna i veckan är runt temat må bra. Det är också viktigt att kroppen får återhämta sig på en stund på dagen. Vi har avkoppling till sagor och några får massage. Hälsoarbete både fysiskt, psykisk och socialt är väl genomtänkt och alla barn på Yttringe förskola deltar för att skapa bra sammanhållning och samarbete 5

Områdets mål En gemensam värdegrund som genomsyrar vår verksamhet och bidrar till en trygg, hälsosam och utvecklande lär- och arbetsmiljö. Detta har vi gjort: Våra värdegrundsord har vi kvar i ryggraden som allt vi gör. Vi har arbetat mycket med värdegrundsorden, kunskap, trygghet, livsglädje, social kompetens och respekt. Kunskap Aktiviteterna som vi erbjuder barnen är väl anpassade efter barnens intresse och förmåga. I hus projektet har vi utgått från vad vi tror fångar barnen och utvecklat det. Innehållet har varit språket, matematiskt tänkande, bokstäver, sagor i form av teater och det sociala samspelet. Barnen har visat stort intresse och entusiasm som har speglat sig i deras lek. Språk och begrepp har varit en naturlig del i rutiner och i vardagssituationer, vi har delat in barnen i små grupper så att varje barn får komma till tals och vi har sett en positiv utveckling i språket. De större barnen kan förklara vad de vill och varför och kan rimma. Vi har haft matematiska övningar där det har resulterat i att barnen har börjat räkna, sortera olika saker, göra konstruktioner med klossar och annat byggmaterial. Vi har mätt med band, snören, klossar och med egna kroppar. Finmotoriken har utvecklats genom att sy, måla, klippa och klistra och lägga pussel och spel. Trygghet Småbarnsavdelningen som har haft mycket inskolningar har prioritet att arbeta med trygghet. Det är viktigt att både föräldrar och barn känner sig trygga på vår förskola. Vi har arbetat med självstärkande lekar och uppgifter, vi upplever att barnen har ökat sitt självförtroende och att de vågar mer. I och med att de har fått bättre självförtroende och blivit trygga i miljön och tillsammans med oss har de blivit trygga på andra platser och i nya situationer. Livsglädje Barnen är intresserade av våra aktiviteter, som lekar, sagor m.m. Barnen är glada och det är en trivsam grupp. Vi har försökt att förmedla en positiv känsla, det ska vara roligt att gå till förskolan och det har återspeglas på barnen, de visar ett positivt bemötande och glädje att komma till förskolan. Vi ser att barnen blir glada när de klarar nya saker och utvecklas. Det ska vara roligt, tryggt och lärorikt på förskolan. Känna att man utvecklas, vi stärker barnen självkänsla genom olika övningar. Social kompetens Vi har tränat turtagning dagligen i lekar, vid måltider, samlingar och andra rutin situationer. Barnens empatiska förmåga har utvecklas tack vare att vi har tagit tag i situationer, visat, förklarat och lyft fram positiva beteenden, vi ser att barnen tar lärdom av varandra. Vi har stärkt gruppkänslan genom att få positiva upplevelser tillsammans, som gemensamma utflykter, lekar och i samlingen. Respekt Vi är tydliga med vad som är tillåtet mot varandra. Vi har försökt förmedla en respektfull känsla för miljö och natur, genom att vistas mycket i naturen och vara bra förebilder för barnen. Vi behöver vara lyhörda pedagoger för att lotsa barnen när det gäller samspel mellan barnen. Vi vill få barnen att bry sig om varandra, vara snälla mot varandra. Ställa upp för 6

varandra i det dagliga arbetet, klä av, klä på, eller hämta saker. Trösta någon när den är ledsen. Vi tränar barnen på att kunna samarbeta med olika övningar och lekar. Vi pratar mycket om hur man ska vara mot varandra. Våga ge en kram, säga snälla saker, t.ex. tala om någon gjort något snällt under dagen. Massage med hjälp av massage sagor. De större barnen använder sig ibland av en pratsten. Den hjälper till så att en pratar i taget och att alla lyssnar på den som pratar. Vi har arbetat lite med SET,( Social Emotionell Träning) vi har gått igenom orden, arg, ledsen, glad, rädd och sur. De större barnen har ett faddersystem där de äldsta barnen tar hand om ett yngre barn, speciellt i början av hösten. Enhetens mål Att skapa ett informationsflöde så att alla berörda nås av aktuell information. Alla föräldrar känner sig informerade om förskolans mål, verksamhet och olika aktiviteter. Samarbete och kommunikation mellan avdelningarna Att synliggöra och lyfta fram matematiken i verksamheten. Detta har vi gjort: Kommunikation Information och kommunikation är bland det svåraste som finns. Alla avdelningar har som ambition att skriva veckobrev varje vecka. Detta har också skett, men vi behöver se över rutiner och bli mer strukturerade. Vad ska de innehålla, vad är syftet med dem och på så sätt göra en tydlighet kring vikten av dessa informationskanaler. Några av pedagogerna anser att det tar mycket tid från barngruppen och har föreslagit ett gemensamt brev från huset varje vecka. Vi har diskuterat detta inför hösten där en ansvarar i huset för att skriva ut veckobrevet och skicka iväg till föräldrarna. Vi har på arbetsplatsträffar och veckomöten diskuterat vikten av att alla medarbetare har ett eget ansvar att leta information om man inte själv är med på mötet. Vi har en Arbetsplatspärm som finns på kontoret så alla vet var informationen finns. Matematiken Att synliggöra och lyfta fram matematiken i verksamheten Detta har vi gjort: Matematiken finns överallt omkring oss. Vi tränar att räkna antal barn, vi tränar former och begrepp, antal, storlek, mönster och mängder. Vi gör detta med hjälp av lekar och vara utforskande. Vi sjunger mattesånger och ramsor, vi skriver siffror, gör mattesagor och ge barnen problemlösningar. Vi gör allt det på ett lekfullt sätt som gör att barnen tar egna initiativ till mattelekar. Barnen tycker det är roligt och är engagerade och vill lära sig mera. Vi har fått positiv respons av föräldrar om att barnen börjar räkna och prata om olika begrepp hemma. 7

Pedagogisk verksamhet Värdegrundsarbetet har även i år haft en mycket central roll i hela förskolans verksamhet och finns med dagligen som ett naturligt inslag. Även föräldrasamtalen är utformade efter värdegrundsorden. Förskolan har arbetat med språkpärmen. Vi vill att språket ska utvecklas hos barnen genom lust, lek och glädje. Vi använder oss av språklekar, rimsagor och ljudlekar. Yttringe förskola satsar på att förebygga läs- och skrivsvårigheter och att hjälpa barn tidigt i deras lärande. Förskolan har arbetat aktivt och medvetet kring barns hälsa genom utedagar, skogsutflykter och kring hälsosam mat. Utevistelse varje dag, rörelse ute och inne, massage och avslappning, Yttringe loppet, vila på olika sätt är en återhämtning, nyttig mat, frukt varje förmiddag vällagad mat, långpromenader, rörelse banor ute och inne. Datorn som barnen får använda, har Skoldatatekets program för förskolebarn installerade. Vi har skaffat ett eget IT konto, där barnen har en egen inloggning. Några av barnen har skrivit och ritat på datorn. Barnen har tagit kort ute i naturen och skrivit text till, jag tror här bor Med hjälp av datorn har de mindre barn på avdelningen Fåglarna fått rita med Paint programmet. 6. Styrning och ledning Förskolechefen ansvarar för verksamheten. Förskolechefen ingår också i ledningsgruppen för Källängen skolområde som leds av områdeschefen. Pedagogisk ansvariga förskollärare är tillsammans med förskolechefen förskolans ledningsgrupp. Förskolans ledningsgrupp har möte varannan vecka för olika pedagogiska frågor och utveckling. Arbetsmiljöarbetet drivs av förskolechef med stöd av områdets intendent. Under året har Internkontrollpärmen färdigställts som ett redskap för arbetsmiljöarbetet. En skyddsrond har genomförts under året. Miljö och hälsa har genomfört internkontroll för köket, för smitta och för arbetsmiljön. Personalens fortlöpande inflytande och delaktighet sker genom diskussion på avdelningarna som återförs till förskolechef där beslut fattas eller beslutsförslag tas fram till arbetsplatsmötet. 7. Kvalitet och utveckling Målen för läsåret bestäms i olika nivåer. Områdets ledningsgrupp väljer ut ett av stadens mål och ett mål för området som verksamheterna ska fokusera på. Därefter väljer förskolechefen ut ett eget mål för sin verksamhet, och till sist väljer avdelningarna sitt eget mål. Dessa mål utgår från den målutvärdering och analys som gjorts av föregående läsårs verksamhet. Avdelningarna genomför målplanering i en mall som är densamma för hela skolområdet. Målplaneringen sker i augusti-september. Utvärderingen sker vid tre tillfällen under läsåret; november, februari och maj. 8

8. Hälsa och livsstil Yttringe förskola har arbetat med kost, motion och avslappning. Vi har använt den närliggande skogsmiljön både till motion och till rörelse men även att hitta lugnet i naturen. Alla avdelningar har utelämning för att vara ute i friska luften så mycket som möjligt. En matpolicy har utarbetats där vikten vid bra råvaror ekologiska mjölkprodukter och reducerat sockerinnehåll har upprättats. Massage och avslappning har funnits i den dagliga verksamheten. Man har även tittat på miljö för att ta bort onödiga ljud i verksamheten. Stolar har utrustats med tassar och fleecefiltar under vaxdukarna. Personal Några har utnyttjat friskvårdsbidraget och även möjligheten att delta i stavgång i Lidingöloppet. 9. Framåtblick Vi kommer att renovera hela förskolan under hösten och kommer att titta över lärmiljöer med de barngrupper som går på förskolan under nästa år. Värdegrundsarbetet kommer att fortsätta genomsyra vår verksamhet. Vi kommer att utveckla och diskutera utvecklingssamtalens struktur. Hälsomålet kommer att fortsätta märkas bl.a. genom att gården kommer att utvecklas och användas mer än förut. Vi kommer att ha ett gemensamt projekt i hela skolområdet om lärmiljöer, både ute och inne. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att alla föräldrar ska få information om förskolans mål, verksamhet och olika aktiviteter. Vi behöver arbeta med att få föräldrarna trygga när de lämnar sina barn på förskolan. Vi behöver bli tydligare att diskutera barns utveckling på utvecklingssamtalen med föräldrarna. Samarbete och kommunikationen i huset behöver bli bättre. Vi vill utveckla IT och media på vår förskola, genom att köpa in en Ipad för arbetet med barnen och PIM (Praktisk it och mediekunskap) för medarbetarna. 2011-06-01 Förskolechef Yttringe förskola Catrine Norrby Vårt gemensamma hus projekt bifogas Likabehandlingsplanen bifogas 9