KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2011/2012 Yttringe förskola Författare: Catrine Norrby Förskolechef Datum

2 Författare: Catrine Norrby Förskolechef... 1 Inledning... 4 Kort presentation om verksamheten-fakta om verksamheten- förskolans verksamhetsidé Tillvägagångssätt... 5 Underlag och strukturer för framtagandet av kvalitetsrapporten... 5 Elevers, lärares och vårdnadshavares delaktighet... 6 Utvärdering och åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisningsammanställning av beslutade åtgärder för förbättringar från föregående år... 6 Året som gått:... 7 Normer och värden... 7 Utveckling och lärande... 8 Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Uppföljning av våra fokusområden: It Hälsa Lärmiljöer Föräldrasamverkan Året som kommer Mål för kommande läsår: Normer och värden: Utveckling och lärande: Barns inflytande:

3 Förskola och hem: Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem: Förskolechefens ansvar: Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap Kompetensutveckling Framåtblick: Yttringe förskolas målsättning inför hösten 2012 och vårterminen

4 Inledning Kort presentation om verksamheten-fakta om verksamheten- förskolans verksamhetsidé. Yttringe förskola ligger på den norra sidan av Lidingö, ut mot Elfvik. Vi är belägna i ett radhusområde, nära skog, mark och vatten. Förskolan har en stor och kuperad gård som ligger inbäddad i grönska. En viktig förutsättning för oss är att barnen ska känna glädje och trygghet på förskolan. Vår verksamhetsidé är Lustfyllt, Lekfullt, Lärande! Trygga och glada barn som leker, utvecklas och lär för livet! På gården erbjuds barnen möjlighet till skapande, rörelse och egen lek. Att arbeta pedagogiskt med barnen ute, öppnar många sinnen och verksamheten blir mer spännande. Vi vill att föräldrarna ska uppleva verksamheten som meningsfull och känna sig delaktiga i den. Vi har utelämning varje dag och utnyttjar den fina naturen runt omkring oss. Syfte med att vi är ute så mycket är att få friska och kreativa barn som får en bra kroppsuppfattning och god motorik och att barnen tycker att det är roligt att vara ute. Förskolan består av tre avdelningar och 48 barn och 11 pedagoger. Vi arbetar med förskolans värdegrund, språket, matematiken och ett gemensamt projekt om vatten. Vi har diskuterat läroplanen vid många tillfällen och arbetat med It, föräldrasamverkan, lärmiljöer och hälsa i fokusområdesgrupper. Maten lagas på förskolan av vår kokerska Eghlim. Hon varierar kosten och lyssnar gärna på önskemål från personalen och barnen. Vi har en egen anställd lokalvårdare, Nilda Manfredi. Hon arbetar 15 timmar i veckan. Förskolans ekonomi bygger på en barnpeng, högre peng för småbarn upp till 2,5 och lägre peng till de äldre barnen. Barnpengen avräknas månadsvis. Delar av barnpengen betalar gemensamma kostnader för Lidingö stad, utbildningsförvaltningen och skolområdet. Budgeten är svår att få i balans, och förskolan redovisade en skuld på cirka år Vi har haft en del sjukdom i huset och detta har lösts dels via samarbete mellan avdelningarna men även via vikarier. Vi har gjort några inköp efter renoveringen för att ännu bättre kunna arbeta med barnens lärmiljöer. 4

5 Tillvägagångssätt Underlag och strukturer för framtagandet av kvalitetsrapporten På vårterminen 2011 fastslogs skolområdets gemensamma mål för året. Mål 1: I förskolor och skolor råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mål 2: Förskolor och skolor utgår från elevernas och barnens individuella behov och förutsättningar. Vid förskolans första utvecklingsdag i höstas diskuterade vi igenom arbetssätt och mål. Var är vi, vad ska vi och hur gör vi var viktiga frågor som vi diskuterade. Vi bestämde oss för att våra fokusmål för läsåret skulle vara It, Hälsa, Barnens lärmiljöer, föräldrasamverkan. Vi skulle också arbeta med ett gemensamt projekt om vatten på hela förskolan. Förskolan skulle renoveras under hela höstterminen 2011 och de äldsta barnen skulle befinna sig i en Paviljong i närheten av Rudboda skola. Vi insåg att det skulle bli svårt att bilda tvärgrupper och samverka mellan avdelningarna, men vi ville ändå ha det som ett mål under våren Vi har diskuterat den nya reviderade läroplanen i olika smågrupper och diskuterat vad vi gör och hur vi arbetar. Kvalitetsredovisningen är framtagen genom ett samarbete mellan förskolechef och pedagoger. Varje arbetslag arbetar med att kontinuerligt utvärdera verksamheten under hela året. Yttringe förskola har varit med i Ljus på kvalitet under våren. Projektet är ett samarbete mellan fem kommuner, Sigtuna, Sollentuna, Lidingö, Upplands Bro och Järfälla. De övergripande målen är att kvaliteten inom förskolor och skolor ska förbättras i Ljus kommunerna. Under två dagar hade vi besök av Helena Fog, Lidingö Stad, Jeanette Johansson förskolechef från Solna Stad och Susanna Hellstadius, förskollärare från Sundbybergs kommun. De hade läst förskolans dokument och intervjuade föräldrar, pedagoger och förskolechefen. Utvärderingsgruppen rekommenderar följande utvecklingsområden: Ledningsorganisation och beslutsordning, delaktighet och förankring vid beslut, samverkan och kommunikation mellan avdelningarna, en gemensam samsyn kring barns inflytande och delaktighet i vardagen och färdigställa en gemensam verksamhetsplan för förskolan. Utvärderingsgruppen vill särskilt lyfta fram förskolans värdegrundsarbete och plan mot diskriminering och annan kränkande behandling i sin rapport. 5

6 Elevers, lärares och vårdnadshavares delaktighet Vi förankrade våra mål på föräldramötet och i föräldraråden under höstterminen. Vi har föräldrarådsrepresentanter i föräldrarådet som bidrar till att ge oss respons på verksamheten. Alla föräldrar har möjlighet att fråga oss om vår verksamhet genom att diskutera med personalen och förskolechefen. Vi diskuterar och reflekterar dagligen med barnen över verksamhetens innehåll. Utvärdering och åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisningsammanställning av beslutade åtgärder för förbättringar från föregående år Vi har renoverat förskolan under hela hösten. Barn och pedagoger på den äldsta avdelningen Flyttfåglarna, befann sig i en Paviljong i närheten av Rudboda skola. Detta innebar att personalen inte träffade varandra dagligen. Detta innebar svårigheter med samarbete mellan de tre avdelningarna och att en del möten inte kunde genomföras. Barnen som var i Paviljongen upplevde miljön tillfredsställande med två stora rum och ett mindre. De fick uppleva att leka på skolans gård och åt i matsalen på skolan. Barnen fick stora erfarenheter av skolans värld och föräldrarna var nöjda över situationen. Pedagogerna tyckte att vi skulle träffas en dag i veckan för att genomföra aktiviteter tillsammans. Vi bestämde oss att använda oss av Mini-röris, ett rörelse program från Friskis och svettis. Vi har diskuterat mycket om våra lärmiljöer inomhus. Vi har möblerat så att barnens lärmiljö finns i barnens höjd så att de lätt kan komma åt och använda materialet. Vi vill att materialet ska vara lätt tillgängligt så att barnen själva får välja. Vi har fått nya diskbänkar som möjliggör barnens delaktighet vid många situationer. Vi har återanvänt gamla matbord till att bygga och leka på. Vi har arbetat ett flertal gånger med HR-avdelningen om samarbete och kommunikation. Vi har diskuterat vad medarbetarna har för förväntningar på varandra och på sin chef. Vi har arbetat med SDI test och arbetat med våra personliga styrkor. Marianne Lönngren och Johanna Lundström från HR- enheten hade en föreläsning om arbetsrätt på utvecklingsdagen i våras. Detta har medfört att vi har arbetat fram gemensamma dokument om vår arbetsmiljö på förskolan. Vi har köpt två kameror och en bildskärm per avdelning. På ett usb minne kan pedagogerna lägga in bilder som sen spelas upp på skärmen. Barnen kan då se vilka aktiviteter de har gjort och på det sättet reflektera, minnas och prata om aktiviteten. Vi har inte kunnat köpa in Ipads för vi har ett barn som är el överkänslig. Vi har arbetat vidare med hälsoarbetet, där vår hälsoinspiratör har varit en inspirationskälla till aktiviteter. Vid arbetsplatsmöten har hon berättat om olika aktiviteter som är på gång inom staden och arbetat fram en pärm med hälsotips. Vi har fler medarbetare som har använt sig av friskvårdssubventionen under året än under tidigare år. 6

7 Vi har arbetat fram en gemensam pärm för föräldrasamverkan under våren. Där finns alla gemensamma dokument som vi lämnar ut till föräldrarna. Vi har arbetat med att utveckla våra utvecklingssamtal och genomför även uppföljningssamtal av nya föräldrar. Detta uppskattas mycket av föräldrarna. Året som gått: Normer och värden Förskolan erbjuder detta utifrån läroplanen: Vi arbetar i mindre grupper för att sen fungera i större grupper. Vi ser och hör alla barnen Spela rollspel eventuellt från SET sagor. Viktigt att prata med barnen om olikheter Vi vuxna är förebilder Vi vuxna behöver ha samma mål och samma barnsyn Vi tränar barnen på att själva lösa konflikter Hur ska vi arbeta: Vi uppmuntrar barnen att självständigt lösa konflikter och vara med och bestämma lekar och spel. Vi arbetar i mindre grupper på olika nivåer. Barnen sätter egna regler utifrån demokratiska val. Vi pratar och förklarar varför olika ser olika ut och pratar olika språk. Vi följer upp och stämmer av flera gånger om året. Uppföljning: Vi har delat in barnen i mindre grupper för att vi ska kunna se och lyssna på alla, och för att alla ska känna att de får plats och vågar vara med och prata inför varandra. Vi har bra lek ytor och barnen har fler rum att fördela sig på. Vi upplever att barnen trivs och känner sig trygga och tycker det är skönt med mindre grupper. Det blir ett annat lugn och en bättre arbetsmiljö. Vi har färdigställt vår likabehandlingsplan där pedagoger, föräldrar och barnen har varit delaktiga på olika sätt. Vi har fått bra återkoppling från Ljus projektet om vår likabehandlingsplan. 7

8 Barnen tycker om att komma till förskolan. De tycker om sina kamrater och att leka med dem. Vi ser att barnen blir glada när de klarar nya saker och utvecklas. Vid samlingar och matsituationer lyssnar vi på en i taget så att alla får en chans att höras. Visa hänsyn genom att hjälpa och ställa upp för varandra t.ex. när någon gjort sig illa eller behöver hjälp vid på eller avklädning. Vi arbetar med våra värdegrundsord trygghet, social kompetens, livsglädje, respekt och kunskap tillsammans med barnen. Dessa ord genomsyrar hela verksamheten och används även vid utvecklingssamtalen. Vid uppföljningen av ljus projektet fick vi fina lovord för vårt arbete kring detta. Utveckling och lärande Förskolan erbjuder detta utifrån läroplanen: Alla avdelningar arbetar i smågrupper för att nå alla barnen. Vi bygger upp varaktiga relationer och barnen hittar nya vänner i smågrupper. Vi anpassar nivån i arbetet efter gruppens mognad. Vi bygger upp lärmiljöer, olika hörnor med ateljé-skapande, matematik och skrivhörnor, bygg och konstruktion, rörelse och musik. Vi arbetar med drama, teater, sånger, matematik och språk i samlingarna. Vi tränar på och avklädning och självständighet. Vi är mycket utomhus och utforskar naturen. Vi skapar en känsla för naturen, rörelse, motorik och fantasi utomhus. Vi är närvarande pedagoger som stöttar barnen i lekar och relationer med andra, vi är föredömen för barnen Hur ska vi arbeta: Barnen är uppdelade i grupper efter ålder och mognad. Vi får mer personlig kontakt med varje barn och på det sättet kan vi se barnens utveckling på ett annat sätt. Vi uppmuntrar barnen att själva försöka och att de får träna på olika moment t.ex. klättra, klä på sig o.s.v. Vi ger barnen tid för att utveckla och träna sin förmåga. Vi uppmärksammar barnen på ett positivt sätt. Vi följer barnens utveckling och uppmuntra nya erfarenheter. Vi använder gården som en mötesplats för alla åldrar och alla möjliga aktiviteter. Vi försöker träna barnen lösa konflikter själva eller med stöd av en vuxen. Ge förutsättningar till att tänka och reflektera själva med hjälp av öppna frågor av vuxna. Att få igång barnens egna tankar, genom att vara lyhörda och ställa utmanande frågor. 8

9 Uppföljning: Vi ser att barnen utvecklas mer i smågrupper och de har lättare att ta in kunskaper. Fantasin stimuleras när de förstår hur man använder materialet. Det mesta av materialet står framme så att barnen kan plocka fram det som behövs i arbetet. I den skapande verksamheten uttrycker barnen sina känslor, sin fantasi och sin lust att skapa genom att använda olika färger och material. Barnen har gjort fina konstverk. Vi har sett att många har tagit egna initiativ till skapande. Matematiska övningar har resulterat i att barnen har börjat räkna, sortera olika saker, göra konstruktioner med klossar och annat byggmaterial. Vi har mätt med band, snören, klossar och med våra egna kroppar. Begreppen har de mindre barnen lite svårt för. Det är något som vi kommer arbeta vidare med under hösten. Finmotoriken har utvecklats genom att sy, måla, klippa och klistra, lägga pussel och spel. Vi läser sagor för barnen och sjunger och använder oss av rim och ramsor. Vi har några böcker på engelska som vi läser för de barn som har ett annat modersmål. När barnen ska klä på eller av sig har vi anpassat antalet barn i hallen så att barnen i lugn och ro kan träna detta moment. Vi har arbetat mycket med inomhus miljön i samband med renoveringen. Vi har gjort en del inköp för att förbättra barnens lärmiljöer. Resultatet av detta arbete har medfört tydligare platser för inlärning och lek. Vi har haft mycket rörelse både ute och inne. Barnen har fått tränat grovmotoriken, v har tränat barnen att behärska sin kropp. De vågar utmana träd, berg och annat i skogen. Vi har gemensamma aktiviteter en dag i veckan då vi har Miniröris tillsammans. Vi vill använda vår gård till att göra fler mötesplatser för barnen, där alla barnen kan samlas och utvecklas. Pedagogerna finns alltid aktiva och stöttar barnen i lekar och relationer. Vi tränar de äldsta barnen på att de själva ska lösa konflikter men självklart finns vi på plats som stöd. Vi tränar barnen att kunna samarbeta med olika övningar och lekar. Vi pratar mycket om hur man ska vara mot varandra. Våga ge en kram, säga snälla saker till varandra. Massage med hjälp av massage sagor och använt oss av yoga. För att skapa en vi känsla i gruppen och för att lära känna varandra har småbarnsavdelningen gått på skogspromenader och haft med sig smörgås eller frukt hemifrån. De har arbetat med att upptäcka skogen tillsammans. De har plockat och räknat kottar som de har jämfört, vilka är korta eller långa. Barnen har även spelat musik med pinnar ute i skogen. De har tittat på skillnader mellan tallbarr och granbarr och sjungit sånger som Ekorrn satt i granen och Björnen sover. Barnen har fått tränat sin motorik när de har gått i ojämn terräng, klättrat upp på stenar och hoppat. De har känt och har kramat träden. Vid något enstaka tillfälle har även barnen ätit och sovit i skogen. 9

10 Barns inflytande Förskolan erbjuder detta utifrån läroplanen: Barnen får bestämma innehållet på samlingar och aktiviteter Demokratin gäller t.ex. på var man ska gå på utflykt. Barnen tar själva mat på lunchen. Barnen får lära sig att ta ansvar för sina handlingar utifrån sin mognad. Vi utgår från barnens intresse i vår verksamhet. Barnen lär sig ta ansvar för mat, städ och sina egna handlingar. Barn råd Hur ska vi arbeta: Vi är lyhörda på vad barnen vill göra. Vid måltiderna pratar vi om hur många ex. köttbullar man får ta, så att det räcker till alla barnen. Barnen får välja mellan olika aktiviteter i vardagen. Uppföljning: Vi erbjuder barnen olika aktiviteter som de kan välja mellan både ute och inomhus. Detta känner vi att vi kan utveckla ännu mera på förskola genom att börja med barn råd till hösten. Vi delar in barnen i mindre grupper för att tillgodose alla barnens intressen. Material placeras synligt, lättillgängligt och lockande så att barnen själva kan ta fram det material som de vill använda. Vi uppmanar barnen att städa efter avslutad lek så att nästa som kommer kan få utmana och använda sin fantasi. 10

11 Förskola och hem Förskolan erbjuder detta utifrån läroplanen: Vi ger en god introduktion till förskolan. På småbarnsavdelningen samlas de nya familjerna till en gemensam information. Vi har uppföljningssamtal och utvecklingssamtal med alla föräldrar. Föräldrafrukost varje termin Föräldraråd Daglig kontakt vid hämtning och lämning Gårdsprojekt med föräldrar Brukarundersökning Pilen varje år. Föräldrarna får gärna delta i verksamheten. Dokumentation av verksamheten Hur ska vi arbeta: Vi erbjuder föräldrarna samtal en gång per termin och vid behov. Vi har föräldraråd 1-2 gånger per termin tillsammans med två representanter från varje avdelning. Vi ger en god introduktion till förskolan där vi bjuder in föräldrarna till samtal innan barnet börjar. Föräldrarna får vara delaktiga under introduktionen. Det är viktigt att efter introduktionen ska föräldrar och barn känna sig trygga hos oss. Vi har en god kontakt med föräldrarna där vi berättar hur dagen har varit. Vi är lyhörda för föräldrarnas frågor. Vi har en gårdsdag/ fixardag med föräldrarna på våren då vi brukar få hjälp att rusta gården. Vi bjuder föräldrarna på korv och bröd. Vi arbetar vidare med vårt arbete utifrån resultaten från Pilen. Föräldrarna är välkomna att besöka verksamheten. Varje arbetslag dokumenterar verksamheten och i slutet av läsåret skriver förskolechefen en kvalitetsredovisning/ uppföljning. 11

12 Uppföljning: De första fem inskolningarna under hösten 2011 var tre dagars inskolning. Vi tyckte inte det var bra eftersom barnen inte hann bli trygga innan inskolningen var färdig. Vi ändrade då till fem dagars inskolning och det fungerade mycket bättre. Vi har erbjudit föräldrarna uppföljningssamtal och utvecklingssamtal. Vi utgår från våra fem värdegrundsord, kunskap, respekt, trygghet, social kompetens och livsglädje på våra samtal. Vi har fått väldigt bra återkoppling från Ljus projektet om vårt arbete kring våra värdegrundsord. Avdelningarna har haft föräldrafrukost eller föräldrafika som har uppskattats av föräldrarna och barnen. Föräldrarådet har träffats två gånger per termin. När vi renoverade förskolan diskuterade vi mycket om tidplaner och struktur kring renoveringen. Under vårterminen har vi diskuterat förskolans arbetssätt och metoder. Föräldrarna fick titta igenom likabehandlingsplanen och vi planerade även gårdsfixardagen tillsammans. Tyvärr kunde vi inte genomföra gårdsfixardagen p.g.a. dåligt väder. Vi ska genom föra denna dag i höst i stället. Förskolechefen skriver varje månad ett brev till föräldrarna och berättar om verksamheten. Varje avdelning skriver ett veckobrev till föräldrarna varje vecka där de berättar och reflekterar vad de har arbetat med och viktiga saker som sker framöver. Detta har uppskattats av föräldrarna. Verksamheten har haft besök under läsåret av några föräldrar. Vi tycker det är roligt att få visa upp vår verksamhet och föräldrarna får en inblick i barnens vardag. Vi tycker föräldrakontakten är viktig. Därför kommer vi att arbeta med vad vi kan utveckla för att få en ännu bättre och tydligare föräldrakontakt. Vi har arbetat fram en gemensam pärm för förskolan om föräldrasamverkan. Där finns alla gemensamma dokument för hela förskolan som berör föräldrar. 12

13 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan erbjuder detta utifrån läroplanen: Det är viktigt att vi har en bra samverkan med förskoleklass personalen vid övergång från förskola till förskoleklass. Hur ska vi arbeta: När vi har fått information om föräldrarnas val till skola kontaktar vi den berörda skolan/ skolorna. Förskoleklass personalen kommer på besök till förskolan och får träffa barnen. Pedagoger från förskolan besöker tillsammans med barnen skolan i maj månad. Uppföljning: Förskolan hade i år fem blivande skolbarn. Alla hade valt Rudboda skola och personal från förskoleklassen var på ett första besök i april. Vi har följt med barnen två gånger till skolbesöken och detta har fungerat bra. 13

14 Uppföljning av våra fokusområden: It Detta står om It i läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkelt teknik fungerar. Detta gör vi: Att barnen får vara delaktiga när tekniken används och i viss utsträckning använda tekniken själva. Spela pedagogiska spel på datorn genom Förskole avtalet. Använda projektorn till att visa sagor eller liknande. Använda overhead maskinen och projektorn till att få barnen att samtala och reflektera över sitt lärande. Använda datorn till lära sig hantera musen och så småningom lära sig att skriva sitt namn. Uppföljning: Några pedagoger har arbetat med att arbeta med Förskole avtalet med barnen. Dessa pedagogiska program har barnen tyckt varit roliga och lärorika. Barnen har samtidigt fått träna sig att använda sig av musen. Vi har märkt att barnen kan hantera musen olika bra och det kan ha ett samband med hur mycket barnen använder datorn hemma. Vi kommer att stänga ner vårt trådlösa nätverk för vi har ett barn som är elöverkänsligt. Vi kommer fortsätta arbeta med datorer men använda oss av nätkabel. Vi har även gjort en beställning från It kontoret på en projektor och ny duk till förskolan som ska monteras innan sommaren. Där kan pedagogerna och barnen reflektera över dagens arbeten genom fotograferade bilder. 14

15 Hälsa Detta står om hälsa i läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta gör vi: Vi har miniröris för alla barn på förskolan en gång i veckan Vi leker gemensamma lekar på förskolan Vi har Vårruset på våren och Yttringe loppet på hösten. Hela förskolan åker på en gemensam utflykt på våren Vi serverar näringsrik mat och dricker vatten eller mjölk. Till mellanmål äter vi yoghurt och müsli eller smörgås och mjölk. Vi ger alla barnen möjlighet att äta i lugn och ro Alla barnen har en lugn stunds vila efter maten. Vi tycker att bra mat och fysiska aktiviteter gör att barnen blir pigga och får lättare att leka och lära Uppföljning: Vi har genomfört Yttringe loppet i höstas och Vårruset under maj månad. När vi genomförde Yttringe loppet sprang alla barnen i närheten av Svarta Parken. Barnen tilldelades medaljer och bananer som pris. Vårruset genomfördes i maj och då var vi i Hästhagen. Pedagogerna hade gjort en bana med flaggor och barnen sprang flera vändor. När barnen hade kommit i mål fick alla barnen banankaka. Vi tycker att de olika loppen har fungerat bra och barnen och pedagogerna uppskattar gemensamma aktiviteter. Vår kokerska Eghlim lagar god och näringsrik mat på förskolan och varierar kosten. Vi äter yoghurt och müsli till mellanmål och smörgås och mjölk. Vi erbjuder barnen en stunds vila mitt på dagen i form av sagoläsning, sagor på CD och yoga. Detta är en lugn stund för barnen att koppla av på som uppskattas. 15

16 Lärmiljöer Detta står om lärmiljöer i läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Detta gör vi: Vi skapar små hörnor både ute och inne där vi kan erbjuda barnen en god miljö för utveckling, lek och lärande. Ateljén är en skapande verkstad, matematik och skrivhörnor, bygg och konstruktions rum, rörelse och musik. Vi utvecklar våra lärmiljöer även utomhus. Där kan vi erbjuda barnen snickarbänk med verktyg, planteringslådor där barnen får vara med och plantera och förstå kretsloppet. Vi har en fantastisk gård där barnen kan träna sin grovmotorik genom att gå balansgång, cykla och gunga. Barnen har även möjlighet att skapa och måla utomhus. Vi har en bygghörna med däck och brädor på gården. Uppföljning: Vi har arbetat mycket kring våra lärmiljöer både ut och inomhus. Vi har gjort en del inköp för att förbättra barnens miljö vilket har medfört en trevligare arbetsmiljö. Barnen har kunnat skapa och målat utomhus, men detta kommer vi att arbeta vidare med i höst. Vi kommer att ha en gårdsdag på måndagar då vi kommer erbjuda barnen olika stationer såsom skapande och bygg och konstruktionslekar. Vi har planterat blommor och potatis tillsammans med barnen i planteringslådorna. Detta har medfört en ökad förståelse för kretsloppet. Vi har rensat ur snickarförrådet och ska börja erbjuda barnen att komma dit. Vi erbjuder barnen Miniröris, ett rörelse program från Friskis och svettis på fredagarna. Detta har uppskattas av barnen och de flesta av barnen har varit med varje gång. Vi behöver utveckla vår bygghörna för att erbjuda barnen däck och brädor. Föräldrasamverkan Se under förskola-hem 16

17 Året som kommer Mål för kommande läsår: Skolområdets vision: Utifrån en gedigen kunskapsbas med lust och nyfikenhet för lärande, förenar vi tradition med förnyelse. Vi vidgar perspektiven från förskola och skola till vår omvärld. Visionen präglas av vår värdegrund -kunskap, trygghet, livsglädje, respekt och social kompetens. Vår värdegrund Kunskap- Att barn och elever erövrar kunskap här och nu och för framtiden Trygghet- Att inge mod och självkänsla att möta olika situationer i livet. Livsglädje- Att finna glädje i vardagen, utvecklas, göra framsteg och känna framtidstro. Respekt-Att visa omsorg och hänsyn både till individ och miljö samt se alla människors lika värde. Social kompetens-att kunna samspela och sätta sig in i andras perspektiv Förskolornas mål inom skolområdet: Verksamheten i skolor och förskolor har fokus på normer och demokratiska värden, utifrån vår vision och värdegrundsord. Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde. Förskola: Normer och värden: Verksamheten i skolor och förskolor har fokus på normer och demokratiska värden, utifrån vår vision och värdegrundsord. 17

18 Utveckling och lärande: Förskolan ska låta barnen vistas i en miljö som stimulerar fantasin och kreativiteten på bästa sätt. Vi ska ge barnen utmaningar, erfarenheter och kunskaper genom att använda oss av naturen runt omkring oss. Barns inflytande: Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus och utomhus. Förskola och hem: Förskolan ska arbeta för ett bra samarbete med föräldrarna via den dagliga kontakten och via nyhetsbrev. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem: Förskolan ska sträva efter ett bra samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem. Samarbeta och finna former tillsammans med förskoleklassens personal om övergången mellan förskola och förskoleklass. Förskolorna inom Källängens skolområde kommer att arbeta med BRUK kopplade till områdets mål under läsåret. 18

19 Förskolechefens ansvar: Systematiskt kvalitetsarbete Pedagogiskt ledarskap Kompetensutveckling Förskolechefen har det övergripande ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefens uppgift är att leda och fördela arbetsuppgifter. Jag har pedagogiskt forum med förskollärarna varannan vecka där vi diskuterar läroplan och hur vi ska utveckla verksamheten. Vi diskuterar vad vi har arbetat med och utvärderar och analyserar verksamheten. Detta är ett bra sätt att komma vidare i arbetet och dessa möten ska jag utöka med att träffa barnskötarna varannan vecka till hösten. Jag har arbetat fram två års hjul, en för den pedagogiska verksamheten och ett för det systematiska kvalitetsarbetet. Detta blir ett hjälpmedel för alla att strukturera upp sin verksamhet efter. Förskolan erbjuder föräldraråd två gånger per termin där föräldrarna har möjlighet att påverka arbetssätt. Föräldrarna tycker att det är bra möten med information om förskolan. Det är två föräldra- representanter från varje avdelning och två pedagoger plus förskolechefen på dessa möten. Jag informerar om barnantal, personal, arbetssätt och framåtblickar. Vi arbetar med att barnen själva får vara med och påverka verksamhetens innehåll. Vi kommer att börja arbeta med att ha barn råd på förskolan till hösten. Där kommer vi att diskutera olika frågor som känns viktiga både för barnen och för verksamheten. Vi diskuterar ofta lärmiljön både ute och inne så att barnen får tillgång till en bra miljö för utveckling och lärande. Vi observerar och diskuterar med barnen vilket material som ska köpas in till förskolan. Vi ser till att barn med särskilt stöd får hjälp och utmaningar de behöver. Vi köper in material och har ett nära samarbete med föräldrarna. Förskolan samarbetar med Autism center kring ett barn med särskilt stöd. Förskolan har arbetat med att skriva färdig likabehandlingsplan under våren. Detta har medfört många diskussioner om hur vi kan motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. Vi fick bra respons av Ljus projekts gruppen angående vårt arbete kring Likabehandlingsplanen. De ansåg att den var väl genom arbetad och förankrad hos alla. Jag skriver brev till föräldrarna varje månad så att alla föräldrar får information vad som händer på förskolan. Vi uppmanar föräldrarna att läsa på vår hemsida, där vi kontinuerligt uppdaterar verksamheten. Vi erbjuder föräldramöte, föräldrafrukost- fika och föräldraråd där vi bjuder in föräldrarna för att se på vårt arbetssätt. Föräldrarna uppskattar att få information både från förskolechef och från pedagogerna. 19

20 Personalen önskar kompetensutveckling i kompetensprogrammet efter intresse. Alla har gått pedagogisk dokumentationskurs och alla ska gå igenom PIM utbildningen på sikt. Förskolan satsar på att kompetensutveckla personalen inom uteverksamhet under hela nästa läsår. På vår första utvecklingsdag hösten 2012 kommer vi att ha en heldag med Anders Ohlsson från Uti kuligt om utevistelsens mål. Vi kommer även arbeta med praktiska övningar i skogen. Personalen får redovisa på arbetsplatsmöten om utbildning/ kurser som de varit på. Det är viktigt att delge varandra ny kunskap för att alla ska få nya kunskaper och idéer. Förskoleklass personal från Rudboda skola besöker vår verksamhet på vårterminen och vi besöker den skola som barnen har fått plats i under maj månad. Om samtal med skolan behövs innan skolstart, träffas pedagoger, föräldrar och personal från skolan i ett gemensamt möte. 20

21 Framåtblick: Yttringe förskolas målsättning inför hösten 2012 och vårterminen 2013 Vi behöver sätta Yttringe förskola på kartan Vi behöver visa upp oss, så att våra kunder väljer oss för att de vill komma till en bra förskola. Vi måste profilera oss, att inte bara de som bor nära söker till Yttringe förskola. Vi ligger bra till med ett samarbete med Elfviks gård och Södergarn.= vi ska arbeta med uteprofil! Vad och hur kan vi arbeta med uteprofilen? Utveckla samarbete med Elfviks gård Studiebesök på Ur och Skur/ Utsikten och få tips. Heldagsutbildning med Uti kuligt och Anders Ohlsson Rekrytering av en naturpedagog på sikt Inspirationsböcker om utemiljö och uteverksamhet Från hösten 2012 kommer Yttringe förskola arbeta med att profilera oss med att arbeta med uteprofilering. På vår första utvecklingsdag i september kommer vi att ha en heldagsutbildning med Uti kuligt. Vi har kontaktat Anders Ohlsson som driver Uti kuligt och vi skräddarsyr dagen utifrån våra behov. Vi kommer att behöva samarbeta mer i huset och utnyttja pedagogernas kunskaper inom området. Vi kommer arbeta mycket med barns inflytande och delge föräldrarna våra idéer och kunskaper genom ett nära samarbete och kommunikation på olika sätt. Catrine Norrby