Allmänna synpunker Ni ar med för mycke maerial. Man måse ofa sovra för a få en kompak fokuserad och läsbar rappor Var ydligare med a beskriva den meod ni använ Härledngar onödig dealjerade För lie beskrivande ex i samband med figurer och ekvaioner eferenser saknas Avslng (slsaser) saknas Härnedan gås delar av punklisan från sudenporalen igenom med några bra och mdre bra exempel A Tieln skall ydlig beskriva nehålle i arikeln. Den skall anyda om arbee är experimenell eller eoreisk, ange meod och objek för sudien. Bandpassfiler e så ydlig, skriv isälle: Konsrukion av bandpassfiler och simulerg av dess egenskaper med simulergsprogramme LTspice B Absrac skall skrivas i passiv form, hels med löpande ex; ga abeller, figurer eller ekvaioner. Absrac skall kor och koncis ala om vad du gjor, hur du gjorde de sam ange de vikigase resulaen. Absrac brukar INTE ha rubriknummer. Dela e absrac i många kora sycken. Uppgifen var a konsruera e filer som mellan Hz - khz e dämpar och vid 5 khz skulle de dämpa ms 5 db. För a åsadkomma dea og jag e vanlig lågpassfiler och ökade med en spole. Med en resisans på kω, en spole på 9 mh och en kondensaor på 9 nf fick filre de önskade egenskaperna. Undvik labrapporsil. I denna rappor redovisas konsrukionen av e elekrisk filer som..
Undvik jag-form. Skriv: För a åsadkomma dea nyjades e vanlig lågpassfiler. C Inrodukionen skall ge en bakgrund ill di arbee, kanske lie hisorik och exempel på illämpngar. Den skall vidare ge en problemformulerg, ange en ydlig målsäng med di arbee sam anyda hur du gå illväga för a uppnå denna målsäng. Inrodukionen bör nehålla referenser ill idigare arbeen om område. OBS: Inrodukionen får e bygga på formaion som sår i absrac. F Alla figurer skall numreras, ha figurex sam cieras (med figurnummer!) och beskrivas i exen. Beskrivas nebär någon form av förklarg ill vad man ser. Skriv e: esulae visas i figur 3. Man skall säga ex a I figur 3 kan vi se a om parameern A ökar i värde så förskjs maxima i kurvan mo högre värden. Hjälp läsaren! G Figurexen skall allid ange vad en graf visar. Y-value versus X- value for samples -3... Figurexen skrivs under figuren. Undvik rubriker i figuren. Informaion om nehålle skall så i figurexen. Texen är för lien. Nedansående figur är allså ge bra exempel. Figur Fasförskjng - -4-6 Grader -8 - - -4-6 -8 3 4 5 6 Hz
I Sorheer och enheer skall allid anges längs figuraxlarna. Man skall hels undvika symboler, skriv namne på sorheen. Skriv allså hellre Temperaur i sälle för T, Våglängd i sälle för, osv. De blir ydligare för läsaren. Angivelserna skrivs i regel längs axlarna och cenrera. I nedansående figur kan man så klar gissa vad för sorheer och enheer vi har, men de skall man e behöva göra. Figur. Försärkng som funkion av frekvens för de undersöka filrer K All ex skall vara läsbar. Näsan alla skriver näsan allid för små i figurerna. Tumregeln är a all ex i figuren skall vara av samma fonsorlek som all annan ex när figuren är i si färdigförmskade illsånd. (OBS probleme skall e lösas genom a man gör figuren sörre). Tyvärr är varken Malab eller Excel särskil bra på a göra snygga och ydliga figurer, men gör så go ni kan. Och lå e daorn välja skala. Nedansående är e bra exempel.
Figur 3. Försärkng som funkion av frekvensen. Men mörka ljer på mörk bakgrund blir e så bra: Ibland kan man fundera på hur man skall välja skala på axlarna: - 4 hade kanske vari e bäre val i figuren nedan. Figur 3.. Teoreisk förhållande mellan filres försärkng och signalens frekvens över en logarimisk frekvensskala.
L Skriv e för ä med numeriska angivelser längs axlarna. Halvalsvärden är ofas hel onödiga. (,, 3, ec är bäre och ydligare än,.5,,.5, 3 ec). Undvik onödiga nollor. Skriv e.,. ec eller,, ec. De går ofas a undvika med milli-, kilo-, eller lämpliga iopoenser. Ofas räcker, 5,, 5 ec i sälle för,,, 3, 4, 5,. eller,, 4, 6, 8,. Undvik allid E- forma, dvs.e-5. Skriv.. -5 eller bara -5. LITA INTE PÅ DE INSTÄLLNINGA SOM Ä DEFAULT FÖ DET POGAM NI ANVÄNDE M När man har en sekvens av diagram, bör man ha samma skala på axlarna i alla för a läare kunna göra jämförelser (om rimliga gränser och beroende på vad man vill visa, försåss). O Undvik kora exsnar mellan figurer och abeller. Försök hålla ihop exen, dock med målsängen a exen där figuren beskrivs skall hamna i närheen av figuren (hels på samma sida)..9.8.7 Försärkng i V.6.5.4.3.. 3 4 Frekvens i Hz Figur3. Sambande mellan frekvens och filres försärkng. Genom simulerg av filre i PSpice fick jag den här grafen. (Kan flyas upp ill före figur 3). Dessom, undvik jag -form. Skriv e den här grafen, skriv isälle erhölls de samband mellan försaärkng och frekevens som visas i fiugur 4. Ciera allid alla figurer med dess figurnummer. I nedansående figur är exen dessom alldeles på ok för lien
Frequency.V.8V.6V.4V.V V.Hz 3.Hz Hz 3Hz Hz 3Hz.KHz 3.KHz KHz 3KHz KHz V(C:) V(:) Figur 4. Filres försärkng. Erhålls genom simulerg i PSpice P Undvik a leda e ny avsni efer en rubrik med en figur eller abell. Man bör allid börja med förklarande/beskrivande ex. Härledng av filres överförgsfunkion Y Ekvaioner skall i regel läsas som en grammaisk del av exen. Om en meng ar sl med ekvaionen skall de så en punk efer. Forsäer mengen kan de ex så e komma efer ekvaionen. Ofa forsäer mengen med e ryck som där sår för iden och v är en spänng. Orde där skall då e skrivas med sor begynnelseboksav efersom mengen e börjar där. Se exempel nedan. Fasförskjngen fås som vkeln φ om man skriver överförgsfunkionen på polär form enlig V =e iφ = (cosφ + isφ), () V
V V där allså e cosφ och Im sφ. V V Dea ger oss rycke V Im s V an. () cos V e V Från ekv (3) får vi ekvaionen V V ( CL) ( CL)( ( CL) jl) () ( CL) jl ( CL) L där vi ser a realdelen av V /V kan skrivas e V V = ( CL) ( CL) L. (3) Långa härledngar kan med fördel koras av. Nedansående är hel korrek och välskriven, men är onödig dealjerad. Dessom undvik symboler av yp =>. I nedansående härledng kan man fundera över om man i ekv (3) verkligen behöver skriva a om a=bc så är b=a/c. De är väldig rivial (men e förbjude). Kirchoffslag applicerad på kresen i figur ger u u u () Vidare ger Ohms lag spänngen över resisorn u i () Defiionen av kapacians ger laddngen av kondensaorn som funkion av iden qc C qc Cu u (3) Srömmen genom kondensaorn kan därmed beräknas genom a a derivaan av funkionen av spänngen i q Cu (4) C C På liknande sä analyseras spolen. Ugångspunken är formeln u u Li L i L (5) L
som genom egraion ger srömmen genom spolen u il (6) L Kirchoffslag för uppdelng av srömmar illsammans med (4) och (6) ger srömmen genom resisorn u i ic il Cu (7) L Dea sa i () ger förhållande mellan - och spänngen som en diffrenialekvaion u u Cu u (8) L Denna ekvaion kan lösas genom Laplaceransformerg. Med beeckngarna Lu s U s, Lu s U s blir den ransformerade ekvaionen CsU su U su s U s (9) LS Om vi gör anagande a u förenklas rycke och den söka spänngen erhålls i ransformeradform U s U scs U su s () Ls Cs Ls Formel () visar a om den ransformerade signalens spänng är känd kan signalen u erhållas genom a versransformera produken av den ransformerade signalen med de vi defierar som överförgsfunkionen H () Cs Ls Samma ryck för överförgsfunkionen kan erhållas från räkng med resisorns, kondensaorns och spolens impedanser. Vi har a spänngen besäms av spänngsdelngen zc // zl u u z zc // zl där zc // zl ger jc jl u jc u jc jl u jl jl C Vi ser a dea ryck ger samma ryck som () om vi säer s j. () (3).3 Besämng av dämpng och fas ifrån överförgsfunkionen
Fas och försärkng av filre kan lä erhållas ifrån överförgsfunkionen. Dämpngen är absolbeloppe av överförgsfunkionen (med komplexa al) u H (4) u och fasen är densamma som överförgsfunkionens argumen arg( H ) (5).4 Dimensionerg av kondensaorn och spolen För a få en klarare bild av hur frekvensen påverkar signalen arrangerar vi om (3) ill följande form u u j C L (6) När imagärdelen är noll, dvs C C, erhålls u u, en L L försärkngen på db. Den frekvens som ger dea fall beecknar vi f (7) CL CL De är vid denna frekvens som spänngsförsärkngen av kondensaorn och spolen hel ar varandra pga a de är i ofas. Genom a säa den önskade frekvens som ska passera igenom filre osörd kan vi dimensionera vår kres korrek. Genom ommöblerg av (5) erhålls CL, f med sa värde f, khz får vi a CL 6,33 nfh. Därför väljs C 6,33 nf och L = H ill filre som ska undersökas i denna rappor. Korrek och välskrive, men alldeles för lång såvida e härledngen i sig är de primära. Då ska de så klar så med. AF Avsla rapporen med Slsaser. Ange da vikigase slsaser vad gäller da resula och /eller d meod. Uppfylldes målsängen? Vad skulle kunna förbäras? Framiden? Slsas Transformeori är mycke användbar vid analys av elekroniska kresar. Fas den här var kanske i korase lage. Nedansående blir ydligare: Vi har visa a med de föreslagna komponenerna så får vår filer de önskade egenskaperna och a resulaen håller sig om givna specifikaioner. Vi har kunna konsaera a ransformeori och simulerg med mjukvaran LTSpice har fungera bra som meod i vår fall och a eori och simulergar ger samsämmiga resula.