Kap a)-d), 4, 7 25, 26, 29, 33, 36, 44, 45, 49, 72, , 5.34, 5.38, 6.28, 8.47, 8.64, 8.94, 9.25, Kap.11ex.14, 11.54

Transkript

1 Repeiion inför kursprove Fysik 1 Dea är uppgifer som jag rekommenderar i Övningsboken. Naurligvis kan de skilja lie från person ill person vilka områden du behöver räna på. Men dea är en grund för er alla. De kommer a krävas a du öppnar boken hemma!! Kap.. 5, 10, 14, 15, 18, 0, 3, 5 Kap. 3., 7, 8, 1, 13, 14, 6. Kap. 4. 3, 8, 10, 13, 14, 16, 33, 34 Kap. 5. 1, 6, 7, 10, 6, 30 Kap. 6. 5, 7, 9, Ex.5, 13, 17, 5 Kap. 7. 4, 5, 6, 13 Kap. 8. 1,, 8, 9, 10, 11, 14, 1. 36, Ex.13, 38, 39 Kap. 9. Kap , 11, 3. (Uppgif 9.11 & 9.1 i huvudboken är bra, gör dom) Läs baksidan på dea papper & lös uppgiferna (Läs även sidorna 6-3 i huvudboken) Kap a)-d), 4, 7 5, 6, 9, 33, 36, 44, 45, 49, 7, 73 Kap. 1. Ex., Kap , 6, 7, 9, 11, 13, 15, 17 Kap. 15. Kap ,, 4 Några exra uppgifer i övningsboken 4.36, 5.34, 5.38, 6.8, 8.47, 8.64, 8.94, 9.5, Kap.11ex.14, I've always believed ha if you pu in he work, he resuls will come. - Michael Jordan

2 Sammanfaning inför Prov 1 i Fysik Ååå, den som kunde lära sig a lära sig i id! ~ Enrique Solari ~ Prove fredag den 6/ omfaar: Kapiel och 3 Begrepp som du bör känna ill. 1. Vad säger umregeln om anale värdesiffror vid beräkningar?. Kunna beräkna densie (). OBS! 1 g/cm 3 = 1000 kg/m 3 3. Vad är skillnaden mellan yngd (yngdkraf) och massa? 4. Hur sammansäer man vå krafer ill en resulan? 5. Vad innebär a e föremål befinner sig i jämvik / vila? 6. Kunna ria u kraferna på e föremål. 7. Skilj på ryck och ryckkraf. Hur beräknar man rycke under.ex. en fo? 8. Hur beräknar man väskeryck? 9. Vad är skillnaden på väskerycke vid e djup och oala rycke på djupe? 10. Hur sor är normal lufryck? 11. Vad säger Arkimedes princip? Hur använder du den? 1. Hur beräknas lyfkrafen? Hur hör de ihop med Arkimedes princip? Vikiga samband. Skilj på kraf (F) och massa (m) F m g g = 9,8 N/kg Densie m (1 g/cm 3 = 1000 kg/m 3 ) V Skilj på ryck (p) och ryckkraf (F) F p [1 N/m = 1 Pa] A Väskeryck på djupe h p g h (oal ryck: addera lufrycke) Lyfkraf i väska eller gas (Arkimedes) = yngden av den undanrängda väskan/gasen. Vikig! Tänk på användande av SI-enheer & Värdesiffror.

3 Prove omfaar : Kapiel 4 Sammanfaning inför Prov i Fysik Begrepp som du bör känna ill. 13. Vad kan man få u ur en s--graf och v--graf? 14. Vad är skillnaden på medel och momenan hasighe, grafisk olkning? 15. Vad är skillnaden på medel och momenan acceleraion, grafisk olkning? 16. Hur får man u sräckan ur en v--graf? 17. Vad menas med en likformig rörelse? 18. Vad menas med en likformig accelererad rörelse? Vikiga samband km / h 5m/ s 3,6 v s s 1, hasigheen ur en s--graf. s 1 a v v 1, acceleraionen ur en v--graf. v 1 v v 0 a,hasigheen v efer en id med acceleraionen a. a s v0, sräckan vid likformig accelererad rörelse.

4 Sammanfaning inför Prov 3 i Fysik Prove omfaar: Kapiel 5, 9 och 10 Begrepp som du bör känna ill 19. Definiionen av arbee, kunna besämma arbee. 0. Vea vad lägesenergi innebär. Vea a lyfarbee är lika sor som förändring av lägesenergin, sam kunna beräkna lägesenergin uifrån olika nivåer. 1. Kunna beräkna rörelseenergi i olika siuaioner. Kunna använda energiprincipen på olika siuaioner. 3. Kunna beräkna effek. Kunna använda 1 kwh = 3,6 MJ. 4. Vea vad verkningsgrad är, och hur man beräknar de. 5. Vad är värme? Vad beecknar e ämnes specifika värmekapacie? 6. Uppgifen 9.11 & 9.1 i läroboken (s.0) behandlar de mesa om värme, ia på dem. 7. Vad beror de på a en plas vid have har jämnare klima än en plas i inlande? 8. Vad är skillnaden på väder och klima? 9. Hur bildas sjöbris? 30. Vad är växhuseffeken? Vilka är de vikigase växhusgaserna? 31. Hur räknar man med ideala gaslagen? Några vikiga samband. m v A F s E k E P E En E p = mgh verkningsgrad, enhe i procen E cmt, energin vid värmning av e ämne. E c m, energin vid fasomvandlingen fas/väska. s E c m, energin vid fasomvandlingen mellan väska/gas. k pv Nk T, ideala gaslagen. B Kom-i-håg a ange alla dina sorheer i SI-enheer dvs. massa i kg, hasighe i m/s, energi och arbee i Joule (J, kan även anges i Ws och Nm) och effek i J/s eller Wa (W). Ria allid figur där du säer u energin i de lägen du räknar på, E 1 = E. Formelsamling sid 45-48, 68-69

5 Prove omfaar: Kapiel 6, 7 och 8 Sammanfaning inför Prov 4 i Fysik Begrepp som du bör känna ill. 3. Fenomene elekrisk influens, beskriv de. 33. Hur lyder Coulombs lag? Kom ihåg a ine använda minusecknen på negaiva laddningar när du räknar, besäm själv rikning på krafen. Lika laddning repellerar. 34. Hur går man illväga föra a ria e elekrisk fäl, vilken rikning har fäle? 35. Vad menas med homogena fäl? 36. Hur definieras elekrisk fälsyrka? Vilka samband finns för elekrisk fälsyrka? 37. Vad är en elemenarladdning? Vad är Millikans oljedroppsförsök (s. 158)? 38. Hur besämmer man elekrisk lägesenergi? 39. Hur lyder definiionen på sröm? 40. Hur kopplar man in en Volmeer/Amperemeer och hur är deras resisans (sid 177)? 41. Hur beräknar man effek och energi i elekriska kresar? 4. Hur beräknar man ersäningsresisansen för serie- respekive parallellkopplingar? 43. Vad är lika i en seriekoppling? Vad är lika i en parallellkoppling? 44. Poenial är spänningen i förhållande ill jord (noll). Spänning = poenialskillnad. 45. Vad säger Kirchoffs lagar? Hur går man illväga vid en poenialvandring (ex. s.193)? Vikiga samband. Q1Q F k, där Q är laddning i C och r avsånde i meer. r Q I, srömmen I är laddningen per idsenhe i sekunder. U R I, ohms lag P U I, effeken är srömmen gånger spänningen. E P U I, där U är spänningen i V, I srömmen i A och i sekunder. F U E, fälsyrkan i en punk / mellan vå plaor Q d E U Q, energin som krävs när en laddning förs mellan en spänning. Elekronen: Q = e = 1,60*10-19 C (elemenarladdningen) m = 9,109*10-31 kg

6 Prove omfaar: Kapiel 11 och 1 Sammanfaning inför Prov 5 i Fysik Vi ve vad vi är, men ine vad vi kan bli! William Shakespeare Kapiel 11. Kraf och rörelse Begrepp som du bör känna ill. 46. Hur besämmer man resulanen ill vå krafer med hjälp av krafparallellogram? 47. Hur gör du för a dela upp en kraf i komposaner? 48. Vad beyder begreppe jämvik? 49. Räknar du på arbee är de vikig a använda krafen parallell med förflyningen. 50. Hur lyder Newons I:a lag? 51. Hur lyder Newons II:a lag? 5. Hur lyder Newons III:e lag? 53. Vad är rörelsemängd? 54. Varför är de vikig a ria en figur när du räknar på rörelsemängd? 55. Vad är impuls? Vikiga samband. Tyngdkraf F m g g = 9,8 N/kg Arbee W F s Newons II:a lag F ma, OBS! F är resulerande kraf Rörelsemängd p mv p Före p Efer gäller vid allyper av krockar Impuls I F mv mv1 Impuls = Ändringen i rörelsemängd Tänk på a säa u posiiv rikning vid söberäkningar, markera därefer hasigheer med de ecken som ges av din valda rikning. Vad är skillnaden på elasisk sö och oelasisk sö?

7 Kapiel 1. Relaivisiska effeker När du uppvakar en flicka känns en imme som en sekund. När du sier på en glödhe spisplaa känns en sekund som en imme. De är relaivie! Alber Einsein Begrepp som du bör känna ill : 56. Hur förhåller sig ljuses hasighe för olika iakagare? Spelar de någon roll hur ljuskällan rör sig? 57. Är id någo som all observaörer uppfaar lika? 58. Vad menas med idsdilaion? 59. Hur skiljer man mellan och 0 (egeniden) i formeln för idsdilaionen? 60. Kan man använda a rörelseenergin E k ges av mv / vid hasigheer nära ljuses? 61. Tolka sambande E = mc. Vikiga samband. 0 v 1 c (Sambande mellan viloiden 0 och iden då man som observaör är i rörelse relaiv händelseförloppe.) s v (Sambande hjälper dig a räkna u sräckan som observaör/parikel upplever, via a använda eller 0 ) E = mc kallade Einsein föremåles viloenergi och mc v 1 c dess oala energi

8 Prov omfaar: Kapiel 14, 15 och 16 Sammanfaning inför Prov 6 i Fysik Begrepp du bör känna ill : 6. Vad besår en aomkärna av? 63. Vad menas med nukleoner? 64. Vad är massal respekive aomnummer? 65. Vad menas med isooper? 66. Vad menas med massdefek för en aomkärna? Hur beräknar man massdefeken? 67. Vilken energi mosvarar massdefeken? 68. Kring vilke aomnummer är kärnorna sabilas? 69. Vad är -srålning och hur skrivs reakionsformeln vid e sönderfall? 70. Vad menas med mor och doer i sammanhange? 71. Hur beräknar du energin som frigörs och var åerfinns den vid -srålning? 7. Vad är - och + srålning. Hur skrivs reakionsformler och var åerfinns sönderfallsenergin? 73. Hur uppsår -srålning och vad besår den av? 74. Vad är halveringsid? Hur beräknar man sönderfall? Vad är Becquerel? 75. Vad innebär Fission? 76. Vad innebär Fusion? 77. Vad menas med absorberad dos? 78. Vad menas med ekvivalen dos? Bra samband a kunna : 1u mosvarar energin 931,47 MeV (1u => E mc , 10 (, ) 149, 10 J 931, 47MeV ) Ex. 0,0039u => E 0, , 47MeV, 3MeV 1MeV 1, J I kursplanen sår a undervisningen i kursen skall behandla följande cenrala innehåll : Kärnenergi: aomkärnans srukur och bindningsenergi, den sarka krafen, massa-energiekvivalensen, kärnreakioner, fission och fusion. Radioakiv sönderfall, joniserande srålning, parikelsrålning, halveringsid och akivie. Orienering om elekromagneisk srålning och ljuses parikelegenskaper. Växelverkan mellan olika yper av srålning och biologiska sysem, absorberad och ekvivalen dos. Srålsäkerhe. Tillämpningar inom medicin och eknik. Never discourage anyone who coninually makes progress, no maer how slow. - Plaon