14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

Relevanta dokument
15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 2

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-4.

MATRISTEORI. Pelle Pettersson MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema med tal, reella eller komplexa, vilka kallas matrisens

Gausselimination fungerar alltid, till skillnad från mer speciella metoder.

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = =

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: 1 1 Basvektorer i tre dimensioner: Enhetsvektor i riktningen v: v v

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Determinanter, egenvectorer, egenvärden.

Innehåll. 1 Linjärt ekvationssystem (ES) 5. 2 Grundläggande algebra 13

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

Stora bilden av Linjära algebran. Vektorrum, linjära transformationer, matriser (sammanfattning av begrepp)

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

1. (Dugga 1.1) (a) Bestäm v (3v 2u) om v = . (1p) and u =

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Moment 6.1, 6.2 Viktiga exempel Övningsuppgifter T6.1-T6.6

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

Subtraktion. Räkneregler

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 1 Måndagen den 29 november, 2010

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll Lay, kapitel , Linjära ekvationer i linjär algebra

Preliminärt lösningsförslag

TMV166 Linjär algebra för M, vt 2016

Preliminärt lösningsförslag

SF1624 Algebra och geometri

Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser

LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1

Lösningar till MVE021 Linjär algebra för I

8 Minsta kvadratmetoden

4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA

MVE520 Linjär algebra LMA515 Matematik, del C

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Avsnitt 2. Matriser. Matriser. Vad är en matris? De enkla räknesätten

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

A. Grundläggande matristeori

TMV141. Fredrik Lindgren. 22 januari 2013

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

Del 1: Godkäntdelen. TMV141 Linjär algebra E

Kursplanering för Linjär algebra, HT 2003

Avsnitt 4, Matriser ( =

Carl Olsson Carl Olsson Linjär Algebra / 18

Linjär algebra. Lars-Åke Lindahl

Del 1: Godkäntdelen. TMV142 Linjär algebra Z

Preliminärt lösningsförslag

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

Linjär algebra HT 2016, kurskoder 5MA160 och 6MA036

MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR

Studieanvisningar. H. Anton och C. Rorres: Elementary Linear Algebra, 9:e upplagan. Wiley, 2005 (betecknas A nedan).

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

linjära ekvationssystem.

Linjära ekvationssystem

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 1

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

Preliminärt lösningsförslag

Linjär algebra på 2 45 minuter

Mer om linjära ekvationssystem

LINJÄR ALGEBRA HT2013. Kurslitteratur: Anton: Elementary Linear Algebra 10:e upplagan.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. (1 p) (c) Bestäm avståndet mellan A och linjen l.

M = c c M = 1 3 1

(a) Bestäm för vilka värden på den reella konstanten c som ekvationssystemet är lösbart. (b) Lös ekvationssystemet för dessa värden på c.

x 1 x 2 x 3 x 4 mera allmänt, om A är en (m n)-matris, då ger matrismultiplikationen en avbildning T A : R n R m.

Norm och QR-faktorisering

1 De fyra fundamentala underrummen till en matris

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI Delkurs

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdag, 13 januari 2016

Geometriska vektorer

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 2

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

Egenvärden och egenvektorer

TENTAMEN. Matematik 1 Kurskod HF1903 Skrivtid 13:15-17:15 Onsdagen 25 september 2013 Tentamen består av 3 sidor

Vektorgeometri för gymnasister

Mer om linjära ekvationssystem

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 3

DN1230 Tillämpad linjär algebra Tentamen Onsdagen den 29 maj 2013

Linjär algebra Tio förrätter och två efterrätter Roy Skjelnes

Vektorgeometri för gymnasister

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

x = som är resultatet av en omskrivning av ett ekvationssystemet som ursprungligen kunde ha varit 2x y+z = 3 2z y = 4 11x 3y = 5 Vi får y z

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment B, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 1 juni 2011 kl

Stokastiska vektorer och multivariat normalfördelning

Övningshäfte 6: 2. Alla formler är inte oberoende av varandra. Försök att härleda ett par av de formler du fann ur några av de övriga.

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Linnea Hietala MVE480 Linjär algebra S

c d Z = och W = b a d c för några reella tal a, b, c och d. Vi har att a + c (b + d) b + d a + c ac bd ( ad bc)

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

Transkript:

14 september, 2016 Föreläsning 5 Tillämpad linjär algebra Innehåll Matriser Algebraiska operationer med matriser Definition av inversen av en matris Förra gången: Linjära ekvationer och dess lösningar Uppgift Reducera följande totalmatris till reducerad trappstegsform med Gauss- Jordaneliminering 1 1 7 7 2 3 17 16 1 2 37 18 Uppgift Följande linjära ekvationssystem är givet x 1 + x 2 + 7x 2 = 7 2x 1 + 3x 2 + 17x 3 = 16 x 1 + 2x 2 + (a 2 + 1)x 3 = 3a a Bestäm ett värde på a så att systemet saknar lösningar b Bestäm ett värde på a så att systemet har minst en fri variabel samt bestäm systemets lösning(ar) c Bestäm ett värde på a så att systemet har en unik lösning Bestäm systemets lösning för värdet på a IDAG 1 Följande tabell av reella tal kallas för en n k-matris n 1-matrisen a 11 a 21 a n1 är en (kolonn)vektor i Rn 1

2 1 k-matrisen a11 a 12 a 1k är en (rad)vektor En matris kallas för en kvadratisk matris om antalet av rader är lika med antalet kolonner (n = k) Följande n n-matris kallas för identitetsmatrisen och betecknas med I n 1 0 0 0 1 0 2 Vad kan vi göra med matriser? I n = 0 0 1 Om två matriser har samma storlek kan vi addera (eller subtrahera) dem Låt A och B vara n k matriser (n rader och k kolonner) b 11 b 12 b 1k b 21 b 22 b 2k B = b n1 b n2 b nk a 11 + b 11 a 12 + b 12 a 1k + b 1k a 21 + b 21 a 22 + b 22 a 2k + b 2k A + B = a n1 + b n1 a n2 + b n2 a nk + b nk a 11 b 11 a 12 b 12 a 1k b 1k a 21 b 21 a 22 b 22 a 2k b 2k A B = a n1 b n1 a n2 b n2 a nk b nk Vi kan multiplicera en matris med ett reellt tal c ca 11 ca 12 ca 1k ca 21 ca 22 ca 2k c ca n1 ca n2 ca nk Vi kan ta transponatet av en n k-matris A och få en k n-matris A T a 11 a 21 a n1 a 12 a 22 a nk A T = a 1k a 2k a nk

Notera att den i-te raden i A T är lika med den i-te kolonnen i A och den i-te kolonnen i A T är lika med den i-te raden i A Exempel: a 1 a 2 a n T = a 1 a 2 a n 3 och: a1 a 2 a n T = a 1 a 2 a n 3 Uppgift Låt 3 1 1 2 1 0 1 0 0 Beräkna A + B, B + A och 3A 2B B = 1 1 0 2 0 1 1 2 2 Läs om kommutativa och associativa lagar för addition, Sats 321 i Anton & Busby 4 Matrismultiplikation Låt A vara en n k-matris R 1 R 2 R n = där R i = a i1 a i2 a ik är den i-te raden i A Låt B vara en k m-matris, B = B 1 B 2 B m = b 11 b 12 b 1m b 21 b 22 b 2m b k1 b k2 b km

4 där B i = b 1i b 2i b ki är den i-te kolonnen i B Notera att för alla i och j så är B i och R T j vektorer i R k Det betyder att vi kan beräkna skalärprodukten mellan dem, R T j B i Matrismultiplikationen mellan A och B är den n m matris som ges av AB = R 1 R 2 R n B1 B 2 B m = R1 T B 1 R1 T B 2 R1 T B m R2 T B 1 R2 T B 2 R2 T B m Rn T B 1 Rn T B 2 Rn T B m Vad gäller för storleken på matriserna A och B för att multiplikationen mellan A och B ska vara definierad? 5 Uppgift Låt: 3 1 1 0 2 1 0 1 1 0 0 1 B = 1 1 0 2 0 1 1 2 2 Är matrismultiplikationen AB definierad? Är matrismultiplikationen BA definierad? I det fall den är definierad, beräkna produkten 6 Uppgift Låt 1 1 0 1 Beräkna AB, BA, BC och CB B = 2 3 1 1 7 Uppgift Låt A vara n k matris Bevisa att: I n A där I n och I k är identitet matriser AI k = A C = 1 3 1 2 Notera att Att produkten AB är definierad är ingen garanti för att BA är definierad Både AB och BA kan vara definierade men de kan ha olika storlek Både AB och BA kan vara definierade men AB är inte nödvändigtvis lika med BA

8 Proposition (Se Sats 322 och Sats 3210 i Anton & Busby) Låt A och D vara n k-matriser, låt B vara en k m-matris och C vara en m l-matris Då gäller bland annat följande (1) (AB)C = A(BC) Vilken storlek har den resulterande produkten? (2) (A + D)B = AB + DB (3) (A T ) T = A (4) (AB) T = B T A T (5) (A + D) T = A T + D T (6) (A D) T = A T D T (7) (ca) T = c(a T ) 9 Matrismultiplikation och linjära ekvationer Betrakta en n k-matris A och en k 1-matris x: Matrismultiplikationen A x ges av a A x = 21 a 22 a 2k x 1 x 2 x k = x = x 1 x 2 x k a 11 x 1 + a 12 x 2 + a 1k x k a 21 x 1 + a 22 x 2 + a 2k x k a n1 x 1 + a n2 x 2 + a nk x k vilket betyder att vi kan skriva ett system av linjära ekvationer på följande sätt där b = b 1 b 2 b n a 11 x 1 + a 12 x 2 + + a 1n x k = b 1 a 21 x 1 + a 22 x 2 + + a 2n x k = b 2 a n1 x 1 + a n2 x 2 + + a nk x k = b n A x = b 10 Proposition (se Sats 315, i Anton & Busby) Låt A och B vara n k-matriser, låt x och y vara vektorer i R k samt låt c vara ett reell tal Då gäller att 5

6 (1) A( x + y) = A x + A y (2) A(c x) = c(a x) = (ca) x (3) (A + B) x = A x + B x 11 Inre och yttre matrisprodukt Om u och v är två kolonnvektorer av samma storlek så är u T v en inre matrisprodukt Vad blir storleken på produkten? Känner vi igen detta sedan tidigare? u v T en yttre matrisprodukt Vad blir storleken på produkten? 12 Uppgift Låt Beräkna A x 13 Uppgift Låt Beräkna u T v samt u v T 1/ 2 1/ 2 1/ 2 1/ 2 u = 3 4 5 v = 1 x = 1 2 7 0 14 Inverterbara matriser En matris A är inverterbar om det finns en matris B så att AB och BA är identitetsmatriser Matrisen B kallas för inversen till A och betecknas med A 1 Notera att endast kvadratiska matriser är inverterbara Varför det? 15 Proposition (Se bland annat Sats 339 i Anton & Busby) (1) Låt A vara en n n-matris som är inverterbar och låt A 1 vara inversen till A Då AA 1 = I n och A 1 I n (2) Låt A vara en n n-matris Om B är en n n-matris och AB = I n, då är B = A 1 (3) Låt A vara en n n-matris Om B är en n n- matris och B I n, då är B = A 1 (4) En n n-matris A är inverterbar om och endast om rang(a) = n, dvs, antalet av pivotkolonner är lika med n (5) En n n-matris A är inverterbar om och endast om systemet A x = 0 bara har en lösning som ges av 0 (triviala lösningen) (6) En n n-matris A är inverterbar om och endast om systemet A x = b bara har en lösning för alla b

(7) En n n-matris A är inverterbar om och endast om kolonnerna är linjärt oberoende (detta återkommer vi till i F8) 7 16 Uppgift Bestäm om följande matris A är inverterbar 1 1 2 1 0 1 0 1 3 17 Uppgift Avgör genom inspektion om följande homogena system har en icketrivial lösning och avgör om koefficientmatrisen är inverterbar 2x 1 + x 2 3x 3 + x 4 = 0 5x 2 + 4x 3 + 3x 4 = 0 x 3 + 2x 4 = 0 x 4 = 0 18 Uppgift Hitta alla värden på a för vilka matrisen a a a 1 a a 1 1 a är inverterbar 19 Proposition (se Sats 327 i Anton & Busby) a b En 2 2-matris är inverterbar om och endast om ad bc 0 (ad bc c d kallas för determinanten av A) I detta fall ges inversen till A av A 1 1 d b = ad bc c a 20 Uppgift Bestäm om följande matris A är inverterbar och i så fall hitta inversen A 1 2 4 1 7