Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör?

Varför blir det som det blir när vi gör som vi gör? Ett sätt att röra sig från att tro till att veta FOU-PROJEKT, 2017-2019

STUREBYSKOLAN

Dispostion av seminariet: Glenn Hultman, Linköpings Universitet, - forskarperspektiv Martin Widholm, rektor Sturebyskolan skolledarperspektiv Andreas Jacobsson och Michael Laurell Praktiskt perspektiv

Lärares praktiknära forskning & beprövad erfarenhet Den professionella läraren i praktiken Glenn Hultman

Forskningens roll? Forskning kan ge stöd för utvecklingen av verksamheten, kan bekräfta det man gör, kan ses som en gest för att framstå som objektiv och vetenskaplig kan sätt ord på det man gör, kan öka vår insikt, nya begrepp samt kan ge alternativa sätt att tolka och förstå praktiken(det inre arbetet)

Spridning av kunskap två former! Det finns ny forskning! Bör överföras till praktiken läs och lär! Ex. Hattie (Synligt lärande), Timperley (Det professionella lärandet), Williams (Formativ bedömning) Lärarens kunnande sprids via berättelser och kontextuella samtal. Insikter överförs genom att kollegan ges en förståelse för situationen och eleverna där arbetet utfördes (Hultman, 2001; Craig, 2006). Den senare kan uppfattas som ineffektiv då den inte går att förpacka och lämna över på ett enkelt sätt, men kan upptäckas vid kollegialt lärande.

Eraut, Knowledge, working practice and learning (2010) [it s useful to Work alongside others].. To observe and listen and to participate. This mode of learning which includes a lot of observation as well as discussion, is extremely important for learning tacit knowledge or the knowledge that underpins routines and intuitive decisions and is difficult to explain. When people see what is being said and done, explanations can be much shorter because the fine detail of incidents, such as the tone of voice or visual features, contributes to their understanding. [revisorer, ingenjörer och sköterskor]

Forskningsöversikter om Kollegialt lärande Framgångsrika system i världen fokuserar sina insatser till skolor och i klassrum! Tanken med Kollegialt lärande är: Att det inte enbart handlar om den enskilde läraren utan yrkesmässigt lärande och det tar tid att finna formerna Inom ramen för det kollektiva, en grupp (lärare, elever och rektorer) som strävar efter gemensamt kunnande med samspel och omtanke om eleverna, fokus på lärande Ett samarbete där man lär från sina misstag och söker återkoppling på genomförda försök, gärna tillsammans med externt stöd. Viktigt med en tillåtande miljö och tillit för att kunna testa ideer och acceptera att det går fel ibland - Hatties nya factor* är Kollegialt lärande (2015) Stoll & Seashore Louise (2007), Cochran-Smith (2009), Talbert (2010), Hattie (2015) *Hattie använder effektstorlek för att ange olika metoders påverkan på elevers studieprestationer

Noteringar om lärsituationer Läraren är som en antropolog, parallellt med sin lärargärning studerar hen den egna och andras undervisning. * Elever är också (som läraren) medvetna aktörer som gör sina val t ex när det gäller innehåll dvs de är också didaktiska aktörer. Svårt att observera lärande * MEN lärares kunskapsstrategier kan vara mikrodialoger, ögoni-nacken och lyssna till elevers samtal, man läser av. * Det är i klassrummets dynamik som kunskapsbildningen sker, utan att vi kan ta del av den, eftersom det blir invävt i den pågående verksamheten. Det finns inga skriftliga dokument som kan granskas eftersom planeringsdokumenten avser ett tänkt och önskvärt utfall. * Valet av innehåll och metod görs i situationen, trots att valet redan är planerat.

Olika typer av kunskapsbildning och lärande! 2. Reflektion Reflekterande praktiker 3. Kollegialt lärande 4. I samspråk med praktiken, reflektion-ihandling Aktionsforskare Vardagsexperter Ta emot kunskap Erfarenhet från kolleger Erfarenhet tillsammans med kollegor,forskare Erfarenhet i kontext Intuition, improvisation 1. Forskningsutnyttjande Forskningskonsumenter Kunskapsspridning från andra Kunskapsbildning tillsammans med andra Kunskapsbildni ng i vardagen Strategi 1-2-3: Kunskap överförs eller genereras via arrangemang: kompetensutveckling, litteratur, reflektionstillfällen, mentorskap, projekt, möten. Strategi 4: Kunskap genereras i praktiken, informellt och hela tiden.

Är det realistiskt för en lärare i allmänhet att arbeta som forskare i sin klass? Ja och särskilt om man låter sig inspireras av etnografisk forskning* och tanken om forskning & undersökning som förhållningssätt (Inquiry-as-Stance). Tänk: Learning studies, Kollegialt lärande, Intelligenta improvisationer... *Men även andra metoder kan fungera.

Beprövad erfarenhet! Man kan: försöka vara systematisk genom att samla på sig olika typer av data: provresultaten över tid, dagboksnoteringar som gäller elevernas arbete och hur de lär, noteringar från träffar med kollegor... reflektioner från läsningar olika texter bl a forskning och föreläsningar noteringar från mer systematiskt arbete med kollegialt lärande (med fokus på elevers lärande* och didaktiken), lärandegrupper etc. En fördel om detta kan göras under ganska lång tid, helst några år men där andra satsningar integreras i det egna arbetet. * T ex med inspiration från Hattie Synligt lärande för lärare eller learning studies

Skolledarperspektiv: en lärande organisation

Skolledarperspektiv: en lärande organisation Hur får man pedagogerna att driva sitt eget lärande? Vilka resurser tar det i anspråk, tid, pengar? Hur blir det en del av skolans utveckling?

Bakgrund Syfte Metod Rekommendationer

Skollagen 2010: Undervisningen ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Tänk på en "bra" lärare och/eller en grymt bra lektion...

Vilka bevis har du... egentligen?

Hur kan vi röra oss från att tro till att veta?

Syftet är att öka lärares medvetenhet kring effekter av sin egen undervisning genom systematiska undersökningar

Steg 1: Träna på att formulera ett skav (forskningsobjekt) och frågeställning/hypotes

Effekter av undervisning/metod (hur vet du?) Hitta/formulera SMALA skav (vad går att undersöka?) Metoder för "bevisinsamling" (vad går att upptäcka?)

Upptäckter: Svårt att avgränsa forskningsfrågan - vad är undersökningsbart? Diskussioner öppnade för att granska intuitionen Identifierar och synliggör "personliga teorier"

Steg 2: Träna på datainsamling och att lämna över data

Iterativ metod

Upptäckter: Observatör eller handledare? "Bra data" är beroende av en "bra frågeställning"

Steg 3: Delegerat ledarskap och självständighet

Upptäckter: Skillnad på... Antal cykler och datainsamlingar Diskussioner om undervisningsförändringar Hur man uttrycker sitt eget lärande Röd tråd (över tid)

Högt socialt kapital Prestigelöst/öppet klimat Stöd från grupp Samsyn/gemensamt mål Platt hierarki Lågt socialt kapital "Inte tagen på allvar" Lågt förtroende för grupp/medlemmar Stark hierarki

Steg 4: Spridning

Tvärgruppsträffar Sturebyskolans Forskningskonferens

Upptäckter: Tyngdpunkt på metoder Inspiration till nya skav Upptäckande av gemensamma problem som tidigare var "osynliga" (resonemang)

Upptäckter forts : Användade av andras resultat och av ny kunskap över ämnesgränser Synliggöra experter

Socialt kapital (Struktur) Gruppsammansättning (gemensamma intressen) Låta eget behov styra val av grupp Få deltagare i grupperna

Socialt kapital (Relationer) Gemensamt skav, smalt skav Prioriterar FoU Deltagare känner delaktighet Prestigelöshet/utrymme för kritiska granskningar

Visat intresse från skolledning Förväntningar Tydlighet med vikten av FoU Medarbetarsamtal Deltagande i vissa träffar

Tydligt ledarskap Systematik Information Tydliga uppgifter/diskussionsunderlag Handleda/stötta

Framförallt... Elevers lärande i centrum Få högstatusindivider att "bjussa på sig själva" (att kritiskt granska effekter av sin undervisning)

Var är vi nu? Koncentrerat block (ht 2018) Vetenskaplig artikel (2019)?

Frågor?

Tack för er uppmärksamhet andreas.jacobsson@stockholm.se michael.laurell@stockholm.se