OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Relevanta dokument
Astma och allergier effekter av miljön

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Nya behandlingsschema de senaste åren

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Mitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS

Pollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:

eva rönmark och bo lundbäck, Karolinska institutet och OLIN-studierna vid Norrbottens läns landsting

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

fokus på övervikt bo lundbäck och eva rönmark

Patientbroschyr. A Breath of. New Life

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

RS-virusorsakad wheeze. Nele Sigurs Barn- och ungdomskliniken Södra Älvsborgs sjukhus Borås

Farmakologisk behandling vid astma Bakgrundsdokumentation

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Övre och nedre luftvägar hur hänger de ihop? Johan Hellgren docent/överläkare ÖNH-kliniken Sahlgrenska

Tremperaturreglerat laminärt luftflöde TLA Airsonett

För er som vill veta mer. Agenda. Atopi. Allergi och Astma hos barn. Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika problem vid

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Matallergi. Födoämnesreaktioner. Vanligaste symptom vid matallergi 4 års ålder. Specifik utredning

Svår och kronisk astma hos barn

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Skillnader i astma och luftvägsbesvär mellan norra och södra Sverige

Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Innemiljö i skolor, astma, allergier och sjuka hus symptom (SBS)

Strategi för forskning och utbildning. Strategi för förbättring och innovation

Födoämnesallergi - Provokation

Barn och unga i palliativ vård

Ny syn på eksem och eksembehandling

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Miljömedicinskt yttrande om cirkus invid skola i Lidköpings kommun

Från passivt mottagande till aktivt uppföljande

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Jordnötsallergi, björkpollen och komponentdiagnostik

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera

Autism Spectrum Disorder

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Luftrörsobstruktiva besvär och eksem oväntat vanligt hos svenska spädbarn Intressanta fynd i enkätstudie om kost- och levnadsvanor hos småbarn

Jordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet

Yrkesastma. Yrkesastma. Yrkesrelaterad överkänslighet i luftvägarna. Yrkesastma. Yrkesastma. Stefan Willers, HLD, USIL 1

Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Allergena komponenter i vete

Gunilla Hedlin Astrid Lindgrens barnsjukhus Centrum för Allergiforskning

Slutrapport för del 2 inom projekt NR Lars Modig Bo Segerstedt Bertil Forsberg

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier:

FÖDOÄMNES- PROVOKATIONER

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Stora geografiska skillnader i förekomst av astma och allergi Internationella befolkningsstudier har sökt sambandsfaktorer

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Astma- och KOL-behandling

Allergier och astma hos barn. Maria Ingemansson, Barnläkare, barnallergolog

Autism Spectrum Disorder

Födoämnesallergier i förskoleoch skolåldern. Helene Axfors Olsson Barnallergolog Barn- och ungdomskliniken Växjö

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Västra Götalands Barn - tidiga faktorer med betydelse för senare hälsa och sjukdom

Omalizumab ( Xolair) + AIT. Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Metodik. Kohorten utgörs av 101 personer som

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader

Skyddar snusk mot allergi?

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

TEDDY och TrialNet Uppdatering

Falls and dizziness in frail older people

The national SIMSAM network (I)

Trombos under graviditetmortalitet

Astmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study (domestic buildings)

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

CHILD INJURIES AT HOME

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Luftföroreningar så drabbas barnen

Luft i väst Alingsås

Bild 1. Bild 2. Bild 3. behandling

Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus

IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

Ett nytt ramverk för tolkning av IgE-sensibiliseringstester

Transkript:

OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten

Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska studierom astma, allergi och KOL - pågår sedan 1985 - - ca 60 000 individer i åldrar > 7år Göteborg Norrbotten Stockholm Metoder - tvärsnittsstudier - longitudinelle studier - fall-kontroll studier - kliniska studier Resultat - 20 doktorsavhandlingar och ca 20 från samverkande projekt - >> 200 original articles - Sex doktorandprojekt pågår www.nll.se/olin www.facebook.com/olin-studierna - Fyra forskningslinjer; astma & allergi bland vuxna, astma & allergi bland barn, KOL, hälsoekonomi

Tre pediatriska kohorter Rekryterade med 10 års mellanrum Alla barn i klass 1 & 2 i Kiruna, Luleå och Piteå 7-8 år vid rekrytering Föräldraenkät och med tiden enkät besvarad av deltagarna Kliniska undersökningar ffa i Kiruna och Luleå

The OLIN pediatric cohorts Cohort I recruted In 1996 7-8 år PQ, n=3430 (97%) SPT, n=2148 (90%) IgE, n=228 11-12 år PQ, n= SPT, n=2027 (83%) IgE, n=845(78%) LF 19 år PQ, n=2861 (83%) SPT, n=1868 (76%) IgE, n=963 (89%) LF 27-28 år PQ, n=2291 (71%) Cohort II recruted in 2006 7-8 år PQ, n=2585 (97%) SPT, n=1700 (88%) 11-12 år PQ, n= SPT, n= 1657 (85%) IgE, n=696 (73%) 19 år PQ, n=2250 (87%) SPT, n=1340 (79%) IgE, n=598 (86%) LF Cohort III recruted In 2017 7-8 år PQ, n=2712 (89%) SPT, n=1805 (84%)

Utfallsmått Prevalens, trender Incidens, trender Remission Naturalförlopp Riskfaktorer Livskvalitet

Utfallsmått: Prevalens, trender Incidens, trender Remission Naturalförlopp Riskfaktorer Livskvalitet Sjukdomar/tillstånd: Astma Rhinit Eksem Födoämnesöverkänslighet/allergi Allergisk sensibilisering (pricktest, specifika IgE och komponenter)

Riskfaktorer/karakteristika - baserad på enkätdata (faktorer i barndom, hereditet, miljö, livsstilsfaktorer, rökning,...) - uppmätta trafikflöden vid hemadressen - allergenmätning i skolor och hem - trikloramin-exponeringsmätningar på mest besökta badhus - Kliniska undersökningar (IgE, IgE-komponenter, pricktest, lungfunktion, bronkiell hyperreaktivit, födoämnesprovokationer, ) - Livskvalitetsformulär

Några resultat

Agreement between parental and teenager reports of conditions Asthma Rhinitis 8.2% 8.8% 9.8% Parental reports Teenager reports Parental and teenager reports Eczema 9.2% 21.4% 19.7% Hedman, et al. J Clin Epidemiol 2010

Prevalence (%) of positive skin prick test in 7-8 y old children in 1996 and 2006 in Northen Sweden % 35 30 25 20 15 10 5 0 *** *** *** *** *** 1996 (Cohort I; born 1987-88) 2006, Cohort II; born 1997-98 2017, Cohort III; born 2008-09? Rönmark et al. Respir Med 1998; JACI 209

Prevalence of positive skin prick test from 7/8 to 19 years in Northern Sweden in a cohort followed longitudinally Rönmark et al Allergy 1999, JACI 2009 % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 7-8 years 11-12 years 19 years

Trends in allergic sensitization by increasing age in two cohorts followed fron 7 to 19 years. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 7-8 years 11-12 years 19 yrears Cohort I (borne 1987-88) Cohort II (borne 1997-98) Rönmark et al. JACI 2003 och 2009 Bunne et al. JACI in practice 2015

Early life risk factors in relation to the incidence of allergic sensitization to any allergen Incidence of any positive SPT from birth to 7-8 y, n=310 Incidence of any positive SPT from 7-8 to 11-12 y, n=153 Incidence of any positive SPT from 11-12 to 19 y, n=184 Risk factor OR (95%CI) OR (95%CI) OR (95%CI) Order among siblings* 0.8 (0.7-1.0) 1.0 (0.9-1.1) 0.9 (0.8-1.1) Cat or dog in childhood 0.7 (0.5-0.9) 0.8 (0.6-1.2) 0.8 (0.5-1.1) Urban area in childhood 1.9 (1.2-2.9) 0.7 (0.5-1.1) 1.7 (1.0-2.9) Family history of allergy 2.1 (1.6-2.8) 1.4 (1.0-1.9) 1.6 (1.1-2.3) Male sex 1.3 (1.0-1.7) 1.5 (1.1-2.1) 1.0 (0.7-1.4) *Numeric variable Analyzed by multiple multinomial logistic regression with negative reactions to all allergens at all measurements as reference category, n= 845 Rönmark et al Allergy 2017

% of physician-diagnosed asthma Prevalence and Severity of asthma among 7-8 y children in 1996 and 2006. Andersson et al. Pediatr Allergy Immunol 2010 Physician-diagnosed asthma increased from 5.7 to 7.4% 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 p=0.006 0 1 2 3 4 Asthma severity score 1996 2006 Asthma score based on: Current wheeze, daily asthma medication, disturbed sleep, speech-limiting wheeze, >12 episodes of wheeze during last 12 months

Different risk factors for allergic and nonallergic asthma in children. Risk in Odds ratio (OR) Variables Allergic asthma OR (95%CI) Non allergic asthma OR (95%CI) Male sex Asthma in family 1.3 3.0 (0.8-2.1) (1.8-4.8) 1.6 3.6 (1.0-2.5) (2.3-5.7) Dampness at home 1.4 (0.8-2.4) 1.8 (1.1-2.9) Mother smokes 1.2 (0.7-2.0) 1.6 (1.0-2.7) Cat or dog at home 0.6 (0.4-0.9) 0.8 (0.5-1.2) Breast feeding < 3months 1.0 (0.6-1.8) 1.9 (1.1-2.9) Rönmark et al. Allergy 1999

Remission and persistence of asthma followed from 7 to 19 years of age Andersson et al. Pediatrics 2013 41% 21% 38% Remission: Free from symptom and asthma medication the last 3 year at age 19 y. Persistent asthma: Symptoms or use of asthma medication at the age of 19 years and in at least 8 of the 9 previous surveys. Factors related to persistence: - allergic sensitization - more severe disease

Sammanfattning av OLIN studiernas barnkohorter Tre kohorter; rekryterade med 10 års mellanrum, identiska metoder Longitudinell studiedesign; observationstid från 7 till 28 år Kliniska undersökningar i stora urval Mycket högt deltagande i alla kohorter, både vid rekrytering och vid uppföljningar