Bilaga 4a - Pririteringsmatris - metdexempel Om bilagan Bilagan beskriver en pririteringsmatris sm kan vara till stöd för övergripande pririteringar i vattenplaneringen. Metden lämpar sig sm underlag i diskussiner m pririteringar, men mindre bra sm enda metd för att priritera detaljerade insatser, exempelvis för att värdera åtgärdsförslag mt varandra. 1 De kriterier sm väljs ut att bedöma åtgärdsförslagen med kan följa med i vattenarbetet ch vara till hjälp även vid uppföljning ch utvärdering av insatserna/åtgärderna. Om metden Pririteringsmatrisen används för att välja ut de mest verkningsfulla insatserna för att nå ett mål eller eliminera ett prblem. Med insatser avses här såväl fysiska åtgärder i naturmiljöerna sm administrativa eller förberedande åtgärder. Metden fungerar så att man först definierar ett mål, ch sedan tar fram lika förslag till insatser/åtgärder sm alla kan bidra till att nå målet. Man kan ckså ställa upp det sm en prblemlösningsmatris; att man har ett prblem ch åtgärderna jbbar emt att lösa det. Bruttlistan är fta alltför lång (ch dyr) för att alla förslag kan genmföras, men det ger en gd översikt att ställa upp alla idéer sm finns. Genm att bedöma åtgärdsförslagen med stöd av lika kriterier ges möjlighet att hitta de mest verkningsfulla åtgärderna, en slags priritering av bruttlistan. Förslagen värderas med pängskalan 2 4-6-8-10 där 10 päng innebär högst effekt att nå målet ch 2 päng innebär lägst effekt att nå målet. Det är ckså möjligt att använda den enklare effektskalan (hög-medel-låg). Se förenklat exempel i tabell nedan: Tabell 1: Exempelmål: Säkra dricksvattenkvaliteten i sjö Lillsjön med förslag på åtgärder ch kriterier att bedöma hur väl åtgärderna uppfyller målet. Kriterier Åtgärder: Kstnadseffektivitet Genmförbarhet Effekt Minska bräddning i reningsverk 7 2 10 19 Anlägga våtmark 8 8 10 26 Öppen dagvattenhantering/ fördröjningslösning 7 1 10 18 Minska tillskttsvatten 9 3 10 22 Infrmatinsinsatser 3 10 5 18 Ttal
Så här gör du: 1. Definiera frågeställning; antingen att nå ett mål eller eliminera ett prblem. 2. Diskutera vilka åtgärder sm kan vidtas för att nå målet/eliminera prblemet. Detta kan ni göra antingen genm diskussin i smågrupper eller i strgrupp. 3. Diskutera sedan vilka kriterier ni ska bedöma åtgärderna på. Ni kan låta varje gruppmedlem brain strma även dessa exempel ch km sedan överens i gruppen m vilka ni ska använda. 4. Skriv in mål/prblem, åtgärder ch kriterier enligt tabellen van. 5. Värdera varje kriterium mt varje åtgärd. Använd pängskalan. Ntera svaret i tabellen. 6. Diskutera: a. Är det några insatser sm saknas för att ni ska kunna nå målet eller eliminera prblemet? b. Vilka kriterier ska insatserna bedömas på? Är de ni valt ut bra kriterier? Finns det några kmmentarer till kriterierna sm ni behöver ntera för att kmma ihåg i det vidare arbetet? c. Vilka insatser fick högst päng ch därmed (enligt metden) är exempel på de mest verkningsfulla åtgärderna? 7. Fundera hur ni går vidare med resultatet från metden. 2 Välja mål Metden fungerar bäst m målet eller prblemställningen man har är specifik. Det kan vara bra att innan göra en kartläggning över de större målen, ch sålla i vilka sm kräver vidare priritering. Mål sm Uppnå Gd Status på vattenförekmst XXX eller Följa MKN för fsfr i XXX kan fta delas upp i flera delmål, vilket gör prcessen lättare. Exempel på mål: Minska belastningen av läkemedelsrester på XXX. Öka kunskapen m påverkan av båtbttenfärger i marina miljöer. Minska antalet bräddningar i reningsverk XXX med XX%. Kunna hantera ett 100årsflöde inm kmmunen utan risk för säkerhet ch hälsa. Välja kriterier Det kan vara hjälpsamt att specificera ch snäva åt kriterierna så att tydligheter inte uppstår i de efterföljande diskussinerna m hur resultatet ska tlkas. Exempelvis kan begrepp sm Kstnadseffektivitet kan vara ambivalenta ch lämna öppet för tlkning.
Det är även viktigt att bestämma sig hur pänggivningen fungerar; är det bra att få höga eller låga päng? Detta är viktigt för frmuleringen av kriterierna, t.ex. m man skriver låg kstnad, eller bara kstnad. Att skriva den senare innebär att man autmatiskt ger höga kstnader höga päng, vilket blir prblematiskt m man ckså har ett psitivt kriterium sm effekt. Exempel på kriterier: 3 Effekt Långtidseffekt Krttidseffekt Psitiva bieffekter Kstnad Låg kstnad Engångskstnad Lågt behv av persnal Genmförbarhet Inga existerande byråkratiska svårigheter Inget krav på finansiering Tidsspann Krt aktiv tid för utförande Krt passiv tid för utförande Kunskap Ger grundläggande kunskaper för utförande av andra åtgärder Ger kunskap till allmänheten Ger kunskap m övrig status på vattnet Viktigt för framtida prblem/mål Buffrande för klimatförändring Säkrande för framtida ökad explatering Välja åtgärder Även här är det bra att specificera åtgärderna så långt det går, ch hellre bryta upp en str åtgärd till flera mindre ch mer specifika. T.ex. Bygga ut reningsverk XX med en läkemedelsreningsanläggning + Mdernisera eller underhålla befintliga reningsanläggningar i reningsverk XX, istället för Mdernisera reningsverk XX eller Förbättra rening i reningsverk XX.
Exempel på åtgärder: Utreda (t.ex. internbelastning, tillrinning, externbelastning, etc.) Ökad tillsyn på (t.ex. diffusa källr, vattenverksamheter, påverkanskällr, etc.) Skärpta krav på (t.ex. framtagande av dagvattenplanering, båtägare att genmföra åtgärder, etc.) Behandla (t.ex. kalka, aluminiumbehandla, sanera, etc.) Upprätta (t.ex. LÅP, vattenplan, dagvattenplan, etc.) Mdernisera/bygga ut (t.ex. reningsverk, båthamnar, dagvattensystem, etc.) Utbilda (t.ex. allmänheten, kmmunen, båtägare, ägare av enskilt avlpp, etc.) Kapacitetsöka (t.ex. reningsverk, dagvattensystem, spillvattensytem) Skydda (explaterade vattentäkter, våtmarker, känsliga mråden, etc.) 4 Erfarenheter från kmmuner sm testat metden Här är några tips att tänka på m du ska använda metden: Viktigt med tydlighet i pängskalan. Knkretisera pängskalan så att alla sm ska ta del av resultat kan förstå vad sm avses. Bryta ner kriterierna till beståndsdelar. Tänk över viktning/ska-krav. De ska vara tydliga ch transparanta. Du får det resultat du sätter in i metden. Kriterierna behöver därför vara relevanta ch tydliga, annars blir pririteringsanalysen tydlig. Detta är ckså en begränsning, man måste vara medveten m att man ska använda det sm ett verktyg ch inte sm en slutgiltig analys. Diskutera m vissa kriterier brde vara diskvalificerande. Om ni ska använda er av ska-krav, indexliknande etc. Knkretisera målsättningen med metden. Blir mycket enklare att diskutera när man har en klar bild m vad man vill nå för mål. Hitta inte på egna rd. Glöm inte synergieffekter. Använd matrisen sm diskussinsunderlag men inte sm enda metd för priritering. Resultatet från metden kan användas för att kmma igång med pririteringsmetder.
Tabell 2: Fördelar ch nackdelar med metden efter ett test. Synpunktsversin Fördelar med metd Transparens Ger mtiveringar genm att beskriva för- ch nackdelar Ger en bruttlista på åtgärder att diskutera Kan vara pedaggiskt verktyg för att visualisera Underlag för vidare diskussin Minimerar mänsklig faktr, då uppdelningen av kriterier ger mer subjektiva bedömningar Man kan bryta ner alla åtgärder ch kriterier väldigt mycket ch utveckla. Nackdelar med metd Begränsningar i mdell, innebär fta en simplifiering av verkligheten Det sm kmmer in kmmer ut, dåligt definierade mål/kriterier/åtgärder ger en sämre pririteringslista Beskriva kriterier Kan vara svårt att begripa m tabellen blir för kmplicerad 5