Grundskola/gymnasiet Verksamhetsrapport 2012/2013

Eskilstuna resursskolor Datum 1 (8) 2013-09-24 Grundskola/gymnasiet Verksamhetsrapport 2012/2013 Eskilstuna resursskolor

Inledning Upptagningsområde Alla elever som går i grundskolan i Eskilstuna kommun och Torshälla stad har möjlighet att genom sin hemskola ansöka om en plats inom resursskolorna. Torshälla stad får betala för varje elevplats. 2 (8) Ansökan om plats på resursskola kan bara göras av hemskolans rektor. Det är viktigt att vårdnadshavaren är positiv till en ansökan. Erbjudande om plats inom resursskolorna fattas av resursskolornas placeringssamordnare. Sjukhusskolan har hela Södermanlands län som sitt upptagningsområde, men kan även ta emot elever från andra län. Ledning/organisation Resursskolorna är en kommungemensam verksamhet som består av tre resursskolor, sjukhusskolan, pedagogteamet, naturskolan och är ett eget rektorsområde sedan januari 2003. 34 personer arbetar inom området som består av sex olika verksamheter. Resursskolans enheter ligger geografiskt utspridda från varandra, vilket innebär att de ofta inte har någon daglig kontakt med varandra. Alla enheter är självständiga såtillvida att de, utifrån de ramar som finns, med stor självständighet lägger upp det dagliga arbetet. Gideonsbergsskolan: Skolår 6 9. Skolan tar emot elever som är i sociala och emotionella svårigheter. Tio elevplatser och sex personal. En stor del av eleverna har före de skrivs in på Gideonsbergsskolan varit föremål för insatser via bl a Arbetsmarknads- och Familjeförvaltning, Barn- och ungdomspsykiatrin, polis och skola. Marielundsskolan: Skolår 6 9. Åtta elevplatser och fyra personal. Skolan tar emot elever som är i sociala och emotionella svårigheter. Lokalintgrerat i Skiftinge Hus Sjukhusskolan: Skolår 1 till sista årskursen i gymnasiet. Två heltidsanställda lärare på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och en heltidsanställd lärare på barnkliniken. Verksamheten delfinansieras av staten och kommuner i Södermanland. Söderskolan: Skolår 1 9. Består av två avdelningar som var och en tar emot 8 elever. På skolan arbetar 12 personer. Tar emot elever med neuropsykiatriska svårigheter/funktionsnedsättningar inom autismspektrat. Heldagsomsorg och lovverksamhet för elever med beslut enligt LSS (lagen om särskilt stöd). Pedagogteam/Återvändarna: Fem personal. Uppdraget är att stötta de elever som av någon anledning varit frånvarande (ogiltig) en längre tid från sin ordinarie skolgång. Arbetar även med elever som av ngn annan anledning har svårigheter med att fullgöra sin skolgång. Naturskolan: Två personal. Erbjuder utomhuspedagogik till kommunens alla grundskolor. Erbjuder även utbildning till personal.

Lokaler 3 (8) Resursskolorna ligger geografiskt utspridda i Eskilstuna kommun. Sjukhusskolan har lokaler genom landstingets försorg. Expeditionen är centralt placerad på Bruksgatan 16 och delar lokal med Mångkulturella enheten. Under läsåret har resursskolorna genomgått en omorganisation med byte av lokaler vilket inneburit en viss turbulens för några enheter. Ekonomi: Resursskolorna är en anslagsfinasierad verksamhet. Budgeten för 2012 ligger på ca 20.5 miljoner kr. Övriga inkomster är statliga bidrag till sjukhusundervisningen (SPSM), interkommunal ersätting för sjukhusundervisningen samt att en tjänst (Söderskolan) finansieras av AMF. Personal: 36 personer arbetar inom området som består av sex olika verksamheter. De yrkeskategorier som arbetar inom enheten är speciallärare, lärare, specialpedagoger, förskolelärare, fritidspedagoger, socialpedagoger, skolkuratoreroch elevassistenter. Resursskolorna leds av en rektor och en biträdande enhetschef. Elever: Under läsåret har 44 elever varit placerade på en resursskola. Pedagogteamet har haft kontakt, under längre eller kortare tid med 71 elever. Läsåret som gått Läsåret 2012/2013 har varit ett både lärorikt och turbulent år för Eskilstuna resursskolor. Två av resursskolans enheter har bytt lokaler, Gideonsberg har flyttat till Tunafors skola och Marielund har lokalintegrerats på Skiftinge Hus. Dessutom har vi periodvist haft problem med elever som haft en drogrelaterad problematik. Under läsåret har vi prioriterat arbetet med inplementeringen av Lgr 11, IUP, skriftliga omdömen och åtgärdsprogram. Det arbetet har tagit både tid och kraft men också på ett mycket tydligt sätt utvecklat medarbetarna till gagn för eleven. Ett resultat av det är att vi ser att fler elever uppnår målen i fler ämnen. Vi har haft många och långa diskussioner om vad som är resursskolornas uppdrag. Det finns inte längre något tvivel om att vi är en skola (särskild undervisningsgrupp) och att vårt uppdrag styrs av de nationella styrdokumenten. Elevenkäten visar på ett gott resultat. Vi måste betänka att alla våra elever, av någon anledning, har haft ett misslyckande under sin tidigare skolgång. Med tanke på det har vi ett mycket gott resultat i elevenkäten samt föräldrarenkäten. Marielundskolans flytt in på en senareskola har inte varit helt smärtfritt. Förberedelser inför flytten har inte varit optimalt och det är ngt som båda skolledningarna får ta på sig. Det gäller framför allt brister i kommunikation. En tydlig effekt som vi kan se hos eleverna är en markant ökad olovlig frånvaro. Gideonsbergsskolans flytt har upplevts som positiv både hos elver, föräldrar och personal. Den olovliga frånvaron har under året ökat. En stark bidragande orsak till det är dels flytten av Marielundsskolan in på en senareskola, dels på elever med en svår drogproblematik. Pedagogteamet har fortsatt sitt utvecklingsarbete under läsåret och börjar mer och mer att hitta fungerande former för sitt arbete.. Ett av dess uppdrag är att utveckla samverksansformer med socialtjänsten. Tyvärr har det visat sig vara lättare sagt än gjort. Det arbetet behöver fortsätta och utvecklas med stöd från förvaltningsledningen.

4 (8) Vi fortsätter vårt arbete med hållbar skolutveckling. Förvaltningens analysschema ger en bra grund att utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Till 31 december 2012 ska andelen av de kommunala grundskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling öka från 40 procent till 50 procent. Grön flagg Söderskolan Resultat: Målet att behålla Grön flagg har vi uppnått (Söderskolan). Analys: Söderskolan har under det gågna läsåret arbetat med att behålla sin "gröna flagga", vilket man också har lyckats med. Marielundsskolan och Gideonsbergsskolan har ej erhållit ngn "grön flagg". En starkt bidragande orsak till det är att båda enheterna under läsåret har flyttat till nya lokaler. Data tillräckliga? Svar ja. Varför blev resultatet det redovisade? Tidsbrist pga flytt till nya lokaler och att elevgrupperna på Gideonsberg och Marielund har haft svårigheter som gjort att fokus har legat på andra prioriteringar. Vad kunde gjorts annorlunda? Inte så mycket, flytt av lokaler har tagit sin tid och tyvärr har arbetet med att prioritera "grön flagg" ej hunnits med. Slutsats: Arbetet fortgår, svårt att få tiden att räcka till eftersom annat arbete har prioriterats. Dessutom har inplementeringen av ny skollag, nya läroplaner och ett nytt betygsystem tagit all den tid som har funnits att tillgå. Fritidshem ska i ökad utsträckning stimulera flickor och pojkars utveckling och lärande. Andelen elever som anger det i brukarenkäter ska öka med 5 procentenheter mellan 2011 och 2013. Alla enheter ska även nå minst nivå 4 på en 6-gradig skala vid en självskattning av samverkan mellan skolor och fritidshem. 2012:4 Alla grundskolor ska arbeta fram metoder för att aktivt uppmuntra och stärka de normer som skapar en studiemotiverande kultur samt motverkar en stresskultur för flickor och pojkar. Målet är uppnått när meritvärdet förbättrats mellan 2011 och 2012 samt mellan 2012 och 2013 och färre uppger att de upplever kontinuerlig stress i elevenkäten. (BUN, TSN) 2012:9 Flickor och pojkar i grundskolans åk 5 och 8 upplever att skolarbetet ger lust till att lära mer. På en fyra gradig skala ska genomsnittsvärdet 2012 vara minst 3. (BUN, TSN) Elevens lust att lära Resultat: 2013-års elevenkät visar att det stora flertalet av våra elever är nöjda med sin skola som helhet. 20 av 30 svarande elever ligger mellan 6 och 10 på en 10-gradig skala. 10 elever ligger lägre en 5 på samma skala. Målet ej uppnått.

Analys: Det är glädjande att flertalet av våra elever är nöjda med sin skola som helhet. Ett mindre lyckat resultat är att vi har ett antal elever (10 st) som ej är nöjda med sin skola. Det finns ett par orsaker som kan förklara en del av det. Dels har två av verksamheterna flyttat till nya lokaler, dels har vi haft olyckliga sammansättningar av elevgrupperna. Marielundsskolan flyttade vid läsårtes början från fristående lokaler till Skiftinge hus skola. Tanken var att Marielundsskolan skulle bli en integrerad del av en ordinarie grundskola. Tyvärr har utfallet av det blivit mindre lyckat. En del av skulden till det får båda skolledningarna ta på sig. Förbereddelserna inför flytten kunde ha gjorts på ett bättre sätt. Mer information till personal på respektive enhet och en bättre kommunikation mellan rektorer. En tydlig effekt av integreringen är att elever på Marielundsskolan har en markant högre frånvaro. Ett skäl till det är att elever som går på Marielund har och har haft stora svårigheter med det "stora" sammanhanget som det innebär att gå på en ordinarie grundskola. Dessutom har de nya lokalerna ej anpassats fullt ut till Marielundskolans elever ( t ex egen ingång). Vidare har elevgruppens sammansättning inte varit bra. Dels fick Marielundsskolan 5 nya elever samtidigt som man flyttade till nya lokaler, dels så har spridningen av elevens svårigheter varit allt för brett. Det har i sin tur gjort att det varit svårt att få till en gruppkänsla. Flertalet av eleverna på Marielund har kännt sig otrygga och inte trivts på sin skola. Gideonsbergsskolan har under läsåret (jullovet) flyttat från lokaler i Torshälla till nya lokaler på Tunafors skola. En flytt som både elever och personal har uppskattat. De svårigheter som Gideonsbergsskolan haft handlar om några elever som har missbrukat olika sorters droger (harsch, spicy ). Det har i sin tur skapat en otrygghet och rädsla hos övriga elever. Slutsats: Elever som går på en resursskola är ofta nöjda med sin skolgång. Det är en genomgående slutsats som man kan dra av elevens upplevelse av sin skola. En viktig fundering som behöver göras är vad en inkludering av resursskolorna får för konsekvenser. En annan slutsats är att titta på hur sammansättningen av elevgruppen ser ut. 5 (8) 2012:5 Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna efter åk 1. (BUN, TSN) I elevenkäten ska antalet flickor och pojkar som uppger att miljöfrågor belyses i undervisningen minst en gång i veckan öka från 27 procent 2011 till 60 procent 2013. Miljöfrågor i undervisningen Resultat: Elevenkäten 2013 visar att 66% av eleverna tycker att miljöundervisningen är ganska bra eller mycket bra. 20% har svarat vet ej och övriga är inte nöjda. Analys: Frågan som ställts i elevenkäten var om eleven har tillräcklight med kunskaper för att ta ställning i miljöfrågor. De stora flertalet av eleverna anser sig ha sådana kunskaper. Slutsats: Arbetet med miljöfrågor i undervisningen fortgår men behöver utvecklas. Den ogiltiga frånvaron bland flickor och pojkar i grundskolan ska minska under läsåret 2012/2013. Elevers frånvaro på resursskolorna skall minska Resultat: Den olovliga frånvaron under läsåret har tyvärr ökat. Månadsrapport från respektive enhet är inskickat en gång per månad. Målet är ännu inte uppnått. Analys: Av tradition har elever som går på en resursskola väldigt lite olovlig frånvaro. Tyvärr har den bilden förändratd under det gågna läsåret. En stor bidragande orsak till det är Marielundsskolans flytt in på en ordinarie grundskola. Elever som går på Marielundsskolan har haft stora svårigheter på sin ordinarie skola och redan då haft en hög olovlig frånvaro. Det är elever som har svårt med det "stora sammanhanget" och som kännt sig både otrygga och utsatta i sin hemskola. Innan flytten så hade Marielundsskolan nästan ingen olovlig frånvaro, bland annat beroende på att lokalerna var fristående från en stor skola. I och med flytten in på Skiftinge hus kan vi tydligt se att frånvaron har ökat. Det beror på att "våra" elever behöver umgås med andra elver vilket är svårt för många. Eleven känner sig återigen otrygg och utsatt och visar det genom att inte komma till skolan. Söderskolan har uppnått målet och har ingen olovlig frånvaro.

Gideonsbergsskolan har elever som är frånvarande av olika sociala skäl. Vi har under året haft elever som haft drogrelaterade svårigheter och som en konsekvens av det haft en hög andel olovlig frånvaro. Vi har också haft elever som haft stora sociala och emotionella svårigheter vilket ibland resulterat i en olovlig frånvaro. Samverkan med AMF har i vissa fall fungerat bra, i andra sämre. Slutsats: Om och när en resursskola skall integreras i en ordinarie grundskola måste det övervägas noggrant. Viktigt att tänka på är att all personal är informerade och positiva till det. Vidare skall lokalerna anpassas efter resursskolans elevgrupp och behov. En konsekvensbeskrivning skall genomföras. Samverkan med AMF behöver förbättras och utvecklas. Ökad samverkan med AMF 6 (8) Kunskaperna ska förbättras i alla grundskolans ämnen. Andelen flickor och pojkar i den kommunala grundskolan med betyg i minst 16 ämnen ska vara 85 procent vårterminen 2013. Erbjudanden om 16 ämnen Resultat: Alla elever erbjuds undervisning i 16 ämnen. Målet uppnått. Analys: Alla våra elever har möjlighet att läsa alla ämnena, antingen på resursskolan eller på sin hemskola. Det finns ingen elev som har alla ämnen, om det vore så, så skulle eleven inte gå på en resursskola. De elever som av ngn anledning ej läser ett eller flera ämnen har ett beslut om anpassad studiegång från sin hemskola. Det görs alltid en individuell prövning och ett nära samarbete med elevens vårdnadshavare och hemskolan. Elever på resursskola har så stora svårigheter att det påverkar elevens möjligheter till lärande. Det kan handla om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, sociala och emotionella svårigheter. Vi kan se att skolan arbetar på ett mycket positivt och kreativt sätt med att ta till vara på och använda oss av varje enskild individs kunskaper och förmågor. Det finns stora kunskaper och möjligheter till att möta upp enskilda elevers intressen och lärstilar för att främja inlärning. Då de elever som kommer till oss ofta gått i mindre grupp eller har väldigt stor frånvaro, lägger vi till en början stor vikt vid att eleverna ska komma till skolan samt få en bättre skolvana. Att dessa elever dessutom ska arbeta mot de nationellt uppsatta målen för den ordinarie skolundervisningen är ibland inte rimligt. I de fall där vi kan hjälpa eleverna att hitta eget driv och motivation till sina studier hinner vi ofta fylla i luckorna så de kan nå de nationella målen. Situationen är svårare i de fall där eleven har stora luckor samt till exempel koncentrationssvårigheter i kombination med dålig vana av skolsystemet. Vi anser att vi tidigare skulle kunna rikta våra insatser om elevens hemskola skickade med en grundlig pedagogisk kartläggning för att visa hur eleven ligger till i de olika ämnena. Nu är det ofta där vi får påbörja vårt skolarbete och mycket tid spills till sådant som redan borde vara färdigt. De flesta elever som kommer till oss, har stora svårigheter i sitt skolarbete, en del elever haft stor frånvaro. Det gäller i första hand elever i de högre årskurserna. Eleverna behöver först landa socialt och emotionellt. Elever har alla explicita svårigheter med koncentration och beteenden som inverkar negativt på undervisningen. Flera av eleverna har även inlärningssvårigheter och ligger ej på en åldersadekvat nivå när de börjar hos oss varför det blir än svårare att nå de nationella målen. Slutsats: Alla elever skall erbjudas möjligheten till att läsa alla 16 ämnena. Den möjligheten finns, men elevens individuella svårigheter gör att eleven behöver någon form av anpassad undervisning. En aktuell pedagogisk kartläggning skall finnas när eleven börjar på en resursskola.

7 (8) 2012:1. Hälsofrämjande arbete ska bedrivas i förskolor, skolor, boenden, på mötesplatser och i fritidsverksamheter för att underlätta hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. (BUN, KFN, VN, TSN) Den regelbundna användningen av intranätet ska öka bland medarbetare från 67 procent 2011 till 90 procent i medarbetarundersökningen 2012 med bibehållen nivå 2013. Intranätets användande Resultat: Medarbetarenkäten 2013 visar på att 96.4% av personalen regelbundet använder sig av internportalen. Målet är uppnått. Analys: Eskilstuna resursskolor är en geografiskt utspridd enhet. Intranätet är en viktig del för att sprida information. Under flera år har enheten arbetat aktivt med att delge information mm genom intranätet. Resultatet av det arbetet är att personalen regelbundet håller sig uppdaterade genam att gå in på intranätet. Slutsats: Ett intranät som är uppdaterat och som används för att sprida aktuell information används regelbundet av personalen. I 2013 års medarbetarenkät på barn- och utbildningsförvaltningen ska totalvärdet för upplevd arbetstakt för kvinnor och män minska från 34 till riktvärdet 30 Handlingsplan, medarbetarenkät Resultat: Medarbetarenkäten 2013 visar att arbetstakt är gult (17,9), Målet är ej uppnått Analys: Resultatet av förbättringsområdet arbetstakt har förändrats sen förra årets medarbetarenkät, men ligger fortfarande lite lågt (på gult). Enligt stressteorin bör man varken ha för hög eller för låg arbetstakt. Vid en uppföljning av enkäten med resursskolans persomal så framkommer inget som skulle kunna relateras till att personalen upplever sin arbetstakt för låg. Däremot kan man konstatera att det finns tid för planering, reflektion, möten mm Slutsats: Värdet för förbättringsområdet arbetstakt ligger lite för lågt. Efter samtal med personalen framkommer det inget som skulle kunna vara alamerande. I 2013 års medarbetarenkät på barn- och utbildningsförvaltningen ska totalvärdet för upplevd arbetsrelaterad utmattning för kvinnor och män minska från 36 till riktvärdet 30. Handlingsplan, medarbetarenkät Resultat: Medarbetarenkäten 2013 visar att arbetsrelaterad utmattning är grönt (26,2), Målet uppnått Analys: En förbättring från föregående års enkät har skett. Från att ha legat lite för högt har årets resultat hamnat inom det gröna området. Det är en signal på att personalgruppen som helhet mår gott. Slutsats: Personalen inom resursskolorna anser sig ha ett gott förhållande till sin arbetssituation när det gäller arbetslelaterad utmattning.

2012:26 Alla förvaltningar ska förbättra sitt arbete kring målkvalitet. Samtliga förvaltningar når minst riktvärde 70 i kommande medarbetarenkät. (Alla nämnder) (Attraktiv arbetsgivare) 8 (8) Handlingsplan, medarbetarenkät Resultat: En förbättring har skett när det gäller återkoppling och målkvalitet. Återkoppling är gult (63,6) och målkvalitet rött (63,3). Ledarskapet är rött (59,3) och har ett litet sämre resultat. Målet ej uppnått. Analys: På samtliga områden, utom ledarskap har en förbättring skett i jämförelse med 2012 års medarbetarenkät. En orsak till att frågan om ledarskap har ett sämre resultat kan bero på att biträdande enhetschefs tjänsten varit vakant under en stor del av läsåret. Återkoppling är en fråga som hänger ihop med ledarskapet. Målkvalitet är en fråga som skapat en osäkerhet hos personalen. Vilka mål är det som vi ska svara mot - de nationella målen, de kommunala målen ellr de lokala målen. En specifisering av vilka mål det handlar om behöver göras. Ny handlingsplan utifrån 2013 års medarbetarenkät har upprättats i samarbete med personalen. Slutsats:En årligen återkommande enkät med frågor som går att jämföra över tid är ett bra instrument. 2012:27 75 procent av alla medarbetare ska ha en individuell medarbetar-överenskommelse år 2012. (Alla nämnder och bolag) Alla har en individuell handlingsplan Resultat: Alla medarbetare har en individuell medarbetaröverenskommelse. Målet uppfyllt. Analys: Årligen genomförs ett medarbetarsamtal och i samband med det upprättas en medarbetaröverenskommelse. Slutsats: Rutiner för när en medarbetaröverenskommelse skall finnas.