Lipider i tiden. En exposé över state of the art Vad är sanningen????

Relevanta dokument
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Evidensbaserad medicin

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Lipidsänkande behandling - nya mål och målsättningar? Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Familjär Hyperkolesterolemi

VÄLKOMNA till Ullinge!

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Blodfetternas betydelse vid sekundär och primär prevention. Fredrik Nyström professor i internmedicin ssk endokrinologi

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin

Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

Antihyperlipoproteinemics and Inhibitors of Cholesterol Biosynthesis

Behandling av Hyperlipidemi

Hälsoeffekter av motion?

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Blodtryck och statiner

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten

Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

ADA EASD Jarl Hellman, Överläkare

Nationella DiabetesRegistret. Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö

PCSK9-hämmare åt folket?

också påtagligt få biverkningar. Statinbehandling

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis

Vänster grenblock och misstänkt hjärtinfarkt: en underbehandlad patientgrupp?

STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC

30 REKLISTAN

Robin Hofmann Kardiologen, Södersjukhuset Bo Lagerqvist Kardiologen, Akademiska sjukhuset

-ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag Statinbehandling av sköra äldre patienter

Adventskalender 2016 med bästa medicinska behandling vid BAS. -riktlinjer och praktik. Anders Gottsäter Birgitta Sigvant

Hjärtsjukvårdens Nationella Kvalitetsregister. Per Albertsson. Ordförande Sektorsrådet i Hjärtsjukvård

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Pravastatin. Arjutha Asmar. Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Erfarenheter från Sverige Swedeheart (Riks-Hia) Bertil Lindahl, professor i kardiologi, SKL och Uppsala Clinical Research center.

Aterosklerosens olika ansikten

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Thomas Kjellström F. d. överläkare, Docent internmedicin och endokrinologi Helsingborgs lasarett 10 oktober 2014

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

DIABETES OCH BLODFETTER BD OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

DOSERING JANUVIA 100 mg doseras 1 gång dagligen

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Syrgas vid misstänkt akut hjärtinfarkt

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

TAKE A CLOSER LOOK AT COPAXONE (glatiramer acetate)

Delområden av en offentlig sammanfattning

Elin Kimland, med dr, Läkemedelsverket Anders Forslund, docent, Akademiska sjukhuset Håkan Jarbin, med dr, BUP Halland (moderator)

AKUTA KORONARA SYNDROMET

Transkript:

En exposé över state of the art Vad är sanningen????

Här följer en sammanställning av aktuell evidens för behandling av hyperlipidemi. Den kunskapsbas som utgör grunden för läkemedelskommitténs rekommendation

Frågor att ställa Vad är det vi behandlar Vilka pat ska vi behandla? När ska vi behandla? Med vad ska vi behandla? Vad får det kosta?

Observera Vilka patientgrupper som undersökts Vilka värdeområden som valts i de olika studierna

10-year CHD death rate (Deaths/1000) Multiple Risk Factor Intervention Trial (MRFIT) (n=361,662) 50 40 30 20 10 0 150 200 250 300 Serum cholesterol (mg/dl) 1% reduction in total cholesterol 200 resulted mg/dl in 5,2 a mmol/l 2% decrease 280 mg/dl in CHD 7,2 risk mmol/l CHD indications per 1000 150 125 100 75 50 25 Framingham Study (n=5209) 0 204 205-234 235-264 265-294 295 Serum cholesterol (mg/100 ml) Each 1% increase in total cholesterol level is associated with a 2% increase in CHD risk Gotto AM Jr, et al. Circulation. 1990;81:1721-1733. Castelli WP. Am J Med. 1984;76:4-12.

70-tal Koststudier Nicotinsyra (Nicangin), Clofibrat (Atromidin) Upp till 20% riskreduktion men ingen mortalitetsreduktion

LRC(Lipid research council) 3806 friska män Anamnes, EKG, BT, arbetsprov Ej diabetes Medelålder 47,8 år (35-59) år Kolesterol > 265 mg/dl (6,9 mmol/l) eller LDL > 190 mg/dl (5,9 mmol/l) 7,4 år (medel) Cholestyramin 24 g/dag i 2-4 doser (fixdos) JAMA jan 20, 1984 - vol 251, No 3

LRC(Lipid research council) JAMA jan 20, 1984 - vol 251, No 3

Död, IHD, MI LRC(Lipid research council) Resultat 19% JAMA jan 20, 1984 - vol 251, No 3

LRC(Lipid research council) Resultat Endpoint Placebo(%) Behandl(%) Riskred CI Död/MI/IHD 9,8 8,1 19 +3 - +32 MI/Cardiovasc död 13,5 11,6 15 +1 - +27 Total mortalitet 3,7 3,6 7 NS JAMA jan 20, 1984 - vol 251, No 3

LRC(Lipid research council) Ingen effekt på totalmortalitet JAMA jan 20, 1984 - vol 251, No 3

LRC(Lipid research council) Den första interventionsstudien med läkemedel som visat effekt på cardiovasculär dödlighet En bragd att få så många att ta Questran under 7 år. De ngt stigande kurvorna för kol/ldl talar nog för vikande complience över tiden JAMA jan 20, 1984 - vol 251, No 3

Helsinki heart study 4081 friska män Medelålder 47 år Totalkolesterol 289 mg/dl (7,5 mmol/l) HLD 47mg/dl (1,2 mmol/l) TG 176 mg/dl (2 mmol/l) Gemfibrozil (Lopid) 600 mg x 2 (fixdos) 5 år Frick et al NEJM 1987;317:1237-45

Helsinki heart study Frick et al NEJM 1987;317:1237-45

Helsinki heart study Resultat Frick et al NEJM 1987;317:1237-45

Helsinki heart study Resultat Död och icke fatal AMI 26% p < 0.02 Frick et al NEJM 1987;317:1237-45

Helsinki heart study Ingen effekt på totalmortalitet Frick et al NEJM 1987;317:1237-45

Helsinki heart study Den enda fibratstudien som visat effekt på morbiditet Men man måste behandla 84 friska finnar under 5 år för att rädda 1 (en) från en icke fatal hjärtinfarkt Frick et al NEJM 1987;317:1237-45

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

Titrering! The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

OBS att detta är en titreringsstude C:a 25% av patienterna fick öka dosen för att nå målvärdet The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

Av detta kan vi också lära oss att vi inte behöver kolla särskilt ofta när väl ett målvärde uppnåtts För effektens skull Men kanske för att se complience The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

From data on file MSD Sweden

Intressant är att grupperna skiljer sig mycket tidigt, även om signifikans inte uppnås förrän efter 18 mån The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

Kvinnor har lika bra effekt som män betr. Major coronary events! Talen är dock för små för att man ska kunna bedöma mortalitet The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

Pyörälä K. et al, Diabetes Care 1997;20(4);614-620

Pyörälä K. et al, Diabetes Care 1997;20(4);614-620

Pyörälä K. et al, Diabetes Care 1997;20(4);614-620

Diabetikernas risk för major coronary events minskar mer, än för ickediabetiker. Talen är dock även här för små för att medge att vi kan se skillnad i mortalitet Pyörälä K. et al, Diabetes Care 1997;20(4);614-620

Pedersen TR et al. Am J Cardiol 1998;81:333-335

Det är också så, att de med symtomgivande angina vid inklusion, blev förbättrade efter 6 mån, talande för en annan effekt än lipidsänkningen per se.

Pedersen TR et al. Am J Cardiol 1998;81:333-335

Stämmer väl med regressionssudier som också finns med simvastatin/pravastatin

Pedersen et al. Circulation 1996;93:1796-1802

Pedersen et al. Circulation 1996;93:1796-1802

Knappast nån tvekan att behandlingen är kostnadseffektiv på denna patientgrupp

CARE Study Design 4159 pat ( 14% kvinnor) 3 mån efter Infarkt Total cholesterol <6.2 mmol/l, medel 5,4mmol/l Pravastatin 40 mg, follow-up 5.0 yr (Fixdos) + Cholestyramin för att uppnå LDL <4,0 83% aspirin, 40% β-blockers, 54% PTCA/CABG at baseline Prespecified end points Nonfatal MI and CHD death CHD death Revascularizations Stroke Sacks et al: N Eng J Med 1996;335:1001 1009

CARE demografi Sacks et al: N Eng J Med 1996;335:1001 1009

CARE Results Summary 0 CHD death or nonfatal MI CHD death CABG/PTCA Stroke 10 % Risk reduction 20 30 24%* 20% 27%* 31%* 40 *P<0.05 vs placebo Sacks et al: N Engl J Med 1996;335:1001 1009

CARE Resultat i samma storleksording som 4-S men alltså hos patienter med lägre medelvärde kol/ldl Fixdos! Sacks et al: N Engl J Med 1996;335:1001 1009

West of Scotland Coronary Prevention Study Study Design 6595 män utan anamnes av CHD (primärprevention) Kolesterol 6,5 mmol/l, medel 7,0 mmol/l Pravastatin 40 mg, follow-up 4.9 yr (Fixdos) 3% aspirin, 7% β-blockare, 0% PTCA/CABG Fördefinierade end points Nonfatal MI and CHD död CHD död Total dödlighet Revascularisering Shepherd et al: N Engl J Med 1995;333:1301 1307

West of Scotland Coronary Prevention Study Demografi Shepherd et al: N Engl J Med 1995;333:1301 1307

West of Scotland Coronary Prevention Study Results Summary 0 Nonfatal MI/CHD death CHD mortality Total mortality CABG/ PTCA % Risk reduction 10 20 30 31% 33% 22% 40 All risk reductions are P 0.05 vs placebo Shepherd et al: N Engl J Med 1995;333:1301 1307 37%

West of Scotland Coronary Prevention Study 6 5 % Diabetes 4 3 2 1 Development of Diabetes According to Baseline Triglycerides Ln TG > 0.5 P < 0.0001 Ln TG < 0.5 0 Freeman DJ et al. Circulation 2001; 103:357-362 0 1 2 3 4 5 Year In Study

West of Scotland Coronary Prevention Study Development of Diabetes According to Median Baseline BMI 6 % Diabetes 5 4 3 BMI 25,65 P < 0.0001 2 1 BMI < 25,65 0 0 1 2 3 4 5 Freeman DJ et al. Circulation 2001; 103:357-362 Freeman DJ et al. Circulation 2001; 103:357-362 Year In Study

West of Scotland Coronary Prevention Study Development of Diabetes According to Treatment Assignment 4 Placebo 3 P= 0.036 % Diabetes 2 1 Pravastatin 40 mg 0 0 1 2 3 4 5 Freeman DJ et al. Circulation 2001; 103:357-362 Freeman DJ et al. Circulation 2001; 103:357-362 Years on Study

West of Scotland Coronary Prevention Study Multivariate Predictors of Diabetes TC P = 0.95 0.86 1.00 HDL-C P = 0.24 Ln TG P = 0.0048 1.29 1.55 BMI P = 0.0006 Pravastatin P = 0.042 Freeman DJ et al. Circulation 2001; 103:357-362 0.5 0.70 1 1.5 2 Hazard Ratio (Multivariate) Freeman DJ et al. Circulation 2001; 103:357-36

West of Scotland Coronary Prevention Study Åter effekt i samma storleksordning Åter Fixdos! Mindre risk att utveckla diabetes! Den enda statinen som visat denna effekt Freeman DJ et al. Circulation 2001; 103:357-362

Long-Term Intervention with Pravastatin in Ischaemic Disease Long-Term Intervention with Pravastatin in Ischaemic Disease The LIPID Study Group: N Engl J Med 1998;339:1349 1357

LIPID Study Design 9014 män (83%) and kvinnor (17%) med MI or instabil angina (3-36 mån före) Medelålder 62 år Kolesterol 4 7 mmol/l (155 271 mg/dl) Pravastatin 40 mg, follow-up 6.1 yr (Fixdos) 83% aspirin, 47% β-blockare, 41% PTCA/CABG at baseline Fördefinierade end points CHD död Total dödlighet Revasculariserings Stroke The LIPID Study Group: N Engl J Med 1998;339:1349 1357

Baseline Characteristics Long-Term Intervention with Pravastatin in Ischaemic Disease Age Characteristic Placebo (n = 4,502) Pravastatin (n = 4,512) Median (yrs) 62 62 Age > 70yrs 686 (15) 660 (15) Gender Male 3,742 (83) 3,756 (83) Female 760 (17) 756 (17) Qualifying Event MI 2,875 (64) 2,879 (64) UA 1,627 (36) 1,633 (36) The LIPID Study Group. N Engl J Med 1998;339:1349-1357 Data presented are number (%) of patients.

Total Cholesterol Distribution: CHD versus Non-CHD Patients Long-Term Intervention with Pravastatin in Ischaemic Disease Percent of Population 40 30 20 10 0 No CHD Kannel et al. Ann Int Med 1979; 90:85-91 150 200 250 300 350 mg/dl 4 7 mmol/l LIPID Total Cholesterol CHD

Det skuggade området anger normalfördelningen hos icke sjuka (befolkningsgenomsnittet) Man valde alltså med avsikt patienter, med kolesterol, lägre än som är vanligt vid insjuknande i IHD och med lägre risk Medelvärdet var också rel lågt (följande bild)

Baseline Lipid Values Long-Term Intervention with Pravastatin in Ischaemic Disease Baseline Lipid Values (mmol/l) Placebo n = 4,502 Pravastatin n = 4,512 Median (25%, 75%) Median (25%, 75%) Total Cholesterol 5.64 (5.07, 6.21) 5.64 (5.07, 6.23) LDL Cholesterol 3.88 (3.39, 4.40) 3.88 (3.36, 4.40) HDL Cholesterol 0.93 (0.80, 1.09) 0.93 (0.80, 1.06) Triglycerides 1.56 (1.19, 2.12) 1.60 (1.17, 2.21) TC/HDL Ratio 6.07 (5.12, 7.14) 6.11 (5.13, 7.16) The LIPID Study Group. N Engl J Med 1998;339:1349-1357

Baseline Interventions Long-Term Intervention with Pravastatin in Ischaemic Disease Characteristic Revascularization Procedures Placebo (n = 4,502) Pravastatin (n = 4,512) PTCA only 486 (11) 502 (11) CABG only 1,219 (27) 1,217 (27) Both PTCA and CABG 133 (3) 135 (3) Medications Aspirin 3,689 (82) 3,726 (83) Beta-blocker 2,152 (48) 2,090 (46) Calcium antagonist 1,610 (36) 1,563 (35) Nitrate 1,610 (36) 1,599 (35) Diuretic 761 (17) 727 (16) ACE inhibitor 719 (16) 720 (16) The LIPID Study Group. N Engl J Med 1998;339:1349-1357 Data presented are number (%) of patients.

LIPID Results Summary 0 CHD mortality Total mortality PTCA/CABG Stroke reduction 10 % Risk 20 24% 22% 20% 19% 30 All risk reductions are P<0.05 vs placebo The LIPID Study Group: N Engl J Med 1998;339:1349 1357

Åter effekt av samma storleksordning Med fixdos Inkluderande pat med instabil angina Alla med ett än lägre kol/ldl än i CARE och 4-S

AFCAPS/TexCAPS StudyDesign 6605 men and women without CHD Cholesterol 4.7 6.8 mmol/l (182 263 mg/dl) HDL-C <1.2 mmol/l (<47 mg/dl) Lovastatin 20 40 mg, follow-up 4.9 yr 17% aspirin, 5% β-blockers, 0% PTCA/CABG at baseline Prespecified end points First major coronary event: fatal or nonfatal MI, unstable angina, and sudden cardiac death Fatal and nonfatal MI and unstable angina alone Revascularizations Lovastatin finns inte i Sverige men studien är likafulllt intressannt, eftersom det är den andra primärpreventiva studien med statin Downs et al: JAMA 1998;279:1615 1622

AFCAPS/TexCAPS Results Summary 0 First major event* Fatal and nonfatal MI UAP CABG/ PTCA 10 eduction 20 % Risk r 30 40 37% 40% 32% 33% 50 *Fatal or nonfatal MI, unstable angina, or sudden cardiac death All risk reductions are P<0.05 vs placebo Downs et al: JAMA 1998;279:1615 1622

Statins and Stroke Adjusted stroke rate 1.2 1.0 0.8 mmol/l 4.5 5.0 5.5 6.0 6.5 mg/dl175 200 225 250 Total cholesterol No clear relationship between cholesterol and the incidence of total stroke An unexpected finding: some statin trials showed reductions in the risk for stroke even in patients taking aspirin Adapted from Prospective Studies Collaboration: Lancet 1995;346:1647 1653

Statins and Stroke

Statins and Stroke Copenhagen heart study

Statins and Stroke Relationen kolesterolnivå - stroke är inte lika klar som vid IHD Först vid kraftigt förhöjt kolesterol framträder ett mönster Låga värden har i en del studier verkat öka risken för haemmorhagiska händelser

CARE Stroke 5 4 128 strokes in total 83% of pts on antiplatelet therapy % With event 3 2 Placebo Pravastatin 32% P=0.03 1 0 0 1 2 3 4 5 Time (yr) Plehn et al: Circulation 1999;99:216 223

Lipid Stroke 6 419 strokes in total 83% of pts on antiplatelet therapy 19% P=0.048 % With event 4 2 Placebo Pravastatin 0 0 1 2 3 4 5 6 Time (yr) The LIPID Study Group: N Engl J Med 1998;339:1349 1357

Pedersen TR et al. Am J Cardiol 1998;81:333-335

Statins and Stroke Det finns alltså en svag relation kolesterolnivå/stroke. Effekten av simvastatin/pravastatin är långt utöver detta Andra effekter måste här betyda mycket, sannolikt än mer än vid IHD

Myocardial Ischemia Reduction with Aggressive Cholesterol Lowering MIRACL Atovostatin

MIRACL inclusion criteria Instabil Angina 24 tim efter intagning med Instabilt EKG eller Nytillkommen hypokinesi vid echo eller scint eller Förhöjt Troponin-T or -I Non-Q-wave MI 24 tim efter intagning med Förhöjd CK eller Troponin Schwartz GG et al. Am J Cardiol 1998;81:578 581. Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL exclusion criteria Kolesterol <7 mmol/l (<8 mmol/l in Poland and South Africa) Planerad revasculariseing Nylig CABG (<3 months) eller PTCA (<6 mån) LBBB eller pacemaker; svår svikt Samtidig lipidsänkare (except niacin) Schwartz GG et al. Am J Cardiol 1998;81:578 581.Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL study design 3086 patients Randomized, double-blind, placebo-controlled 16-week follow-up Schwartz GG et al. Am J Cardiol 1998;81:578 581.Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL primary efficacy measure Time to first event: Death (any cause) Nonfatal MI Resuscitated cardiac arrest Worsening angina with new objective evidence of ischemia requiring urgent rehospitalization Schwartz GG et al. Am J Cardiol 1998;81:578 581.Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL Demographics Placebo Atorvastatin Characteristic (n=1548) (n=1538) Gender Male, n (%) 1020 (65.9) 992 (64.5) Female, n (%) 528 (34.1) 546 (35.5) Race White, n (%) 1324 (85.5) 1317 (85.6) Black, n (%) 44 (2.8) 51 (3.3) Asian, n (%) 58 (3.7) 40 (2.6) Other, n (%) 122 (7.9) 130 (8.5) Age (years), Median 65 66 Min Max 26 94 30 93 Mean (SE) 65 (0.30) 65 (0.30) Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL Demographics (cont d) Placebo Atorvastatin Characteristic [n (%)] (n=1548) (n=1538) Current smokers 430 (27.8) 429 (27.9) Past MI 392 (25.3) 382 (24.8) Q-wave 191 (12.3) 180 (11.7) Revascularization 173 (11.2) 153 (9.9) CABG 121 (7.8) 112 (7.3) PTCA 52 (3.4) 41 (2.7) Inclusion Event Unstable angina 705 (45.5) 726 (47.2) Non-Q-wave acute MI 843 (54.5) 812 (52.8) Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL Plasma lipids Placebo Atorvastatin Lipid [mean, mg/dl (mmol/l)] (n=1548) (n=1538) Total cholesterol 207 (5.34) 205 (5.29) Total triglycerides 184 (2.04) 181(2.01) HDL-C 46 (1.18) 47 (1.21) LDL-C 125 (3.20) 123 (3.18) Time from hospital admission 63 63 to randomization (hrs) Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL concurrent medications Medications during and/or following Placebo Atorvastatin hospitalization for Index Event [n (%)] (n=1548) (n=1538) Aspirin 1412 (91.2) 1400 (91.0) Platelet GPIIb/IIIa RAs 19 (1.2) 14 (0.9) Other antiplatelet agents 176 (11.4) 176 (11.3) Heparin 1154 (74.6) 1147 (74.6) Oral anticoagulants (coumarites) 129 (8.3) 119 (7.7) Fibrinolytic agents 137 (8.9) 109 (7.1) Nitrates 1396 (90.2) 1389 (90.3) Beta-blockers 1200 (77.5) 1192 (77.5) Calcium-channel blockers 745 (48.1) 735 (47.8) ACE inhibitors or ARBs 769 (49.7) 746 (48.5) Digoxin 171 (11.1) 182 (11.8) Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL plasma lipids Baseline End of study Mean of both groups Placebo Atorvastatin mg/dl mg/dl (% change) Total cholesterol 206 217 147 (+ 7%) (- 27%) LDL cholesterol 124 135 72 (+ 12%) (- 40%) HDL cholesterol 46 46 48 (+ 4%) ( + 5%) Triglycerides 182 187 139 (+ 9%) (- 16%) Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL plasma LDL-C values 240 at baseline, 6 and 16 weeks LDL-C (mg/dl) 180 120 60 Placebo Atorvastatin * * 0 Baseline 6 Weeks End of study *p<0.0001 vs placebo at 6 and 16 weeks. Data on file, Pfizer Inc.

Cumulative Incidence (%) 15 10 5 0 MIRACL primary efficacy measure Inte Inte imponerande imponerande gränssignifikans gränssignifikans Time to first occurrence of: Death (any cause) Nonfatal MI Resuscitated cardiac arrest Worsening angina with new objective evidence requiring urgent rehospitalization Placebo Atorvastatin Relative risk = 0.84 p=0.048 0 4 8 12 16 Time since randomization (weeks) 17.4% 14.8% Data on file, Pfizer Inc.

Cumulative Incidence (%) MIRACL worsening angina with new objective evidence of ischemia requiring urgent rehospitalization 9 6 3 0 Placebo Atorvastatin Relative risk = 0.74 p=0.02 0 4 8 12 16 Time since randomization (weeks) 8.4% 6.2% Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL Death Nonfatal Acute MI Resuscitated Cardiac Arrest Worsening angina with new objective evidence of ischemia requiring urgent rehospitalization * *p=0.02 0.25 0.50 0.75 1.00 1.25 1.50 1.75 2.00 Atorvastatin better Relative risk Placebo better Data on file, Pfizer Inc.

MIRACL Cumulative Incidence (%) 2 1.5 1 0.5 0 0 4 fatal or nonfatal stroke Placebo Atorvastatin Relative risk = 0.50 p=0.045 8 12 16 Time since randomization (weeks) 1.6% 0.8% Data on file, Pfizer Inc.

MIRACLE 16-veckor, ganska svaga siffror Tidig effekt som mot bakgrund av andra studier ej sysnes relaterade till lipidsänkningen per se. Ändå säger man att det främsta argumentet är bättre LDL-sänkning än andra preparat

RIKS-HIA Stenestrand JAMA 2001;285:430-436

RIKS-HIA Stenestrand JAMA 2001;285:430-436

RIKS-HIA Man har använt en metod att korrigera för alla skillnader, genom att ge varje pat ett riskscore Stenestrand JAMA 2001;285:430-436

RIKS-HIA NNT=8 5.0% P=0.001 CI 0.63-0.89 3.7% Okorr: 4.0 % - 9.3 % Stenestrand JAMA 2001;285:430-436

RIKS-HIA I RIKS_HIA anges bara lipidsänkare eller ej 96% av landets förskrivning är statin Därav c:a 75% simvastatin och pravastatin

Summa fibrater Helsinki heart study och DAIS (Regressionssudie) Är vad som finns, tillsammans med en del mindre studier Fibrater kan aldrig anses vara förstahandsmedel, har inte på någon punkt visat fördel framför statiner (simvastatin, pravastatin) Möjligen, någon gång ett komplement

Några ord om resin Cholestyramin har stryrkts minska morbididet Knappast användbart ensamt I låg dos, komplement till statin

Mer än bara lipider med statiner Troligen gemensamt för alla statiner Lipid modification Lipoprotein oxidation Endothel funktion Skillnader mellan statiner Effekt på glatt muskulatur? Effekt på inflammation? Effekt på trombocytaggregation? Effekt på fibrinogen? Effekter vi inte känner? Rosenson et al: JAMA 1998;279:1643 1650

Platelet Thrombus Formation 5 Platelet thrombus formation (µm 2 /mm) 4 3 2 1 4.8 2.0* 0 Baseline After Pravastatin *P<0.05 vs baseline Hypercholesterolemic patients (n=16) Adapted from Lacoste et al: Circulation 1995;92:3172 3177

Simvastatin Det verkar inte som ASA tillför något betr trombocytadesiviteteten i närvaro av simvastatin

Effects of Statins on Smooth Muscle Cells 40 Drug Concentration Required to Inhibit 25% of Human Smooth Muscle Cell Proliferation in Vitro 37.6 4 IC 25 (µmol/l) 3 2 1 0 0.8 0.02 0.2 0.4 Cerivastatin Simvastatin Fluvastatin Lovastatin 1.0 Atorvastatin Pravastatin Statin Adapted from Negre-Aminou et al: Biochim Biophys Acta 1997;1345:259 268

Visst Visst är är det det väl väl anmärkningsvärt anmärkningsvärt att att effekten effekten är är lika lika bra bra hos hos de de med med lågt lågt kolesterol kolesterol The Scandinavian simvastatin study group.lancet 1994;344;1383-1389

Går det en skiljelinje mellan naturliga och syntetiska statiner?

Slutsats, så här långt Det faktum att man får samma effekt i alla percentiler LDL(4-S) att Pravastatinstudierna är fix-dos-studier att 4-S är en titreringsstudie Talar ändå för att det finns skillnader mellan statinerna som vi inte kan förbise OCH att det finns en effekt utöver LDLreduktionen

Sammanfattning

Kolesterolsänkning eller unika substanser? The effects on vascular events that we saw would be expected from any statin that produces the same cholesterol reduction. Citat av Prof. Rory Collins, Lead investigator HPS, Oxford Unv. SCRIP No 2700 nov. 30th 2001 p 26

Blaha blaha!

Jämförande doser av statiner Källa: Läkemedelsverkets workshop 1999 Behandling av hyperlipidemi Från Läkemedelsverket workshop 1999 Patienter med moderat hyperkolesterolemi och utan uttalad hypertriglyceridemi. Värdena är genomsnittsvärden från ett större antal publikationer (1-8). Reduktion i LDL-k Statin 18-22% 23-28% 29-35% 36-42% 43-48% Fluvastatin 20 mg 40 mg - - - Pravastatin 10 mg 20 mg 40 mg - - Lovastatin 10 mg 20 mg 40 mg 80 mg - Simvastatin 5 mg 10 mg 20 mg 40 mg 80 mg Atorvastatin - - 5 mg 10 mg 20 mg Cerivastatin 0,1 mg 0,2 mg 0,4 mg 0,8 mg - I Tabell I finns angivet doser som är godkända för respektive statin i Norge och Sverige. Det är nog bara en dosfråga. I detta avseende är nog inte den ena statinen den andra olik

Långtidsstudier 25 Primär prevention Sekundär prevention % pat med kranskärlshändelse 20 15 10 5 CARE-Rx 4S-Rx LIPID-Rx AFCAPS-Rx CARE LIPID WOS-Rx AFCAPS 4S WOS 0 2,3 2,9 3,4 3,9 4,4 4,9 5,5 LDL-C mmol/l

Långtidsstudier Simvastatin och Pravastatinstudierna stämmer väl överens med varandra

Inflammation, reel eller surrogat- markör? Från AFCAPS-studien De med lågt LDL med hög CRP är har lika hög risksom de med högt LDL utan förhöjt CRP! Vad är vad?

Zocord har tung dokumentatation 4-S är en Landmarkstudy Med en omfattande subgruppsanlys Hälsoekonomiska undersökningar

Pravachol har tyngst dokumentation Primärpreventivt Sekundärpreventativt Med fixdos, oavsett målvärden I olika spann av s-kolesterol För läkemelskommittén ÖLL Tommy Tommy Fraser Fraser 2002-04-16 april 2002

MIRACLE visar på akuteffekt med atorvastatin RIKS_HIA talar för att alla statiner kan ha samma effekt i akutförloppet

Det finns sannolikt kliniskt relevanta skillnader mellan statinerna Vilka, har vi ännu svagt begrepp om Nya substanser kan, och bör innebära framsteg MEN Vi måste luta oss mot den evidens vi har. Hard-facts gäller i alla sammanhang, vid profylaxbehandlig

Läkemedelskommittén i Örebro län rekommenderar Pravachol eller Zocord för rutinanvändning Pravachol kan vara en fördel vid multifarmaci och kan ges som fixdos Övriga preparat är dåligt dokumenterade och ska användas endast i undagsfall Vid problem - Remiss medicinklinik