Ett Skellefteå för alla plan för det handikappolitiska arbetet i Skellefteå kommun

Relevanta dokument
Tillgänglighetsplan Remiss

Remiss: Ny Tillgänglighetsplan Ärende 12 BN 2018/245

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Ett Skellefteå för alla

Likabehandlingsplan för Gävle kommunkoncern 2018

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

TEKNISKA NÄMNDENS TILLGÄNGLIGHETSPLAN

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

Förskolan Västanvind

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Program om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Robertsfors kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Workshop kulturstrategi för Nacka

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Redovisning av målstyrnings

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Arbetsordning/Uppdragshandling för

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Riktlinjer för Lex Sarah

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Folkhälsoplan för 2015

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Biblioteksplan. för Lycksele Kommun

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Hur använda måtten i KKiK?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Näringslivspolitiskt program

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förskolan Västanvind

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

Information för socialtjänst och hälso- och sjukvård gällande anmälan och ansökan om god man och förvaltare

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

IT-strategi för Ålidhems skolområde

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Utlysning för ESF Nationellt av genomförandeprojekt med inriktning "Studier för unga (15-24 år) som anlänt till Sverige under senare år

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Inkomna frågor Jonas Melvinger, särskolechef tillsammans med bildningsnämndens representanter svarar på inkomna frågor.

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

Lidingö stad hälsans ö för alla

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag (1325/2014)

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutin för arbete med kommunalt aktivitetsansvar ...

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Riktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

att överlämna ärendet till socialnämnden utan eget ställningstagande.

Samverkansavtal. Kunskapskolan i Sverige AB Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund. Giltighet from tills vidare med 3 månaders uppsägningstid.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Trygghetsplan för Duvans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Handlingsplan romsk inkludering. I Gävle kommun

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Dnr LD07/ Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Trygghetsplan för Hästens förskola

Folkhälsoplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Transkript:

Uppdaterad 2013-10-09 Ett Skellefteå för alla plan för det handikapplitiska arbetet i Skellefteå kmmun

Kmmunledningskntret Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Internatinell ch natinell handikapplitik... 3 1.2 Handikapplitiskt arbete i Skellefteå kmmun... 4 2 Skellefteå kmmuns visin för det handikapplitiska arbetet... 5 2.1 Skellefteå kmmuns synsätt på funktinsnedsättning... 5 3 Mål ch syfte... 5 4 Ansvar, genmförande ch uppföljning... 6 5 Pririterat mråde - höjd kunskapsnivå... 6 5.1 Skellefteå kmmuns verksamhetsidé... 6 5.2 Det gör kmmunen idag, år 2012... 7 5.3 Det tänker kmmunen göra under år 2013 ch 2014 (ansvarig inm parentes)... 7 6 Pririterat mråde - tillgänglighet... 8 6.1 Skellefteå kmmuns verksamhetsidé... 9 6.2 Det gör kmmunen idag, år 2012... 9 6.3 Det tänker kmmunen göra under år 2013 ch 2014 (ansvarig inm parentes)... 10 7 Pririterat mråde - delaktighet... 11 7.1 Skellefteå kmmuns verksamhetsidé... 11 7.2 Det gör kmmunen idag, år 2012... 12 7.3 Det tänker kmmunen göra under år 2013 ch 2014 (ansvarig inm parentes)... 12 8 Pririterat mråde - arbete... 13 8.1 Skellefteå kmmuns verksamhetsidé... 13 8.2 Det gör kmmunen idag, år 2012... 13 8.3 Det tänker kmmunen göra under 2013 ch 2014 (ansvarig inm parentes)... 14 Adresser ch hemsidr... 15 Sida 2 (15)

Kmmunledningskntret 1 Inledning Nästan var femte persn sm br i Sverige har en sjukdm eller skada sm påverkar deras vardag. Om sjukdmen eller skadan blir varaktig kan den leda till en funktinsnedsättning. En del funktinsnedsättningar är synliga men det finns ckså väldigt många sm inte syns. Diskrimineringslagen definierar funktinsnedsättning sm varaktig, fysisk, psykisk ch/eller begåvningsmässig begränsning av en persns funktinsförmåga sm till följd av en skada eller sjukdm fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ett funktinshinder uppstår i relatin till miljön. En dåligt utfrmad miljö eller verksamhet kan bli funktinshindrande för den sm har en funktinsnedsättning. Ordet handikapp används bara i sammansatta rd sm handikapplitik eller handikappmsrg. Och i glf förstås. Handikapplitik handlar m allas rätt att vara medbrgare ch kunna delta i samhällslivet på lika villkr. Det handlar m allas rätt att bestämma över sitt liv. Den här planen visar Skellefteå kmmuns ambitin, vilja ch inriktning i frågr sm berör människr sm lever med en funktinsnedsättning. Det är ett vägledande ch styrande dkument sm kmpletterar gällande lagstiftning inm mrådet. Planen tydliggör nämnders ch medarbetares ansvar i all kmmunal verksamhet ch i de kmmunala blagen. Den innehåller övergripande ch långsiktig målinriktning men ckså knkreta aktiviteter i fyra pririterade mråden: Höjd kunskapsnivå Tillgänglighet Delaktighet Arbete Till grund för Skellefteå kmmuns plan för det handikapplitiska arbetet ligger FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning ch Regeringens natinella plan för handikapplitiken. Skellefteå kmmun har ckså andra planer ch prgram sm syftar till att stärka den enskilde medbrgaren. Bland annat: Plicy för lika behandling Barn- ch ungdmsplitiska prgrammet Flkhälsplitiska prgrammet 1.1 Internatinell ch natinell handikapplitik Förenta natinerna (FN) har antagit en ny knventin m mänskliga rättigheter för människr med funktinsnedsättning ch den började gälla i Sverige den 14 januari 2009. Knventinen består av 50 artiklar ch närmare hälften av dem är så kallade rättighetsartiklar. Rättighetsartiklarna tlkas enligt några grundläggande principer: Sida 3 (15)

Kmmunledningskntret Respekt för människrs lika värde ch självständighet, deras berende ch frihet att göra egna val Icke-diskriminering Full delaktighet i samhället Respekt för likheter ch accepterandet att människr med funktinsnedsättning är en del av mänsklighetens mångfald Lika möjligheter Tillgänglighet till fysiska miljöer, kmmunikatin ch infrmatin Jämställdhet mellan män ch kvinnr Respekt för utvecklingen av förmågan hs barn med funktinsnedsättning ch respekt för deras rätt till integritet Riksdagen har en handlingsplan sm styr det handikapplitiska arbetet i landet. Ansvaret för att nå målen i handlingsplanen vilar på respektive samhällsmråde, till exempel arbetsmarknadsplitiken eller utbildningsplitiken. Den nuvarande planen heter Från patient till medbrgare ch antgs år 2000. Handisam är en statlig myndighet för handikapplitisk samrdning. De arbetar för att skynda på utvecklingen mt ett samhälle där alla kan delta jämlikt avsett funktinsförmåga. Deras arbete styrs av de mål ch strategier för handikapplitiken sm riksdagen slagit fast. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) är en statlig myndighet sm arbetar mt diskriminering ch för allas lika rättigheter ch möjligheter. Det gör de främst genm att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering sm har samband med bland annat funktinshinder. 1.2 Handikapplitiskt arbete i Skellefteå kmmun Kmmunen har ett handikappråd sm fungerar sm infrmatins- ch samarbetsråd mellan handikapprörelsen ch kmmunen. I rådet sitter representanter från några av kmmunens nämnder ch från handikapprganisatinerna. En representant från varje handikappförening bildar referensgrupp till handikapprådet ch viktiga frågr kan lätt spridas ch få gensvar. Handikapprådet har arbetsgrupper sm bereder sammanträden ch arbetar för ökad tillgänglighet. Kmmunen har en handikappknsulent sm arbetar med övergripande funktinshinderfrågr i kmmunen. Handikappknsulenten är sekreterare i handikapprådet ch sammankallande i arbetsgrupper samt har en rådgivande rll gentemt allmänhet, anställda ch förtrendevalda. Funkis (Funktinshindrade elever i sklan) är ett samrådsrgan mellan kmmunen ch handikapprörelsen. I Funkis sitter representanter från barn- ch grundsklenämnden, gymnasienämnden, skl- ch kulturkntret ch lkala handikappföreningar. Ett samverkansavtal mellan scialtjänsten i Skellefteå kmmun, närsjukvården i Skellefteå ch brukarch anhörigrganisatinerna reglerar ch utvecklar det scialpsykiatriska arbetet i kmmunen. Kmmunen har psykiatrisamrdnare ch neurpsykiatrisamrdnare sm arbetar med utveckling inm mrådet. Sida 4 (15)

Kmmunledningskntret Handikapprörelsen spelar en viktig rll i arbetet med att bygga ett samhälle för alla. De följer ch rapprterar m livsvillkren för människr sm lever med funktinsnedsättning, pekar på behv ch brister ch föreslår lösningar. Nämnder ch förvaltningar kan samverka med handikapprörelsen genm handikapprådet ch Funkis eller direkt med handikappföreningar. 2 Skellefteå kmmuns visin för det handikapplitiska arbetet Skellefteå kmmun är en framsynt tillväxtkmmun sm är attraktiv att b ch verka i - vare sig man har en funktinsnedsättning eller inte. Kmmunens verksamheter upplevs sm nära, enkla ch öppna för alla. Vi vill vara bäst på att tillgdse mänskliga rättigheter för persner med funktinsnedsättning. Vi vill att alla medbrgares egenskaper ch kmpetens tas tillvara i samhällsutvecklingen ch att alla upplever sig få bestämma över sitt liv ch kunna leva självständigt. 2.1 Skellefteå kmmuns synsätt på funktinsnedsättning Alla människr är lika men har samma värde. De mänskliga rättigheterna gäller alla ch frågr sm rör människr med funktinsnedsättning är frågr m mänskliga rättigheter. Vi har alla lika behv ch lika förutsättningar. En del av ss har speciella behv ch förutsättningar sm gör att vi behöver mer för att få lika mycket sm andra. Ingen kan allt men alla kan någt. Samhällets mångfald är en tillgång ch lika bakgrund ch erfarenheter bidrar psitivt till samhällsutvecklingen. 3 Mål ch syfte Målet med planen för det handikapplitiska arbetet i Skellefteå kmmun är att persner sm lever med funktinsnedsättning ska få ökad möjlighet till självständighet ch livskvalitet. Planen ska: vara ett redskap för att uppnå helhetssyn, gemensamt förhållningssätt, förändrat perspektiv ch hög ambitinsnivå i funktinshinderfrågr bidra till nämndernas, styrelsernas ch förvaltningarnas frtlöpande beredning ch planering vara ett stöd i infrmatins- ch utbildningssammanhang utrycka hur kmmunens förtrendevalda ch medarbetare ska förhålla sig i frågr sm rör persner med funktinsnedsättning bidra till att utveckla prdukter, tjänster ch arbetstillfällen för persner med funktinsnedsättning Sida 5 (15)

Kmmunledningskntret stimulera andra myndigheter, ideella sektrn, företag med flera att verka i enlighet med planens intentiner 4 Ansvar, genmförande ch uppföljning Funktinshinderfrågr ch frågr m mänskliga rättigheter för persner med funktinsnedsättning berör kmmunens alla ansvarsmråden ch verksamheter. Alla sm arbetar eller har uppdrag åt Skellefteå kmmun ansvarar för att deras arbete, service ch bemötande ges med respekt för den enskilde ch inte riskerar att utsätta människr för diskriminering. Kmmunstyrelsen har ett övergripande ansvar för planen ch att den uppdateras. Hela planen följs upp ch revideras vart femte år. Det sker i samarbete med kmmunala handikapprådet. Respektive nämnd ansvarar för att deras aktiviteter blir genmförda. Aktiviteterna följs upp årligen ch nya aktiviteter tas fram. Det sker i samarbete med kmmunala handikapprådet sm frågar efter vad nämnderna har gjrt, sammanställer nya aktiviteter ch pririteringar. Uppföljning ch sammanställning rapprteras till kmmunstyrelsen. De flesta av nämndernas aktiviteter ska ske inm respektive budgetram. Särskilda satsningar kan kräva extra resurser sm då beslutas av kmmunstyrelsen. 5 Pririterat mråde - höjd kunskapsnivå Medvetenhet m hur lika funktinsnedsättningar påverkar en människas liv ch förståelse för deras situatin är grundläggande m vi ska kunna skapa en attraktiv tillväxtkmmun för alla. Genm höjd kunskapsnivå i kmmunens verksamheter ch hs allmänheten ska vi främja respekten för människrs rättigheter, bekämpa steretypa uppfattningar ch öka insikten för den kapacitet sm finns hs persner med funktinsnedsättning. Kmmunen ska erbjuda ch genmföra utbildningar sm bidrar till ökad medvetenhet ch arbeta med pininsbildning för att öka kunskapen m funktinsnedsättning ch stärka de mänskliga rättigheterna. Du kan läsa mer m medvetandegörande i FN:s knventin, artikel 8. 5.1 Skellefteå kmmuns verksamhetsidé Alla förtrendevalda, anställda ch elever har tillräcklig kunskap för att i sin vardag bidra till ett samhälle där alla får ett gtt bemötande ch kan delta på lika villkr. Vi ser persnen ch dennes egenskaper istället för funktinsnedsättningen. Vi ser till möjligheterna istället för svårigheterna. Vi ser vad människan kan istället för vad hn inte kan. Sida 6 (15)

Kmmunledningskntret 5.2 Det gör kmmunen idag, år 2012 Kmmunen har tagit fram en gemensam värdegrund sm ska vägleda medarbetare i det dagliga arbetet. Värdegrunden lyfter fram de värderingar ch nrmer sm medarbetare måste följa ch uppfylla för att alla våra medbrgare ch kunder ska kunna trivas i vår kmmun. Skl- ch kulturkntret har förstärkt bemanningen med en särskild resurs för barn med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar. Brister i bemötande, stöd ch service kan påtalas via kundtjänstens klagmålshantering. Fastighetskntrets medarbetare har utbildat sig kring ljudmiljö ch färgsättning. Fritidsgårdsföreståndare med särskild kunskap m unga med intellektuella begåvningsnedsättningar ch neurpsykiatriska funktinsnedsättningar fungerar sm stöd för persnal på fritidsgårdarna. Arbete i grund- ch gymnasiesklan med elevers attityder till funktinsnedsättning i syfte att öka kunskap ch förståelse. Persnalnämnden har genmfört kunskapshöjande satsning m funktinsnedsättning ch karriär. Handikappmsrgen genmför utbildning av sin egen persnal, vikarier, sklr ch samarbetspartners med brukare sm utbildare. 5.3 Det tänker kmmunen göra under år 2013 ch 2014 (ansvarig inm parentes) Frtsätta arbetet med att ta fram särskilt utbildningsmaterial kring likabehandling under 2013. Detta görs i samråd med Funkis, Funktinshindrade elever i sklan. (Barn- ch grundsklenämnden) Internutbildningar i samarbete med kmmunens tillgänglighetsrådgivare. (Bygg- ch miljönämnden) Anrdna en mässa med möjlighet att visuellt prva på lika funktinsnedsättningar ch miljöer, möjlighet att träffa handikapprganisatinerna, lyssna på lika seminarier mm. Tjänstemän ch plitiker sm särskilt berörs förutsätts delta. (Kmmunstyrelsen) Medverkan i ett Tinnitusnätverk ch en allergikmmitté. (Fastighetsnämnden/supprt ch lkaler) Under 2013-2014 vill vi lära ss mer m neurpsykiatriska funktinsnedsättningar ch hur vi kan utfrma bra miljöer för dem sm lever med dessa. (Fastighetsnämnden/supprt ch lkaler) Sida 7 (15)

Kmmunledningskntret Genmgång ch åtgärdande av hörslingr i alla kmmunala lkaler. (Fastighetsnämnden/supprt ch lkaler) Utarbeta ett infrmatinsmaterial m aktiviteter där barn ch unga ch unga vuxna med funktinsnedsättning kan delta. (Fritidsnämnden) Frtsättning med att alla fast anställd persnal inm fritidsförvaltningen ska ha kännedm m FN-knventinen m rättigheter för persner med funktinsnedsättning. (Fritidsnämnden) Arbete med attitydpåverkan ch kunskapsutveckling bland elever. Deltagande i nätverket Funkis, Funktinshindrade elever i sklan. (Gymnasienämnden) Kmpetensutveckling för medarbetare för att öka kunskaperna m funktinsnedsättningars knsekvenser för sklarbete. (Gymnasienämnden) Utbildning av anläggningspersnal i tillgänglighetsfrågr. (Tekniska nämnden) 6 Pririterat mråde - tillgänglighet Tillgänglighet handlar m att tåla miljön, kunna ta sig fram ch hitta dit man ska, kunna kmmunicera ch få infrmatin på det sätt man behöver samt tillgång till persnlig service. Tillgänglighet är en förutsättning för att man ska kunna leva berende ch fullt ut delta i livets alla mråden på lika villkr sm andra. Den byggda miljön ch de allmänna kmmunikatinerna ska kunna användas både av persner sm har full rörlighet ch persner sm använder till exempel rullstl, rllatr eller käpp. Det gäller även persner med nedsatt syn, nedsatt hörsel eller nedsättning av andra rienteringsförmågr eller överkänsligheter av lika slag. Att en miljö är tillgänglig innebär att persner med funktinsnedsättning kan använda samma förflyttningsvägar ch entréer sm andra, att de kan rientera sig ch ta del av samma aktiviteter. Plan- ch bygglagen ställer krav på tillgänglighet ch användbarhet vid nybyggnad ch mbyggnad av bstäder, publika lkaler ch arbetslkaler. Kravet gäller ckså vid nyanläggning av gatr, trg ch allmänna platser. I befintliga byggnader sm innehåller ffentliga lkaler ch på befintliga allmänna platser ska enkelt avhjälpta hinder tas brt. Prdukter ch tjänster ska kunna användas av alla. Tillgänglighet betyder ckså att infrmatin ch kmmunikatin ska kunna ges ch nås på lika sätt. Hemsidr ska kunna läsas med hjälpmedel ch kmpletteras med lättläst text ch teckenspråk. Brschyrer, prtkll ch beslut ska skrivas med klarspråk ch vid behv kunna kmpletteras på annat språk eller media. Skyltar ska placeras ch utfrmas så att de kan läsas ch förstås av alla ch persnligt stöd ska erbjudas så att infrmatinen säkerställs. Ofta bygger planering på en illusin m att alla kan se, höra, röra sig behindrat, bearbeta infrmatin ch tåla alla miljöer, men så ser inte verkligheten ut. Det kstar mycket att åtgärda hinder i efterhand ch därför behöver alla sm arbetar med utfrmning av den fysiska miljön, transprter, ffentlig Sida 8 (15)

Kmmunledningskntret upphandling, infrmatin ch kmmunikatin ha ett tillgänglighetstänk. Du kan läsa mer m tillgänglighet i FN:s knventin, artikel 9 ch på Handisams hemsida; www.handisam.se. 6.1 Skellefteå kmmuns verksamhetsidé Alla lkaler ch allmänna platser där kmmunen bedriver verksamhet är tillgängliga ch användbara för persner med funktinsnedsättning. Bstäder sm nyprduceras på kmmunens mark är tillgängliga ch lätta att anpassa. Allmänna kmmunikatiner kan användas av alla ch infrmatin finns på lika sätt så att alla kan ta del av den. Tillgänglighetsaspekten ch självständighetsaspekten finns med i all kmmunal upphandling så att miljöer, lkaler, varr ch tjänster är tillgängliga ch användbara för alla. 6.2 Det gör kmmunen idag, år 2012 Det finns avsatt medel (800 tkr) i årets underhållsplan för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Arbete har påbörjats med att ta fram en anmälningsblankett för anmälan m enkelt avhjälpta hinder. Vid större ny- eller mläggningar av gatr ch parker samråder tekniska kntret med handikapprådets tillgänglighetsgrupp eller handikapprganisatinerna. I samband med renvering av lekparker görs minst ett lekredskap tillgängligt för barn ch vuxna med rörelsehinder. Fritidskntret har muntliga rutiner sm ställer krav på tillgänglighet när det gäller miljöer för friluftsliv sm fritidsnämnden är med ch finansierar ch att det blir en gd gegrafisk spridning av anläggningar. Nya lkaler för gymnasiesärsklan från ch med nvember 2012 har bidragit till en kraftigt förbättrad tillgänglighet. Ökad tillgång till datrer för elever ger ökad tillgänglighet till prgram för till exempel läs- ch skrivstöd. Kmmunen bygger upp ett nytt intranät, ch deltar i ett intranätsprjekt genm Funka.nu för att säkerställa att det nya intranätet uppfyller så många tillgänglighetskrav sm möjligt. Kmmunens kundtjänst har ett elsanerat mötesrum. Tillsammans med utskick med blankett för ansökan m till exempel försörjningsstöd skickas ckså en brschyr sm är lättläst ch sm erbjuder kundtjänst sm hjälp ch stöd. Sida 9 (15)

Kmmunledningskntret I kmmunens app Mitt Skellefteå finns en tjänst sm heter Tillgänglighet ch sm ska göra det enklare för människr med funktinsnedsättning att kntakta kmmunen. Handikapptalett har byggts i Hallen, Nrdanå. Stadsbibliteket har mmöblerats, belysts ch mskyltats för ökad tillgänglighet. Vid alla ny- ch mbyggnatiner bevakas tillgänglighetsaspekten vid skyddsgranskningar. Vid skyddsgranskningar deltar bl.a. representant från handikapprådet. Infmix, centrum för tillgänglig infrmatin, hjälper förvaltningarna att mvandla infrmatin till lättläst svenska, inläst text ch punktskrift. 6.3 Det tänker kmmunen göra under år 2013 ch 2014 (ansvarig inm parentes) Blankett för anmälan m enkelt avhjälpta hinder ska färdigställas ch läggas ut på hemsidan. Hemsidan ska även kmpletteras med infrmatin ch förtydliganden m enkelt avhjälpta hinder. (Bygg- ch miljönämnden) Frtsätta arbetet med tillgänglighetsanpassningar vid investeringsbjekt (nybyggnad ch mbyggnad) samt skyddsgranskningar ch rumsbeskrivningar tillsammans med kmmunens tillgänglighetsrådgivare. (Fastighetsnämnden/supprt ch lkaler) I samband med underhåll av lkaler ch lekutrustningar så ingår tillgänglighetsanpassningar. Det finns avsatta medel i underhållsplanen sm är till för särskilda åtgärder enligt enkelt avhjälpta hinder. (Fastighetsnämnden/supprt ch lkaler) Ett skyltprgram ska tas fram för invändig skyltning av kmmunens verksamheter. Det ska tas fram i samarbete med kmmunala handikapprådet, kmmunens tillgänglighetsrådgivare ch handikappknsulent så att tillgänglighetsaspekten finns med. (Fastighetsnämnden/supprt ch lkaler) Utarbeta skriftliga rutiner för vilka anläggningar sm ska få ökat bidrag m det anpassas för persner med funktinsnedsättning ch se till att det blir en gd gegrafisk spridning av anläggningarna. (Fritidsnämnden) Ett havsbad ch ett insjöbad ska vara helt anpassade för persner med rörelsehinder ch synskada. (Fritidsnämnden) Frtsatt ökad tillgång till datrer för elever. (Gymnasienämnden Teckenspråk, lättlästa texter, lyssnafunktin ch delafunktin ska integreras på ett mer sömlöst sätt på externwebben i mån av att finansiering finns. (Kmmunstyrelsen) Sida 10 (15)

Kmmunledningskntret Undersöka förutsättningarna för att ta fram ett basutfrmningsprgram för ökad tillgänglighet när nya bstäder byggs. (Kmmunstyrelsen) Måla kntrastfärger, installera trappstpp vid hiss, planering med fastighetskntret m att bygga handikappramp vid södra entrén på Nrdanå. (Kmmunstyrelsen) Utreda ch planera metder för att infrmatinsskylta för synskadade m ch på ffentliga platser ch knstbyggnader. (Tekniska nämnden) Utfrma val- ch röstningslkaler inför valår 2014 med tillgänglighet i ch utanför lkalerna i åtanke. (Valnämnden) 7 Pririterat mråde - delaktighet Delaktighet är ett grundläggande behv för att alla ska känna sig behövda ch värdefulla. Delaktighet handlar m att kunna delta men ckså m att bidra med någt ch påverka. Persner med funktinsnedsättning har rätt att leva självständigt ch delta i samhället med lika valmöjligheter sm andra. Barn ch vuxna med funktinsnedsättning ska ges möjlighet till utbildning på lika villkr sm andra ch utan diskriminering. De ska kunna utveckla sin mänskliga ptential ch känsla för värdighet ch egenvärde, utveckla sin persnlighet, begåvning ch kreativitet. De ska ha tillgång till utbildning ch livslångt lärande på lika villkr sm andra. Det plitiska ch ffentliga livet ska vara öppet för alla. Persner med funktinsnedsättning ska kunna delta i kulturliv ch få tillgång till kulturella prdukter i tillgänglig frm. De ska ges samma möjlighet att utveckla sin kreativa, artistiska ch intellektuella förmåga sm andra ch på lika villkr delta i rekreatins- ch fritidsverksamheter. Barn med funktinsnedsättning ska ha lika möjligheter sm andra barn att delta i lek, rekreatin, fritidsverksamhet ch idrtt. Du kan läsa mer m delaktighet i FN:s knventin, artikel 19, 24, 29 ch 30. 7.1 Skellefteå kmmuns verksamhetsidé Alla medbrgare sm lever med funktinsnedsättning i Skellefteå ch deras anhöriga upplever sig delaktiga ch behövda. De kan leka, studera, arbeta ch delta i det plitiska ch ffentliga livet i den utsträckning de önskar ch har samma möjlighet till fritidsaktiviteter, idrtt, kultur ch rekreatin sm andra. Sida 11 (15)

Kmmunledningskntret 7.2 Det gör kmmunen idag, år 2012 Överlag ger kmmunens arbete med tillgänglighet möjlighet till större delaktighet för alla grupper. Fritidsnämnden ger bidrag till föreningar, inkluderingsbidrag, så att barn ch unga med funktinsnedsättning kan vara med i föreningens rdinarie verksamhet. Fem bidrag har beviljats under 2012. Fritidsnämnden ger bidrag till en fritidshjälpmedelspl så att persner med funktinsnedsättning kan hyra bra hjälpmedel för lika fritidsaktiviteter. Skellefteå handikappidrtt ansvarar för uthyrning av fritidshjälpmedel. Kälkar för skidr, långfärd ch skidr samt Sit-ski har kö av uthyrare hela vintern. Fritidskntret har slutat med eftermiddagsverksamhet riktad till ungdmar med behv av särskilt stöd ch istället jbbat med verksamhet för alla vid en fritidsgård ch Ungdmens hus Efyran. Scialnämnden har antagit en gemensam värdegrund för hela förvaltningen ch jbbat med utbildningar kring denna. Scialnämnden har ckså tagit fram serviceförklaringar för några av sina verksamheter sm hjälper medbrgarna att veta vad de kan förvänta sig av kmmunen. 7.3 Det tänker kmmunen göra under år 2013 ch 2014 (ansvarig inm parentes) Genm att frtsätta det dagliga arbetet med att utfrma tillgängliga miljöer så ska den enskilde medbrgarens möjligheter att vara delaktig samhällets alla delar öka. (Fastighetsnämnden/Supprt ch lkaler) Frtlöpande utveckla hjälpmedelsplen. (Fritidsnämnden) Delta i ett natinellt treårigt prjekt via Fritidsfrum för att utarbeta ännu bättre metder för delaktighet ch bestämmande för unga ch unga vuxna med intellektuella begåvningsnedsättningar samt med neurpsykiatriska funktinsnedsättningar sm för alla andra. (Fritidsnämnden) Införa teckenspråkstlkning av kmmunfullmäktiges sammanträden ch successivt införande av teckenspråkstlkning på de möten sm kmmunen riktar till allmänheten. (Kmmunstyrelsen) Samråd utförs rutinmässigt inför varje större planerad ny- eller mbyggnad. (Tekniska nämnden) Träff med handikappföreningarna angående arbetet inför valen 2014. (Valnämnden) Sida 12 (15)

Kmmunledningskntret 8 Pririterat mråde - arbete Människr med funktinsnedsättning står i högre grad utanför arbetsmarknaden än beflkningen i övrigt trts de åtgärder sm finns för att underlätta deras situatin. Persner med funktinsnedsättning har rätt till arbete på lika villkr sm andra. Det innebär samma rätt till gynnsamma arbetsvillkr, möjlighet att utöva arbetsrättsliga ch fackliga rättigheter ch samma rätt till vidareutbildning sm andra. Ingen ska utsättas för trakasserier eller annan kränkande särbehandling ch det ska finnas planer sm mtverkar diskriminering. Anställda i kmmunen ska kunna behålla sin anställning m de drabbas av funktinsnedsättning ch få hjälp att anpassa sin arbetsplats ch arbetsuppgifter. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår det att undersöka, genmföra ch följa upp verksamheten så att en tillfredställande arbetsmiljö uppnås. Kmmunen ska främja möjlighet till anställning eller meningsfull sysselsättning. Det kan vara genm samarbete med andra aktörer eller genm att vara ett föredöme. Vi ska visa andra arbetsgivare att vi bejakar likheter ch tillvaratar alla medarbetares kmpetens. Kmmunen ska ckså ta beslut m särskilda insatser sm ökar möjligheten för fler att få en anställning. Kmmunen ska skapa intresse för ch inventera möjlighet till tillväxt genm utveckling av prdukter, tjänster ch arbetstillfällen för människr med funktinsnedsättning Läs mer m arbete i FN:s knventin, artikel 27. 8.1 Skellefteå kmmuns verksamhetsidé Skellefteå kmmun är en attraktiv arbetsgivare fri från diskriminering. Olikheter bidrar till en effektiv verksamhet ch ökad attraktinskraft. Skellefteå kmmun främjar arbetsmarknaden för persner med funktinsnedsättning genm att vara en förebild för andra arbetsgivare ch genm gtt samarbete med andra myndigheter. 8.2 Det gör kmmunen idag, år 2012 Kmmunens plicy för lika behandling innebär ett inkluderande synsätt på människan inm alla mråden. Det innebär att samtliga medarbetare ska ha lika rättigheter, möjligheter ch skyldigheter avsett ålder, könstillhörighet, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning, eller funktinsnedsättning. Kmmunens arbetsmarknadsplitiska verksamhet syftar till att fler ska få arbete ch nå egen försörjning. Samarbetet mellan vuxenutbildningen, arbetsmarknadsenheten ch Arbetsförmedlingen har utvecklats. Bland annat finns ettåriga anställningsplatser för unga med funktinsnedsättning inm kmmunens verksamheter. Skellefteå kmmun är delägare i Samrdningsförbundet Skellefteå. Det arbetar för att persner Sida 13 (15)

Kmmunledningskntret med funktinsnedsättning eller arbetshandikapp ska förbättra eller återfå sin förmåga till förvärvsarbete ch egen försörjning genm samverkan. Slkraft bedriver arbetsrehabiliterande verksamhet inm lika mråden. De ger ett meningsfullt arbete åt arbetslösa, långtidssjukskrivna ch persner med funktinsnedsättning sm har svårt att ta sig in på den rdinarie arbetsmarknaden. Omfattar idag ca 550 persner. Systematiskt arbetsmiljöarbete sker på alla arbetsplatser i kmmunen Kmmunstyrelsen lämnar bidrag till ideella rganisatiner sm har anställda med lönebidrag. Bidraget är 52 % av basbelppet föregående år för heltidsanställda. 110 föreningar får bidrag idag. Inm ramen för LSS (Lagen m stöd ch service) erbjuder handikappmsrgen sysselsättning för persner med funktinsnedsättning. Prjektverksamhet för att öka andelen elever, med eller utan funktinsnedsättning, sm fullföljer gymnasieutbildning. 8.3 Det tänker kmmunen göra under 2013 ch 2014 (ansvarig inm parentes) Genm tillgängliga miljöer så ska vi underlätta för kmmunanställda sm har eller sm drabbas av funktinsnedsättningar att frtsätta sitt arbete samt underlätta för nya medarbetare sm har funktinsnedsättning att kunna arbeta på kmmunen. (Fastighetsnämnden/Supprt ch lkaler) Genm det systematiska arbetsmiljöarbetet ska vi fånga upp brister ch hitta lösningar sm underlättar för den enskilde medarbetaren på vår förvaltning. (Fastighetsnämnden/Supprt ch lkaler) Samarbetet mellan vuxenutbildningen, arbetsmarknadsenheten ch Arbetsförmedlingen fördjupas. (Gymnasienämnden) Prjektverksamhet för att öka andelen elever sm fullföljer gymnasieutbildning fullföljs ch avslutas alternativt permanentas. (Gymnasienämnden) Ytterligare öka antal platser i den kmmunala verksamheten för persner med rätt till sysselsättning enligt Lagen m stöd ch service, LSS. (Scialnämnden) Fler persner med psykisk hälsa ska erbjudas en meningsfull sysselsättning, bland annat genm samarbete med brukarrganisatinerna. (Scialnämnden) Sida 14 (15)

Adresser ch hemsidr FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning (SÖ 2008:26) ch Från patient till medbrgare en natinell handlingsplan för handikapplitiken (prp. 1999/2000:79) kan laddas ner eller beställas hs Regeringskansliet. Regeringskansliet 103 33 Stckhlm Telefn: 08-405 10 00 Hemsida: www.regeringen.se Handisam har infrmatin m handikapplitiskt arbete i Sverige ch hur myndigheter praktiskt kan arbeta med tillgänglighet. Handisam Arenavägen 63 122 77 Jhanneshv Telefn 08-600 84 00 E-pst: inf@handisam.se Hemsida: www.handisam.se Diskrimineringsmbudsmannen (DO) har infrmatin m hur man kan förebygga ch anmäla diskriminering. Diskrimineringsmbudsmannen Bx 3686 103 59 Stckhlm Telefn: 08-120 20 700 E-pst: d@d.se Hemsida: www.d.se Du kan få mer infrmatin m Skellefteå kmmuns handikapplitiska arbete genm Skellefteå kmmuns kundtjänst eller handikappknsulent. Handikapprådet Skellefteå kmmun 931 85 Skellefteå Telefn: 0910-73 58 90 E-pst: kundtjanst@skelleftea.se Hemsida: www.skelleftea.se

Skellefteå kmmun, kmmunledningskntret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 E-pst:kundtjanst@skelleftea.se Tel: 0910-73 50 00 Hemsida: http://www.skelleftea.se